Arkiv

Trädgårdsgatan Skellefteå

Från strategi till social gata
Society Expo 2026
Landskap, Stadsutveckling
Gator & torg, Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare: Skellefteå kommun
Plats: Skellefteå
Uppdragsår: 2025-2026
Vad: Social hållbarhet, metodik och testbädd
Samarbetspartner: Arctic Design Center, Nordvestor, DIÖS, Skelleftebygg, Society Expo 2026 med flera

Hur blir social hållbarhet något mer än ett tungt policydokument? I Skellefteå arbetar Tengbom ihop med kommunen och lokala aktörer för att undersöka hur sociala värden kan bli en konkret del av stadens vardag. På Trädgårdsgatan utvecklas nu en fullskalig prototyp där idéer om trygghet, gemenskap och inkludering testas på studs – på plats.

Projektet är en del av Society Expo 2026 och bygger på en längre process med workshops, stadsvandringar och pilotprojekt där invånare, fastighetsägare, tjänstepersoner och föreningsliv tillsammans utforskat stadens sociala behov. Målet har varit att ta fram arbetssätt och verktyg som kan integreras i kommunens långsiktiga stadsutveckling.

På Trädgårdsgatan omsätter vi arbetet i en tillfällig och levande stadsmiljö med växthus, scen, pergolor, lekmiljöer, sittplatser och gröna mötesrum. Här får social hållbarhet fysisk form genom platser som uppmuntrar människor till att stanna kvar, mötas och använda staden på nya sätt.

— Projektet har gett oss nya erfarenheter kring hur sociala värden kan integreras tidigt i stadsplaneringen. Genom pilotprojekten har vi kunnat testa idéer i verkliga miljöer och få bättre förståelse för hur offentliga platser används och upplevs, säger Harriet Wistemar, kommunarkitekt på Skellefteå kommun.

Society Expo 2026
Visionsbild av Trädgårdsgatan
situationsplan Trädgårdsgatan Skellefteå

Social hållbarhet i praktiken

Skellefteå är en snabbt växande stad där nya bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer förändrar stadsbilden i hög takt. Samtidigt växer frågor kring trygghet, delaktighet och tillgång till gemensamma mötesplatser.

Vi på Tengbom ledde arbetet med att utveckla en metodik för socialt hållbara livsmiljöer där sociala värden analyseras och kopplas till konkreta rumsliga kvaliteter. Fokus var bland annat hälsa, jämlikhet, trygghet, inkludering och gemenskap.

— Social hållbarhet måste bli något skarpt som går att arbeta med i vardagen och i den faktiska planeringen av staden. Det handlar om att förstå hur människor använder och upplever sina miljöer – och sedan ta fram konkreta lösningar för att möta behoven, förklarar Ulrika Signal, uppdragsansvarig planeringsarkitekt på Tengbom.

Arbetet utgår från Socialt hållbar livsmiljö – Tengboms metodik för värdedriven stadsutveckling. Här vävs analys, dialog och fysisk gestaltning samman. I workshops och platsanalyser har projektgruppen identifierat vilka sociala värden som redan finns på olika platser och vilka som behöver stärkas.

En gata för många

Prototypen på Trädgårdsgatan är uppbyggd kring olika “trädgårdar” med skilda funktioner och målgrupper. Här finns en kulturträdgård med scen och plats för evenemang, en aktivitetsträdgård med lekfulla installationer och växthus samt lugnare miljöer med långbord, pergolor och sittplatser i solläge.

Många av funktionerna är kostnadsfria och utformade för att kunna användas av människor med olika bakgrund och i olika åldrar. Ambitionen är en gata som känns öppen och välkomnande för många, snarare än programmerad för en specifik målgrupp.

— Det intressanta med tillfälliga prototyper är att de gör det möjligt att testa idéer i verkligheten. Vi kan se hur människor använder platserna, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas vidare, fortsätter Ulrika Signal.

Installationerna blir som en gemensam samtalsyta kring hur stadens offentliga miljöer kan förbättras på längre sikt.

Trädgårdsgatan Skellefteå
Visualisering Trädgårdsgatan under Society Expo 2026

Verktyg för framtidens stadsutveckling

För Skellefteå kommun handlar projektet inte bara om Trädgårdsgatan i sig, utan om att implementera strategiska metoder för social hållbarhet i framtida stadsbyggnadsprocesser. Erfarenheterna kan användas i allt från detaljplanering till utveckling av bostadskvarter, skolor och offentliga rum.

— Erfarenheterna från pilotprojekten blir ett viktigt underlag i vårt fortsatta arbete med stadsutveckling i Skellefteå. Lärdomarna kommer att tas vidare i framtida arbete med offentliga miljöer och mötesplatser, säger Harriet Wistemar.

Under Society Expo 2026 agerar Trädgårdsgatan både utställning och testbädd för Skellefteås stadsmiljöer. Här samlas forskning, stadsutveckling och vardagsliv i full skala.

