Arkiv

Nederman The Clean Air Company

Där luften är huvudperson
Arkitektur, Inredning
Industri, Kontor
Uppdragsgivare: Wihlborgs fastighets AB, Veidekke
Plats: Helsingborg
BTA: 26 000 m²
Projektår: 2022-2024
Fotograf: Felix Gerlach

Det börjar med en idé så självklar att man nästan glömmer hur ovanlig den är: ren luft. I Helsingborg har Nederman, världsledande inom industriell luftrening, byggt sitt nya hem. Här samlar de hela sin verksamhet – 26 000 kvadratmeter av teknik, hantverk och mänsklig omtanke.

När vi på Tengbom fick uppdraget att rita den nya anläggningen handlade det inte bara om effektiv logistik och flöden, även om det såklart alltid är viktigt. Det handlade också om att själva byggnaden skulle spegla företagets vision om ren luft och hållbar utveckling. I byggnaden samlas både produktion, lager och kontor samt ett innovationscenter med showroom, testmiljöer och utbildningsytor.

Nederman Nederman

— Det här är en anläggning som inte bara ska driva innovation och effektiv produktion utan också kommunikation och gemenskap – från det precisa högpresterande till det öppna och välkomnande. Vi ville rita en teknik- och arbetsplatsmiljö med människan i centrum där alla medarbetare träffas på riktigt, berättar Patrik Ekenhill, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Teknikens sociala nav

Nederman

Mitt i huset öppnar sig ett samlande atrium. Det är stort, varmt och ljust, med trappor i trä och sittplatser som uppmuntrar till både rörelse och paus snarare än prestation. Här samlas människor från både kontor, produktion samt lager och delar kaffe, idéer och vardag. Atriet badar i dagsljus, med trappor och sittgradänger som lockar till att stanna upp och snicksnacka.

— Entréhallen är vår sociala mittpunkt. Det är här Nedermans identitet blir fysisk – där tekniken möter människorna som jobbar här, säger Maeva Chardon, uppdragsansvarig inredningsarkitekt på Tengbom.

Nederman Nederman

Från mörker till klarhet

Gestaltningen bygger på samma process som Nedermans produkter: filtrering. Den mörka metallfasaden står för industrin, styrkan och precisionen. Inuti huset möter du en ljusare miljö– med trä, grönska och öppna ytor som ger en känsla av balans. En rörelse från tyngd till klarhet. Från maskin till människa.

Tack vare en smart design- och inköpsstrategi uppnåddes hela 85 procent återbruk av möbler

Nederman

Nedermans nya anläggning nominerades till Helsingborgs stadsbyggnadspris. Ur juryns motivering:

”Byggnaden tar sin utgångspunkt i Nedermans identitet och låter luftreningens principer översättas till arkitektur. Det mörka yttre skalet i metall möter interiörer i ljusa naturmaterial där trä och grönska skapar en sinnlig och varm miljö. Entréhallen fungerar som ett inkluderande hjärta där alla medarbetare möts – oavsett roll – och där gemenskap, transparens och rörelse blir bärande värden.

Med BREEAM-certifiering, solcellspark, återbruk av 85 % av inredningen och fokus på långsiktig robusthet är projektet ett föredöme för framtidens cirkulära byggande. Nedermans nya anläggning är ett exempel på hur industriarkitektur kan vara både effektiv och vacker – där teknik och mänsklighet möts i balans. En byggnad som speglar företagets vision om ren luft och hållbar utveckling.”

Nederman

Omsluten av grönska

Den gröna inramningen är platsens stora kvalitet – och något vi valt att förstärka, inte förändra. Byggnaden står inbäddad i grön förgårdsmark: ängsytor längs gatorna och mer planterade stråk vid entrén. De mörka fasaderna möter grönskan på ett stillsamt sätt, och de långa fönsterbanden ger god sikt genom hela produktionshallen – mot träden i norr till solljuset i söder.

Kontorsdelens tre våningar omsluter en grön gård med dagsljus, utblickar och lä. Här uppstår ett vindskyddat mikroklimat där man kan ta en paus eller flytta ut arbetet för en stund. Träfasaderna i gårdsrummet, tillsammans med entréhallens varma interiör, skapar en mjuk kontrast till den mörka exteriören. Byggnaden är också grön i sin drift: en solcellspark på taket bidrar till att göra anläggningen delvis självförsörjande. Hela projektet är miljöcertifierat enligt BREEAM, nivå Very Good.

Nederman Nederman

Bortom hierarkier

Här på Nederman arbetar runt 250 personer. Ingen har bättre utsikt än någon annan. Kontor och produktion ligger sida vid sida med gemensamma matsalar, gym och terrasser.

— Vi vill vara ett ”Nederman Home” där varje medarbetare har sin plats och där miljön speglar vilka vi är. Ljuset, luften och de naturliga materialen hjälper oss att må bra och arbeta bättre, säger Nedermans koncernchef Sven Kristensson.

Ny puls i kvarteret

Där det tidigare låg ett anonymt och uttjänt industriområde står nu en arbetsplats som pulserar med energi. Nedermans bidrar till en ny rytm i stadsdelen – en ny era från industri till miljöteknikbolag.

