Projekttyp:
Markanvisningstävling för blandstadskvarter
Entreprenör:
Peab
Samarbetspartners:
Innovativ projektledning, WSP
För markanvisningstävlingen om ett nytt blandstadskvarter med bostäder och dagligvaruhandel i Brunnshög har vi gestaltat en miljö med fokus på att leva istället för att konsumera.
I nordöstra delen av Lund växer den nya stadsdelen Brunnshög fram runtomkring de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Tanken är att området ska inhysa upp emot 40 000 boende och sysselsatta.
Den övergripande ambitionen för Brunnshög är att bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö och därför ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande i världsklass. Med klokskap och ansvarstagande i planeringen ska det här resultera i en miljö som lockar människor från hela värden.
Illustration: Tengbom
Arkitektur som maximerar sinnesintrycken
Att leva upp till Brunnshögsvisionens högt ställda mål, och samtidigt vara ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande, har varit centralt i utvecklingen av konceptet för kvarteret. Vår ambition är att skapa en livsmiljö som uppmuntrar till att ta sig tid till att leva istället för att konsumera varor. Att minimera klimatpåverkan genom att dela, hyra, låna eller byta saker med varandra i området. Och att maximera sinnesintrycken genom en inbjudande arkitektur med fokus på odling, mat och samtal.
Illustration: Tengbom
Kvarter med fokus på matens livscykel
Vårt kvarter fokuserar till stor del på matens hela livscykel, från odling och försäljning till beredning och hantering av matavfall. Vi ser en plats som kan utgå från maten, diskutera dess betydelse i den framtida staden och ge den robusthet och de flexibla förutsättningar som krävs för att aktörer i området kan ta vid och göra sin egen tolkning av dess roll i våra liv.
Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande
Visionen för kvarteret är också att skapa en mångfald av stadsrum av olika storlek, funktion och grönstruktur. Och vad gäller husen som blir byggda så ska de kunna stå i hundra år. Fasaderna är klädda med tegel, ett material som står för trygghet, identifikation, värme och samtidigt tyngd. Adderade element i stål, trä och glas är tydligt underordnade huvudvolymerna. Klätterväxter på fasader och balkonger blir över tid en integrerad del av gestaltningen. Strukturen som helhet ska tåla användning, återanvändning – och också upplevas över tid.
I Tammerfors i Finland växer Härmälänranta fram, en helt ny stadsdel med ambitionen att bli Finlands mest miljöprofilerade. Här har vårt stadsutvecklingsuppdrag lett till en kortare planprocess och en mer flexibel detaljplan – viktiga förutsättningar för en stadsdel där kvaliteten står i centrum.
Intill vattnet ett par kilometer sydost om centrala Tammerfors utvecklar Skanska Kodit den nya miljöprofilerade stadsdelen Härmälänranta – ett naturligt steg i Tammerfors klimatprogram med syftet att bli en koldioxidneutral stad. Utöver 1 500 bostäder kommer området att rymma en blandning av kommersiell och offentlig service, arbetsplatser, offentliga parker och torg, badstrand och bryggor blandat med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Illustration: Tengbom
Tydlig identitet
Vi vill att Härmälänranta ska bli en levande stadsdel med tydlig identitet. Området utgör en historiskt viktig del av Tammerfors. Därför är det mycket viktigt att den befintliga och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen blir integrerad i den nya, urbana miljön. Vårt förslag för ny bebyggelse rymmer flera olika funktioner, platser och boenden med en variation av volymer, typologier och karaktärer. Centralt i området föreslår vi en ”activity link” – ett centralt stråk med olika publika funktioner som binder samman Härmälänranta med stadsdelarna runtomkring. Stränderna görs tillgängliga med strandpromenader, bryggor och platser för vistelse, restauranger och handel.
Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet
Effektiv process och flexibilitet
Vårt stadsutvecklingsuppdrag har varit både spännande och omfattande. Vi har genomfört analys- och konceptarbete, samt en masterplan med tillhörande gestaltningsprinciper som legat till grund för en ny detaljplan. Utifrån masterplanen har vi också tagit fram ett designkoncept för de första fyra kvarteren, och genomfört en speciell studie av förslagets högre byggnader.
Illustration: Tengbom
Inom ramen för vår masterplan har vi också tagit fram ett koncept för områdets dagvattenhantering. Vi genomförde också en sociotopstudie av områdets offentliga platser.