Kontaktperson

Ulrika Signal

Uppdragsansvarig planeringsarkitekt
+46 706 80 08 88

Multiaktivitetshuset i Gällivare

Samlingsplats för arktisk kommun
Multiaktivitetshuset
Stadsutveckling
Idrott, Kultur, Plan & program, Utbildning
Uppdragsgivare: Gällivare Kommun, Samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen (SAMT)
Uppdragsår: Färdigställande 2028
BTA: ca 20 500 m²
Uppdragstyp: Generalkonsult, programarbete, systemhandling, färdigprojektering i samverkansentreprenad
Byggherre och samarbetspartners: MGA Michael Green Architecture i samarbete med MAF Arkitektkontor / Tengbom
Illustrationer: MGA Michael Green Architecture

Staden Gällivare norr om polcirkeln är i förändring. Två centrum ska bli ett när stora delar av grannorten Malmberget behöver flytta på grund av gruvbrytningen. Kommunen har efter ett gediget förarbete i dialog med medborgarna tagit fram visionen om en ”arktisk småstad i världsklass”. Här bygger vi ett multiaktivitetshus.

Multiaktivitetshuset

Multiaktivitetshuset i Gällivare är en del av det nya Gällivare där även Kunskapshuset, Vassara torg, is-och evenemangsarenan Isborgen och den nya friidrottshallen ingår. Byggnaden blir en plats för möten, över åldersgränser och intressen. Multiaktivitetshuset ska stå klart år 2028 och har ritats av Michael Green Architecture i Kanada. Vi har stått för programarbete, systemhandling och färdigprojektering i samverkansentreprenad.

– Kommunen ville ha en välkomnande märkesbyggnad med en arkitektur som knyter an till platsen, säger Mats Jakobsson, uppdragsansvarig arkitekt. En unik centrumbyggnad som gör Gällivare till en attraktiv småstad att leva i som sprider intresset långt utanför kommunens gränser.

Multiaktivitetshuset Multiaktivitetshuset

Varmt och flexibelt med lokala material i Multiaktivitetshuset

I den komplexa byggnaden som upptar ett helt kvarter har vi samlat kultur, bibliotek, badhus, ungdomslokaler och inomhusidrott. Den bärande idén bygger dels på det samlande rummet- en mötesplats för medborgarna, kommunikationsstråken genom byggnaden och en uppdelning i läsbara volymer som stämmer med ortens skala.

– Vi ville göra byggnaden varm, enkel och flexibel, säger Mats Jakobsson. I den mån det är möjligt ville vi arbeta med lokala material som trä och koppar. Byggnaden skulle även kunna möta högt ställda miljömål.

Multiaktivitetshuset

Alla projekt har en kärna – här heter den härden

Kärnan i projektet är ett centralt samlingsutrymme kallat härden, ett utrymme för gemenskap. Multiaktivitetshuset ska vara ett gemensamt utrymme som passar för alla årstider. På vintern vänder det centrala utrymmet inåt och skapar en varm och välkomnande miljö, som förvandlas på sommaren och sträcker sig utåt mot staden. En viktig del i gestaltningen var att koppla samman människor inom byggnaden och skapa möjlighet för socialisering via ett centralt samlingsutrymme mellan byggnadens olika användningsområden (sport, konst och bibliotek). Här finns även restaurang, café och bar som omger härden.

mah mga maf 16 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Paviljongkoncept för mänskliga möten

För att uppnå en byggnad som passar in i omgivningarna samlades det komplexa byggprogrammet i en serie mindre paviljonger. Genom att använda en serie mindre byggstenar kunde designen smälta in i stadssammanhanget på ett blygsamt och lättillgängligt sätt. Detta tillgängliggjorde en mängd mysiga utrymmen och större områden för folksamlingar. Formerna på paviljongerna är utformade för att förbättra och svara på lokala miljöfaktorer som sol, vind och utsikt, och utrymmet mellan paviljongerna varierar för att ge många vackra alternativ för att få in ljus och luft.

Paviljongerna varierar i storlek och höjd, två av dessa volymer blev identifierade som ”fyrar”. Dessa är biblioteksfyren utanför södra torg och poolfyren från norra torg. Fyrarna är långa och genomskinliga, med glödande indikatorer (skyltar) för byggnaden som välkomnar och locka dig in i hjärtat av byggnaden.

mah mga maf 17 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Möte mellan landskap och gårdar

En mängd olika gårdsstorlekar och orienteringar gör det möjligt för en mängd olika landskap och användningsområden i nära anslutning till byggnaden. När landskapet blir integrerat i byggnaden finns naturen i alla utrymmen samtidigt som den ger en direkt tillgång till utomhusvistelse med frisk luft och vackert naturligt ljus.

Kontaktperson

Jonas Jakobsson

Projekteringsledare
+46 702 18 52 23

Hagsätra centrum

Tar 60-talet in i framtiden
Stadsutveckling
Plan & program
Uppdragsgivare:
Plats: Hagsätra, Stockholm
Uppdragsår: 2019-2021
Skede: Samråd

Från trafikbuller och labyrintmiljöer till öppna, trygga ytor. Hagsätra centrum ska få ett lyft, och Tengboms förslag kombinerar social hållbarhet med återuppstånden 60-talscharm.