— Fastigheten är utformad så att alla som jobbar i den har samma tillgång och status. Det är en inkluderande miljö som jag tror är viktig för trivseln i ett företag, säger Benjamin Ulfgard, Wihlborgs.

02099 felixgerlach klar 1 Nederman The Clean Air Company

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18

Skogskyrkogårdens personalbyggnad Mönsterås

I bördig tallskog
Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås
Arkitektur, Landskap
Kontor, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare: Svenska kyrkan
Plats: Mönsterås
Vad: Personalbyggnad och ceremoniplats
Byggår: 2023
Fotograf: Felix Gerlach

I den stilla tallskogen strax utanför Mönsterås blev Skogskyrkogården med ny personalbyggnad. Ett lågmält svar på praktiska behov, formgivet med landskapet och kapellets vita siluett som riktning. För arbetsvardagar och för ro.

När den tidigare personalbyggnaden hade gjort sitt fick Mönsterås-Fliseryds pastorat möjlighet att forma en ny arbetsplats, och samtidigt utveckla kyrkogårdens helhetsmiljö. Ambitionen var att bygga något modernt och funktionellt men som också kändes självklart i det omgivande vackra landskapet.

Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås

Den nya byggnaden gestaltades som en omslutande volym kring en skyddad glänta – en robust, ljus innergård för arbetets praktiska delar. Betongväggarna bär spår av träets struktur som ett minne av platsen. Det gröna taket följer markens mjuka rörelser och låter byggnaden bli en del av landskapet.

Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås

Ro för arbete och sinnen

Mot tallskogen lyser det lilla skogskapellet vitt – huvudbyggnaden som trots sin litenhet ska ta plats. Den nya byggnaden rymmer både personalutrymmen, verkstad och förråd, men också en mer offentlig del med koppling till ceremoniplatsen. Genomgående utgår vår arkitektur från de människor som arbetar här, och deras behov av effektiva ytor och en trygg, trivsam arbetsmiljö.

Ceremoniplatsen intill är ett nytt tillskott, och tänkt som en värdig och enkel utomhusplats för avsked. Här möts skogen och byggnaden i en lågmäld koreografi.

— Vi utformade ett särskilt plank för ceremoniplatsen som ramar in rummet och öppnar sig mot de höga tallarna. Mellanrummen i planket fångar ljuset och låter besökaren vila blicken i tallskogen, berättar Amanda Berggren, uppdragsansvarig landskapsarkitekt.

Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås

Naturen först

Våra arkitekter och landskapsarkitekter arbetade nära varandra under hela processen med det gemensamma utgångsläget att byggnaden skulle spegla skogens rytm. I fasadens vertikala träpaneler, i de varierande höjderna mellan de omgärdande talltopparna, i samspelet mellan ljus och skugga.

Vi ritade runt stillheten

— Den orörda naturen är starkt närvarande och ger en meditativ och fridfull bakgrund, säger Johan. Runt entréytorna möter besökaren en tydlig men stillsam gestaltning. Buskar och marktäckare förstärker platsens karaktär utan att störa fridfullheten. Innergården har en mer funktionell och avskalad karaktär.

Svenska kyrkan personalbyggnad Mönsterås

Praktiskt och värdigt

Svenska kyrkan personalbyggnad MönsteråsMed den nya personalbyggnaden har Skogskyrkogården i Mönsterås fått ett tillägg som manifesterar platsens syfte. Här finns nu möjlighet både för arbetsro och ceremoni – det praktiska och det värdiga i ett och samma sammanhang.

Byggnaden belönades 2024 med Mönsterås träbyggnadspris. Ett fint kvitto på hur viktigt det är att hitta fram till en arkitektur som bryr sig om såväl vår natur som de människor som ska verka i den.

Kontaktperson

Johan Kjellnäs

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 480 45 66 55

Sandböljan i Malmö

Historiskt hamnarv i rörelse
Sandböljan Malmö
Arkitektur, Kulturmiljö
Kontor, Ombyggnad
Uppdragsgivare: Sandböljan AB
Projektår: 2020-2024
Plats: Malmö
BTA: 1 500 m²
Samarbetspartner: Sandböljan AB, Agneta Hahne Arkitektkontor
Priser och utmärkelser: Malmö stadsbyggnadspris 2025

I skuggan av Frihamnsviadukten i Malmö, i skärningspunkten mellan järnvägsspår, vägar och industribyggnader, ligger Sandböljan. Ett arkitekturprojekt som med skonsamma medel transformerade en tidigare containeruppställning och lagerbyggnad till en färgstark hub för kreativa verksamheter.

Sandböljan Malmö
Foto: Tengbom

I gränslandet mellan stad och hamn växer ett nytt område fram. Här visar Sandböljan hur en stark idé, stort engagemang och skickligt hantverk kan ge liv åt en outnyttjad plats. Den tårtbitsformade industritomten har anor ända från 1920-talet. Då uppfördes byggnaden för att betjäna Malmös import av ädelträ från världens hamnar. I dag rymmer lokalerna bland annat fotostudio, mötesrum, showroom, kontor och verkstäder. Stora ljusinsläpp och generösa ytor bjuder in allmänheten till kreativitet och hantverk.

