Arkiv

Älvpromenaden

Kajstråk att njuta av
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Museigatan, Karlstad
Uppdragsår: 2019-2020
Projekttyp: Gestaltningsprogram, förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenörer samt bygghandlingar
Foto: Tengbom

När Karlstad kommun skulle utveckla och tillgängliggöra ett av stadens bästa lägen, Älvpromenaden, vid Klarälven blev parkeringar och trafikytor till en stämningsfull plats vid vattnet – med människan och historien i centrum. En plats där benen kan dingla från en av bryggorna.

I centrala Karlstad på sträckan mellan Stadshotellet och Sandgrundsparken berättar de långa kajstråken om tiden då och nu. Den tidigare välbesökta och livfulla marknadsplatsen hade med åren förvandlats till asfalt, trafik, parkeringar och turistbussar. Nu skulle området och Älvpromenaden få tillbaka sin glans. Kör- och parkeringsytor skulle bli torg- och gångstråk i form av gångfartsområde.

alvpromenaden vert scaled Älvpromenaden

Älvpromenaden en plats du vill stanna på

Viktigt för oss i Tengbomteamet var att befolka det vackra kajstråket. Vi ville skapa en plats för människor att stanna upp på och njuta av – morgon som skymning, och oavsett färdmedel. Bil, fötter eller cykel. En rofylld plats som fungerar för alla, och lika bra för den som vill vara ensam som för de som vill umgås.

Bryggorna uppmuntrar till att ta sig nära vattnet, men också till att bara vara. Pergolorna ger känslan av trygghet och möjligheten att umgås spontant. På sitt-öarna kan du göra lite som du vill, bete dig som du vill.

Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia

alvpromenaden landscape Älvpromenaden Älvpromenaden

Timmerflottningen starkt koncept

Den forna timmerflottningen och marknadsplatsen med homogent markmaterial – från fasad till kaj – blev inspirationen för Älvpromenaden och la den arkitektoniska grunden för platsen.

Ett enhetligt och formmässigt golv togs fram som en bas för alla trafikslag: cyklister, fotgängare, bilar. Samma villkor för alla, max 5 kilometer i timmen. Golvets fyrkantstockar blev delar av kajstråkets gångyta, bryggor, pergolor och sitt-öar. Stockarna, som symboliserar timmerflottningen, ses nästan ”flyta” på den skimrande stenbeläggningen.

dsc05340 scaled Älvpromenaden Älvpromenaden Älvpromenaden

Sten får liv

Apropå stenbeläggningen. Här föll materialvalet på granitstenar i olika storlekar och ytbehandlingar för att få markytan att glittra tillsammans med älven. Trottoaren rustade vi upp och återskapade med markbeläggning i hårdbränt tegel, för att knyta an till det gamla Karlstad. Den länkar samman stadshotellet och de nationalromantiska 1920-talsvillorna längs med kajen, men utgör också en tydlig gräns mellan villor och torgytor.

dsc05397 scaled Älvpromenaden Älvpromenaden

Historien i ny tappning längs Älvpromenaden

Ett kulturhistoriskt projekt kräver sin omsorg. En viktig utgångspunkt i gestaltningen av Älvpromenaden var de biotopskyddade pyramidalmarna som planterades på 1930-talet. Vattenpumpen i gjutjärn där man förr hämtade sitt vatten blev återskapad i modernt utförande och blev ett lekfullt inslag för barn.

Foto: Felix Gerlach
Stadshotellets fasader blickar ut mot promenaden. Foto: Felix Gerlach

Och skulpturen Sola i Karlstad – ja, hon fick en ny, mer värdig placering.

Summa summarum. Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia. En spännande fortsättning följer eftersom vi har ritat en tillbyggnad för anrika Karlstad Stadshotell som just nu är under uppförande. Och ambitionen här är densamma som för kajstråken: att hylla historien men omsätta den till nutid.

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Landskapsarkitekt LAR/MSA
+46 8 412 53 85

Oasen

Där sjukhuset möter staden
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Vård
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö
Uppdragsår: Färdigställt 2019
Fotograf: Nille Leander

Oasen är en del av det nya sjukhusområdet i Malmö, NSM, där Tengbom både gestaltat ett entrétorg och omgestaltat en kulturhistoriskt intressant park. Den gröna parkmiljön ligger i det nordöstra hörnet av området och binds samman av en vacker gammal lindallé. Från skissförslag till färdigställande har vi varit med från start och nu är visionerna för båda platserna verklighet.

En gammal mur som omgärdat delar av området har rivits ner vilket skapar ljus och visuell koppling till staden. Inte minst i korsningen Södra Förstadsgatan-Carl Gustavs väg, ut mot vilken den nya vårdcentralen vid entrétorget vetter. Stora flöden av bussar och bilar passerar i strid ström men även gångtrafikanter och cyklister rör sig i anslutning till området. Platsen framför vårdcentralen på sjukhusområdet i Malmö erbjuder vila och ro med nyplanterade päronträd och bearbetade markgaller och cykelpollare i geometriskt mönster. De nya päronträden har ombesörjts med en dränerade och luftig växtbädd för att ge optimala förutsättningar för deras etablering och tillväxt.