2020 09 11 ikano vy03 Hagsätra centrum
Med fler bostäder, förbättrad belysning och levande bottenvåningar kan vi skapa förutsättningar för en tryggare miljö i Hagsätra centrum.

Ett öppet, modernistiskt torg med en plaskdamm i blickfånget. Så kunde man beskriva danskritade Hagsätra Centrum på tidigt 60-tal. Med 90-talet kom påbyggnader och torget förvandlades sakta till en plats med mörka passager, otydliga stråk och trygghetsproblematik. Men nu är det dags för en ny upprustning – och den här gången blickar vi tillbaka i historien. Tillsammans med Ikano har Tengbom arbetat fram ett förslag. Nu pågår ett detaljplanarbete för att rusta upp centrumet, tillföra bostäder i området och samtidigt tillvarata de fina originalkvaliteterna.

Trygghet präglar vårt förslag både när det gäller bostadsgårdarna och själva centrumet

Trygghet byggs fram

Hagsätra ingår i ett av stadens projekt för social hållbarhet. Och trygghetsfrågan präglar vårt förslag, både när det gäller bostadsgårdarna och själva centrumet. För ökad trygghet och återupplivad 60-talscharm återgår vi till ett stort och öppet torg. Genom att öppna upp det man tidigare byggt igen skapar vi en stor, öppen torgyta med förbättrade flöden och naturliga mötesplatser. En ny byggnad på torget ramar in med både bostäder och lokaler i botten. Med förbättrad belysning och levande bottenvåningar kan vi skapa förutsättningar för en tryggare miljö i Hagsätra centrum.

2020 09 11 ikano vy02 Hagsätra centrum
Genom att öppna upp det man tidigare byggt igen skapar vi en stor, öppen torgyta med förbättrade flöden. En ny byggnad på torget ramar in med både bostäder och lokaler i botten.
2020 09 04 ikano vy06 Hagsätra centrum
Ett nytt mobilitetshus ersätter dagens markparkering och kombinerar bil- och cykelparkering med mobilitetstjänster, en publik lokal ut mot gångstråket samt ett aktivitetstak.

Originalkvaliteterna dammas av

Under tillbyggnaderna har Hagsätra centrum en rad fantastiska originalkvaliteter. Vårt förslag går ut på att så varsamt som möjligt passa in ny bostadsbebyggelse inom ramen för 50-och 60-talsbebyggelsen som finns där idag. Förslaget återknyter till torgets ursprungliga rektangulära form och återskapar originalkvaliteter och originalriktningar, samtidigt som det respekterar befintliga rörelsemönster. Byggnaden på torget flirtar med paviljongens tidigare läge och accentuerar torgets form.

Runtomkring centrum adderar vi nya bostadshus och bygger dessutom ihop gårdarna så de blir avskärmade från trafiken. Genom att riva väl valda delar av tillbyggnaderna på torget och i princip bara bygga på före detta markparkeringar frigör vi inte bara utrymme – utan återskapar dessutom Hagsätra centrums ursprungliga charm.

Hagsätra centrum
Vårt förslag går ut på att så varsamt som möjligt passa in ny bostadsbebyggelse inom ramen för 50-och 60-talsbebyggelsen som finns här idag. Genom att lägga till byggnader mot Huddingevägen sluts bostadsgårdarna mot trafikbuller.

Kontaktperson

Pia Englund

Landskapsarkitekt
+46 8 412 53 28

Ekstaden

Industriområdet som blir småstadsidyll
Stadsutveckling
Bostäder, Infrastruktur, Plan & program
Uppdragsgivare: Hellasvägen Invest AB genom Daniel Svensson på Energy Service Management
Plats: Höör, Skåne
Skede: Pågående
Samarbetspartners: Oevis
Uppdragsår: 2019 – 2020

Tänk om man skulle bygga en hel stadsdel runt en ek, och samtidigt döpa den efter trädet. Precis det är planen för nya Ekstaden i skånska Höör. Tengbom har tagit fram ett förslag som förvandlar industri till idyll.

ekstaden Ekstaden
Ekstaden blir en småskalig, tät och grön stadsdel där den sociala hållbarheten värderas högt. Gaturum och även andra offentliga platser utformas för att uppmuntra till promenader, lek och avkoppling.

Från plåtindustri till ett helt nytt bostadsområde – samtidigt med social hållbarhet i fokus. Hällboområdet, som länge varit ett industriområde, ska nu utvecklas till en levande del av Höör. Den brokiga småstadskaraktären erbjuder öppna gröna kvarter och intima gaturum. Här uppmuntrar utemiljöerna vidare till möten, promenader och lek.

ekstaden 2 Ekstaden
I hjärtat av Ekstaden finns en grön och lummig stadspark omgiven av ett promenadvänligt stråk med bostadsentréer och verksamhetslokaler. I söderläge är parken kantad av townhouses med små uteplatser. Här kan de boende kliva direkt ut i parken som tack vare inramningen får en trygg och levande atmosfär. Illustration: Olof Eriksson, Oevis

Småstadskänsla ner i minsta detalj i Ekstaden

Själva stadsskalan är starkt influerad av hur centrala Höör är utformat – Ekstaden ska bli uppfattad som en naturlig del av omliggande landskap. Därför fortsätter befintliga gator men även stråk in i området, där de mynnar ut i mötesplatser och grönområden. För att ge ett småskaligt intryck med en personlig karaktär består husen av två till fyra våningar, där den översta våningen är indragen. Här varvar man också hus med uråldriga träd – stadsdelen drar nytta av den lummiga miljön som redan finns kring Gästis och Kolljungabäcken. Ekstaden är inte bara byggd kring en ek – den blir en grön förlängning av den skånska kulturmiljön.

