Anna Whitlocks gymnasium

Byggnaden uppfördes 1926 som kontorshus för statliga verk efter ritningar av arkitekten Axel Lindegren med Kreuger & Toll som byggmästare. Kungliga Byggnadsstyrelsen var både byggherre och hyresgäst. En rad olika centrala ämbetsverk skulle husera i byggnaden och den fick (smek)namnet Ämbetshuset. Här kunde man hitta bland annat Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Rikets allmänna kartverk samt Skolöverstyrelsen. I början av 1970-talet flyttade Länsstyrelsen in i byggnaden och blev kvar till 2015.

— I vår gestaltning sparas minnen av hur byggnaden tidigare använts. Överblivna dörrhål blev bokhyllor eller montrar, förklarar Amanda LeCorney, arkitekt på Tengbom och handläggande arkitekt i teamet. Några bortglömda utrymmen på vinden gjorde vi om till ateljéer.

Utgångspunkt i historien

I den antikvariska utredningen för Anna Whitlocks gymnasium står:

”Förslaget behåller grundstrukturen i byggnadens planlösning med entréer, trapphus och korridorer som löper genom hela byggnaden vilket bevarar upplevelsen av att befinna sig i en sammanhängande stor anläggning.”

Knäckfrågan – antalet klassrum

Knäckfrågan i omvandlingen av byggnaden blev huruvida det skulle gå att skapa tillräckligt många klassrum inom en byggnadsstruktur med små cellkontor och bärande väggar. Förutom att ett klassrum behöver vara cirka 60 kvadratmeter, får det inte vara för avlångt om akustiken ska fungera och lärarens röst ska räcka till hela dagen. Snabbt landade man i att bärande hjärtväggar skulle behöva rivas någonstans i byggnaden för att få tillräckligt många större rum som krävdes, för specialämnen som kemi och biologi. Förslaget blev att förlägga dessa större ingrepp till de antikvariskt mindre känsliga gårdsflyglarna.

— Jag blir glad när jag ser hur eleverna tagit byggnaden i anspråk. Hur de halvligger på sittmöblerna som vi ritat eller grupparbetar i en fönsternisch, säger Amanda.

”Eleverna har väckt byggnaden från sin Törnrosasömn, den är mer levande och färgstark än den någonsin varit.”

Amanda LeCorney, arkitekt

Från mörka korridorer till ljusa studieytor och sociala rum

När man rev hjärtväggarna flyttade man de passager som tidigare var mörka till fasaden mot gården. Nu strålar ljuset in i en byggnad som tidigare var mörk med kontorsrum i fasad och dunkla korridorer i mittpartiet.

— När man nu rör sig i byggnaden reflekterar man över hur generös den är, berättar Amanda. På varje våning finns mötesplatser, platser för studier och socialt umgänge.

Nybyggda skolor är idag otroligt yteffektiva och ofta prioriteras utbildningsytor före umgängesytor. Men skolan har också en social funktion. I ombyggnadsprojekt uppstår alltid ytor som ”blir över” men på Anna Whitlocks gymnasium blev dessa till sociala platser och platser för eget arbete. Det ger stora mervärden.

Innergård med identitet

Från utredningsskedet stod det klart att byggnaden saknade en större samlingssal för det stora antal elever som skulle gå på skolan. Samtidigt konstaterade man att den nuvarande utformningen av innergården var för tung och på väg att rasa in i källaren. Lösningen blev en ny utformning av gården inspirerad av fiskbensparketten i byggnadens finare salar. På parketten ligger en mjuk matta av gummiasfalt och i centrum av mattan finns en julgransfot, precis som i ett vardagsrum.

Den mjuka mattan agerar nu sittyta för eleverna under de varmare årstiderna, och gården fungerar som en samlingsplats för upprop i augusti och studentavslutningar i juni.

— Mönstret på mattan har blivit en symbol för Anna Whitlocks gymnasium i sociala medier, säger Amanda. Det är roligt att se hur eleverna bygger vidare på vår kreativitet och gör den till ett signum för skolan.

Rum i rummet i skolans restaurang

Som en konsekvens av bristen på stora rum blev skolrestaurangen fördelad över flera rum. Men under projektets gång stod det också klart att mindre matsalar ger såväl akustiska som andra fördelar. Varje rum har sin egen belysning, vissa rum har musik och som elev hittar du snabbt din favoritplats. Restaurangen är möblerad för både små och stora grupper, och fungerar också som studieyta utanför lunchtiden.

— Matsalen är innovativ genom att den är uppdelad på flera olika rum, förklarar Amanda. Det borde egentligen vara standard för skolmatsalar eftersom ljudmiljön blir mycket bättre.

Könsneutrala duschrum väckte debatt

Skolbyggnaden saknar idrottshall och istället hyr skolan in sig på idrottsanläggningar i närområdet. I källaren ryms yogarum, gym och omklädningsrum som kan användas när idrottslektionen består av utomhusträning. Omklädningsrummet är könsneutralt – eleverna byter om och duschar i enskilda bås och låser in sina kläder utanför båset.

— Kanske var det här de första könsneutrala omklädningsrummen – i dag är det norm, säger Amanda. Utformningen provocerade och skapade debatt i lokala medier.

Det är välkänt att en av de vanligaste platserna i en skola för mobbing är just omklädningsrum och duschar. På Anna Whitlocks är duschbåsen utformade så att till exempel kränkande fotografering inte är möjligt. Dörrarna sluter tätt mellan golv och tak.

— En kuriositet är att när byggnaden ursprungligen uppfördes var kvinnligt och manligt viktigt att hålla isär. På originalritningarna har därför flertalet rum fått benämningen ”kvinnligt biträde”, berättar Amanda.

”En stolt byggnad för stolta elever. Att låta ungdomar få tillgång till denna byggnad är på alla sätt fantastiskt. En allmän byggnad får ett allmänt innehåll. Ett respektfullt återbruk av en robust arkitektur, varsamt utfört med ett magnifikt resultat.”

Juryns motivering till Årets Stockholmsbyggnad 2019

Prisad och tillgänglig skola

I arbetet med Anna Whitlocks gymnasium har många delar av byggnaden blivit återställda till ursprungligt skick, som exempelvis kalkstenstrappan i huvudentrén. Byggnaden är tillgänglig på ett sätt som passar den ursprungliga utformningen och antikvarisk status.

— Vi hade förmånen att få jobba med modiga beställare med hög ambitionsnivå. De var kunniga och med förståelse för den ursprungliga byggnadens värde och kvaliteter, säger Amanda.

År 2019 blev skolan utsedd till Årets Stockholmsbyggnad och i dag är en självklar del av det som gör Kungsholmen till en levande stadsdel.