Tidigt i projektet inledde vi tillsammans med Skanska Kodit en dialog med Tammerfors stad om vår vision för Härmälänranta. Platsens möjligheter gav fantastiska förutsättningar. Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet – genom att skapa förutsättningar för att bibehålla de grundläggande kvaliteterna i en bebyggelse som kommer att vara under utveckling lång tid. Genom en gemensam, hög ambition för Härmälänranta kunde vi bidra till en betydligt kortare planprocess och en detaljplan som lämnar större utrymme för flexibilitet än brukligt.
Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.
Insikt om stadsbyggandets komplexitet
Att ta sig an ett stadsutvecklingsprojekt kräver en djup förståelse för förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven som finns på projektet. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.
Illustration: Tengbom
En särskild utmaning i stadsutvecklingsprojekt är hur vi på bästa sätt skapar förutsättningar för en blandad och levande stad, som ur historiskt perspektiv byggs under en relativt kort tidsperiod. Vår lösning på detta är att vi i varje steg av projektet har definierat riktlinjer, så kallade design codes. Det för att försäkra kvaliteten, flexibiliteten och planens hållbarhet över tid. Med stor omsorg har vi drivit processen framåt. Fokus låg i första hand inte på att i detalj styra utformningen av bebyggelsen. Snarare på de funktioner och kvaliteter som ska uppnås i stadsrummet för att den gemensamma visionen för Härmälänranta ska bli verklighet. I Skanska Kodits film kan du kika närmare på projektet.
Vid Borstahusen, ett fiskeläge från 1770-talet i nordvästra Landskrona, har vi utvecklat ett visionsprogram. Detta för en helt ny stadsdel med runt 1 200 bostäder. Projektet är en del av Landskrona stads satsning för att på så vis attrahera nya målgrupper och ta tillvara på utvecklingskraften i Öresund.
Borstahusen är ett av fyra fokusområden som Landskrona stad valt att titta närmare på ur utvecklingsperspektiv. Strax intill det gamla fiskeläget ligger ett större område med camping, golfbana och idrottsplats. Genom att hitta alternativa lägen för dessa kan man frilägga ett stort exploateringsområde för en ny stadsdel precis intill vattnet – ett unikt läge i Skåne.
Vad är en intressant stadsmiljö?
Ett visionsprogram av det här slaget kräver både erfarenhet och ett stort mått kreativitet. Och kanske framförallt – många samtal om vad riktigt bra stadsplanering verkligen innebär. Ambitionen i projektet var att skapa något så attraktivt att det lockar helt nya målgrupper, som företagsledare och innovatörer. Vi ville rita något helt nytt och annorlunda.
Illustration: Tengbom
Ett modernt fiskeläge
Ur våra diskussioner växte en modern tolkning av ett traditionellt skånskt fiskeläge, med liknande strukturella drag men i ny skala och med annorlunda arkitektur. Från den allmänna stranden och in mot land ville vi skapa en miljö där utblickarna över vattnet kommer till sin rätt och tillhör alla. Närmast stranden valde vi att våga rita in låga volymer, för att sedan öka skalan längre in i stadsdelen. Idag är det oftast standard att rita in höga lägenhetshus vid vattnet, för att ge fler boende utsikt. På vårt sätt ger vi istället större delar av staden utblickar över sundet. Strandmiljön i ett område i mindre skala blir också mer njutbar för allmänheten.
En miljö där utblickarna över vattnet kommer till sin rätt och tillhör alla
Strukturplan över Norra Borstahusen.
Levande stadsdel med utblickar över Öresund
Vi har jobbat mycket med att utveckla visuell kontakt mellan staden och vattnet. På vissa gator, som vetter rakt mot stranden, kan man kliva utanför dörren i sitt radhus ganska långt upp i stan. Och ändå ser du direkt över till Ven. I de många grönområdena ser vi smala gångvägar som också är riktade direkt mot sundet. Samtidigt är en annan utmaning att skapa en levande miljö, med funktioner, service och flöden som fungerar naturligt och skapar social gemenskap. Således la vi stor vikt vid både detaljer och helhet. Varken kvarter eller grönområden ska upplevas som bortglömda platser.
Vi har omsorgsfullt formulerat principer och typologier som är funktionella. Kvaliteterna i visionen får inte gå förlorade på vägen mot realisering.
Vy över Norra Borstahusen från väster.
En vision på väg mot förverkligande
Borstahusen är ett stort område, och vi har omsorgsfullt formulerat principer och typologier som är funktionella. Det var viktigt för oss att kvaliteterna i visionen inte gick förlorade på vägen mot realisering. Landskrona stad tyckte om vårt förslag, och idag har utvecklingsprocessen inletts i Strandbyn närmast havet, där några byggprojekt har dragit igång. Strandbyn är uppdelad i tio delområden fördelade på fem byggare. Programmets principer för struktur, bebyggelse och skala ger en kreativ frihet som verkar stimulera en hög arkitektonisk nivå i de nya projekten. Det gör oss både glada och också förväntansfulla inför den kommande utvecklingen av området.
