Arkiv

Järfälla sopsugsterminal

Miljösmart anläggning med finess
Arkitektur, Landskap
Industri, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Barkabystaden
Uppdragsår: 2012-2014
Projekttyp: Nybyggnad av sopsugsterminal
Fotograf: Sten Jansin
Samarbetspartners: Sweco, ACAD, ACC, Envac

Modern och hållbar sophantering är en självklarhet i den framväxande Barkarbystaden. Med Järfälla sopsugsterminal har Tengbom gett området en anläggning som har sin naturliga plats i kvarteret.

Järfälla sopsugsterminal

Hög nivå under mark

En ny stadsdel innebär nya sopor, och lösningar för dessa behöver planeras i ett tidigt skede. Istället för att sopa skräpet under mattan använder Järfälla sopsugterminal en miljöeffektiv teknik där avfallet blir transporterat under mark, men det är också en byggnad som förtjänar sin plats i den ambitiösa Barkarbystaden. Järfälla kommun ville ha en anläggning som skulle hålla samma höga nivå som resten av bebyggelsen, och i egenskap av generalkonsult kunde Tengbom satsa på kvalitet i material och gestaltning.

sopsug 12 Järfälla sopsugsterminal

Tidlösa detaljer håller i längden

Resultatet är en i grunden avskalad tegelbyggnad där fasade stenar skapar mönster över långsidorna. De hålrum som bildas av murtekniken har antingen lämnats öppna eller fyllts igen med murbruk. Det ger fasaden en slät rutighet alternativt bildar vackra diagonalmönster när de små fickorna i muren blir fyllda med snö på vintern.

Järfälla sopsugsterminal sopsug 08 Järfälla sopsugsterminal

Målet med Järfälla sopsugsterminal har varit att terminalen ska finna sin naturliga plats i det kringliggande bostadskvarteret. Samtidigt får ett eget uttryck genom dessa omsorgsfulla detaljer. På så vis förmedlar man att det handlar om en viktig funktion, nämligen hur vi tar hand om våra sopor.

Möjlighet till utökad kapacitet borgar för en långlivad anläggning, men lika viktigt i det avseendet är materialval och tidlös gestaltning. För att åstadkomma en tilltalande enkel design krävs förståelse för den teknik som funktionen bygger på – en arkitektonisk process av det här slaget är alltid ett teamwork tillsammans med experter på den berörda verksamheten.

Järfälla sopsugsterminal
Järfälla sopsugsterminal – en pampig byggnad.

Gemensam sak för framtidens stad

Det finns nämligen inte direkt någon handbok att tillgå för byggnader som Järfälla sopsugsterminal. Istället är det en resa man ger sig ut på tillsammans, i synnerhet med uppdragsgivaren. Genom att från början ha en tydlig idé ökar chansen att slutresultatet blir det önskade. Men också som skydd mot att kostnaderna inte skenar iväg. Med gemensamma ambitioner och medvetenhet om samtidens miljömässiga utmaningar kan något så oglamoröst som en station för avfallshantering bli kvarterets prydnad. Att Järfälla sopsugsterminal blev belönat med kommunens hedersomnämnande är väl ett kvitto på det?

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Oasen

Där sjukhuset möter staden
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Vård
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö
Uppdragsår: Färdigställt 2019
Fotograf: Nille Leander

Oasen är en del av det nya sjukhusområdet i Malmö, NSM, där Tengbom både gestaltat ett entrétorg och omgestaltat en kulturhistoriskt intressant park. Den gröna parkmiljön ligger i det nordöstra hörnet av området och binds samman av en vacker gammal lindallé. Från skissförslag till färdigställande har vi varit med från start och nu är visionerna för båda platserna verklighet.

En gammal mur som omgärdat delar av området har rivits ner vilket skapar ljus och visuell koppling till staden. Inte minst i korsningen Södra Förstadsgatan-Carl Gustavs väg, ut mot vilken den nya vårdcentralen vid entrétorget vetter. Stora flöden av bussar och bilar passerar i strid ström men även gångtrafikanter och cyklister rör sig i anslutning till området. Platsen framför vårdcentralen på sjukhusområdet i Malmö erbjuder vila och ro med nyplanterade päronträd och bearbetade markgaller och cykelpollare i geometriskt mönster. De nya päronträden har ombesörjts med en dränerade och luftig växtbädd för att ge optimala förutsättningar för deras etablering och tillväxt.

Sjukhusområdet i Malmö

Träd som röd tråd i sjukhusområdet i Malmö

Stora befintliga träd har varit viktiga att bevara och har varit utgångspunkten för gestaltningen av projekten. Träden är gamla, stora och bidrar med välbehövlig grönska och behaglig skugga. Både torget och parken är tänkta att skänka både patienter och personal en avkopplande upplevelser under trädens kronor. Tengbom har arbetat medvetet med evidensbaserad design som betonar vikten av grönska för patienters tillfrisknande men även för personalens välmående och återhämtning. Träden har därmed varit första prioritet.