Med sitt stationsnära läge blir Ekstaden ett perfekt boendealternativ för småbarnsfamiljer från närliggande städer, som Malmö och Lund

sol pa gardar kvartersdiagram Ekstaden
Lägre byggnader mot söder ger bättre ljus på innergårdarna.
variation kvartersdiagram Ekstaden
Husen får varierande utformning för att skapa en brokig, levande känsla.
lokaler i bv kvartersdiagram Ekstaden
De förhöjda bottenvåningarna blir i synnerhet perfekta lokaler för butiker och restauranger.
grona slapp kvartersdiagram Ekstaden
För att skapa en grönare stadsmiljö och en visuell koppling mellan gata och innergård lägger man in gröna släpp i varje kvarter.
gro?na sla?pp kvartersdiagram Ekstaden

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Margretedal

Ett vardagsrum i gatuformat
Stadsutveckling
Bostäder, Idé & vision, Plan & program
Uppdragsgivare: Riksbyggen, MIdroc, Nordr, Lunds kommun, LKF, LKP
Plats: Margretedal, Lunds kommun
Uppdragsår: 2017-pågående
Uppdrag: Parallellt uppdrag för kvarteret Margretedal

Kan man flytta hemmamyset till gränderna? Tengboms förslag för Margretedal tar gaturummet i anspråk – och skapar helt nya sociala ytor.

Margretedal och Tengbom har ett förflutet. Redan 1999 vann vi en arkitekttävling och fick förvandla det gamla industriområdet i Lund till bostadskvarter. 21 år har snart gått, och i takt med utvecklingen av samhället ser förutsättningarna idag dock annorlunda ut. Södra vägen har fått allt mer trafik, och den öppna strukturen fungerar inte längre. Dags att tänka om. ”Modigt och tätt” var ledorden. Tre arkitektkontor, varav Tengbom var ett, blev utvalda för att ta fram förslag till en ny struktur. Här gällde det att skapa ett område i centrumläge med hög boendekvalitet, modig bebyggelse, rik grönska och upplevelserik kulturmiljö.

hardebergasparet 07 mindre Margretedal
Parkhusen är utformade i lätta material och omringade av riklig grönska för ett upplevelserikt och varierat stadsrum. Kvarteret är uppöppnat men ändå slutet mot de omgivande gaturummen. Hardebergastråket utvecklas till ett naturskönt flanörstråk som ger stadsdelen liv.

Arkitektur som uppmuntrar till nya bekantskaper

Lund är en mötesplats med ett stort flöde av besökare, vilket därför kräver en stark kontextuell förankring. Vi vill skapa en stadsdel med stora sociala kvaliteter, och ser ett stort värde i att skapa en miljö som uppmuntrar till möten människor emellan.

Med vårt förslag vill vi tillgängliggöra staden. Tänk dig en myllrande, grönskande gata där vägar korsas, hundar leker och grannar tar en fika. Vidare erbjuder vi ett varierande stadsrum; ett öppet, socialt stråk, mysiga gränder och privata utrymmen.

Margretedal
Bebyggelseskalan i gränderna och den generösa förgårdsmarken ger plats för spontana mötet och kontakt mellan grannar.

Livskvalitet i kvartersform

I nära samarbete med Lunds kommun och exploatörerna har ett förslag till utformning tagits fram och lösningar utvecklats. Genom planering av olika bostadsstorlekar har vi därmed skapat förutsättningar för bra boendekvalitéer. Variationen i höjd och sättet vi utformat taklandskapet på berikar samtidigt upplevelsen. Flera byggnader får också möjlighet till privata eller gemensamma takterrasser för odling och spontant umgänge. Grändernas knäckar och avsmalnande bredd mot söder skärmar mot buller och bidrar till att skapa en bra skala och klimat i gränderna. Den egna balkongen på parkhusen är också kompletterad med en gemensam takterrass.