Spana gärna vidare i länkarna här om du vill veta hur vi på Tengbom jobbar med idé och visioner, plan och program. Vi har lika många idéer som projekt i vårt cv.
Ombyggda Centralstationen med ett tillskott av nya arbetsplatser bidrar till ett mer hållbart resande och ökade värden för Helsingborgs stadskärna. Tillsammans med den nya stadsdelen Oceanhamnen och det framtida stadsutvecklingsområdet H+ knyter Helsingborg C ihop staden till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.
Många möten sker på Helsingborg C – både väntade och oväntade.
Helsingborgs centralstation och kommunikationsnavet för buss-, färje- och tågtrafik är ett av Sveriges största resecentrum med runt 23 000 dagliga tågresenärer, en stadigt ökande siffra. I byggnaden ryms även restauranger, butiker och kontor. Genom en påbyggnad av den befintliga anläggningen ville Wihlborgs, som äger och förvaltar fastigheten, utöka med nya moderna och miljövänliga kontorsytor i stans bästa kommunikationsläge. Deras ambition var också att fortsätta utveckla ett välfungerande resecentrum till en byggnad som staden kan vara stolt över och som i ännu större utsträckning uppfyller stadens och människornas behov.
Från detaljplan till färdigprojektering
Vi på Tengbom fick uppdraget att förverkliga nya Helsingborg C. Ett uppdrag som spänner genom alla faser från detaljplan till färdigprojektering i flera delprojekt inom anläggningen. Projektet bestod av två etapper. Etapp ett, Hamnhuset, blev klar våren 2016 och innebar en påbyggnad av fem varierande våningsplan med nya sammanhängande kontorsytor om 8 000 kvadratmeter. När etapp två, Stationshuset, stod klart 2022 hade vi moderniserat resecentret, och kompletterat med cirka 1 000 m² kontors- och kommersiella ytor.
– Vi har jobbat med Helsingborg C, tidigare Knutpunkten, från planskede och lett en dialogprocess med en styrgrupp från Wihlborgs och Helsingborgs stad. Vi fokuserade på platsstudier, kärnvärden och projektmål i ett gemensamt modellarbete. Det resulterade i en överordnad volymstudie och en visionsskiss som blev underlag för den nya detaljplanen. När den var antagen fick vi även uppdraget att förädla projektet genom alla faser, säger Patrik Ekenhill, ansvarig arkitekt.
Nya Centralstationen ger Helsingborg en uppdaterad och tydlig identitet
Med bred kompetens går man från ax till limpa
Det hör till ovanligheterna att ett lokalt kontor kan bidra med så bred kompetens och kunna leverera tjänster från ax till limpa. God erfarenhet av gestaltning och tidiga skeden, i kombination med stark teknisk kompetens var en avgörande aspekt i valet av arkitekt. Ett långvarigt och nära samarbete med Wihlborgs ledde till att vi även fick inreda och jobba med hyresgästanpassning.
– Samarbetet med Tengbom har fungerat utmärkt. Jag upplever Tengbom med Patrik Ekenhill i spetsen för detta projekt som enormt lyhörda och bra på att lyssna in vad kunden efterfrågar för att sedan anpassa underlaget till ett resultat där alla är nöjda, säger Peter Siroky, förvaltare på Wihlborgs.
Välkommen in till Helsingborg C.
Komplexa flöden i Helsingborg C
Komplexiteten med Helsingborg C har krävt kompetenser från stads- och husbyggnad till inredning. Person- och trafikflöden har exempelvis varit utmanande då möjligheten att stänga byggnaden inte fanns. Drygt 40 000 personer har dagligen strömmat genom bygget under arbetets gång. Kort produktionstid var därför en nyckelfråga för Wihlborgs, och en av anledningarna till att konstruktionen bygger på ett prefabsystem med ett pelarbalksystem i stål samt håldäckselement som ger pelarfria flexibla kontorsytor. Även fasaden är gjord av prefabricerade glasfasadmoduler som effektiviserat montagetiden och höjt energiprestandan. Påbyggnaden har certifiering Miljöbyggnad Guld.
– Vi uppskattar att Wihlborgs tänkte långsiktigt i materialfrågan.