Sjukhusområdet i Malmö

En del av staden

Målet är att sjukhusområdet i Malmö ska kännas som en naturlig och attraktiv del av staden. Genom den kulturbevarande parken löper ett diagonalt stråk som är belagt med grus och områdets gröna ytor är inramade med kantsten av granit med olika höjd. Genom de upphöjda grönytorna ges de högre status och slitaget blir mindre. Murarna som ramar in det gröna går dessutom att utnyttja som sittplatser. Två stora cykelhus med en varierad träfasad är placerade i parkens södra del. De är ett direkt svar på personalens önskemål att kunna låsa in sina cyklar i detta så rörelse-intensiva område.

sodervarn nillleleander 7700 Oasen

Grönytorna på sjukhusområdet i Malmö är nu varsamt restaurerade och man har planterat in nya träd, buskar och perenner med stora skönhetsvärden. Klassiska motiv som rosor och lavendel vid den gamla huvudbyggnaden. Tre äldre skulpturer, ett par tidigare placerade i parken, är också restaurerade och utplacerade på nya noga utvalda platser inom parken. Samtliga skulpturer inkorporerar vatten, antingen med porlande fontäner eller stilla vattenspeglar. De är omgärdade av de nya planteringarna vilket skapar ett respektfullt möte mellan gammalt och nytt.

Sjukhusområdet i Malmö

– Projektet med grönområdet Oasen är en varsam och hållbar gestaltning i befintlig miljö. Det har funnits styrande dokument över hur mellanrum och utemiljöer i området skulle bli hanterade, som varit präglande för utformningen. Det har också varit oerhört viktigt att ta hänsyn till all logistik. Både över och under markytan med kulvertar, ledningar och den rörelse som sker genom området. Det berättar Malin Ingemarsdotter Jönsson, tidigare ansvarig landskapsarkitekt.

Hänsyn till logistik – core business

Konst skapar möten

I parkprojektet Oasen ingick även en separat uppgift, nämligen att hitta en ny plats för ett stort befintligt konstverk, GAP. Den självklara platsen hittade man i den sydvästra delen av sjukhusområdet intill ett huvudstråk med stora plataner som inramning. Skulpturen är nu placerad på en terrass av granitsten och har redan blivit en viktig plats för möten men även kontemplation.

Sjukhusområdet i Malmö

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Söraskolan

Från asfaltsöken till grönska, lek och aktivitet
Landskap
Idrott, Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Åkersberga, Österåker, Stockholm
Uppdragsår: 2015
Yta utemiljöer: Ca 4 hektar
Fotograf: Sten Jansin

Tillsammans med Tengbom har Armada Bostäder satsat på att rusta upp omgivningarna kring Söraskolan i Åkersberga. Istället för den gamla, slitna, asfalterade skolgården finns nu livfulla men också grönskande lek- och aktivitetsytor för skolans 750 elever och resten av invånarna i samhället.

soraskolan 33 Söraskolan

Utanför den upprustade Söraskolan från 1970 breder nu ett fyra hektar stort område ut sig. Här finns ett lapptäcke av aktiviteter med olika typer av lekvärden för alla åldrar. Från förskolebarn till högstadieelever. Lekytor, konstgräsplan, skateanläggning, streetbasketplan, hängytor, pingisbord, klätterställningar, studsmattor och bollplank. Ja, det är några av de inslag som levandegör platsen.

För att hålla ihop området har Tengbom arbetat aktivt med en stark och sammanhållen identitet inom hela Söraområdet. Platsgjutna murar, tydliga och inbjudande entrémiljöer som annonserar skolan mot omgivningarna, karaktärsfulla stål- och trädetaljer och orienterande belysning är några av de saker som ger en hög igenkänningsfaktor.

soraskolan 4 Söraskolan Söraskolan

– Det var glädjande att kunden hade väldigt höga ambitioner. Både avseende skolbyggnaden och dess omgivningar med naturmark, lek- och aktivitetsytor samt inspirerande vistelseytor. Social hållbarhet står i fokus där barn och invånare ska trivas och må bra där de vistas, säger Jessica Henriksson, landskapsarkitekt.

Skolområdet är ett lyft för hela den här delen av Åkersberga och ska leva både på dagen och på kvällen

Trygghet och tillhörighet för alla på Söraskolan

Skolgården och miljöerna runt omkring ska kunna användas av fler än skolbarnen. Det för att komma fler till gagn, som alla boende i kvarteren i närområdet. Noga genomtänkta detaljutföranden, miljöer som tål hårt slitage och olika markmaterial bidrar till variation och lekglädje. Samtidigt är leksäkerheten a och o.

Ett område med både skola och boende genererar också en del trafik för hämtning/lämning, leveranser och sophantering. Därför hänger hela området samman i ett trafiksäkert och tydligt orienterande nät för av gång- och cykelbanor, bilgator, biltrafik och parkering.

Söraskolan

En socionom fanns tidigt med i projektet för att hitta de bästa lösningarna för trygghet och tillhörighet i olika former inom lekmiljöerna

Varje klass på Söraskolan fick en egen tillhörighetszon för samling i större grupp och utomhusundervisning. Dessa är utformade med skyddande pergolor för lugnare vistelse, böljande trädäck, läktare och andra hängytor för bredare socialisering.

– Det handlar om att förstå hur barn beter sig och aktiverar sig inom olika ytor. De ska kunna leka utan att göra sig illa eller känna sig otrygga och få ut så mycket som möjligt av utevistelsen, säger Jenny Söderling, landskapsarkitekt.