Margretedal
Kvartersstaden är karaktäriserad av harmoniska toner i brunt och beige. Gemensamma uterum är varvade med privata bostadsgårdar, terrasser och egna privata uteplatser.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Brännkärrsskolan

Flexibel och naturnära skola
Arkitektur, Stadsutveckling
Plan & program, Utbildning
Uppdragsgivare:
Var: Alsike, Knivsta kommun
Byggnadstyp: Nybyggnad, F-5
LOA: Ca 4 500 m²
Färdigställt: 2013

Tengboms uppdrag var att skapa ett lokalprogram för en skola för drygt 300 elever där det främsta önskemålet var att skolan skulle vara möjlig att enkelt förändra för kommande behov. Samtidigt togs en utredning fram angående möjligheten att exploatera ett orört skogsområde i Alsike. Beställarens önskemål var en skola med stark arkitektur och värme, väl inpassad i just detta naturområde. Här är Brännkärrsskolan.

brannkarrskola 01 Brännkärrsskolan

Huvudbyggnaden på Brännkärrsskolan är utformad med tegelfasad och de anslutande byggnadskropparnas fasader är i liggande panel. Interiört la vi också stor vikt på valet av hållbara material och en hög arkitektonisk gestaltning som kan bidra till att skapa en kreativ och stimulerande skolmiljö. Genom de utblickar som skapades är det lätt att orientera sig i byggnaden och det stimulerar kontakten med den yttre miljön.

Lek möter konvention i Brännkärrsskolan

Ljusinfallen ger spänning åt lokalerna. Lös inredning använde vi för att ge väl valda delar av skolan ett lekfullt utryck. I klassrummen är inredningen mer konventionell. Den akustiska miljön är viktig i en skolbyggnad och genom ett nära samarbete med akustiker har ljudmiljön varit en del av arkitekturen; till exempel genom specialutformade paneler.

Ljusinfallen ger spänning åt lokalerna

Vårt team har arbetat med projektet från program-, detaljplaneskedet fram till färdig byggnad. Även i produktionsskedet har Tengbom deltagit i nära samarbete med beställare och entreprenör.

Brännkärrsskolan Brännkärrsskolan

Tengbom har samtidigt byggt många och olika skolor runtom i Sverige. Ta därför gärna en kik i vår portfolio där du hittar ett urval av våra projekt!

Kontaktperson

Lina Swanberg

Affärsområdeschef
+46 8 412 53 36

Karlavagnsplatsen

Detaljplan i storlek större
Stadsutveckling
Plan & program
Uppdragsgivare:
Plats: Lindholmen, Göteborg
Uppdragsår: 2015-
Projekttyp: Stadsplanering
Samarbetspartners: Serneke, Älvstrandsbolaget, SOM Architects, Entasis, Semrén & Månsson

Göteborgs stad växer och Lindholmen är ett av de mer omtalade stadsutvecklingsprojekten på agendan. Inte minst för att Nordens högsta skyskrapa ska byggas där – Karlatornet. Tengbom har stöttat stadsbyggnadskontoret och deltagit i hela arbetet med detaljplanen för Karlavagnsplatsen.

Karlavagnsplatsen
Bild: Serneke

På Lindholmen planerar man för en attraktiv blandstad med bostäder, kontor, skolor, vård, handel och hotell. Den nya bebyggelsen ska bidra till förverkligandet av ”Vision Älvstaden” och en bättre stadsmässighet i området. Tengboms omfattande uppdrag i Karlastaden har varit att ta fram planeringsförutsättningar, delar av planhandlingen och ett kvalitetsprogram för utformning av allmänna platser och kvartersmark. Vi har också gjort social- och barnkonsekvensbeskrivning.

zynka karlatornet flygvy low Karlavagnsplatsen
Bild: Zynka

Ambitionen har varit att ta ett samlat grepp för att det nya området ska kopplas ihop med kringliggande bebyggelse och service. Detta för att Lindholmen inte bara ska vända sig mot Göta älv, utan vara en del av en större stadsväv som sträcker sig bort mot Kvilletorget och övriga Hisingen.

ortofoto och det nya fotavtrycket Karlavagnsplatsen
Ortofoto och det nya fotavtrycket

Tillgängliga kvarter

karlavagnsplatsen illustration e1521192284758 Karlavagnsplatsen— Vi har lagt stor vikt vid att det ska vara allmän plats mellan husen i planen. Utformningen av platser och gator vid Karlavagnsplatsen är en viktig del i att göra platsen tillgänglig för alla, berättar Ylva Ralph.
Det betyder att gatumiljöer blir utformade för så lite trafik som möjligt inne i kvarteren och att ytor ska gå att använda av alla oavsett ålder eller fysik. Parkmark och lekytor har man planerat in både inom kvartersmark och inom allmän plats, även uppe på byggnader.

Karlavagnsplatsen
Karlatornet terrass – Bild: karlastaden.se

Hållbara kvarter

Vi har lagt stor vikt på att planera för en hållbar stad, utifrån de tre hållbarhetsparametrarna: socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Karlastaden ska certifieras enligt BREEAM Communities, vilket är ett sätt att säkerställa att grundtanken och visionerna för den hållbara stadsdelen följer med hela vägen. Målet är att stadsdelen ska bli en spjutspets inom stadsbyggnad, både vad gäller innovation och hållbarhet.

Karlavagnsplatsen
Bild av Karlavagnsplatsen: Serneke

Är du nyfiken på fler av våra stadsutvecklingsprojekt?

Kika vidare HÄR.