Patrik Ekenhill
Hamnshuset – en flytande påbyggnad
Anläggningen är en stor och dominant byggnad i hjärtat av Helsingborg. Vi valde därför att bryta upp den som två fristående byggnader – Hamnhuset och Stationshuset. Hamnhuset är en komplex påbyggnad med de nya kontorsplanen gestaltade i glas och metall, flytande över den ursprungliga byggnaden med färjeterminal, p-hus och kontor. Fasad- och volymspel är anpassade till de varierade stadsrummen mot stadskärnan och sundet. I sydvästligt läge trappas byggnaden naturligt upp, med utsikt över nya Oceanhamnen, H22, och framtida stadsutvecklingsområdet H+. Dessa nya element är sammanhållna i ett huvudmaterial. En bronsfärgad rostfri plåt som förädlats i två steg med mönsterprägling och dynamisk infärgning. Plåten på Helsingborg C upplevs levande och skiftande under dygnets alla timmar och övergår till varmt gyllenfärgad i solnedgången då den speglar ljuset från Öresund.
– Vi uppskattar att Wihlborgs tänkte långsiktigt i materialfrågan och satsade på den här gedigna och vackra plåten. Man talar om en hållbarhet på omkring 100 år. Den har inte bara gjort byggnaden hållbar och miljövänlig utan också gett den en stark karaktär, säger Patrik Ekenhill.
Stationshuset ger mervärde för staden
Etappen Stationshuset, Helsingborgs mest offentliga rum, är om möjligt en än mer krävande och komplex ombyggnad. Ökad trygghet, förbättrade flöden, tillskapande av nya kommersiella ytor samt en ny stark identitet har varit primära mål. Den nya gestaltningen syftar till att tydliggöra stationshuset som en autonom byggnad och målpunkt som glasvolym mot stadskärnan, samt skapa en ny bilfri platsbildning. Identiteten som glashuset kontrasterar mot stenstaden och framhäver stationen. Glasvolymen med nya tak och bjälklag bärs gemensamt av en skivverkande repeterande pelarstruktur. Tillsammans med de storskaliga glasformaten skapas en graciös vertikal spaljé med stor grad av transparens och utblickar.
Nya attraktiva ytor i Helsingborg C skapas genom igensättningar av befintliga luftrum. Speciellt på andra våningsplan med Genetor Coworking och Kitchen floor skapas en ny livlig matdestination, vardagsrum och mötesplats i stadskärnan. Den nya interiöra karaktären välkomnar resande med en human och varm naturkänsla, med sten, trä, ljus bronsplåt, som ansluter till anläggningens övriga terminaler.
Helsingborg C by night.
Ny identitet
Helsingborg har saknat den här typen av stationsnära lokaler. Med vår hjälp har Wihlborgs ökat värdena på fastigheten och platsen har fått nytt liv. Genom att det finns fler människor i omlopp upplevs i dag anläggningen och stadsdelen tryggare. Tillsammans med kopplingen mot Oceanhamnen och området H+ bidrar Helsingborgs C med en ny stark identitet. Staden knyts ihop till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.
Priser och utmärkelser:
Vinnare Arkitekturpriset Karlstads kommun 2017 & 2018
Uppdragsår:
2011 – pågående
Byggaktör:
Löfbergs fastigheter/SPG Bostad
Fotograf:
Felix Gerlach
Precis vid vattnet, ett stenkast från centrum, ligger Bryggudden – Karlstads nyaste stadsdel. Ljudet från båtarna i Inre Hamn och doften från Löfbergs Kafferosteri i närheten bidrar till områdets atmosfär, där gamla hamnmagasin samsas med moderna bostäder.
Video: Tengbom
Bryggudden växer. I stadig takt ökar antal bostäder och fylls med människor som vill bo här, där klassiska landmärken och gamla byggnader möter nya. Bryggudden omges av vatten på två sidor. Alla lägenheter i de nya husen har balkong, och tittar du österut har du utsikt över Pråmkanalen. När Löfbergs flyttade sitt lager var Löfberg Fastigheters ambition att fylla området med fler lägenheter, en stor livsmedelsbutik, en förskola och ett parkeringsgarage. Idag är Bryggudden en plats full av liv.
Nytt bostadsområde omgivet av vatten
På den sydvästra sidan av Bryggudden finns ett kajstråk där du kan promenera längs med bryggor, kaféer och uteserveringar. Styr du kosan mot östra sidan möter du ett kanalstråk med gavelställda byggnader. Dessa två stråk möts därefter i Redaretorget vid områdets sydligaste spets. Där finns stadens nya landmärke i form av Karlstads högsta hus. Ett 20 våningar högt bostadshus som rymmer 62 lägenheter med utsikt över Karlstad och Vänern.