Söraskolan Söraskolan soraskolan 29 Söraskolan

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef Landskap
+46 8 412 53 95

Kvarteret Posthornet

Vågat kontor i dubbel bemärkelse
Arkitektur, Inredning, Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Kontor, Kök
Uppdragsgivare:
Entreprenör: Peab Sverige AB
Plats: Lund
BTA: 16 500 m²
Miljöklass: Miljöbyggnad guld
Uppdragsår : 2011–2014 (detaljplan) 2014–2017 (projektering) 2016–2018 (hyresgästanpassningar)

En böljande betongfasad vaggar numera in tågresenärer till Lunds centralstation. Med Kvarteret Posthornet skapade Tengbom eftertraktade kontorslokaler med stark variation i arkitektoniskt uttryck och med anknytning till platsen.

På uppdrag av Wihlborgs fastigheter har Tengbom löst utmaningen att bebygga en smal tomt tätt intill Lunds järnväg. Resultatet? Moderna kontorslokaler som med stor känslighet samordnats med bostäder i kvarteret. Med kontorsbyggnaden ”Posthornet” har Tengbom varit den drivande kraften från detaljplan till hyresgästanpassning.

dsc 6319 Kvarteret Posthornet

Vi har tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd

– Vi har i projektet tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd. Genom tajming och pedagogik har vi banat väg för det byggda projektets kvalitet ur en mängd synvinklar. Här har en tydlig designmanual varit en viktig framgångsfaktor att samlas kring, berättar ansvarig arkitekt Charlotte von Brömssen.

Utöver arkitektur och strategisk rådgivning har Tengbom bidragit med tjänster inom landskapsarkitektur, inredningsarkitektur, visualisering och storkök.

Kvarteret Posthornet
Huvudentrén i sydväst öppnar upp mot Brotorget.

Karaktär och materialitet

Kvarteret är utformat för att svara upp mot intilliggande stadsrum och höjer och sänker sig i dialog med omkringliggande bebyggelse. Huvudfasaden vetter mot Lunds Stadshus och Skyttelbron som ringlar sig ned mot huvudentrén på sydöstra hörnet. Insidan av kvarteret är ett smalt och halvoffentligt rum med rundat formspråk där olika praktiska funktioner samsas.

Kvarteret Posthornet
Vy från Brotorget med Skyttelbron som ringlar sig ned mot Posthornets huvudentré.

För att hjälpa fastighetsägaren att skapa intresse för platsen formulerades en berättelse kring gestaltningen. Posthornet och frimärket blev därmed symboler för den fria associationen kring fasadens formspråk med mässing som återkommande material. Samtidigt knyter det gula teglet an till den angränsande 40-talsbebyggelse.

Kvarteret Posthornet
Innergårdens böljande formspråk med sömlös övergång mellan tegel och glas i fasaden.

Ett sammanhållet gårdsrum

För gårdsrummet med många entréer och också många rörelser blev golvet viktigt. En väv av betong, tegel och trä gör att golv och väggar blir ett sammanhållet gårdsrum med värme. Det geometriska mönstret är uppbrutet av planteringar som omhändertar dagvatten, ordnar cykelparkeringen och mjukar upp rummet med perenner och träd. Växtvalet är anpassat till gårdens skuggiga läge. Gården är smal och skuggas av byggnaden, men ljuset reflekteras ner av fönstren i fasadlivets runda form och ger liv åt grönskan. Gårdsrummet och fasaderna har fått en ljussättning som med de upplysta trapphusen skapar en miljö som känns trygg, behaglig och välkomnande under dygnets och årets alla tider.

posthornet©nillleleander 4749 Kvarteret Posthornet
Upphöjda planteringar ordnar gårdens cykelparkering och har integrerade sittplatser. Med tiden kommer trädvolymerna att mäta sig med byggnadens. Foto: Nille Leander

Välordnat för hyresgäster

Bredden i Tengboms uppdrag med Kvarteret Posthornet har spänt från att följa upp bygget på plats till att samordna hyresgästarbetet. Vi skötte kontrakts- och bygghandlingar för alla hyresgäster, och samordnade även inredningsprojekteringarna. Till tre av hyresgästerna – Folktandvården, Trivector och advokatbyrån Trägårdh – tog vi fram inredningen.

Med hjälp av designmanualen har hyresgästen kunnat få förståelse för hur resultatet kommer att se ut och vidare har entreprenören kunnat detaljstudera kostnadsbilden. För oss arkitekter har det även inneburit att vi hjälpt våra kunder att skapa tydlighet för sina kunder.

 

 

Vågad fasad på Kvarteret Posthornet

– Kombinationen av gjuten betong och detaljer i mässingsfärgad aluminium, mot en bakgrund av glas och tegel, gör byggnadens karaktär rå och förfinad samtidigt. Betongelementen bidrar till att fånga ögats intresse och skapar en variation beroende på vilket perspektiv betraktaren har, beskriver Charlotte.

Kvarteret Posthornet
Betongfasaden på Kvarteret Posthornet med inslag av tegel och mässing är en pusselbit av tre som därav bidrar till ett varierat kvarter.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Malmö
+46 40 641 31 18

Nyhemsskolan

Öppet hus
Arkitektur, Landskap
Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Ängelholm
Byggaktörer: Skanska Sverige AB, Region Hus Syd
Uppdragsår: 2014 - 2017
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver
Fotograf: Felix Gerlach

Skola på dagen. Idrott, kultur och föreningsliv på kvällar och helger. Hela Ängelholm ska ha glädje av Nyhemsskolan.