Sjukhusområdet i Malmö

Träd som röd tråd i sjukhusområdet i Malmö

Stora befintliga träd har varit viktiga att bevara och har varit utgångspunkten för gestaltningen av projekten. Träden är gamla, stora och bidrar med välbehövlig grönska och behaglig skugga. Både torget och parken är tänkta att skänka både patienter och personal en avkopplande upplevelser under trädens kronor. Tengbom har arbetat medvetet med evidensbaserad design som betonar vikten av grönska för patienters tillfrisknande men även för personalens välmående och återhämtning. Träden har därmed varit första prioritet.

Sjukhusområdet i Malmö

En del av staden

Målet är att sjukhusområdet i Malmö ska kännas som en naturlig och attraktiv del av staden. Genom den kulturbevarande parken löper ett diagonalt stråk som är belagt med grus och områdets gröna ytor är inramade med kantsten av granit med olika höjd. Genom de upphöjda grönytorna ges de högre status och slitaget blir mindre. Murarna som ramar in det gröna går dessutom att utnyttja som sittplatser. Två stora cykelhus med en varierad träfasad är placerade i parkens södra del. De är ett direkt svar på personalens önskemål att kunna låsa in sina cyklar i detta så rörelse-intensiva område.

sodervarn nillleleander 7700 Oasen

Grönytorna på sjukhusområdet i Malmö är nu varsamt restaurerade och man har planterat in nya träd, buskar och perenner med stora skönhetsvärden. Klassiska motiv som rosor och lavendel vid den gamla huvudbyggnaden. Tre äldre skulpturer, ett par tidigare placerade i parken, är också restaurerade och utplacerade på nya noga utvalda platser inom parken. Samtliga skulpturer inkorporerar vatten, antingen med porlande fontäner eller stilla vattenspeglar. De är omgärdade av de nya planteringarna vilket skapar ett respektfullt möte mellan gammalt och nytt.

Sjukhusområdet i Malmö

– Projektet med grönområdet Oasen är en varsam och hållbar gestaltning i befintlig miljö. Det har funnits styrande dokument över hur mellanrum och utemiljöer i området skulle bli hanterade, som varit präglande för utformningen. Det har också varit oerhört viktigt att ta hänsyn till all logistik. Både över och under markytan med kulvertar, ledningar och den rörelse som sker genom området. Det berättar Malin Ingemarsdotter Jönsson, tidigare ansvarig landskapsarkitekt.

Hänsyn till logistik – core business

Konst skapar möten

I parkprojektet Oasen ingick även en separat uppgift, nämligen att hitta en ny plats för ett stort befintligt konstverk, GAP. Den självklara platsen hittade man i den sydvästra delen av sjukhusområdet intill ett huvudstråk med stora plataner som inramning. Skulpturen är nu placerad på en terrass av granitsten och har redan blivit en viktig plats för möten men även kontemplation.

Sjukhusområdet i Malmö

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Kvarteret Posthornet

Vågat kontor i dubbel bemärkelse
Arkitektur, Inredning, Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Kontor, Kök
Uppdragsgivare:
Entreprenör: Peab Sverige AB
Plats: Lund
BTA: 16 500 m²
Miljöklass: Miljöbyggnad guld
Uppdragsår : 2011–2014 (detaljplan) 2014–2017 (projektering) 2016–2018 (hyresgästanpassningar)

En böljande betongfasad vaggar numera in tågresenärer till Lunds centralstation. Med Kvarteret Posthornet skapade Tengbom eftertraktade kontorslokaler med stark variation i arkitektoniskt uttryck och med anknytning till platsen.

På uppdrag av Wihlborgs fastigheter har Tengbom löst utmaningen att bebygga en smal tomt tätt intill Lunds järnväg. Resultatet? Moderna kontorslokaler som med stor känslighet samordnats med bostäder i kvarteret. Med kontorsbyggnaden ”Posthornet” har Tengbom varit den drivande kraften från detaljplan till hyresgästanpassning.

dsc 6319 Kvarteret Posthornet

Vi har tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd

– Vi har i projektet tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd. Genom tajming och pedagogik har vi banat väg för det byggda projektets kvalitet ur en mängd synvinklar. Här har en tydlig designmanual varit en viktig framgångsfaktor att samlas kring, berättar ansvarig arkitekt Charlotte von Brömssen.

Utöver arkitektur och strategisk rådgivning har Tengbom bidragit med tjänster inom landskapsarkitektur, inredningsarkitektur, visualisering och storkök.

Kvarteret Posthornet
Huvudentrén i sydväst öppnar upp mot Brotorget.

Karaktär och materialitet

Kvarteret är utformat för att svara upp mot intilliggande stadsrum och höjer och sänker sig i dialog med omkringliggande bebyggelse. Huvudfasaden vetter mot Lunds Stadshus och Skyttelbron som ringlar sig ned mot huvudentrén på sydöstra hörnet. Insidan av kvarteret är ett smalt och halvoffentligt rum med rundat formspråk där olika praktiska funktioner samsas.

Kvarteret Posthornet
Vy från Brotorget med Skyttelbron som ringlar sig ned mot Posthornets huvudentré.

