Public Parklet

Ur funderingarna föddes en idé. Tänk om vi kunde skapa en prototyp på en mikropark – en mötesplats för människor i staden, som samtidigt renar dagvatten och bidrar till ökad biologisk mångfald?

Mikropark på en parkeringsplats – Public Parklet

Teamet jobbade hårt under några få men intensiva veckor. På seminariedagen stod den på plats utanför entrén till kontoret på Katarinavägen 15 – 10 smarta kvadrat 2.0. En mikropark på en parkeringsplats – en så kallad parklet. Våra gäster och förbipasserande Stockholmare samsades om vartannat på sittytorna i den tillfälliga parken för att njuta av solen, varandras sällskap och den oväntade växtligheten i en annars ganska grå och outnyttjad gatumiljö.

Public Parklet med dagvattenhantering – världens första?

Genom att kombinera ambitionerna om en mer ekologiskt och socialt hållbar stad, kan vi med enkla medel skapa gröna vistelseplatser som bidrar både till ökad biologisk mångfald och till möten mellan människor. Vår parklet-prototyp är också, oss veterligen, den första i världen som erbjuder en lösning för hantering av dagvatten. Idén bygger på funktionaliteten i så kallade gröna gator, ett svackdike fyllt med vegetation längs trottoarkanten. Fördröjningen i diket reducerar avrinningsvolymen samtidigt som vegetationen fångar upp miljöfarliga partiklar, och resultatet är mindre och renare dagvattenutsläpp.

– Många känner idag inte till att en stor den av innerstan har ett kombinerat dagvatten- och avloppssystem vilket betyder direkta utsläpp av avlopp i Mälaren vid kraftig nederbörd. Om fasta urbana biotoper av det här slaget infördes i ett sammankopplat system, skulle vinsterna för både miljön och människorna i staden vara påtagliga, berättar Fredrik Legeby, planeringsarkitekt.

Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror.

Färre bilar skapar möjligheter

Parkeringsytor som utför ekosystemtjänster. Låter det som en utopi? Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror. Behoven av våra gatumiljöer förändras bland annat i takt med att attityder och vanor gällande bilåkande ändras. Bilpooler, ”car-to-go”-tjänster, lånecyklar och andra transportalternativ blir allt fler. Samtidigt går teknikutvecklingen mot mindre och självkörande bilar framåt. Färre och mindre fordon kan minska trycket på stadens parkeringsplatser, som därför istället kan få andra funktioner.

Parklets, vistelseplatser och mikroparker byggda på parkeringsytor blev lanserade som fenomen i San Francisco 2010. I dag finns det ett hundratal. Flera städer i världen har sedan dess tagit fram manualer för den som är intresserad av att bygga en parklet.

– Sverige ligger efter när det gäller den här typen av hållbarhetstänk. Mikroparker av det här slaget tror vi är en fullt genomförbar idé i Stockholms stad. Vi gör gärna pilotprojekt.

Fredrik Legeby och Shira Jacobs

Hela landskaps– och stadsbyggnadsstudiorna i Stockholm samarbetade med förberedelserna för 10 smarta kvadrat 2.0, som stod på Katarinavägen 15 i juni 2015. Den blev sedan donerad till Stockholm Stads Trafikkontor.