Ett ovanligt uppdrag

Sandböljan Malmö
Foto: Tengbom

Till skillnad från många av våra andra uppdrag har Sandböljan genomförts på uppdrag av en privat fastighetsägare med stort personligt engagemang. Möbelsnickaren och byggherren Christofer Eliasson ville skapa något långsiktigt hållbart och samtida på en plats som länge varit osynlig. Efter trettio år i Malmö hamn beskriver han platsen som ”aldrig bortglömd”, och berättar att de ingrepp som utförts i fastigheten har gjorts med stor respekt för historien.

— Jag har bara skapat förutsättningar för nytt liv. Hyresgästerna ska vara med och sätta prägel – visionerna är inte slut, säger Christofer Eliasson.

I nära dialog med beställaren har vi på Tengbom gestaltat en hållbar vision för den stora lagerhallen och tagit fram bygglovs- och bygghandlingar.

— Det är ett projekt som visar hur långt man kan komma med små resurser, så länge man har en tydlig idé och respekt för det befintliga, berättar Anders Nilsson, uppdragsansvarig planarkitekt på Tengbom.

Våga gräva där du står

Med historien i ryggen

Byggnaden som ursprungligen var ett generöst lager fick på 1970-talet en ny bärande konstruktion. Nya generösa entrépartier och stora murade innerväggar ger flexibla lokaler för kreativa verksamheter. Gamla och nya byggdelar samspelar i en arkitektur som bjussar på ljus, utblickar och rymd. Graffitin på entréfasaden tillkom över en natt, innan de stora håltagningarna gjordes och har inte tvättats bort – den får vara kvar som en del av uttrycket.

— Det är en ärlig arkitektur. Allt är gjort med stor omsorg. Med precisa snitt och stor noggrannhet har byggnaden fått nytt liv, med dagsljus, utblickar, rumslighet och omsorg i materialhantering, säger Jonas Marculescu, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Kärlek för patina

Sandböljan är starten för ett nytt område i Malmö. En tidigare hårdgjord yta blev istället en social entréplats med återplanterade växter och nyplanterade hängpilar. Här finns plats för häng, grilluncher och evenemang. Det egna snickeriet på tomten har gjort det möjligt att arbeta med lokala, hållbara lösningar och detaljer anpassade efter platsen.

Sandböljan Malmö
Foto: Tengbom

— Jag hoppas att fler fastighetsägare vågar gräva där de står och inte har så bråttom att riva och modernisera. Använd återbruk – det är bra för jordklotet och vem älskar inte patina, säger Christofer Eliasson.

Christofer menar att projektet inte ska ses som färdigt, utan som början på en process där nya verksamheter successivt får sätta sitt avtryck. Där platsen kan få fortsätta växa fram i sin egen takt.

Sandböljan Malmö
Foto: Tengbom

Kontaktperson

Jonas Marculescu

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 733 23 26 06

Tietokuja 2

Techjätten från 80-talet vaknar
Titeokuja
Arkitektur, Inredning
Kontor
Uppdragsgivare: Nordika
Plats: Helsingfors, Finland
BRA: BTA: 6 000 m² (första renoveringsetappen av totalt: ca 36 000 m²)
År: 2024
Fotograf: Anders Portman, Kuvio Oy

Hur förvandlar man ett monofunktionellt huvudkontor från det techiga 80-talet till en modern arbetsplats? I Helsingfors har vi steg för steg lyft fram den kulturklassade byggnadens kvaliteter, anpassat den till nya behov och låtit historien lira med framtiden. Tietokuja 2 har nu fått nytt liv.

Tietokuja
Kontorsbyggnaden, som stod klar i början av 1980-talet, ritades av Osmo Lappo och har ägts av IBM.

Kontorsbyggnaden ritades av arkitekten Osmo Lappo och invigdes i början av 80-talet som IBM:s finska huvudkontor. Med sina 36 000 m² var det en gigant av sin tid – men en gigant som till slut blev för stor för ett enda företag. Under 2010-talet började man hyra ut delar av fastigheten, och så småningom blev det dags för större förändringar. Tengbom har arbetat med fastigheten sedan 2012.

”Ett karaktäristiskt våffeltak i betong, typiskt för Lappos konstruktivistiska formspråk.”

Titeokuja
Den första fasen av renoveringen av kontorsfastigheten Tietokuja 2 i Munksnäs Helsingfors omfattade byggnadens huvudingång, lobby och restaurang.

Uppgraderad lobby med respekt för originalet

Huvudentrén har fått en ny gestaltning med bredare trappa och nytt tak – inslag som gör platsen mer välkomnande och intuitiv. Trappan fungerar idag som en naturlig vägvisare till mötesrummen på övre plan. I övrigt har lobbyn moderniserats med varsam hand. Endast mindre strukturella ingrepp krävdes, medan ytskikt, möbler och belysning har uppdaterats. Under de nya golven lever originalklinkern kvar.

Titeokuja

TietokujaVåffeltak i ny färg

I samband med renoveringen av restaurangen hittade vi ett dolt designelement: ett karaktäristiskt våffeltak i betong, typiskt för Lappos konstruktivistiska formspråk. Vi valde att låta det synas och lät måla det orange – en färg som framhäver detaljens unika karaktär. Taket har återintegrerats i restaurangmiljön och ger rummet stark identitet. Samma typ av tak finns även i cykelparkeringsområdet, där det kombineras med sociala funktioner som cykelservice och omklädningsrum.