För att hjälpa fastighetsägaren att skapa intresse för platsen formulerades en berättelse kring gestaltningen. Posthornet och frimärket blev därmed symboler för den fria associationen kring fasadens formspråk med mässing som återkommande material. Samtidigt knyter det gula teglet an till den angränsande 40-talsbebyggelse.

Kvarteret Posthornet
Innergårdens böljande formspråk med sömlös övergång mellan tegel och glas i fasaden.

Ett sammanhållet gårdsrum

För gårdsrummet med många entréer och också många rörelser blev golvet viktigt. En väv av betong, tegel och trä gör att golv och väggar blir ett sammanhållet gårdsrum med värme. Det geometriska mönstret är uppbrutet av planteringar som omhändertar dagvatten, ordnar cykelparkeringen och mjukar upp rummet med perenner och träd. Växtvalet är anpassat till gårdens skuggiga läge. Gården är smal och skuggas av byggnaden, men ljuset reflekteras ner av fönstren i fasadlivets runda form och ger liv åt grönskan. Gårdsrummet och fasaderna har fått en ljussättning som med de upplysta trapphusen skapar en miljö som känns trygg, behaglig och välkomnande under dygnets och årets alla tider.

posthornet©nillleleander 4749 Kvarteret Posthornet
Upphöjda planteringar ordnar gårdens cykelparkering och har integrerade sittplatser. Med tiden kommer trädvolymerna att mäta sig med byggnadens. Foto: Nille Leander

Välordnat för hyresgäster

Bredden i Tengboms uppdrag med Kvarteret Posthornet har spänt från att följa upp bygget på plats till att samordna hyresgästarbetet. Vi skötte kontrakts- och bygghandlingar för alla hyresgäster, och samordnade även inredningsprojekteringarna. Till tre av hyresgästerna – Folktandvården, Trivector och advokatbyrån Trägårdh – tog vi fram inredningen.

Med hjälp av designmanualen har hyresgästen kunnat få förståelse för hur resultatet kommer att se ut och vidare har entreprenören kunnat detaljstudera kostnadsbilden. För oss arkitekter har det även inneburit att vi hjälpt våra kunder att skapa tydlighet för sina kunder.

 

 

Vågad fasad på Kvarteret Posthornet

– Kombinationen av gjuten betong och detaljer i mässingsfärgad aluminium, mot en bakgrund av glas och tegel, gör byggnadens karaktär rå och förfinad samtidigt. Betongelementen bidrar till att fånga ögats intresse och skapar en variation beroende på vilket perspektiv betraktaren har, beskriver Charlotte.

Kvarteret Posthornet
Betongfasaden på Kvarteret Posthornet med inslag av tegel och mässing är en pusselbit av tre som därav bidrar till ett varierat kvarter.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Malmö
+46 40 641 31 18

Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde

Friktionsfri logistik på hög nivå
Servicebyggnaden Malmö
Arkitektur, Landskap
Gator & torg, Vård, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö sjukhusområde
Byggaktör: Regionfastigheter 
Projekttyp: Servicebyggnad & bårhus  
Uppdragsår: 2016-pågående
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver

Den nya servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde tar med sin starka integritet fasta på både effektivitet och estetik. En avgörande byggnad för patient och personal – omgiven av välkomnande grönska.

dsc3890 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Patientsäkerhet, effektivitet och logistik är alla viktiga faktorer för att sjukhuset ska fungera som det ska. Fotograf: Mads Frederik.

På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. I den nya servicebyggnaden i Malmö arbetar fyrahundra personer med att försörja sjukhusområdet med varor och tjänster. Enligt uppdragsansvarig arkitekt Magnus Nilsson är det lite av ett ”logistiskt underverk” där vårdavdelningarna ute på sjukhusområdet försörjs med mediciner, provresultat från labmedicin och måltider från måltidslagret. Men även med textilier och returer i form av avfall via en utbyggnad av kulvertsystemet.

– Byggnaden är till för att serva vården. Den ska stötta personalen i deras arbete med och för en ökad patientsäkerhet, effektivitet, och hållbarhet, förklarar Helena Beckman, vårdspecialist på Tengbom. Vi hoppas att den nya servicebyggnaden leder till bättre vård för patienter och att personalen känner stolthet över sin arbetsmiljö.

Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna

dsc4553 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

Glashus med robotservice

Vill vi förpassa personalen till mörka kulvertar? Givetvis inte. Här sker leveranserna med hjälp av små robotar som tar vagnar, via hissar, upp till avdelningarna.

– Ambitionen från regionen är att läkare och sjuksköterskor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ägna sig åt patienten, säger Helena.

dsc5345 1 edit edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik
dsc5133 1 edit edit edit edit edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

I byggnaden pågår inte serviceprocessen bakom lyckta dörrar, utan tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Patrik Ekenhill.

– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som ett hållbart material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Patrik.

dsc5439 edit edit edit 2 edit Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Fotograf: Mads Frederik

– Vi kommer se de här vagnarna röra sig till och från kulvertsystemet, där även konsten förstärker upplevelsen sett utifrån, fortsätter Magnus.

Ett omfattande arbete har gjorts för att göra byggnaden och utemiljöerna inbjudande för allmänheten.