Om du råkar förirra dig in på en skolgård känner du oftast väldigt tydligt att du befinner dig på skolans område, nästan som på förbjuden mark. För Nyhemsskolan fanns en tydlig vision om att istället vara inkluderande, öppen och inbjudande, en tillgång för staden.33 01924 Nyhemsskolan

2014 utlyste Ängelholmslokaler en markanvisningstävling där Tengbom tillsammans med Skanska avgick med segern och sedan april i år har eleverna haft tillgång till sin nya skola, liksom stadens övriga invånare. Ängelholm har ett rikt föreningsliv (speciellt inom musik och idrott) och hade behov av lokaler som kunde användas utöver skolverksamheten. Skolans starka offentliga karaktär stod i fokus under planeringen.

De offentliga delarna, det vill säga aulan, foajén, matsalen, specialsalarna och idrottshallen, orienterades mot huvudstråket till skolan, så att de skulle vara lätta att hitta. De mer privata delarna, lärosalar och grupprum, placerade vi längst bort mot den lummiga grönskan.

Hängvänligt på Nyhemsskolan

Det är en relativt stor skola, med ungefär 450 elever i årskurs 7 – 9. Här finns också en särskoledel, vilket ställer höga krav på tillgänglighet och utformning både inom- och utomhus.

— Det ska verkligen kännas att det är en skola för alla i samhället, på alla plan, understryker ansvarig arkitekt Liv Stein.

Tomten innehåller mycket grönska och befintlig och ny vegetation ger tillsammans skolgården en stor artrikedom.

— Eftersom det är en högstadieskola handlar det mycket om att sitta och hänga och umgås, visa upp sig och kolla in, säger Cecilia Parin. Det finns alltså många olika typer av sitt- och samvaroplatser.

Öppenhet är lika med tillgänglighet

Tengboms Certifierade sakkunniga skapar miljöer som är bra för alla

Amöbor med multifunktion

Skolgårdens ytor är också tydligt kopplade till lokalerna innanför; kulturtorg vid musik- och bildsalarna, odlingsmöjligheter utanför hemkunskapen och en uteservering till matsalen.32 1089 Nyhemsskolan

De högt ställda kraven på fördröjning av dagvatten inom tomten syns tydligt i gestaltningen av utemiljön, bland annat i form av två nedsänkta ”amöbor” i röd asfalt där dagvatten tillfälligt kan samlas innan det sjunker undan. Övrig tid kan de användas för skate, mountainbike eller sparkcykel.

Programmet för Nyhemsskolan har varit omfattande, och det har varit en utmaning att ändå hålla det visionärt, säger arkitekterna.

— Men det är hög kvalitetsnivå på resultatet. Det märks att kommunen som förvaltare månar om de allmänna lokalerna, sådant gillar vi. Det är också en fråga om hållbarhet, att man bygger för att det skall hålla under en lång tid.

68 03293 1 Nyhemsskolan

Kontaktperson

Pernilla Woelfer

Arkitekt
+46 42 19 48 54

Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde

Friktionsfri logistik på hög nivå
Servicebyggnaden Malmö
Arkitektur, Landskap
Gator & torg, Vård, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö sjukhusområde
Byggaktör: Regionfastigheter 
Projekttyp: Servicebyggnad & bårhus  
Uppdragsår: 2016-pågående
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver

Den nya servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde tar med sin starka integritet fasta på både effektivitet och estetik. En avgörande byggnad för patient och personal – omgiven av välkomnande grönska.

dsc3890 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Patientsäkerhet, effektivitet och logistik är alla viktiga faktorer för att sjukhuset ska fungera som det ska. Fotograf: Mads Frederik.

På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. I den nya servicebyggnaden i Malmö arbetar fyrahundra personer med att försörja sjukhusområdet med varor och tjänster. Enligt uppdragsansvarig arkitekt Magnus Nilsson är det lite av ett ”logistiskt underverk” där vårdavdelningarna ute på sjukhusområdet försörjs med mediciner, provresultat från labmedicin och måltider från måltidslagret. Men även med textilier och returer i form av avfall via en utbyggnad av kulvertsystemet.

– Byggnaden är till för att serva vården. Den ska stötta personalen i deras arbete med och för en ökad patientsäkerhet, effektivitet, och hållbarhet, förklarar Helena Beckman, vårdspecialist på Tengbom. Vi hoppas att den nya servicebyggnaden leder till bättre vård för patienter och att personalen känner stolthet över sin arbetsmiljö.

Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna

dsc4553 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

Glashus med robotservice

Vill vi förpassa personalen till mörka kulvertar? Givetvis inte. Här sker leveranserna med hjälp av små robotar som tar vagnar, via hissar, upp till avdelningarna.

– Ambitionen från regionen är att läkare och sjuksköterskor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ägna sig åt patienten, säger Helena.

dsc5345 1 edit edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik
dsc5133 1 edit edit edit edit edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

I byggnaden pågår inte serviceprocessen bakom lyckta dörrar, utan tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Patrik Ekenhill.

– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som ett hållbart material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Patrik.

dsc5439 edit edit edit 2 edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

– Vi kommer se de här vagnarna röra sig till och från kulvertsystemet, där även konsten förstärker upplevelsen sett utifrån, fortsätter Magnus.

Ett omfattande arbete har gjorts för att göra byggnaden och utemiljöerna inbjudande för allmänheten.