Kontaktperson

Johan Henrikson

Planarkitekt
+46 31 761 64 27

Härmälänranta

Stadsdel med hög miljöprofil
Stadsutveckling
Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Tammerfors, Finland
Uppdragsår: 2012-2014
Projekttyp: Stadsutveckling
Yta: 250 000 m² BTA

I Tammerfors i Finland växer Härmälänranta fram, en helt ny stadsdel med ambitionen att bli Finlands mest miljöprofilerade. Här har vårt stadsutvecklingsuppdrag lett till en kortare planprocess och en mer flexibel detaljplan – viktiga förutsättningar för en stadsdel där kvaliteten står i centrum.

Intill vattnet ett par kilometer sydost om centrala Tammerfors utvecklar Skanska Kodit den nya miljöprofilerade stadsdelen Härmälänranta – ett naturligt steg i Tammerfors klimatprogram med syftet att bli en koldioxidneutral stad. Utöver 1 500 bostäder kommer området att rymma en blandning av kommersiell och offentlig service, arbetsplatser, offentliga parker och torg, badstrand och bryggor blandat med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Härmälänranta
Illustration: Tengbom

Tydlig identitet

Vi vill att Härmälänranta ska bli en levande stadsdel med tydlig identitet. Området utgör en historiskt viktig del av Tammerfors. Därför är det mycket viktigt att den befintliga och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen blir integrerad i den nya, urbana miljön. Vårt förslag för ny bebyggelse rymmer flera olika funktioner, platser och boenden med en variation av volymer, typologier och karaktärer. Centralt i området föreslår vi en ”activity link” – ett centralt stråk med olika publika funktioner som binder samman Härmälänranta med stadsdelarna runtomkring. Stränderna görs tillgängliga med strandpromenader, bryggor och platser för vistelse, restauranger och handel.

Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet

Effektiv process och flexibilitet

Vårt stadsutvecklingsuppdrag har varit både spännande och omfattande. Vi har genomfört analys- och konceptarbete, samt en masterplan med tillhörande gestaltningsprinciper som legat till grund för en ny detaljplan. Utifrån masterplanen har vi också tagit fram ett designkoncept för de första fyra kvarteren, och genomfört en speciell studie av förslagets högre byggnader.

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Inom ramen för vår masterplan har vi också tagit fram ett koncept för områdets dagvattenhantering. Vi genomförde också en sociotopstudie av områdets offentliga platser.

Tidigt i projektet inledde vi tillsammans med Skanska Kodit en dialog med Tammerfors stad om vår vision för Härmälänranta. Platsens möjligheter gav fantastiska förutsättningar. Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet – genom att skapa förutsättningar för att bibehålla de grundläggande kvaliteterna i en bebyggelse som kommer att vara under utveckling lång tid. Genom en gemensam, hög ambition för Härmälänranta kunde vi bidra till en betydligt kortare planprocess och en detaljplan som lämnar större utrymme för flexibilitet än brukligt.

Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.

Insikt om stadsbyggandets komplexitet

Att ta sig an ett stadsutvecklingsprojekt kräver en djup förståelse för förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven som finns på projektet. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.

Härmälänranta
Illustration: Tengbom

En särskild utmaning i stadsutvecklingsprojekt är hur vi på bästa sätt skapar förutsättningar för en blandad och levande stad, som ur historiskt perspektiv byggs under en relativt kort tidsperiod. Vår lösning på detta är att vi i varje steg av projektet har definierat riktlinjer, så kallade design codes. Det för att försäkra kvaliteten, flexibiliteten och planens hållbarhet över tid. Med stor omsorg har vi drivit processen framåt. Fokus låg i första hand inte på att i detalj styra utformningen av bebyggelsen. Snarare på de funktioner och kvaliteter som ska uppnås i stadsrummet för att den gemensamma visionen för Härmälänranta ska bli verklighet. I Skanska Kodits film kan du kika närmare på projektet.

Kontaktperson

Anna Krus

Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden
+46 8 410 354 69

Borstahusen

Ny stadsdel sporrar utvecklingen i Landskrona
Stadsutveckling
Idé & vision, Plan & program
Uppdragsgivare:
Plats: Landskrona
Uppdragsår: 2009-2019
Byggaktör: Landskrona stad
Projekttyp: Visionsprogram

Vid Borstahusen, ett fiskeläge från 1770-talet i nordvästra Landskrona, har vi utvecklat ett visionsprogram. Detta för en helt ny stadsdel med runt 1 200 bostäder. Projektet är en del av Landskrona stads satsning för att på så vis attrahera nya målgrupper och ta tillvara på utvecklingskraften i Öresund.

Borstahusen är ett av fyra fokusområden som Landskrona stad valt att titta närmare på ur utvecklingsperspektiv. Strax intill det gamla fiskeläget ligger ett större område med camping, golfbana och idrottsplats. Genom att hitta alternativa lägen för dessa kan man frilägga ett stort exploateringsområde för en ny stadsdel precis intill vattnet – ett unikt läge i Skåne.

Vad är en intressant stadsmiljö?

Ett visionsprogram av det här slaget kräver både erfarenhet och ett stort mått kreativitet. Och kanske framförallt – många samtal om vad riktigt bra stadsplanering verkligen innebär. Ambitionen i projektet var att skapa något så attraktivt att det lockar helt nya målgrupper, som företagsledare och innovatörer. Vi ville rita något helt nytt och annorlunda.