Tietokuja

Ett hus i ständig utveckling

Utöver restaurangen och mötesytorna har vi ritat ett nytt kommersiellt gym (Ole.Fit Munkka gym), förbättrat personalutrymmena – och sett till att funktionerna stödjer en smidigare vardag och en mer attraktiv arbetsmiljö.

— Samtidigt har den nya detaljplanen skyddat byggnaden med en så kallad SR-3-klassning. Det innebär att vi bevarar de historiska värdena samtidigt som vi tar byggnaden in i framtiden, säger Petrus Laaksonen, uppdragsansvarig arkitekt.

Och utvecklingen fortsätter: en veterinärklinik har redan öppnat, och just nu pågår arbetet med att förvandla andra delar av byggnaden till ett sjukhus, ett tjänsteboende för personer med demenssjukdom samt ett gymnasium. Vi följer med nyfikenhet transformationen av Tietokuja 2.

Tietokuja

Fakta om Tietokuja 2
• Arkitekt: Osmo Lappo
• Byggår: 1980–1987 (i två etapper)
• Ursprung: IBM:s finska huvudkontor
• Skyddsstatus: SR-3 (detaljplan 2024)
• Tidigare användning: Tillfälliga skolor och förskola
• Pågående omvandling: Från kontor till samhällsfastighet med gymnasium, vårdboende och sjukhus
• Första renoveringsfasen färdig 2024 (ca 6 000 m²): entré, aula, restaurang, gym, cykelparkering. Fokus på bevarande och återbruk.
• Kommande etapp: fasadrenovering och nya funktioner i kontorsplanen

Kontaktperson

Milla Lindroos

VD, Tengbom Finland
+35 8 449 769 164

Trygg-Hansa-huset

Brutalistisk högborg
trygg-hansa-huset
Arkitektur, Kulturmiljö
Kontor, Ombyggnad
Byggnadsår: 1972-1977
Arkitekter: Anders Tengbom och Stefan Salamon
Landskapsarkitekt: Holger Blom

Brutalistiskt, storskaligt och kompromisslöst. Mellan 1972 och 1977 växte Trygg-Hansa-huset fram på Fleminggatan. Anders Tengbom och Stefan Salamon ritade ett av Sveriges främsta brutalistiska byggnadsverk – en byggnad som format både stadsbild och debatter.

Trygg-hansa-huset
ETG-gruppen: från vänster Anders Tengbom, Léonie Geisendorf och Ralph Erskine

Stockholm befann sig mitt i en urban förändringsvåg när Trygg-Hansa-huset tog form. Norrmalmsregleringen hade ritat om stadens skyline och kontorslandskapet höll på att förändras i grunden. Anders Tengbom, son till den välkände arkitekten Ivar Tengbom (Tengboms grundare), hade redan hunnit ritat ikoniska byggnader som Svenska Dagbladets hus och Hötorgsskrapa nr 2. Med Trygg-Hansa fick han ännu en möjlighet att utforska samtidens ideal – den här gången genom ett kontorskomplex som utmanade konventionerna.

Ny syn på kontoret med Trygg-Hansa-huset

Trygg-Hansa-huset bröt med det traditionella kontorsformatet och kom att bli en föregångare inom kontorsutformning. Tengbom utvecklade här en tidig version av det som kom att kallas kombikontor – en hybrid mellan cellkontor och öppna landskap. Istället för enbart små individuella rum och storskaliga kontorslandskap skapade han flexibla planlösningar där medarbetarna kunde röra sig mellan egna arbetsytor och gemensamma sociala zoner.

trygg-hansa-huset

Det är ingen slump att Trygg-Hansa-huset idag är blåklassat av Stockholms stadsmuseum

Brutalt och poetiskt på samma gång

Byggnadens uttryck är lika strikt som poetiskt. Den långa, åtta våningar höga tegelvolymen sträcker sig längs Fleminggatan och ger byggnaden en massiv men samtidigt detaljrik närvaro i stadsbilden. I kontrast till den kompakta tegelfasaden ligger en glasbyggnad i nordost, formad som tre hexagoner, och en låg paviljong i sydost.

Mellan de tre volymerna breder en park ut sig – en grön lunga mitt i kontorskomplexet. Bakom formgivningen av parken står ingen mindre än den legendariske stadsträdgårdsmästaren Holger Blom.

Trygg-Hansa-huset

Att husets former och funktioner var genomtänkta in i minsta detalj vittnar också den konstnärliga utsmyckningen om. Skulpturer, reliefer och detaljer integrerades i både interiör och exteriör. Mycket av konsten finns kvar i ursprungligt skick och fortsätter att vara en del av byggnadens identitet.

Skyddad men ifrågasatt

Trygg-Hansa-huset har Stockholms stadsmuseums högsta kulturhistoriska klassificering, blåklassning. Byggnadens arkitektoniska och samhällshistoriska värde anses vara jämförbart med byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen.

