Case: JämtJämlikt
Vi mäter social hållbarhet i Arvika
Arvika kommuns nya översiktsplan är antagen och är den första i Sverige att certifieras i jämlikhet. Metoden JämtJämlikt adresserar systematiskt diskriminering och främjar mänskliga rättigheter för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle. Men vad innebär det att certifiera en översiktsplan och vad leder det egentligen till? Häng med!
Översiktsplanen innehåller sex jämlikhetsåtaganden som sätter fokus på inkludering och delaktighet. Genom att prioritera grupper som barn, unga och äldre vill kommunen skapa mervärde för hela samhället.
— Om vi till exempel satsar på kollektivtrafiken i Arvika, kan det minska känslan av ensamhet för de äldre, samtidigt som det också gynnar andra grupper i kommunen, säger Ida Svensson som är samhällsbyggnadschef i Arvika kommun.
Första steget: analys
Processen för JämtJämlikt startade med en grundlig analys av situationen i kommunen baserad på statistik, strategiska dokument och intervjuer.
— Vi pratade med olika kompetenser inom områden som skola, kultur och fritid, berättar Ida. Vi ställde frågor som: hur är Arvika idag, vad skaver och vilka grupper står utanför de mänskliga rättigheterna?
Barn och unga var en central del av analysen. Som exempelvis demokratifrågor där de sällan hördes, samt skillnader mellan unga män och kvinnor utbildningsmässigt och socioekonomiskt.
— Vi tittade på hur de lever, vilka grupper de drar sig till, hur tjejer generellt har högre utbildning och att de ofta flyttar efter utbildning, säger Ida. Vi kunde se flera inbyggda normer i kommunen och en tendens att man stannar kvar i den grupp man hamnar i, som till exempel ”fotbollsgruppen”.
JämtJämlikt som systematik
JämtJämlikt ger riktlinjer för att integrera jämlikhet i stadsutvecklingsprocesser och säkerställa social hållbarhet. Det innefattar både vägledning och kravspecifikationer som stöttar och styr det systematiska arbetet. Certifieringen utvecklades i samarbete mellan Helsingborgs stad, Raoul Wallenberg Institute, RISE och Tengbom.
— I förstudien till JämtJämlikt blev det tydligt att kommuner saknar verktyg för att konkretisera och integrera jämlikhet i sina planeringsprocesser. Särskilt i arbetet mot de globala målen, säger Ulrika Signal, planeringsarkitekt på Tengbom. Det finns en stark vilja att jobba med strategiskt jämlikhetsarbete, men gapet mellan intentioner och genomförande är tydligt.
Systemet har två delar:
- Vägledning (projektrapport): Här hittar man metoder, tekniker och angreppssätt som säkrar att den nödvändiga kompetensen för att arbeta med jämlikhet i stadsplanering finns i organisationen. Dessutom finns verktyg såsom platsverktyg, normverktyg och dimensionverktyg som stöd för arbetet.
- Kravspecifikation för jämlikhetsarbetet: Stödjer och kravställer det systematiska arbetet och styrningen av processen.
Samla fakta och (o)jämlikhetsanalysera
Arvika kommun genomförde en omfattande analys av jämlikheten som avslöjade uppdelningar och ojämlikhet i tillgång till service och möjligheter. Dialoger med invånarna vittnade om behov av fler aktiviteter och mötesplatser.
Analysen visade att uppdelningar och ojämlikhet syns i olika delar av samhället, inklusive tillgängligheten till aktiviteter, kollektivtrafik och arbetsmöjligheter. Det fanns även en klar uppdelning mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper som ”nya” och ”gamla” svenskar, vilket leder till polarisering och begränsad tillgång till resurser och möjligheter.
Konflikter mellan olika intressen, som ”finkultur” kontra ”bilkultur”, samt traditionella könsmönster som påverkar yrkesval och livsstil, förstärkte dessa klyftor. Arvika står också inför utmaningar gällande psykisk hälsa, särskilt bland äldre invånare där ensamhet är ett betydande problem.
Flera av lösningsförslagen kan bidra med kvalitéer även för andra grupper i samhället
Allas tankar ska med
En viktig del i arbetet med översiktsplanen var att få med medborgarna i processen så tidigt som möjligt. Ofta är det utmanande att få medborgare att engagera sig i planeringen för den byggda miljön, och att få med alla grupper i en kommun. Som en del i JämtJämlikt-arbetet jobbade Arvika istället uppsökande för att inkludera alla grupper.