Tengbom har arbetat med Bryggudden sedan projektets start. Vi har deltagit i utvecklingen av sju etapper, varav fyra är färdigställda, två påbörjade och en på ritbordet. De senaste åren har flera stora byggprojekt blivit färdigställda och fler är på gång, både hyresrätter och även bostadsrätter. Totalt har vi hittills ritat drygt 600 bostäder i Bryggudden, samtliga moderna lägenheter av hög kvalitet.
Vår vision med Bryggudden har varit att bygga exklusiva bostäder som lånar sin karaktär från de gamla hamnmagasinen i området.
Karaktär av de gamla hamnmagasinen
De klassiska 50-talsbyggnaderna med ljust tegel som ligger på andra sidan pråmkanalen har tjänat som inspiration till den senast inflyttade etappen i Bryggudden. Kommande etapper har samma volym och skala men färgerna är inspirerade mer av den omgivande bebyggelsen. Mörkröda tegelbyggnader och svarta detaljer som knyter an till hamnmagasinen.
– Vi använder mycket tegel och gediget material. Samtidigt har beställaren Löfberg Fastigheter månat om att den marina känslan ska finnas kvar.
Anki Haasma, arkitekt
Kända landmärken i Karlstad utgör en fond till det nya området, och många av de boende i området har också utsikt över Karlstads vattentorn.
Uppdragsgivare:BRA Bygg, Järngrinden, Cernera Fastigheter AB
Plats:
Borås
Uppdragsår:
2015-2017
Entreprenör:
BRA Bygg
Projekttyp:
Bostäder och handel
På uppdrag av fastighetsägarna Järngrinden och Cernera utvecklar vi kvarteret Pallas i centrala Borås och gör därmed byggnaden till ett nav i staden. På taket byggs nya bostäder, Pallas Roof, som ger platsen liv dygnet runt, och med det drygt 100 meter höga Pallas Tower får staden nu också ett centralt landmärke.
Kärnan i visionen för Pallasprojektet är stadsförnyelse. Alessandro Ripellino Arkitekter tog fram konceptet för Pallaskvarteret och vi på Tengbom har arbetat vidare med projekteringen och gestaltningen. Det ursprungliga parkeringshuset i de nedre planen blir omvandlat till en attraktiv och elegant galleria.
Vision för kvarteret exteriör. Illustration: Zynka
Kärnan i visionen för Pallasprojektet? Stadsförnyelse.
Bostäder på hustak och handelskvarter med Boråsidentitet
De två nybyggda bostadsplanen, Pallas Roof, ligger högst upp ovanpå den befintliga byggnaden, med ett tydligt brant takfall som relaterar till kringliggande bebyggelse. Lägenheterna har blivit försedda med panoramafönster och har en hänförande utsikt över stadsparken och takåsarna i staden. Bostäderna på taket ligger samlade runt en gemensam grön innergård.
I kvarteret hittar vi också en galleria i två plan och ett parkeringshus med 320 platser. Fasaderna på byggnaden är av perforerad rostfri plåt som diffuserar bakomliggande parkeringsytor. Samtidigt blir kopplingen mellan parkering, handel och bostäder stark, genom att byggnaden får nya tydliga entréer och passager. I den sista etappen blir tornet färdigställt, en monumental byggnad som kröner det ambitiösa projektet.
Illustration av Kvarteret Pallas: Zynka
En signaturbyggnad i Borås med Kvarteret Pallas
Tornet, som innehåller bostadsrätter av varierande storlek, kommer arkitektoniskt att prägla Borås stad. Vi har strävat efter att ge byggnaden en allmängiltig, tidlös formgivning samtidigt som vi söker unika platsspecifika lösningar. Byggnaden är med sina 33 våningar ett byggnadsverk som drar uppmärksamhet till sig. Det inverkar också på hur Borås invånare och tillfälliga besökare uppfattar staden. Idén att bygga på höjden kan säga gynna stadsutvecklingen, då en hög exploatering på en liten yta bidrar till förtätning. Till detta kommer givetvis den enastående utsikt som framtida brukare av huset kommer uppleva.
Barkarbystaden är det största utbyggnadsområdet i Stockholm just nu. Här skapas en levande stadsdel med 18 000 nya bostäder och 10 000 nya arbetsplatser i 140 kvarter. Stadsdelen blir västra Stockholms nya knutpunkt med tunnelbana, fjärrtåg och pendeltåg i nära anslutning. Projektet är uppdelat i flera etapper, där vi bland annat tagit fram detaljplanen för den första etappen och en struktur- och bebyggelseskiss för den andra.
Barkarbystaden ligger strax intill E18 i Järfälla kommun, nordväst om Stockholms innerstad. 2030 beräknas området vara färdigutvecklat med bostäder, arbete, skola, handel och gott om mötesplatser i det offentliga rummet.
Illustration: Tengbom
Från detaljplan till processledning
Vårt uppdrag i Barkarbystaden har hittills innefattat både den första och den andra etappen av projektet. I ett första skede tog vi fram detaljplanen för etapp 1. Detaljplanen reglerar allmän plats och bebyggelse inom sjutton kvarter – tolv för bostäder och fem för handel, kontor och centrum. I det fortsatta arbetet med etapp två tar vi fram en struktur- och bebyggelseskiss som underlag för kommunens detaljplan, markanvisningar till de olika byggherrarna och utformning av allmänna platser. Den här delen av stadsdelen ligger i direkt anslutning till Barkarby station – nordvästra Stockholms nya nav. Vi bistår också Järfälla kommun med processledning, och tar fram bilder som visar hur miljöerna kommer att kunna se ut.
Det fina med utmaningar är att de ofta skapar nya möjligheter
Utmaningar som ger nya möjligheter
Förutsättningarna för etapp två är både utmanande och spännande, inte minst i och med den stora motorvägen som löper bredvid området. Genom stadsdelen kommer också den vackra Bällstaån att flyta – en utmaning i sig, eftersom det inte är någon helt enkel uppgift att uppföra en hel stadsdel på den leriga å-marken. Den nya Veddestabron ska också flätas in i stadsväven, ett urbant element som tillför nya höjdnivåer att förhålla sig till. Inga enkla nötter att knäcka – men sånt gillar vi.
Det fina med utmaningar är att de ofta skapar nya möjligheter. Å-rummet är en central kvalitet i området, som vi utgått från i stor omfattning. Området får en introvert utformning som vänder sig inåt mot ån – med ryggen från motorvägen. Eftersom den leriga marken också gör det svårt att planera in garage under mark, kunde vi exempelvis istället placera dem som en bullervall mot vägen. Eftersom garagen inte ligger under mark blev det istället fina förutsättningar för dagvattenhantering och grönskande gårdar. En mycket välkommen bieffekt.
Flexibilitet och nära samarbete
En stor del av vårt uppdrag i Barkarbystaden innebär att skapa tydliga definitioner av bebyggelsen, men med utrymme för kreativitet när det är dags att bygga. De olika kvarteren kommer bli fördelade på många olika byggbolag, med visionen om en stadsdel med stark karaktär och en mångfald av uttryck.
– Vi har försökt att jobba med brokighet och stor flexibilitet inför framtiden, samtidigt som vi verkligen vill låsa fast områdets kvaliteter, som exempelvis å-rummet. I det här projektet vet vi inte vilka byggherrar och arkitekter det blir utan vi har istället jobbat i direkt och nära samarbete med kommunen, vilket är både roligt och väldig ovanligt, säger Sara Peny, arkitekt.
Illustration: Tengbom
Flexibilitet är något vi också verkligen tycker om – en otroligt viktig egenskap i långa projekt som Barkarbystaden. Förutsättningarna förändras alltid under projektens gång. Ett nära samarbete och tydlig dialog är avgörande för att struktur och process hela tiden ska kunna förbättras och förfinas.
Stadsbyggnadsuppdraget är inte vårt enda projekt i Barkarbystaden. Våra arkitekter inom boende samarbetar också med våra landskapsarkitekter för PEAB i Kvarter 8, etapp 1. Fortsättning följer…
Bostadsstiftelsen Signalisten skulle göra Bergshamra torg till en trivsam och omtyckt plats där människor spontant väljer att mötas. Vi satte som mål att skapa ett torg som lever, grönskar men också var hållbar.
2013 stod bostadsstiftelsen Signalisten, i Solna strax utanför Stockholm, inför en större renovering. De ville utveckla Bergshamra torg till att bli en trivsam och omtyckt plats där människor väljer att träffas. De ville också locka till sig nya kommersiella hyresgäster, som tillsammans med de befintliga kunde erbjuda bra service åt boende och besökare. Signalisten kontaktade oss, och vi satte som mål att utveckla Bergshamra torg till en levande, grönskande och hållbar plats. I medborgardialoger framkommer också att småskaligheten och lokala värden är högt uppskattade av de boende i området – något för oss att särskilt ta tillvara på.