En attraktiv del av staden

Att integrera servicebyggnaden med staden var en annan utmaning. Huset är placerat i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Ur ett socialt perspektiv är det viktigt att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset bildas ett torg framför byggnaden.

– Jag ser framför mig en attraktionspunkt där människor kan stanna och titta på robotarna som åker fram och tillbaka, säger Helena.

Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapade vi en lugn och lite vildvuxen plats, där man rör sig nästan som på spångar mellan nedsänkta regnbäddar och planteringar. Det nya torget ingår i ett större område, som utgör det gamla epidemisjukhuset från 1900-talets början. Här blir den nya bebyggelsen integrerad med den gamla. De befintliga parkmiljöerna är integrerade med gestaltade utemiljöer som personalen kan använda för avkoppling.

Helhetsgrepp för megamaskineri på Malmö sjukhusområde

Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare ska vi få helheten att fungera och på Malmö sjukhusområde har vi haft fokus på att skapa en välkomnande och också trygg miljö för besökare och förbipasserande.

Samtidigt är servicebyggnaden är ett omfattande projekt som krävt ett helhetsgrepp och kreativt samarbete mellan både hus-, landskaps-, inrednings- och planarkitekter. Och Magnus  och Helena är överens – det känns himla bra att jobba så.

dsc3789 Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde
Huset på Malmö sjukhusområde ska passa alla, vilket ledde till noggranna hänsynstaganden och val av exempelvis fönstersättning och material. Fotograf: Mads Frederik.

Priser och utmärkelser

År 2023 blev Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde nominerat till Stålbyggnadspriset.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef
+46 40 641 31 18

Trapparken

Trappsteg att längta uppför
Trapparken
Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Tollare, Nacka
Uppdragsår: 2014-2020
Byggaktör: NCC
Fotograf: Jansin & Hammarling
Utmärkelser: Nominerat till Stadsbyggnadsutmärkelsen i Nacka 2021

I Nacka strax utanför Stockholms innerstad växer det nya bostadsområdet Tollare fram. På den branta bergsklacken ner mot vattnet, mellan ännu ej byggda bostadshus, ritade vi Trapparken. En park, en trappa och ett utflyktsmål med vidunderlig utsikt – i ett.

2014 fick vi uppdraget av Bonava att utveckla ett långsmalt område i Tollare som knyter ihop Tollare torg uppe på höjden och Hamntorget nere vid vattnet. Ytan, som skulle bli kommunal mark efter färdigställandet, var speciell och det fanns komplexa faktorer att förhålla sig till. Hur ritar man en park med trettiofem meters höjdskillnad inklusive en serie trapplopp mellan hus som inte finns än, så att den både blir en uppskattad plats för de boende och ett spännande utflyktsmål? Det blev viktiga frågor för oss. Vi ville skapa en upplevelse för besökarna.

trapparken 64 Trapparken
Spänningen och dramatiken i höjdskillnaden blir förstärkt genom utsiktsplatserna som ger en svindlande wow-känsla.
Trapparken
Området är spektakulärt med utsikten mot vattnet och den kuperade terrängen.

Var vill man sitta och äta glass?

Trappstudier

För att göra Trapparken till mer än en transportsträcka behövde vi både ta vara på platsens unika kvaliteter men också tillföra nya. Vi levde oss in i hur det skulle kännas att röra sig här. Hur många trappsteg orkar man ta? Var kunde besökarna tänkas vilja vila? Vad kan överraska?

Vi studerade trappor i Stockholm. Testade hur det kändes att gå två och två, vid ett möte, och i trappor med olika bredd. Det vi visste var att delar av trapploppen i Tollare krävde hög höjd snabbt och att trapporna därför skulle bilda höga murar i etapper. Hur skulle det kännas att gå bredvid dem? Kunde vi forma dem så att miljön ändå upplevdes mjuk, ljus, grön och öppen?

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Ljuset var viktigt. Vi studerade solens rörelse över parken på ett nytt sätt. Istället för en allmän utredning över dygnets timmar utgick vi från hur ljuset spreds när det var dags att gå till jobbet, äta en lunchpicknick, ta en eftermiddagsglass eller en kvällspromenad. Genom valet av lutande murväggar och ljusa material togs dagsljuset tillvara så långt som möjligt.

 

trapparken 121 Trapparken
Trappans utformning ska uppmuntra rörelse. Trapploppen är uppvinklade så att besökaren hela tiden rör sig framåt. Utformningen möjliggjorde de inåtlutande murarna.

Många detaljer med bibehållen balans

Upptäckarglädje blev ledord i projektet. Det skulle finnas intressanta detaljer att titta på när man rörde sig genom parken. Trappan skulle ta besökarna på en resa, från vattnet till skogen eller vice versa. Grönskan skulle klättra på de vinklade murarna från upphöjda planteringslådor.

Att hitta balansen mellan detaljer och helhet, mellan funktion och estetik, blev en utmaning. Mycket skulle komma att ske på den smala ytan samtidigt som Trapparken måste bli harmonisk och vacker. Multifunktionell utformning blev en stor del av lösningen. Att hitta element som svarade mot flera behov och som inte störde vare sig helhetsintrycket eller utblickarna. Sträckmetallen som klär murarna fick följa vidare och bli ett fallskyddsräcke med infälld belysning i handledarna. Sittplatser kombinerades ihop med muren eller förlängde planteringslådan. Compact living – i parkversion.