— Inför samrådet för översiktsplanen åkte vi ut till skolor och pratade med elever. Vi träffade pensionärsrådet i kommunen, besökte äldreboenden och anordnade pizzakväll med de unga. De äldre bjöd vi in till elvakaffe, förklarar Ida Svensson. Vi höll också workshops med föreningsliv och näringsliv.
Dialogerna visade på olika utmaningar, som begränsad tillgänglighet till service och funktioner på landsbygden och i serviceorterna, där bilen är det primära transportmedlet. Barn och unga i kommunen har svårt att åka kollektivt till aktiviteter, och äldre blir beroende av vänner och släktingar för att delta i samhällslivet.
— Till exempel ville de unga ha en kravfri plats som inte var uppstyrd med aktiviteter, säger Ida. De sa ”vi behöver bara någonstans att vara”. Många unga i vår kommun som åker Epa spelar väldigt hög musik på kvällarna. Det har skapat konflikter mellan olika grupper. Efter våra samtal har nu till exempel kyrkan upplåtit sina toaletter för ungdomarna och öppnat upp kyrkan som en mötesplats.
Nyckelord för JämtJämlikt utifrån dialogerna:
- Önskan om fler aktiviteter
- Fler mötesplatser där olika grupper möts
- Närhet till service
- Gemenskap
- Bättre kommunikationer för gång, cykel och kollektivtrafik
Prioriterade grupper gynnar alla
Utifrån faktainsamling, analys och dialog valde Arvika kommun att prioritera grupperna barn, unga och äldre i sitt jämlikhetsarbete. Efter en noggrann analys av utmaningar och behov landade man i sex skarpa mål, kallade jämlikhetsåtaganden, som nu är integrerade i översiktsplanen. Målen är tydliga, mätbara och vägledande i arbetet framåt för till exempel detaljplanering och investeringsbeslut.
Lösningsförslagen inkluderar fler mötesplatser och aktiviteter för alla åldrar. Men också bättre tillgänglighet till service och kommunikationer.
— Många av lösningsförslagen som genererats under arbetet är samma för båda de prioriterade grupperna och det finns tydliga synergier mellan dem, påpekar Ida. Samtidigt är det tydligt att flera av lösningsförslagen kan bidra med kvalitéer även för andra grupper i samhället.
Social hållbarhetskompass
Översiktsplanen är en strategisk kompass för den framtida utvecklingen av kommunen. Den ger inte konkreta lösningar för den fysiska miljön, utan snarare sätter den ut riktlinjerna för arbetet framåt. Översiktsplanen är också en viktig del i inspelet till den kommunala budgetprocessen och den strategiska planen för kommunkoncernens fortsatta arbete.
— Analysen kunde vi såklart ha genomfört på eget initiativ, men tack vare ramverket JämtJämlikt blir arbetet mer systematiskt, säger Ida. Vi får upp det på en agenda som saknats tidigare, och vi kan tydligt se om vi till exempel följer barnkonventionen. Mänskliga rättigheter är lagstadgade men det är svårt att veta hur många som faktiskt följer upp dem. Nu vet vi att vi kommer göra det.
Arvika kommun strävar efter en mer rättvis och socialt hållbar samhällsplanering genom kontinuerlig uppföljning och hållbarhetsbedömningar.
— I arbetet med JämtJämlikt har vi testat våra gränser och utmanats, berättar Ida Svensson. Har vi gjort allt? Det finns alltid fler stenar att lyfta på för att få fler svar. Men nu har vi en tydlig plan som vi kommer att följa upp.
— Arbetet som Arvika kommun gjort med JämtJämlikt som grund visar att det går att sätta tydliga mål och konkretisera arbetet med social hållbarhet, säger Ulrika Signal. Jag hoppas och tror att deras jämlikhetsarbete kan inspirera andra kommuner att jobba på samma sätt. Det blir en tydlig återkoppling för både medborgare och politiker att man faktiskt gör det man säger att man behöver göra i sin samhällsplanering.
Jämlikhetsåtagandets effektmål:
