Kvarteret Eddan och Emblan

I de nya kvarteren Eddan och Emblan i Linköping möts modernism och tradition. Tillsammans bildar de en levande stadsdel med ett varierat bostadsutbud som passar alla.

Att det är eftertraktat att bo centralt i en stad vet vi. Likaså hur svårt det är att öka utbud i takt med efterfrågan. Men det går såklart att skapa nya attraktiva bostäder – med ytor som nyttjas smart, varsamhet inför befintlig miljö och med modet att anamma innovativa uttryck i arkitekturen.

I Linköping, ett stenkast från Domkyrkan och Trädgårdsföreningen, har Tengbom ritat prisade kvarteret Eddan och Emblan. Det rör sig i själva verket om två sammanhängande kvarter där traditionellt möter modernistiskt.

Elva våningar Eddan

Eddan-projektet startades upp redan 2005 då ett parkeringshus skulle placeras i innerstadens sista tomma kvarter. Lösningen blev en rund byggnad som lyckades samspela med bebyggelsen runtomkring. Efter ett antal år med projektering och detaljplanearbete överläts kvarteren till kommunägda bostadsföretaget Stångåstaden, och parkeringshuset blev bostäder.

Bostadshus kan tyckas vara enklare att få att smälta in i en befintlig äldre miljö än ett parkeringshus. Men här var utmaningen att byggaren ville ha en hög exploateringsgrad på den begränsade ytan. Arkitekt Jan Izikowitz som varit med från projektets början berättar om hur ett förslag gällande ett fjortonvåningshus stötte på hårt motstånd. Man fick nöja sig med som högst elva våningar. Efter workshops och dialog med grannar innan det formella samrådet, gick denna plan igenom.

Staplade volymer bryter av

Att bygga högt mitt inne i en stad är som bekant ett delikat uppdrag.

– Det är svårt ur stadsbyggnadssynpunkt eftersom höghus sticker ut från sin omgivning och kan ge ett massivt intryck, säger arkitekt Jan Izikowitz. Genom att stapla olika volymer på varandra ger byggnaden trots sin storlek ändå ett mer småskaligt, nyanserat och varierat intryck än de lägre intilliggande höghusen.

Tegel skapar samhörighet

De högre byggnaderna i kvarteren Eddan och Emblan har delats upp i klossar med proportioner som liknar den omgivande bebyggelsen. Den dynamiska formen blir en kontrast mot de mer traditionella husen intill som ger ett lugnare intryck, med klassiska sadeltak och putsade fasader. Samtidigt skapar det handslagna teglet en naturlig samhörighet mellan de båda kvarteren och de traditionella byggnaderna.

– Vi ville ha olika identiteter, en modernistisk och en mer traditionell, med element man känner igen. Därför återkommer det vackra handslagna teglet i båda kvarteren.

Jan Izikowitz, arkitekt

Levande stad för alla

I nästan alla kvarterens bottenplan finns butiker och kontor, vilket stärker stadslivet och utvidgar Linköpings centrum västerut. Förutom att de miljömässiga ambitionerna har varit höga med Miljöbyggnad Silver som ledstjärna var social hållbarhet en viktig faktor. Storleken på lägenheterna varierar allt ifrån 23 till 150 kvadratmeter.

– Förhoppningen är att alla ska kunna bo här, unga såväl som gamla, människor med gott om pengar och människor med mindre pengar, säger Jan Izikowitz.