Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Friktionsfri logistik på hög nivåDen nya servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde tar med sin starka integritet fasta på både effektivitet och estetik. En avgörande byggnad för patient och personal – omgiven av välkomnande grönska.
På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. I den nya servicebyggnaden i Malmö arbetar fyrahundra personer med att försörja sjukhusområdet med varor och tjänster. Enligt uppdragsansvarig arkitekt Magnus Nilsson är det lite av ett ”logistiskt underverk” där vårdavdelningarna ute på sjukhusområdet försörjs med mediciner, provresultat från labmedicin och måltider från måltidslagret. Men även med textilier och returer i form av avfall via en utbyggnad av kulvertsystemet.
– Byggnaden är till för att serva vården. Den ska stötta personalen i deras arbete med och för en ökad patientsäkerhet, effektivitet, och hållbarhet, förklarar Helena Beckman, vårdspecialist på Tengbom. Vi hoppas att den nya servicebyggnaden leder till bättre vård för patienter och att personalen känner stolthet över sin arbetsmiljö.
Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna.
Glashus med robotservice
Vill vi förpassa personalen till mörka kulvertar? Givetvis inte. Här sker leveranserna med hjälp av små robotar som tar vagnar, via hissar, upp till avdelningarna.
– Ambitionen från regionen är att läkare och sjuksköterskor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ägna sig åt patienten, säger Helena.
I byggnaden pågår inte serviceprocessen bakom lyckta dörrar, utan tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Patrik Ekenhill.
– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som ett hållbart material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Patrik.
– Vi kommer se de här vagnarna röra sig till och från kulvertsystemet, där även konsten förstärker upplevelsen sett utifrån, fortsätter Magnus.
Ett omfattande arbete har gjorts för att göra byggnaden och utemiljöerna inbjudande för allmänheten.
En attraktiv del av staden
Att integrera servicebyggnaden med staden var en annan utmaning. Huset är placerat i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Ur ett socialt perspektiv är det viktigt att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset bildas ett torg framför byggnaden.
– Jag ser framför mig en attraktionspunkt där människor kan stanna och titta på robotarna som åker fram och tillbaka, säger Helena.
Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapade vi en lugn och lite vildvuxen plats, där man rör sig nästan som på spångar mellan nedsänkta regnbäddar och planteringar. Det nya torget ingår i ett större område, som utgör det gamla epidemisjukhuset från 1900-talets början. Här blir den nya bebyggelsen integrerad med den gamla. De befintliga parkmiljöerna är integrerade med gestaltade utemiljöer som personalen kan använda för avkoppling.
Helhetsgrepp för megamaskineri på Malmö sjukhusområde
Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare ska vi få helheten att fungera och på Malmö sjukhusområde har vi haft fokus på att skapa en välkomnande och också trygg miljö för besökare och förbipasserande.
Samtidigt är servicebyggnaden är ett omfattande projekt som krävt ett helhetsgrepp och kreativt samarbete mellan både hus-, landskaps-, inrednings- och planarkitekter. Och Magnus och Helena är överens – det känns himla bra att jobba så.