En attraktiv del av staden

Att integrera servicebyggnaden med staden var en annan utmaning. Huset är placerat i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Ur ett socialt perspektiv är det viktigt att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset bildas ett torg framför byggnaden.

– Jag ser framför mig en attraktionspunkt där människor kan stanna och titta på robotarna som åker fram och tillbaka, säger Helena.

Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapade vi en lugn och lite vildvuxen plats, där man rör sig nästan som på spångar mellan nedsänkta regnbäddar och planteringar. Det nya torget ingår i ett större område, som utgör det gamla epidemisjukhuset från 1900-talets början. Här blir den nya bebyggelsen integrerad med den gamla. De befintliga parkmiljöerna är integrerade med gestaltade utemiljöer som personalen kan använda för avkoppling.

Helhetsgrepp för megamaskineri på Malmö sjukhusområde

Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare ska vi få helheten att fungera och på Malmö sjukhusområde har vi haft fokus på att skapa en välkomnande och också trygg miljö för besökare och förbipasserande.

Samtidigt är servicebyggnaden är ett omfattande projekt som krävt ett helhetsgrepp och kreativt samarbete mellan både hus-, landskaps-, inrednings- och planarkitekter. Och Magnus  och Helena är överens – det känns himla bra att jobba så.

dsc3789 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Huset på Malmö sjukhusområde ska passa alla, vilket ledde till noggranna hänsynstaganden och val av exempelvis fönstersättning och material. Fotograf: Mads Frederik.

Priser och utmärkelser

År 2023 blev Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde nominerat till Stålbyggnadspriset.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef
+46 40 641 31 18

Strandängen, Ormhuset

Nya bostäder i samklang med naturen
Strandängen_ormhuset_Tengbom
Arkitektur, Landskap
Bostadsmiljöer, Bostäder, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare: Vätterhem/Skanska
Byggaktör: Vätterhem
Plats: Utanför Jönköping
Projekttyp: Bostadsområde, lägenheter och radhus med eget ägande
Fotograf: Felix Gerlach
Uppdragsår: 2016

På Strandängen, fyra kilometer från Jönköping invid Vätterns strand, växer det fram ett nytt bostadsområde. Den första etappen, Ormhuset och dess omkringliggande miljö, tilldelades Jönköpings kommuns stadsbyggnadspris 2015 i kategorin God Arkitektur. I den kommande andra etappen är kvartersstruktur och naturvärden i fokus.

År 2010 bjöd Vätterhem in till en arkitekttävling om en ny stadsdel strax utanför Jönköping. Vårt förslag ”Gläns över sjö och strand” vann tävlingens båda kategorier – både en översiktlig gestaltning av området, samt en detaljerad redovisning av hur den första etappen skulle kunna utformas. Hela området ska innefatta ungefär 1000 bostäder.

Ormhuset_Tengbom

En hållbar stadsdel i dramatisk natur

Vår vision har varit att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsdel. I vårt förslag finns bland annat lågenergihus, kretsloppsanpassad energitillförsel med bland annat solfångare, och system för dag- och spillvattenhantering. Vi vill att arkitekturen ska ta tillvara på områdets fantastiska läge precis intill Vättern, den dramatiska naturen i det kuperade landskapet och det säregna ljuset. För att göra Strandängen till en stadsdel för alla har vi också utformat en mångfald av boendetyper, med tydliga grupperingar av byggnader i varierad skala.

08849 1 Strandängen, Ormhuset

Nära samarbete mellan kund, hus- och landskapsarkitekter

Våra hus- och landskapsarkitekter har arbetat med att förverkliga visionen i nära samarbete med Vätterhem. Utblickarna mot vattnet, ravinerna, växtligheten, stråk, platser och flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras och lyfts fram som viktiga element i områdets identitet. Här finns viktiga motiv med högt naturvärde, som en ring av gamla träd; överlag är det väldigt mycket fina gamla ekar som man har velat värna om. Vattnet blir i sin tur mer tillgängligt, bland annat genom att lägga ett cykelstråk längs strandkanten.

Ormhuset fick pris för god arkitektur

Strandängen_ormhuset_Tengbom 9787 1 Strandängen, Ormhuset

Den första etappen, flerbostadshuset Ormhuset, innehåller runt åttio bostäder. Byggnaden har fått sitt namn efter hur det slingrande följer landskapets topografi. Vi har också återspeglat områdets höjdvariationer i byggnadens volym, som varierar mellan tre och sju våningar.

En stor portal öppnar den långa fasaden, och skapar en siktlinje mot ett fint gammalt kapell som finns kvar i området. Lägenheterna har fantastisk utsikt över Vättern och Jönköpings centrum.

Ormhuset stod färdigt för inflyttning under hösten 2015. Snart därefter tilldelades byggnaden Jönköpings kommuns Stadsbyggnadspris med diplom i kategorin God Arkitektur.

Strandängen_ormhuset_Tengbom

Utvecklingen fortsätter runt Ormhuset

I anslutning till Ormhuset finns de så kallade kultur- och gatuhusen som håller ihop området stadsbyggnadsmässigt. Här finns också 14 radhus och tillsammans med Vätterhem har vi en hög ambitionsnivå för den arkitektoniska kvaliteten även i dessa hus. Gestaltningen knyter radhusen till Ormhuset, med förskjutna volymer medan fasadmaterialet blir utbytta till skiffer.