Vackrare med tiden

– Vi jobbade mycket på att förankra parken i platsens karaktär. Till exempel tog vi inspiration av kulörer och material från miljöerna runtomkring som vi utvecklade vidare. Vi gick ner till minsta lilla sten för att människan som skulle röra sig här skulle få uppleva något unikt, säger landskapsarkitekt Jenny Söderling.

Ett långsiktigt perspektiv och enkel förvaltning var grundläggande i projektet. Därav valet av tåliga material, konstbevattning och växter som tillför dynamik året runt och som blir vackrare med tiden.

trapparken 95 Trapparken
Speglingar och upprepningar i ett sammanhängande formspråk skapar harmoni och balans i Trapparken. Här med räcke och belysning.
trapparken 62 Trapparken
Serpentinstråket som slingrar sig fram och skiljer sig i material och form från ytorna intill, knyter ihop parken. Band av planteringar, murar och vistelseytor som kantar stråkets väg bryter av.

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef Landskap
+46 8 412 53 95

Linnéuniversitetet

Akademin mitt i staden
Arkitektur, Landskap
Gator & torg, Utbildning
Uppdragsgivare: Linnéuniversitetet och Skanska
Plats: Kalmar
Uppdragsår: 2014-2020
Priser och utmärkelser: Vinnare Årets mötesplats Kalmar 2023
Miljöklass: LEED Gold, Passivhus SE

Ölandsbron definierade länge Kalmar som stad men har nu fått konkurrens. I hjärtat av staden stoltserar Kalmars mest omfattande bygge Linnéuniversitetet. Här står mötet i centrum – mellan stad, akademi, student, lärare, näringsliv, Kalmarbor och besökare. Gränserna mellan ute- och innemiljöer har suddats ut i en arkitektur som präglas av dagsljus, rymd och hållbara material.

Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar. I Kalmar har verksamheterna varit spridda över staden men är nu äntligen samlade vid Universitetskajen. Tengbom har ritat den östra delen av nya universitetet som innehåller labb, undervisningslokaler, kontor, bibliotek, kafé, restaurang, kårlokaler och informationsdisk. Den västra delen är ritad av CCO arkitekter.

dji 0949 scaled Linnéuniversitetet
Placeringen mitt i staden gynnar ett nära samspel mellan universitetet, stadens invånare och verksamheter. Närheten till gästhamnen aktiverar området året runt, med den nya Universitetsplatsen som sammanhållande länk. Foto: Felix Gerlach

En gränsöverskridande mötesplats

Ett av universitetets främsta mål har varit att skapa fler spontana möten mellan studenter, forskare, stad och näringsliv. I arkitekturen syns det i en transparent och öppen miljö som välkomnar såväl studenter som stadens invånare. Innemiljöerna har en medveten utomhuskänsla som kommit till med hjälp av bland annat höga takhöjder, gott om dagsljus från ljuslanterniner och luftiga entréer där övergången från utemiljö till innemiljö suddas ut. Rustika och hållbara material som trä, tegel och betong återfinns både interiört och exteriört och knyter ihop miljöerna.

04413 Linnéuniversitetet
Öppenhet och transparens bidrar till orienterbarhet och uppmuntrar också till möten. Foto: Felix Gerlach
03427 Linnéuniversitetet
På Linnéuniversitetet står mötet i centrum – mellan studenter och lärare, näringsliv och akademi, stadsinvånare och besökare. Entréerna är välkomnande och övergången från utemiljö till innemiljö är utsuddad. Trä, tegel och betong återfinns både interört och exteriört. Foto: Felix Gerlach

Naturliga material möter kaxiga färger

Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt. Fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Ett genomgående grepp är mötet mellan gedigna material och kaxiga färger. Inte minst den gula kulören från Linnéuniversitetets grafiska profil har därför fått spilla av sig inne och ute.

6 Linnéuniversitetet
Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt, fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Foto: Linnéuniversitetet

Självklar wayfinding

03439 1 Linnéuniversitetet
Den stora huvudtrappan avslutas med en magnifik taklanternin. Trappan och atriet möjliggör kommunikation och överblickbarhet mellan våningsplanen. Foto: Felix Gerlach

 

Färgerna ger en fin kontrast till de naturliga materialen och bidrar samtidigt till orienterbarheten i byggnaderna. Att lätt kunna orientera sig inom universitetet är mycket viktigt, och något som även öppenheten och transparensen mellan både våningar och inne- och utemiljöer bidrar till. Interiöra avenyer och atrier är en del av arkitekturstrukturen. Det skapar tydlig orienterbarhet och uppmuntrar till möten.

 

Välkomnande = tillgängligt

En tillgänglig miljö är bättre för alla. På Linnéuniversitetet ska vem som helst kunna röra sig fritt oavsett förutsättningar, besökare likväl som studenter och medarbetare. Visste du har vi har flera arkitekter på Tengbom med titeln Certifierad sakkunnig av tillgänglighet?

