Public Parklet

Grått blir grönt i staden
Landskap
Gator & Torg, Park & Lek, Tillfälligt
Uppdragsgivare: Tengbom, senare donerad till Stockholm stads Trafikkontor
Plats: Stockholm
Projekttyp: Parklet
Uppdragsår: 2015

Mikropark på en parkeringsplats – Public Parklet

Hur visar vi på ett konkret sätt hur man – med enkla medel – kan utveckla en grönare, mer hållbar och trivsam stadsmiljö? Det frågade sig några av våra lanskapsarkitekter och stadsplanerare inför ett seminarium de skulle hålla våren 2015. Inför massor av gäster på kontoret i Stockholm skulle de berätta om Green Retrofits, strategier för upprustning av grå infrastruktur till grön infrastruktur, och ville med praktiska medel visa dem hur mycket sådana satsningar kan betyda för det offentliga rummet.

Ur funderingarna föddes en idé. Tänk om vi kunde skapa en prototyp på en mikropark – en mötesplats för människor i staden, som samtidigt renar dagvatten och bidrar till ökad biologisk mångfald?

Teamet jobbade hårt under några få men intensiva veckor. På seminariedagen stod den på plats utanför entrén till kontoret på Katarinavägen 15 – 10 smarta kvadrat 2.0. En mikropark på en parkeringsplats – en så kallad parklet. Våra gäster och förbipasserande Stockholmare samsades om vartannat på sittytorna i den tillfälliga parken för att njuta av solen, varandras sällskap och den oväntade växtligheten i en annars ganska grå och outnyttjad gatumiljö.

Foto: Frida Möller
Foto: Frida Möller

Public Parklet med dagvattenhantering – världens första?

Genom att kombinera ambitionerna om en mer ekologiskt och socialt hållbar stad, kan vi med enkla medel skapa gröna vistelseplatser som bidrar både till ökad biologisk mångfald och till möten mellan människor. Vår parklet-prototyp är också, oss veterligen, den första i världen som erbjuder en lösning för hantering av dagvatten. Idén bygger på funktionaliteten i så kallade gröna gator, ett svackdike fyllt med vegetation längs trottoarkanten. Fördröjningen i diket reducerar avrinningsvolymen samtidigt som vegetationen fångar upp miljöfarliga partiklar, och resultatet är mindre och renare dagvattenutsläpp.

– Många känner idag inte till att en stor den av innerstan har ett kombinerat dagvatten- och avloppssystem vilket betyder direkta utsläpp av avlopp i Mälaren vid kraftig nederbörd. Om fasta urbana biotoper av det här slaget infördes i ett sammankopplat system, skulle vinsterna för både miljön och människorna i staden vara påtagliga, berättar Fredrik Legeby, planeringsarkitekt.

Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror.

Färre bilar skapar möjligheter

Parkeringsytor som utför ekosystemtjänster. Låter det som en utopi? Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror. Behoven av våra gatumiljöer förändras bland annat i takt med att attityder och vanor gällande bilåkande ändras. Bilpooler, ”car-to-go”-tjänster, lånecyklar och andra transportalternativ blir allt fler. Samtidigt går teknikutvecklingen mot mindre och självkörande bilar framåt. Färre och mindre fordon kan minska trycket på stadens parkeringsplatser, som därför istället kan få andra funktioner.

Parklets, vistelseplatser och mikroparker byggda på parkeringsytor blev lanserade som fenomen i San Francisco 2010. I dag finns det ett hundratal. Flera städer i världen har sedan dess tagit fram manualer för den som är intresserad av att bygga en parklet.

Hela landskaps– och stadsbyggnadsstudiorna i Stockholm samarbetade med förberedelserna för 10 smarta kvadrat 2.0, som stod på Katarinavägen 15 i juni 2015. Den blev sedan donerad till Stockholm Stads Trafikkontor.

Kontaktperson

Anna Frank

Studiochef Landskap
+46 8 412 52 17

Teamet bakom projektet

Namn Roll
Shira Jacobs Landskapsarkitekt
Fredrik Legeby Planeringsarkitekt
Daniel Lavonius Jarefeldt Civilingenjör/Industridesigner
Mathieu Gustafsson Möbel- och produktformgivare