Inuti radhusen har vi skapat öppna, ljusa rumssamband. Köket och matsalen är hemmets hjärta, med koppling både till uteplatsen, och via trappan till våningen ovanför. På plan två ger snedtakets synliga konstruktion karaktär åt rummen. Här finns också en takterrass.

Etapp 2 är vidare förlagd i norra delen av Strandängen. Här har vi utvecklat en detaljplan som är anpassad efter områdets karaktär. Mot järnvägen försöker vi skapa en buffertzon med en tätare, högre kvartersaktig struktur. Mot skogen faller byggnationen i skala och blir glesare.

Strandängen

Kontaktperson

Matt Patterson

Kontorschef Jönköping
+46 36 440 90 81

Trapparken

Trappsteg att längta uppför
Trapparken
Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Tollare, Nacka
Uppdragsår: 2014-
Byggaktör: NCC
Fotograf: Jansin & Hammarling
Utmärkelser: Nominerad till Stadsbyggnadsutmärkelsen i Nacka 2021

I Nacka strax utanför Stockholms innerstad växer det nya bostadsområdet Tollare fram. På den branta bergsklacken ner mot vattnet, mellan ännu ej byggda bostadshus, ritade vi Trapparken. En park, en trappa och ett utflyktsmål med vidunderlig utsikt – i ett.

2014 fick vi uppdraget av Bonava att utveckla ett långsmalt område i Tollare som knyter ihop Tollare torg uppe på höjden och Hamntorget nere vid vattnet. Ytan, som skulle bli kommunal mark efter färdigställandet, var speciell och det fanns komplexa faktorer att förhålla sig till. Hur ritar man en park med trettiofem meters höjdskillnad inklusive en serie trapplopp mellan hus som inte finns än, så att den både blir en uppskattad plats för de boende och ett spännande utflyktsmål? Det blev viktiga frågor för oss. Vi ville skapa en upplevelse för besökarna.

trapparken 64 Trapparken
Spänningen och dramatiken i höjdskillnaden blir förstärkt genom utsiktsplatserna som ger en svindlande wow-känsla.
Trapparken
Området är spektakulärt med utsikten mot vattnet och den kuperade terrängen.

Var vill man sitta och äta glass?

Trappstudier

För att göra Trapparken till mer än en transportsträcka behövde vi både ta vara på platsens unika kvaliteter men också tillföra nya. Vi levde oss in i hur det skulle kännas att röra sig här. Hur många trappsteg orkar man ta? Var kunde besökarna tänkas vilja vila? Vad kan överraska?

Vi studerade trappor i Stockholm. Testade hur det kändes att gå två och två, vid ett möte, och i trappor med olika bredd. Det vi visste var att delar av trapploppen i Tollare krävde hög höjd snabbt och att trapporna därför skulle bilda höga murar i etapper. Hur skulle det kännas att gå bredvid dem? Kunde vi forma dem så att miljön ändå upplevdes mjuk, ljus, grön och öppen?

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Ljuset var viktigt. Vi studerade solens rörelse över parken på ett nytt sätt. Istället för en allmän utredning över dygnets timmar utgick vi från hur ljuset spreds när det var dags att gå till jobbet, äta en lunchpicknick, ta en eftermiddagsglass eller en kvällspromenad. Genom valet av lutande murväggar och ljusa material togs dagsljuset tillvara så långt som möjligt.

 

trapparken 121 Trapparken
Trappans utformning ska uppmuntra rörelse. Trapploppen är uppvinklade så att besökaren hela tiden rör sig framåt. Utformningen möjliggjorde de inåtlutande murarna.

Många detaljer med bibehållen balans

Upptäckarglädje blev ledord i projektet. Det skulle finnas intressanta detaljer att titta på när man rörde sig genom parken. Trappan skulle ta besökarna på en resa, från vattnet till skogen eller vice versa. Grönskan skulle klättra på de vinklade murarna från upphöjda planteringslådor.

Att hitta balansen mellan detaljer och helhet, mellan funktion och estetik, blev en utmaning. Mycket skulle komma att ske på den smala ytan samtidigt som Trapparken måste bli harmonisk och vacker. Multifunktionell utformning blev en stor del av lösningen. Att hitta element som svarade mot flera behov och som inte störde vare sig helhetsintrycket eller utblickarna. Sträckmetallen som klär murarna fick följa vidare och bli ett fallskyddsräcke med infälld belysning i handledarna. Sittplatser kombinerades ihop med muren eller förlängde planteringslådan. Compact living – i parkversion.

Vackrare med tiden

– Vi jobbade mycket på att förankra parken i platsens karaktär. Till exempel tog vi inspiration av kulörer och material från miljöerna runtomkring som vi utvecklade vidare. Vi gick ner till minsta lilla sten för att människan som skulle röra sig här skulle få uppleva något unikt, säger landskapsarkitekt Jenny Söderling.

Ett långsiktigt perspektiv och enkel förvaltning var grundläggande i projektet. Därav valet av tåliga material, konstbevattning och växter som tillför dynamik året runt och som blir vackrare med tiden.

trapparken 95 Trapparken
Speglingar och upprepningar i ett sammanhängande formspråk skapar harmoni och balans i Trapparken. Här med räcke och belysning.
trapparken 62 Trapparken
Serpentinstråket som slingrar sig fram och skiljer sig i material och form från ytorna intill, knyter ihop parken. Band av planteringar, murar och vistelseytor som kantar stråkets väg bryter av.

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef Landskap
+46 8 412 53 95

Linnéuniversitetet

Akademin mitt i staden
Arkitektur, Landskap
Gator & torg, Utbildning
Uppdragsgivare: Linnéuniversitetet och Skanska
Plats: Kalmar
Uppdragsår: 2014-2020
Priser och utmärkelser: Vinnare Årets mötesplats Kalmar 2023
Miljöklass: LEED Gold, Passivhus SE

Ölandsbron definierade länge Kalmar som stad men har nu fått konkurrens. I hjärtat av staden stoltserar Kalmars mest omfattande bygge Linnéuniversitetet. Här står mötet i centrum – mellan stad, akademi, student, lärare, näringsliv, Kalmarbor och besökare. Gränserna mellan ute- och innemiljöer har suddats ut i en arkitektur som präglas av dagsljus, rymd och hållbara material.

Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar. I Kalmar har verksamheterna varit spridda över staden men är nu äntligen samlade vid Universitetskajen. Tengbom har ritat den östra delen av nya universitetet som innehåller labb, undervisningslokaler, kontor, bibliotek, kafé, restaurang, kårlokaler och informationsdisk. Den västra delen är ritad av CCO arkitekter.

dji 0949 scaled Linnéuniversitetet
Placeringen mitt i staden gynnar ett nära samspel mellan universitetet, stadens invånare och verksamheter. Närheten till gästhamnen aktiverar området året runt, med den nya Universitetsplatsen som sammanhållande länk. Foto: Felix Gerlach

En gränsöverskridande mötesplats

Ett av universitetets främsta mål har varit att skapa fler spontana möten mellan studenter, forskare, stad och näringsliv. I arkitekturen syns det i en transparent och öppen miljö som välkomnar såväl studenter som stadens invånare. Innemiljöerna har en medveten utomhuskänsla som kommit till med hjälp av bland annat höga takhöjder, gott om dagsljus från ljuslanterniner och luftiga entréer där övergången från utemiljö till innemiljö suddas ut. Rustika och hållbara material som trä, tegel och betong återfinns både interiört och exteriört och knyter ihop miljöerna.

04413 Linnéuniversitetet
Öppenhet och transparens bidrar till orienterbarhet och uppmuntrar också till möten. Foto: Felix Gerlach
03427 Linnéuniversitetet
På Linnéuniversitetet står mötet i centrum – mellan studenter och lärare, näringsliv och akademi, stadsinvånare och besökare. Entréerna är välkomnande och övergången från utemiljö till innemiljö är utsuddad. Trä, tegel och betong återfinns både interört och exteriört. Foto: Felix Gerlach

Naturliga material möter kaxiga färger

Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt. Fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Ett genomgående grepp är mötet mellan gedigna material och kaxiga färger. Inte minst den gula kulören från Linnéuniversitetets grafiska profil har därför fått spilla av sig inne och ute.

6 Linnéuniversitetet
Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt, fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Foto: Linnéuniversitetet

Självklar wayfinding

03439 1 Linnéuniversitetet
Den stora huvudtrappan avslutas med en magnifik taklanternin. Trappan och atriet möjliggör kommunikation och överblickbarhet mellan våningsplanen. Foto: Felix Gerlach

 

Färgerna ger en fin kontrast till de naturliga materialen och bidrar samtidigt till orienterbarheten i byggnaderna. Att lätt kunna orientera sig inom universitetet är mycket viktigt, och något som även öppenheten och transparensen mellan både våningar och inne- och utemiljöer bidrar till. Interiöra avenyer och atrier är en del av arkitekturstrukturen. Det skapar tydlig orienterbarhet och uppmuntrar till möten.

 

Välkomnande = tillgängligt

En tillgänglig miljö är bättre för alla. På Linnéuniversitetet ska vem som helst kunna röra sig fritt oavsett förutsättningar, besökare likväl som studenter och medarbetare. Visste du har vi har flera arkitekter på Tengbom med titeln Certifierad sakkunnig av tillgänglighet?

Inget tummande på hållbarheten

03492 Linnéuniversitetet
Den interiöra avenyn med gårdshusets akustikpanel som en inre träfasad. Skira trappräcken och undertak, rustik tegelvägg och blankt betonggolv. Funktionella material som åldras vackert men som också tål universitetsmiljön. Foto: Felix Gerlach

Höga hållbarhetsambitioner och även främjande av biologisk mångfald har präglat projektet i allt från dubbla miljöcertifieringar till planering av landskapselement. Universitetet har många avancerade läro- och forskningsmiljöer, och för Kalmar är marinbiologi stort. Inom universitetet ryms allt ifrån saltvattenbassänger och växthus till algsamlingar.

Stadsintegrerat universitet

Integreringen med staden skiljer Linnéuniversitetet från de många universitet som under lång tid blivit placerade utanför stadskärnan. I Kalmar är mötet mellan universitetet och resten av samhället viktigt. Till exempel ger placeringen vid vattnet förutsättningar till nära samspel med Kalmar stad, dess boende och verksamheter. Närheten till gästhamnen gör att området nu kommer att vara aktiverat året runt, med den nya universitetsplatsen som sammanhållande länk. Förhoppningen är att torget blir använt för nya funktioner som terminsstarter, examen och disputationer men även som en samlingsplats för allmänheten.

dji 0950 Linnéuniversitetet
Foto: Felix Gerlach

Catta Torhell, överbibliotekarie på Linnéuniversitetet:
– Det har varit fantastiskt att få arbeta med planeringen av Universitetskajen – Det stadsintegrerade universitetet – en mötesplats för studenter och anställda men också en plats där stadens innevånare och besökare ska känna sig välkomna. Här ska vi visa upp vad som pågår på universitetet men också ta in stadens aktiviteter och kulturliv. Redan nu har studenterna gjort bibliotekshuset till sitt och vi får spontana kommentarer som ”ett jättehärligt hus – både storslaget och mysigt på samma gång”!