Inget tummande på hållbarheten

03492 Linnéuniversitetet
Den interiöra avenyn med gårdshusets akustikpanel som en inre träfasad. Skira trappräcken och undertak, rustik tegelvägg och blankt betonggolv. Funktionella material som åldras vackert men som också tål universitetsmiljön. Foto: Felix Gerlach

Höga hållbarhetsambitioner och även främjande av biologisk mångfald har präglat projektet i allt från dubbla miljöcertifieringar till planering av landskapselement. Universitetet har många avancerade läro- och forskningsmiljöer, och för Kalmar är marinbiologi stort. Inom universitetet ryms allt ifrån saltvattenbassänger och växthus till algsamlingar.

Stadsintegrerat universitet

Integreringen med staden skiljer Linnéuniversitetet från de många universitet som under lång tid blivit placerade utanför stadskärnan. I Kalmar är mötet mellan universitetet och resten av samhället viktigt. Till exempel ger placeringen vid vattnet förutsättningar till nära samspel med Kalmar stad, dess boende och verksamheter. Närheten till gästhamnen gör att området nu kommer att vara aktiverat året runt, med den nya universitetsplatsen som sammanhållande länk. Förhoppningen är att torget blir använt för nya funktioner som terminsstarter, examen och disputationer men även som en samlingsplats för allmänheten.

dji 0950 Linnéuniversitetet
Foto: Felix Gerlach

Catta Torhell, överbibliotekarie på Linnéuniversitetet:
– Det har varit fantastiskt att få arbeta med planeringen av Universitetskajen – Det stadsintegrerade universitetet – en mötesplats för studenter och anställda men också en plats där stadens innevånare och besökare ska känna sig välkomna. Här ska vi visa upp vad som pågår på universitetet men också ta in stadens aktiviteter och kulturliv. Redan nu har studenterna gjort bibliotekshuset till sitt och vi får spontana kommentarer som ”ett jättehärligt hus – både storslaget och mysigt på samma gång”!

03244 Linnéuniversitetet
Huvudtrappan är central i biblioteket. Transport men också plats för möten och studier. Foto: Felix Gerlach

Parametrisk design löste volymfrågan

För att realisera arkitekternas vision behövde vi hitta ett effektivt sätt att rationalisera byggnadens volym, dess ovanliga vinklar och fönstersättning. Göra dem så smarta, snygga och okomplicerade som möjligt, helt enkelt. Genom att jobba med en parametrisk modell kunde vi snabbt laborera med olika alternativ och fatta beslut tillsammans. På så vis rationaliserades de sluttande fasaderna, deras indelning och alla de olika vinklarna och inte minst i entréfasaden som löpte utåt i en spets. Genom den parametriska modellen studerade vi hur fasader och glaspartier kunde möta varandra på bästa sätt, hur formen kunde förenklas och samtidigt leva upp till visionen. Generativ design skapar förutsättningarna som krävs för att kunna göra verklighet av den här typen av ambitiösa byggnader på ett både effektivt och kvalitativt sätt. Metoden ger kontroll över komplexa geometrier och vinklade plan, som sen kan exporteras och användas i projektets byggnadsinformationsmodell.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef
+46 708 79 99 38

Pop up-park Humlegårdsgatan

Tillfällig oas ger gatan liv
Pop-up park Humlegårdsgatan
Arkitektur, Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 2016
Projekttyp: Tillfällig gatupark
Snickeri: Klöver Knekt

Mitt i Stockholms shoppingdistrikt har vi skapat en grönskande oas. En relativt anonym gatusnutt förvandlades till en plats att vistas och umgås på. Välkomna till stadens vardagsrum eller också kallat Pop-up park Humlegårdsgatan.

Associationerna går till the High Line i New York och Roppongi Hills bänklandskap i Tokyo. Det är i alla fall vad besökarna av Pop up-parken på Humlegårdsgatan menar. Här, på gatans nedre 50 meter närmast Sturegatan, har vi på uppdrag av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv och i samarbete med Stockholm stad, skapat en tillfällig gatupark. Vi kallar det för att vardagsrummet flyttar ut, och här möter danska sanddyner italiensk sorbet.

Tydligare gatustråk

Under sommaren 2016 kommer fyra liknande pop up-parker att uppföras i Stockholm. Ambitionen är att förtydliga vissa gatustråk och visa på ett specifikt områdes potential.

Här möter danska sanddyner italiensk sorbet

Vår analys av Humlegårdsgatan är att den idag är en ganska smal, smutsig och bullig gata. Trots att det är ett stråk där många rör sig är den en ganska anonym gata med lite utrymme för paus.

Pop-up park Humlegårdsgatan
Foto: Tekla Evelina Severin

Syftet med Pop-up park Humlegårdsgatan är att stärka stråket mellan målpunkterna Stureplan och Östermalmstorg. Men också att lyfta Humlegårdsgatan till en destination med egen karaktär likt Biblioteksgatan. Vi ville göra den ljusare, luftigare och införa pausytor som gör området till en plats att vistas på – inte bara passera. Ett vardagsrum.