Men som så ofta när staden förändras har även Trygg-Hansa-huset ingått i diskussioner om ombyggnationer och förtätningar. Planer på att omvandla kvarteret har lett till nyttiga debatter om hur vi bevarar och anpassar brutalistisk arkitektur för framtiden.

Brutalismen i dag

Brutalismen är en arkitektonisk stil som ofta väcker starka känslor och den var aldrig menad att vara tillbakadragen. Den är kompromisslös, ärlig och monumental. Trygg-Hansa-huset är ett av Stockholms mest framstående exempel på den här rörelsen och visar hur arkitektur kan vara både rationell och storslagen på samma gång.

Idag står byggnaden kvar som en påminnelse om en tid då svenska arkitekter vågade tänka i nya banor. Där materialens ärlighet och rummens funktion fick styra formgivningen. Och kanske är det just därför den fortsätter att fascinera – en tegelklädd tidskapsel mitt i den föränderliga staden.

Trygg-Hansa-huset

Kontaktperson

Josefin Larsson

Vill du prata kulturarv?
+46 72 183 02 34

Sollentuna brandstation

Tryggt och jämställt
Arkitektur
Kontor
Uppdragsgivare: Brandkåren Attunda
Plats: Sollentuna
År: 2020
Fotograf: Felix Gerlach

Vid E4:an vid Häggviks handelsområde utformade vi Sollentuna brandstation – en modern arbetsplats som inte bara ska göra arbetsmiljön bättre utan också stärka sammanhållningen bland medarbetarna. Med fokus på hållbarhet, jämställdhet och en arkitektur som främjar säkerhet och samarbete hoppas vi att framtidens brandmän ska gilla att vara här.

sollentuna brandstation high 2 scaled Sollentuna brandstation

En jämställdhetsinsats som tagit sammanhållningen till nya höjder. Så kan man sammanfatta processen med att färdigställa Sollentuna nya brandstation. Med Tengbom som generalkonsult har stationen gått från omodern och utdömd till nybyggd – på annan plats dessutom.

Ingela Marberg som varit uppdragsansvarig arkitekt har genom hela projektet varit drivande i utformningen av den här speciella byggnaden. Såväl ur arkitektoniskt perspektiv som rörande själva genusaspekten.

– Vi börjar se en härlig mångfald i yrkesgruppen. Det här är något vi ville tillvarata och uppmuntra genom utformningen av den nya stationen, berättar Ingela.

En station där mångfalden får plats och gemenskapen växer

Hållbarhet och sammanhållning – vinnande kombo i Sollentuna brandstation

Hållbarhetsfrågan har varit en röd tråd genom hela projektet, från materialval till de solceller som pryder taket och bidrar till en långsiktigt hållbar drift. Samtidigt har vi tagit hänsyn till en rad säkerhetsmässiga och psykologiska aspekter för att skapa en funktionell och trivsam arbetsmiljö. Ett exempel är det innovativa omklädningsrummet, utformat för att stärka lagandan och inkludera alla oavsett könstillhörighet. Personliga skåp finns i ett gemensamt utrymme, medan separata bås ger möjlighet att byta om och duscha i avskildhet. En lösning som förenar praktiska behov med ett starkt fokus på gemenskap och respekt.

– Efter en insats är det viktigt att få prata ut och att inte sitta i avskilda utrymmen. Med det välplanerade omklädningsrummet skapar vi nya platser för informellt eftersnack och stöttning medarbetarna emellan. Vi har fått väldigt positiva reaktioner från brandmännen, som upplever att sammanhållningen redan har blivit bättre, säger Ingela.

Ett robust skydd som följer vägens rörelse

Formgivning som skapar känsla av trygghet

Formen på Sollentuna brandstation är nästintill självskriven utifrån dess funktion och specifika plats. Den tunga tegelbyggnaden ger ett robust och gediget skydd mot den hektiska motorvägen vid Häggviksavfarten och följer elegant påfartens kurvatur. Samtidigt skapar den en tyst och trygg innergårdsmiljö som underlättar verksamheten och ger plats för reflektion. Bakom den inbjudande glasfasaden finns administrationen och de funktioner som är öppna för allmänheten. Här möts form och funktion i ett syfte: att förvalta och förmedla värdefulla kunskaper som stärker samhället.

– Det här är en byggnad som befäster styrkan och tryggheten i en funktion vi alla är beroende av. Den är skapad för att hålla länge ur alla perspektiv, avslutar Ingela.

sollentuna brandstation high 1 scaled Sollentuna brandstation

Dygnet runt i trygghetens tjänst

Sollentuna brandstation är en dygnetruntbemannad heltidsstation som hanterar cirka 600 larm per år och är en viktig del av kommunens säkerhetsarbete. Den moderna anläggningen invigdes 2020 och fortsätter att vara en trygghetsfaktor för området.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Grums nya brandstation

För ökad trygghet
Arkitektur
Kontor
Uppdragsgivare:
Plats: Grums i Värmland
År: 2024
Samarbetspartner: PEAB, Räddningstjänsten, Grums kommun

Brandstationen i värmländska Grums har runt 240 utryckningar per år och är därmed den deltidsstationen i regionen med flest larm. Vi ritade en ny brandstation som blir tryggare, mer synlig och snällare mot personalen.

Många utryckningar för brandstationen i Grums är relaterade till trafikolyckor på E18 men även Gruvöns bruk, och läget intill Vänern kräver många insatser av Räddningstjänsten. Den befintliga brandstationen i Grums är i dåligt skick. En ny station innebär både bättre arbetsmiljö för brandmännen men också ett mer strategiskt läge för utryckningar.

— Den nya brandstationen säkerställer snabbare utryckningar och blir en attraktiv arbetsplats, säger Elin Larsson, kontorschef på Tengbom i Karlstad. Räddningstjänsten har en viktig samhällsfunktion och den nya placeringen innebär mer trygghet för medborgarna. Vi har haft ett gott samarbete med alla samarbetspartner, Peab, Räddningstjänsten och kommunen.

Grums nya brandstation Grums nya brandstation

Säkert, synligt och genusneutralt

Grums nya brandstation

Grums nya brandstation ligger på en plats som ger korta utryckningsvägar till både tätorten, industrin, E18 och Vänern. Byggnaden kommer vara väl synlig för den förbipasserande trafiken med en upplyst fasad i gaveln, som påminner om Räddningstjänstens ljus. Det är en modern station utifrån flera perspektiv såsom teknik, arbetsmiljö och genusneutralitet.

Den nya placeringen gör medborgarna tryggare

Värmebehandlat trä och solceller i Grums nya brandstation

Brandstationens långsida blir placerad mot sydväst för att gynna placeringen av solceller på taket. Fasadmaterialet är i värmebehandlat trä och perforerad plåt. Gavlarna i sin tur blir klädda i plåt och utformas utan taksprång för att få en så ren siluett av byggnaden som möjligt. De indragna fasaderna har en träfasad av pigmenterat, värmebehandlat trä i en varm brun nyans. Grums nya brandstationStora delar av taket riktar sig mot sydväst och lämpar sig bra för montage av solceller. Övriga installationer som takhuvar blir placerade i takdelen som lutar mot träddungen i nordost.

Grums nya brandstationen är efterlängtad av både Räddningstjänsten och också kommunen. Stationen för några av Sveriges viktigaste trygg- och säkerhetsaktörer invigdes april 2025.

Kontaktperson

Elin Larsson

Kontorschef Karlstad
+46 702 75 67 66

E.ON nordiskt huvudkontor

En resa genom Sverige
Inredning
Kontor
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö
Uppdragsår: 2017-2023
Fotograf: Mads Frederik
Samarbetspartner: Bröderna Perssons Specialsnickeri AB, Input interiör, Gustafs panel, Målerås glasbruk och LSI Group snickeri

Naturkraft och kreativ energi var nyckelorden för E.ONs nya nordiska huvudkontor i Malmö. Här tas medarbetare och besökare med på en resa genom Sverige. Bakom inredningskonceptet står Tengbom.

Vi rör oss från öppna landskap, varma kustklippor och kraften från havet. Vandringen fortsätter upp genom de svenska skogarna med gläntor och porlande vattendrag, för att så småningom landa i den karga fjällvärlden med kulörta mossor, lavar och brusande forsar. Material och texturer pendlar från varmt, skirt och mjukt till det lite hårdare, enkla och svala.

− Ledordet naturkraft har följt med under hela gestaltningsarbetet medan hållbarhet och återbruk varit den röda tråden, berättar Frida Axelsson, Tengboms gestaltningsledare och inredningsarkitekt i projektet. Vi har utgått från materialens livscykel och framställningsmetod, och det var också viktigt med en tidlös design och form, som kan leva länge och enkelt anpassas efter nya behov.

E.ONs nya nordiska huvudkontor

E.ONs hållbarhetsarbete genomsyrar den upplevda miljön.

− Redan från start har vi haft höga ambitioner när det gäller miljö och hållbarhet, både när det gäller huset och inredningen, säger Linda Palac, E.ONs projektchef. Vårt mål har varit att återanvända så mycket möbler som möjligt, och jag är enormt stolt över det återbruksarbete som vi på E.ON har gjort under ledning av Katia Sorkine på Space In Order. Det har inte blivit vare sig billigare eller enklare. Tvärtom. Det har varit utmanande, men väldigt roligt och kreativt. Det har varit värt all möda. Vårt kontor är vackert och levande där gamla möbler integrerats på ett fantastiskt sätt med ny och hållbar inredning.

E.ONs nya nordiska huvudkontor

Naturkraft för en hållbar framtid

E.ON vill bidra till samhällets omställning genom innovation och smarta energilösningar. Allt för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle. Därför behöver man en arbetsplats som möjliggör det arbetet. Det nya kontorshuset ligger i det gamla industriområdet Nyhamnen, nära Malmö centralstation. Byggnaden ska certifieras både enligt WELL building standard, nivå Platinum (Core & Shell och hyresgäst), som fokuserar på hälsa och välbefinnande hos de som vistas i huset, och Breeam outstanding för hållbart och miljömässigt byggande. E.ON har valt att arbeta med ett omfattande återbruk och återanvänder mycket av tidigare interiör.