Illustration: Tengbom
Medborgardialoger visar att småskaligheten och det lokala är värden som uppskattas mycket av de boende i området – något att särskilt ta tillvara på
Port till Nationalstadsparken
Vår vision i projektet har varit att förstärka den gröna profil som präglar hela Bergshamra, och utveckla torget – som är de omkringboendes enda utemiljö – till en grön mötesplats som bildar en naturlig port in i Nationalstadsparken.
Många formspråk
Bergshamra torg är placerat mellan tre större huskroppar, och bjuder in mot söder. Mitt på torget ligger det omtyckta biblioteket. Miljön innehåller många olika formspråk, och det har varit en utmaning att bevara fina, tidstypiska detaljer och samtidigt skapa helhet genom att lägga till element. Vi har strävat efter att utforma rena och tydliga rumsindelningar för alla typer av möten, från korta, spontana till långvariga och planerade.
Lekplatsen med sina färggranna element inspirerade av naturen bjuder in till kreativitet och sprider glädje i området
Bergshamra torg i vinterskrud. Foto: Sten Jansin
Tydliga former och hållbara material
Bergshamra torg är idag en inbjudande mötesplats med genomtänkta funktioner. Ytor för rörelse, vistelse och upplevelse har definierats och entréer till lokaler har gjorts tillgängliga. Vår gestaltning präglas av tydliga former för att underlätta orienteringen. Trä är det genomgående materialvalet på större ytor och sittmöbler, ett hållbart material som tillför värme och detaljrikedom till miljön. Större lutande gräsytor för rekreation bidrar också till en starkare rumsupplevelse. Vi skapade också en mindre scen, både för barn att leka på och för event och aktiviteter i området. Lekplatsen, med sina färggranna element inspirerade av naturen, bjuder in till kreativitet och sprider glädje i området.
Uppdraget
I vårt uppdrag ingick bland annat utvärdering av tidigare medborgardialoger, med analysskisser på kvaliteter och utvecklingsmöjligheter, programarbete, informationskvällar för allmänheten, gestaltning av torget, förfrågningsunderlag för totalentreprenör, bygghandlingar till upphandlad entreprenör samt rådgivning i byggskedet och upprättande av relationshandlingar.
Ropstenskajen i Norra Djurgårdsstaden tog form på våra ritbord när Folkhem 2014 bjöd in arton av Sveriges främsta arkitektkontor att skapa träbostadsprojekt i Stockholm. Folkhems vision var att kunna erbjuda Stockholms Stad 6 000 bostäder byggda helt i trä inom tio år. Vi var ett av kontoren som antog utmaningen och bidrog med idéförslaget för det spännande projektet vid Ropstenskajen.
Precis vid vattnet strax intill Lidingöbrons fäste ligger Ropstenskajen. Vi ser en stadsdel som andas taktilitet. Där gränserna suddas ut mellan stad och natur, mellan inne och ute. Allt är av trä – inifrån husens bärande stomme, ut till fasaderna och balkongerna som är klädda med träpaneler i varierade profiler. Genom en variation av takkonturer, storlek på huskroppar och skiftande kulörer skapar vi livfulla förskjutningar i en miljö som ändå präglas av en starkt naturlig helhet.
Illustration: Tengbom
Golv att gå barfota på
Inuti bostäderna möts vi av dagsljus, av rymd och oväntad takhöjd. Lidingö och den framväxande Norra Djurgårdsstaden är ständigt närvarande via utblickarna mot vattnet genom stora fönsterpartier och från varje lägenhets balkong eller terrass. Solavskärmningen sker delvis genom skjutbara skärmar i fasaden. Materialiteten är genomgående även i inomhusmiljön, med synlig träkonstruktion i tak och väggar. Här finns kvaliteter för alla sinnen. Rejäla golvtiljor som skapade för bara fötter.
Levande miljöer för boende och besökare i Ropstenskajen
Ropstenskajen är en levande stadsdel, med omkring 130 bostadsrättslägenheter i den norra delen och 120 hyresrätter i den södra, med möjlighet till kommersiella lokaler ner mot vattnet samt längs huvudstråken. Vi vill att arkitekturen i området även bidrar till sociala kvaliteter. Husens indragna entréer med umgängesytor blir vår tids förstukvistar, platser för spontana möten med nya bekantskaper i övergången mellan inne- och utemiljö. Vi har ritat bostäderna medvetet yteffektiva för att vara ekonomiskt tillgängliga för så många som möjligt.
Illustration: Tengbom
Varför trä?