Platser för den bekväme

Ett kluster av plattformar i trä, målade i mintgrönt och rosa tvingar ned hastigheten på gatan där biltrafik är helt avstängd under perioden som popup-parken är öppen. Trämöblerna blir som urbana stiliserade öar med sittplatser på olika höjder och i alla riktningar. Genom att docka dem mot trottoaren förlänger vi även rummets bredd och suddar ut gränserna mellan gata och gångstråk. Här ska man kunna sitta både avslappnat och bekvämt. Hittills har öarna agerat både buffébord vid invigningen av parken och arena för morgonens meditation.

– Det gör oss glada att förbipasserande och folk i området tar parken till sig men då använder den på eget sätt. Vi ville skapa en plats som är lättsam, demokratisk och lustfylld, så det passar verkligen vår bild, säger Anders Brandstedt, landskapsarkitekt på Tengbom.

Pop-up park Humlegårdsgatan
Foto: Tekla Evelina Severin

Pop up-park Humlegårdsgatan är färgglatt

Öarna är fyllda med grönska och målade i sorbetfärger som hör sommaren till, medan asfalten är målad i ett strösselmönster i samma kulörer. Bakom konceptet som andas lekfullhet, spring i benen och sommarlov ligger en grundlig analys av trafiksituationen samt en nulägesanalys, med målet att besvara vad som kan förbättras i området. Förhoppningen är att satsningen blir så lyckad och uppskattad att Trafikkontoret och Stockholm stad ser potential och gör fler och större liknande. Kanske till och med permanenta satsningar framöver. Tillsammans tar vi gatorna i besittning.

Initiativtagare till satsningen är Gamla Liv som också äger fastigheterna på respektive sida om gatusträckan.

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Landskapsarkitekt LAR/MSA
+46 8 412 53 85

Arkitekturskolan på Campus KTH

Det nya entrétorget
KTH Arkitekturskolan Tengbom 2016
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Samarbetspartners: Stockholms stad, Kungliga Tekniska Högskolan
Generalentreprenör: PEAB
Uppdragsår: 2010-2016
Markentreprenör: JVAB

Arkitekturskolan i Stockholm flyttade 2015 från en egen adress in till det stora Campus KTH. För områdets nykomling skapade vi ett nytt entrétorg – en mötesplats för människorna som studerar och jobbar på campus.

I över 25 år har vi samarbetat med Akademiska Hus och Kungliga Tekniska Högskolan, bland annat med flertalet olika ny- och ombyggnader, samt en vision av en akademisk landsväg genom campus, som ökar trafiksäkerheten och länkar samman hela högskoleområdet upp till Albano. I uppdraget med nya Arkitekturskolan ingick uppgiften att skapa ett var som välkomnande entrétorg, en så kallad shared space-yta där fotgängarna prioriteras och biltrafiken får anpassa sig till de gåendes och cyklisternas villkor.

Gestaltning – nybygge möter klassisk miljö

Grundtanken bakom torget var att på ett värdigt och lågmält sätt länka ihop den nybyggda Arkitekturskolan, ritad av Tham & Videgård, med den befintliga, klassiska miljön.Den fantastiska byggnaden kräver därför en högklassig markbeläggning för att komma till sin rätt. En inramning som samtidigt ska göra att Arkitekturskolan upplevs som en integrerad del av Campus KTH. Det huvudsakliga materialvalet föll på granit, som harmoniserar med huvudbyggnadens fasad i cortén-stål, och på så vis skapar en enhetlig känsla.

Ett entrétorg blir en oas på Campus

Våra landskapsarkitekter har medverkat vid i stort sett samtliga om- och tillbyggnader på KTH under de senaste 25 åren. Här ingår gestaltning och finplanering av mark, gårdar, terrasser, gator och torgytor samt skötsel och underhållsplaner. Några av ombyggnationerna blev belönade med ROT-priset 1996 och 2002. I arbetet med det nya entréområdet har Tengbom varit med under hela projekteringen, från programhandling, och har även färdigställt bygghandlingar.

Arkitekturskolans entrétorg
Foto: Sten Jansin

– KTH Campus är väldigt stort, som en hel liten stad. Med Arkitekturskolans torg ville vi skapa en inbjudande, entré och social mötesplats. En oas för människorna som studerar och arbetar på campus, säger Jörgen Orback.

2015 blev KTH Arkitekturskolan tilldelade Kasper Salin-priset, det vill säga ett av Sveriges finaste arkitekturpris. Slutligen har vi i uppdraget samarbetat med, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms stad, Kåren och Akademiska hus.

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef landskap
+46 8 412 53 95

Brunnshög

Att leva istället för att konsumera
Arkitektur, Landskap, Stadsutveckling
Bostadsmiljöer, Bostäder, Gator & torg, Idé & vision
Uppdragsgivare: Coop Utvecklingsfastigheter AB
Plats: Brunnshög, Lund
Uppdragsår: 2015
Projekttyp: Markanvisningstävling för blandstadskvarter
Entreprenör: Peab
Samarbetspartners: Innovativ projektledning, WSP

För markanvisningstävlingen om ett nytt blandstadskvarter med bostäder och dagligvaruhandel i Brunnshög har vi gestaltat en miljö med fokus på att leva istället för att konsumera. 