E.ONs nya nordiska huvudkontor

Nästan all lös inredning består av möbler som har återbrukats i helt befintligt skick, vilket har resulterat i en låg miljöpåverkan. Alla textilier så som gardiner, möbeltyger och mattor är noggrant utvalda från ett miljöperspektiv, och gjorda av återvunna material.

Rumslig resa genom Sveriges marker

Resan genom vårt avlånga land startar redan i källarplanet där den omfamnande berggrunden finns. På entréplanet en trappa upp välkomnar solblekta havrefält. På de följande våningsplanen möts medarbetarna sedan av varma klipphällar, skir lövskog, djup skog med utblick vid fjället och slutligen, högst upp, den gnistrande fjälltoppen.

– Vi har skapat ett formspråk som skiljer sig åt under resan genom Sverige, och olika färgpaletter och texturval som förstärker de rumsliga karaktärerna samt karaktären mellan de olika våningsplanen, berättar Frida. Vi vill uppmuntra medarbetarna att resa genom huset. Ett stort hus kräver att det händer mycket för att det ska vara enkelt att navigera sig, både mellan våningarna och på varje våningsplan.

E.ONs nya nordiska huvudkontor

Baristabar med poppande hallon på E.ONs nya nordiska huvudkontor

I entrén välkomnas besökare i receptionen, vars backdrop är en fem meter hög vägg. Enligt temat solblekt havrefält består den av specialritade träribbor klädda med en tapet av soltorkade solrosfrön. Den räfflade texturen bildar ett ljusspel som förstärks av spelande LED-belysning mellan ribborna.

På tredje våningen finns den iögonfallande baristabarens front som lyser upp i rött och är inspirerad av hallon. Fronten är gjord av sammansatta bakbelysta glaskulor handgjutna på ett glasbruk i Småland.

− Alla detaljer och intryck är genomtänkta i minsta detalj, säger Frida. Här kan man ta en kaffe på sin rast eller möta upp en kollega. Planlösningen, fördelningen mellan stängda rum i kärnan och öppna ytor, gångstråk och utblickar har vi studerat noggrant.

E.ONs nya nordiska huvudkontor

Rum efter uppgift – eller humör!

E.ONs nya kontor erbjuder ett aktivitetsbaserat arbetssätt för medarbetarna med flexibilitet för olika behov och arbetsuppgifter. På de olika våningsplanen finns lugna och tysta miljöer, telefonbås och mötesrum.

− Kontoret ska välkomna 1 800 medarbetare, och vara en plats där det finns utrymme både för livliga och kreativa samtal, men också för fokus, lugn och återhämtning, säger Maeva Chardon, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom.

Utsikt, närhet till naturens växtmönster, variation i färger och texturer och uppmuntran till rörelse är viktiga aspekter som bidrar till välmående i kontorsmiljöer och ingår i WELLs kriterier för certifiering.

– I en aktivitetsbaserad miljö måste olika arbetsplatser finnas så att medarbetaren kan välja plats utifrån uppgift, fokusnivå eller humör, säger Maeva. Varje arbetsdag ska kunna anpassas efter individen, och alla ska känna sig inkluderade och välkomna.

All fast inredning på E.ONs nya nordiska huvudkontor så som gradänger, pergolor, personliga skåp, barbord och bänkar är ritade av Tengbom och utvecklade i samarbete med olika finsnickerier. Många av de olika elementen är också skapade just för detta kontor.

Kontaktperson

Maeva Chardon

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 721 73 23 29

Tengboms Stockholmskontor

En upptäcktsfärd i rosa
Guldstolen Interiör 2024 företagsfakta
Inredning
Kontor
Uppdragsgivare:
Plats: Hälsingegatan 49 (Kvarteret Blästern 11) i Stockholm
Fastighetsägare: Atrium Ljungberg
Byggår: 2023
Samarbetspartner: TL Bygg
Fotograf: Felix Gerlach och Emil Fagander

En nyfiken arkitekt är en god arkitekt. Med detta i bakfickan lämnade Tengboms Stockholmskontor efter många år vårt hem vid Slussen för att på plats kunna utforska och uppleva ett av Stockholms mest experimentella och inspirerande stadsutvecklingsprojekt – Hagastaden. I en gammal mineralvattenfabrik från 1934 byggde vi oss en rosa dröm.

Tengboms Stockholmskontor
I ”Arenan” som är det första rummet som välkomnar in till vårt kontor är valmöjligheterna många. Här kan man jobba, luncha, spela pingis, soffhänga, läsa, hämta en kopp kaffe. Foto: Felix Gerlach
2 Tengboms Stockholmskontor
Skjutväggarna i kork funkar som flyttbara avdelare i rummet men kan också fästas grafiskt material på. Taklanterninen vars insida är klädd i rostfri stålplåt med en yta som reflekterar och sprider det naturliga ljuset långt in i lokalen kan enkelt mörkläggas vid behov. Som när vi fäller ned projektordukarna från taket vid föreläsningar. Foto: Felix Gerlach

Det Tengbom-märkta flyttlasset från ikoniska Glashuset på Katarinavägen vid Slussen gick 1 april 2023 till Hagastaden. På adressetiketterna: Hälsingegatan 49. Innan du hinner fråga varför svarar vi – förändring och förnyelse gör kreativiteten gott. Och som arkitekter behöver vi såväl kreativitet som insikter i hur stadsbilder (och människorna i dessa miljöer) förändras. Efterdyningar av pandemin hade också förändrat vårt sätt att arbeta och gett upphov till nya behov hos våra medarbetare.