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Ett modernt fiskeläge

Ur våra diskussioner växte en modern tolkning av ett traditionellt skånskt fiskeläge, med liknande strukturella drag men i ny skala och med annorlunda arkitektur. Från den allmänna stranden och in mot land ville vi skapa en miljö där utblickarna över vattnet kommer till sin rätt och tillhör alla. Närmast stranden valde vi att våga rita in låga volymer, för att sedan öka skalan längre in i stadsdelen. Idag är det oftast standard att rita in höga lägenhetshus vid vattnet, för att ge fler boende utsikt. På vårt sätt ger vi istället större delar av staden utblickar över sundet. Strandmiljön i ett område i mindre skala blir också mer njutbar för allmänheten.

En miljö där utblickarna över vattnet kommer till sin rätt och tillhör alla

strukturplan norra borstahusen Borstahusen
Strukturplan över Norra Borstahusen.

Levande stadsdel med utblickar över Öresund

Vi har jobbat mycket med att utveckla visuell kontakt mellan staden och vattnet. På vissa gator, som vetter rakt mot stranden, kan man kliva utanför dörren i sitt radhus ganska långt upp i stan. Och ändå ser du direkt över till Ven. I de många grönområdena ser vi smala gångvägar som också är riktade direkt mot sundet. Samtidigt är en annan utmaning att skapa en levande miljö, med funktioner, service och flöden som fungerar naturligt och skapar social gemenskap. Således la vi stor vikt vid både detaljer och helhet. Varken kvarter eller grönområden ska upplevas som bortglömda platser.

Vi har omsorgsfullt formulerat principer och typologier som är funktionella. Kvaliteterna i visionen får inte gå förlorade på vägen mot realisering.

vy over norra borstahusen fran vaster Borstahusen
Vy över Norra Borstahusen från väster.

En vision på väg mot förverkligande

Borstahusen är ett stort område, och vi har omsorgsfullt formulerat principer och typologier som är funktionella. Det var viktigt för oss att kvaliteterna i visionen inte gick förlorade på vägen mot realisering. Landskrona stad tyckte om vårt förslag, och idag har utvecklingsprocessen inletts i Strandbyn närmast havet, där några byggprojekt har dragit igång. Strandbyn är uppdelad i tio delområden fördelade på fem byggare. Programmets principer för struktur, bebyggelse och skala ger en kreativ frihet som verkar stimulera en hög arkitektonisk nivå i de nya projekten. Det gör oss både glada och också förväntansfulla inför den kommande utvecklingen av området.

Spana gärna vidare i länkarna här om du vill veta hur vi på Tengbom jobbar med idé och visioner, plan och program. Vi har lika många idéer som projekt i vårt cv.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Malmö
+46 40 641 31 18

Helsingborg C

Stationen som ger staden identitet
Knutpunkten
Arkitektur, Stadsutveckling
Infrastruktur, Kontor, Plan & program
Uppdragsgivare:
Plats: Helsingborg
Uppdragsår: 2012–2022
Projekttyp: Kontor och resecentrum
Totalentreprenör: Bonava
Fotograf: Felix Gerlach

Ombyggda Centralstationen med ett tillskott av nya arbetsplatser bidrar till ett mer hållbart resande och ökade värden för Helsingborgs stadskärna. Tillsammans med den nya stadsdelen Oceanhamnen och det framtida stadsutvecklingsområdet H+ knyter Helsingborg C ihop staden till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.

Helsingborg C
Många möten sker på Helsingborg C – både väntade och oväntade.

Helsingborgs centralstation och kommunikationsnavet för buss-, färje- och tågtrafik är ett av Sveriges största resecentrum med runt 23 000 dagliga tågresenärer, en stadigt ökande siffra. I byggnaden ryms även restauranger, butiker och kontor. Genom en påbyggnad av den befintliga anläggningen ville Wihlborgs, som äger och förvaltar fastigheten, utöka med nya moderna och miljövänliga kontorsytor i stans bästa kommunikationsläge. Deras ambition var också att fortsätta utveckla ett välfungerande resecentrum till en byggnad som staden kan vara stolt över och som i ännu större utsträckning uppfyller stadens och människornas behov.

Knutpunkten

Från detaljplan till färdigprojekteringKnutpunkten

Vi på Tengbom fick uppdraget att förverkliga nya Helsingborg C. Ett uppdrag som spänner genom alla faser från detaljplan till färdigprojektering i flera delprojekt inom anläggningen. Projektet bestod av två etapper. Etapp ett, Hamnhuset, blev klar våren 2016 och innebar en påbyggnad av fem varierande våningsplan med nya sammanhängande kontorsytor om 8 000 kvadratmeter. När etapp två, Stationshuset, stod klart 2022 hade vi moderniserat resecentret, och kompletterat med cirka 1 000 m² kontors- och kommersiella ytor.