Det är något alldeles särskilt att bo i trähus. De andas, doftar och känns annorlunda. De står länge och de åldras vackert. Vi tror att träbyggnader som byggs och utrustas med modern teknik skapar en hälsosam livsmiljö, där vi mår bra samtidigt som vi uppmuntras att leva hållbart och medvetet.
Vi tror att träbyggnader som byggs och utrustas med modern teknik skapar en hälsosam livsmiljö, där vi mår bra samtidigt som vi uppmuntras att leva hållbart och medvetet
Men det är inte bara människan som mår bra av trähus. Det gör också miljön. Trä är en helt förnyelsebar resurs som ingår i naturens kretslopp. Träbyggen kräver mindre ingrepp i miljön och går dubbelt så fort att bygga, jämfört med betonghus. Den största fördelen med träbyggen är att de inte ger några koldioxidutsläpp. Tvärtom binder de koldioxid. Folkhems förslag att bygga 6 000 bostäder i trä skulle spara oss 600 000 ton koldioxidutsläpp. Det motsvarar att pausa all flygtrafik vid Bromma flygplats i 50 år.
Samarbetspartners:
Tyréns, Brandskyddsalget, Bengt Dahlgren, PRN Elkonsult m fl
Vad gör man med en gammal fabrik när staden runt omkring förändras? I Hammarby Sjöstad har Trikåfabriken blivit ett exempel på hur befintliga strukturer kan bära både minnen och nya användningar. Efter att Tengbom vann Fabegés arkitekttävling 2015 har platsen utvecklats till en hybridbyggnad där historia och nutid möts – och där framtidens sätt att bygga redan prövas i praktiken.
Trikåfabriken ligger i Hammarby Sjöstad i Södra Stockholm. Foto: Felix Gerlach.
Ett område i förändring
Trikåfabriken är en kontorsbyggnad om cirka 25 000 kvadratmeter som ligger i de gamla industrikvarter i Hammarby Sjöstad som är under stor förändring. Trikåfabriken och dess grannfastigheter har en utpräglad industrikaraktär, vilket vi tagit tillvara på i utvecklandet av fastigheten. Den ursprungliga tegelbyggnaden från 1929 har fått en påbyggnation med trästomme i fem våningar. I uppdraget ingick en total renovering invändigt av hela kvarteret. Efter rivning kvarstod enbart stommen.
Den tidigare innergården har blivit ett nytt samlande torg. Foto: Felix Gerlach
Samlande atrium
Idag är kvarterets internkommunikationer samlade kring en huvudtrappa med hissar i det nya atriet. För maximal flexibilitet har spänger lagts till på varje våningsplan med utblickar över det nya torgliknande rummet.
Entréer via spänger bidrar till större flexibilitet. Foto: Felix Gerlach
Samtliga entréer sker via spängerna vilket skapar en dynamisk situation för hyresgäster som inte vill låsa in sig i för långa kontrakt eller vill vara flexibla med sin yta. Co-working-ytor kan även fungera som dragspel mellan olika hyresgäster och dess olika behov och funktioner.
Tengbom har utfört hyresgästanpassning och inredningsarkitektur för hyresgästerna Naturvårdsverket, Hyper Island och kaféet Yume på bottenplan.
Trä är (h)ärligt
Materialet trä är påtagligt i Trikåfabriken och det har en pedagogisk aspekt. Det talar om en ärlig designinställning där inget gömts eller fejkats. Ambitionen är att mötet mellan gammalt och nytt ska vara så tydlig som möjligt, varför trästommen är exponerad internt och synbar även utifrån: pelare såväl som bjälklag.
Den exponerade trästommen har en pedagogisk funktion, såväl som … Foto: Robin HayesFoto: Robin Hayes
Trä är miljövänligt
Trä är ett material de flesta människor kan förhålla sig till. Samtidigt tycker många dessutom att det är trevligt att vara i kontakt med trä. Utöver att det ger trikåfabriken en stark identitet och karaktär är det såklart ett miljösmart val och en bidragande faktor till certifieringen BREEAM Very Good. En trästomme binder kol samt är lättare än både stål och betong, vilket innebär en lättare påbyggnad som krävde mindre förstärkning.
Samtida gestaltning i Trikåfabriken
Fasaden i påbyggnaden har fått ett material med lika stark karaktär som teglet, men som inte härmar det, nämligen kortenplåt. För att förtydliga mötet mellan gammalt och nytt har därför en visuell paus lags in i form av en våning helt i glas.
Foto: Felix Gerlach
Kontaktperson
Hanna Philipsson
Studiochef kommersiellt och industri, Arkitekt SAR/MSA