I nordöstra delen av Lund växer den nya stadsdelen Brunnshög fram runtomkring de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Tanken är att området ska inhysa upp emot 40 000 boende och sysselsatta.

Den övergripande ambitionen för Brunnshög är att bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö och därför ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande i världsklass. Med klokskap och ansvarstagande i planeringen ska det här resultera i en miljö som lockar människor från hela värden.

Brunnshög
Illustration: Tengbom

Arkitektur som maximerar sinnesintrycken

Att leva upp till Brunnshögsvisionens högt ställda mål, och samtidigt vara ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande, har varit centralt i utvecklingen av konceptet för kvarteret. Vår ambition är att skapa en livsmiljö som uppmuntrar till att ta sig tid till att leva istället för att konsumera varor. Att minimera klimatpåverkan genom att dela, hyra, låna eller byta saker med varandra i området. Och att maximera sinnesintrycken genom en inbjudande arkitektur med fokus på odling, mat och samtal.

Brunnshög
Illustration: Tengbom

Kvarter med fokus på matens livscykel

Vårt kvarter fokuserar till stor del på matens hela livscykel, från odling och försäljning till beredning och hantering av matavfall. Vi ser en plats som kan utgå från maten, diskutera dess betydelse i den framtida staden och ge den robusthet och de flexibla förutsättningar som krävs för att aktörer i området kan ta vid och göra sin egen tolkning av dess roll i våra liv.

Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande

Visionen för kvarteret är också att skapa en mångfald av stadsrum av olika storlek, funktion och grönstruktur. Och vad gäller husen som blir byggda så ska de kunna stå i hundra år. Fasaderna är klädda med tegel, ett material som står för trygghet, identifikation, värme och samtidigt tyngd. Adderade element i stål, trä och glas är tydligt underordnade huvudvolymerna. Klätterväxter på fasader och balkonger blir över tid en integrerad del av gestaltningen. Strukturen som helhet ska tåla användning, återanvändning  – och också upplevas över tid.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Gottsunda centrum och torg

Brokig mötesplats för alla
Landskap
Gator & torg
Uppdragsgivare: Uppsala kommun & Uppsala kommuns Fastighets AB
Plats: Gottsunda, Uppsala
Byggaktör: JM (torg), PA Bygg (centrum)
Uppdragsår: 2011–2013

Vårt uppdrag i nyrenoverade Gottsunda centrum var att ta fram ett gestaltningsförslag för utemiljöerna. Här samlas både butiker, teater, bibliotek, restauranger, bad och kontor. Vi skapade bland annat en uppehållzon för mjuka trafikanter som nu löper framför centrumets tre huvudentréer, möblerad med sittplatser, gröna kullar, blomsterprakt, belysning, cykelparkeringar och skyltning.

Gottsunda Centrum
Foto: Sten Jansin

Flexibel och rå kulturplats på Gottsunda centrum

Ett lekfullt slingrande markmönster rör sig längs med ytan, fortsätter förbi entréer till kulturhuset och badet och binder ihop hela ytan runt centrumets framsida. Placeringen av upphöjda planteringsbäddar bryter de långa siktlinjerna och skapar fina sittplatser utmed centrumfasaden. Mot baksidan, med entréer till idrottshall, inlastning, ateljéer och matmarknad, utformade vi en rå och flexibel kulturplats. Huvudelementet är en kaj i betong som kan användas både för inlastning och som uppehållsplats och scen för teaterverksamheten.

Gottsunda Centrum
Foto: Sten Jansin

Torget som naturlig mötesplats

På torget i Gottsunda centrum ville vi skapa en naturlig samlingsplats som visar stadsdelens mångfald och variation. Här ska alla känna sig välkomna och trygga, oavsett ärende eller tid på dygnet. En solig sommardag likväl som i murrigaste januari. Torget i mitten av centrum har vi gestaltat som en tredelad väv i olika nivåer med funktioner som lek, uppehåll, scen och torghandel.

Samråd med Gottsundaborna

Vårt ursprungliga skissförslag utvecklade vi tillsammans med Gottsundaborna i ett utförligt samråd.  Alla fick lämna synpunkter som sedan blev bearbetade av oss till det färdiga förslaget. Att arbeta fram lösningar genom medborgardialog är både viktigt och otroligt givande – det hjälper oss både att skapa lösningar som brukarna efterfrågar, och ger oss nya perspektiv inför kommande projekt.

Lugn plats i trafikerad miljö

En av utmaningarna var att skapa en lugn plats avskärmad från trafik. Torget är omgivet av bilvägar på tre sidor och en parkeringsplats på den fjärde. Därför har vi lagt extra mycket omsorg på att utforma en tydlig och grön ram kring platsen. Det skapar bättre utrymme för vistelse och lek.

Uppdaterad fyrtioåring

Den uppdaterade platsen har många funktioner och blir samtidigt en viktig knutpunkt för framtidens kollektivtrafik i Gottsunda. I oktober 2014 var det invigning för det nya torget, lagom till Gottsunda centrums 40-årsjubileum.

Vill du kika på några fler av våra landskapsprojekt kan du bland annat kika HÄR.

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef Landskap
+46 8 412 53 95