03244 Linnéuniversitetet
Huvudtrappan är central i biblioteket. Transport men också plats för möten och studier. Foto: Felix Gerlach

Parametrisk design löste volymfrågan

För att realisera arkitekternas vision behövde vi hitta ett effektivt sätt att rationalisera byggnadens volym, dess ovanliga vinklar och fönstersättning. Göra dem så smarta, snygga och okomplicerade som möjligt, helt enkelt. Genom att jobba med en parametrisk modell kunde vi snabbt laborera med olika alternativ och fatta beslut tillsammans. På så vis rationaliserades de sluttande fasaderna, deras indelning och alla de olika vinklarna och inte minst i entréfasaden som löpte utåt i en spets. Genom den parametriska modellen studerade vi hur fasader och glaspartier kunde möta varandra på bästa sätt, hur formen kunde förenklas och samtidigt leva upp till visionen. Generativ design skapar förutsättningarna som krävs för att kunna göra verklighet av den här typen av ambitiösa byggnader på ett både effektivt och kvalitativt sätt. Metoden ger kontroll över komplexa geometrier och vinklade plan, som sen kan exporteras och användas i projektets byggnadsinformationsmodell.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef
+46 708 79 99 38

Pop up-park Humlegårdsgatan

Tillfällig oas ger gatan liv
Pop-up park Humlegårdsgatan
Arkitektur, Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 2016
Projekttyp: Tillfällig gatupark
Snickeri: Klöver Knekt

Mitt i Stockholms shoppingdistrikt har vi skapat en grönskande oas. En relativt anonym gatusnutt förvandlades till en plats att vistas och umgås på. Välkomna till stadens vardagsrum eller också kallat Pop-up park Humlegårdsgatan.

Associationerna går till the High Line i New York och Roppongi Hills bänklandskap i Tokyo. Det är i alla fall vad besökarna av Pop up-parken på Humlegårdsgatan menar. Här, på gatans nedre 50 meter närmast Sturegatan, har vi på uppdrag av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv och i samarbete med Stockholm stad, skapat en tillfällig gatupark. Vi kallar det för att vardagsrummet flyttar ut, och här möter danska sanddyner italiensk sorbet.

Tydligare gatustråk

Under sommaren 2016 kommer fyra liknande pop up-parker att uppföras i Stockholm. Ambitionen är att förtydliga vissa gatustråk och visa på ett specifikt områdes potential.

Här möter danska sanddyner italiensk sorbet.

Vår analys av Humlegårdsgatan är att den idag är en ganska smal, smutsig och bullig gata. Trots att det är ett stråk där många rör sig är den en ganska anonym gata med lite utrymme för paus.

Pop-up park Humlegårdsgatan
Foto: Tekla Evelina Severin

Syftet med Pop-up park Humlegårdsgatan är att stärka stråket mellan målpunkterna Stureplan och Östermalmstorg. Men också att lyfta Humlegårdsgatan till en destination med egen karaktär likt Biblioteksgatan. Vi ville göra den ljusare, luftigare och införa pausytor som gör området till en plats att vistas på – inte bara passera. Ett vardagsrum.

Platser för den bekväme

Ett kluster av plattformar i trä, målade i mintgrönt och rosa tvingar ned hastigheten på gatan där biltrafik är helt avstängd under perioden som popup-parken är öppen. Trämöblerna blir som urbana stiliserade öar med sittplatser på olika höjder och i alla riktningar. Genom att docka dem mot trottoaren förlänger vi även rummets bredd och suddar ut gränserna mellan gata och gångstråk. Här ska man kunna sitta både avslappnat och bekvämt. Hittills har öarna agerat både buffébord vid invigningen av parken och arena för morgonens meditation.

– Det gör oss glada att förbipasserande och folk i området tar parken till sig men då använder den på eget sätt. Vi ville skapa en plats som är lättsam, demokratisk och lustfylld, så det passar verkligen vår bild, säger Anders Brandstedt, landskapsarkitekt på Tengbom.

Pop-up park Humlegårdsgatan
Foto: Tekla Evelina Severin

Pop up-park Humlegårdsgatan är färgglatt

Öarna är fyllda med grönska och målade i sorbetfärger som hör sommaren till, medan asfalten är målad i ett strösselmönster i samma kulörer. Bakom konceptet som andas lekfullhet, spring i benen och sommarlov ligger en grundlig analys av trafiksituationen samt en nulägesanalys, med målet att besvara vad som kan förbättras i området. Förhoppningen är att satsningen blir så lyckad och uppskattad att Trafikkontoret och Stockholm stad ser potential och gör fler och större liknande. Kanske till och med permanenta satsningar framöver. Tillsammans tar vi gatorna i besittning.

Initiativtagare till satsningen är Gamla Liv som också äger fastigheterna på respektive sida om gatusträckan.

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Landskapsarkitekt LAR/MSA
+46 8 412 53 85