Knutpunkten

– Vi har jobbat med Helsingborg C, tidigare Knutpunkten, från planskede och lett en dialogprocess med en styrgrupp från Wihlborgs och Helsingborgs stad. Vi fokuserade på platsstudier, kärnvärden och projektmål i ett gemensamt modellarbete. Det resulterade i en överordnad volymstudie och en visionsskiss som blev underlag för den nya detaljplanen. När den var antagen fick vi även uppdraget att förädla projektet genom alla faser, säger Patrik Ekenhill, ansvarig arkitekt.

Nya Centralstationen ger Helsingborg en uppdaterad och tydlig identitet

Med bred kompetens går man från ax till limpa

Det hör till ovanligheterna att ett lokalt kontor kan bidra med så bred kompetens och kunna leverera tjänster från ax till limpa. God erfarenhet av gestaltning och tidiga skeden, i kombination med stark teknisk kompetens var en avgörande aspekt i valet av arkitekt. Ett långvarigt och nära samarbete med Wihlborgs ledde till att vi även fick inreda och jobba med hyresgästanpassning.

– Samarbetet med Tengbom har fungerat utmärkt. Jag upplever Tengbom med Patrik Ekenhill i spetsen för detta projekt som enormt lyhörda och bra på att lyssna in vad kunden efterfrågar för att sedan anpassa underlaget till ett resultat där alla är nöjda, säger Peter Siroky, förvaltare på Wihlborgs.

Knutpunkten
Välkommen in till Helsingborg C.

Komplexa flöden i Helsingborg C

Komplexiteten med Helsingborg C har krävt kompetenser från stads- och husbyggnad till inredning. Person- och trafikflöden har exempelvis varit utmanande då möjligheten att stänga byggnaden inte fanns. Drygt 40 000 personer har dagligen strömmat genom bygget under arbetets gång. Kort produktionstid var därför en nyckelfråga för Wihlborgs, och en av anledningarna till att konstruktionen bygger på ett prefabsystem med ett pelarbalksystem i stål samt håldäckselement som ger pelarfria flexibla kontorsytor. Även fasaden är gjord av prefabricerade glasfasadmoduler som effektiviserat montagetiden och höjt energiprestandan. Påbyggnaden har certifiering Miljöbyggnad Guld.

Hamnshuset – en flytande påbyggnad

Anläggningen är en stor och dominant byggnad i hjärtat av Helsingborg. Vi valde därför att bryta upp den som två fristående byggnader – Hamnhuset och Stationshuset. Hamnhuset är en komplex påbyggnad med de nya kontorsplanen gestaltade i glas och metall, flytande över den ursprungliga byggnaden med färjeterminal, p-hus och kontor. Fasad- och volymspel är anpassade till de varierade stadsrummen mot stadskärnan och sundet. I sydvästligt läge trappas byggnaden naturligt upp, med utsikt över nya Oceanhamnen, H22, och framtida stadsutvecklingsområdet H+. Dessa nya element är sammanhållna i ett huvudmaterial. En bronsfärgad rostfri plåt som förädlats i två steg med mönsterprägling och dynamisk infärgning. Plåten på Helsingborg C upplevs levande och skiftande under dygnets alla timmar och övergår till varmt gyllenfärgad i solnedgången då den speglar ljuset från Öresund.

Knutpunkten

– Vi uppskattar att Wihlborgs tänkte långsiktigt i materialfrågan och satsade på den här gedigna och vackra plåten. Man talar om en hållbarhet på omkring 100 år. Den har inte bara gjort byggnaden hållbar och miljövänlig utan också gett den en stark karaktär, säger Patrik Ekenhill.

Stationshuset ger mervärde för staden

Etappen Stationshuset, Helsingborgs mest offentliga rum, är om möjligt en än mer krävande och komplex ombyggnad. Ökad trygghet, förbättrade flöden, tillskapande av nya kommersiella ytor samt en ny stark identitet har varit primära mål. Den nya gestaltningen syftar till att tydliggöra stationshuset som en autonom byggnad och målpunkt som glasvolym mot stadskärnan, samt skapa en ny bilfri platsbildning. Identiteten som glashuset kontrasterar mot stenstaden och framhäver stationen. Glasvolymen med nya tak och bjälklag bärs gemensamt av en skivverkande repeterande pelarstruktur. Tillsammans med de storskaliga glasformaten skapas en graciös vertikal spaljé med stor grad av transparens och utblickar.

Nya attraktiva ytor i Helsingborg C skapas genom igensättningar av befintliga luftrum. Speciellt på andra våningsplan med Genetor Coworking och Kitchen floor skapas en ny livlig matdestination, vardagsrum och mötesplats i stadskärnan. Den nya interiöra karaktären välkomnar resande med en human och varm naturkänsla, med sten, trä, ljus bronsplåt, som ansluter till anläggningens övriga terminaler.

01414 felixgerlach klar liten Helsingborg C
Helsingborg C by night.

Ny identitet

Helsingborg har saknat den här typen av stationsnära lokaler. Med vår hjälp har Wihlborgs ökat värdena på fastigheten och platsen har fått nytt liv. Genom att det finns fler människor i omlopp upplevs i dag anläggningen och stadsdelen tryggare. Tillsammans med kopplingen mot Oceanhamnen och området H+ bidrar Helsingborgs C med en ny stark identitet. Staden knyts ihop till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18