– Hagastadens brokiga arkitektur, många grönområden och stora utbud av service, skapar en kreativ och livfull miljö för oss att verka, experimentera och utvecklas i tillsammans med våra kunder och samarbetspartner, berättar kontorschef Mark Humphreys.

 

Nya årsringar men samma tegel

Många är byggnaderna som slänger oss tillbaka till 1930-talets industrialism i Hagastaden. I mer än 40 år agerade den rödtegelklädda byggnaden, Mineralfabriken, hem åt Apotekarnes mineralvattenproduktion. Genom en omsorgsfull från-industri-till-kontor-transformation lever industrikänslan i byggnaden vidare än i dag. Från innergården syns tydligt mötet i skarven mellan den historiska fabriksdelen och den moderna glastillbyggnaden. Här har våra medarbetare en grönskande oas för fika, lunch och friska möten – möblerad med Tengbom-ritade utemöbler.

Ett kontor som andas frihet och optimism

Tengboms Stockholmskontor
En portal av spegelväggar och spegeltak leder in till det mysiga köket. Och taket? Ja, det är ju sprutmålat rosa ( NCS S 1030-Y90R) – och genomgående över hela kontoret. Träull använder vi som absorbent dikt bjälklaget. Foto: Felix Gerlach

Rumslig upptäckarglädje i rosa

Tack vare en flexibel planlösning med många möjligheter kunde vi skapa en både funktionell, kreativ och stimulerande arbetsmiljö för våra medarbetare. Redan i entrén startar den rumsliga resan. Här möts besökaren av en välkomnande och dynamisk ”Arena” med inspirationsytor, inbjudande touchdown-arbetsplatser, soffgrupper, pingisbord, lunchbord, öppet kök och bibliotek. Men istället för en traditionell reception har vi en mobil värd som tar emot och guidar våra gäster rätt. Den är mer som integrerad del av de flexibla arbetsplatserna. Arenan funkar också utmärkt för större event.

– Från Arenan ser du rätt in i modellverkstaden, en stor träpaviljong med imponerande skyltfönster. Ju längre in i lokalen du kommer, desto fler överraskningsmoment stöter du på. Det ska vara lite av en upptäcktsfärd att gå genom vårt kontor, fortsätter Mark.

01176 felixgerlach klar scaled Tengboms Stockholmskontor
Ett rum med ljus. Foto: Felix Gerlach
10 Tengboms Stockholmskontor
Ett arkitektkontor har många prylar. För att lösa en del av förvaringsbehovet skapade vi hyllor längs hela fasaden ut mot innergården med en bänkskiva som lock. Foto: Felix Gerlach

1 200 kvadratmeter sprutmålat rosa tak knyter ihop många av kontorets olika delar. Färgen ligger tät över rör- och takinstallationer och lämnar tydliga avtryck från den tidigare fabriken. Det rosa skapar en optimistisk, mjuk och varm känsla som ger liv och bygger identitet.

Aktiviteten styr

9 tengbom 7351 Tengboms Stockholmskontor
Foto: Emil Fagander

Kontoret är anpassat för ett aktivitetsbaserat arbetssätt och är indelat i zoner som erbjuder rum och miljöer för alla varianter av arbete. Arbetsplatserna är flexibla och gör det möjligt för olika typer av grupperingar och arbetssätt under olika perioder. Vi låter helt enkelt behoven för dagen eller uppgiften styra. Eller humöret för den delen.

14 Tengboms Stockholmskontor
Mycket av inredningen är återbrukad från vårt förra kontor, som bland annat alla mötesbord och stolar. I nästan alla mötesrum går kulören grönt igen. Foto: Felix Gerlach

– Här finns ett rum för varje ögonblick, uppgift och dagsform. När jag vill jobba lite undangömt hänger jag i träpaviljongens nisch, när jag behöver bolla med mina kollegor sätter jag mig i det öppna kontorslandskapet. Soffgrupperna funkar bra till mer avslappnade möten, och de många små teamsrummen underlättar vårt digifysiska arbetssätt, berättar vår arkitekt Pernille Andresen.

Gym? Såklart. Det står fullt utrustat redo att ta emot träningslystna medarbetare både under och utanför arbetstid.

Tengboms Stockholmskontor
I Tengbomrummet hittar du vårt historiska arkiv som sträcker sig många år bakåt i tiden. Foto: Felix Gerlach
12 01354 felixgerlach klar Tengboms Stockholmskontor
Foto: Felix Gerlach

Be creative!

­­Vårt nya kontor ska inte upplevas som städat, utan snarare som en levande och experimentell verkstad. En självklar mötesplats som andas frihet och kreativitet. En uppmuntrande och tillåtande hubb som sätter samskapandet främst. På gemensamma ytor delar vi med oss av det som ligger på våra ritbord här och nu via skisser, modeller, material- och färgprover och annat.

I en allt mer digitaliserad arbetsmiljö blir fysiska upplevelser viktigare. Att kunna klämma och känna.

– Vi vill att våra medarbetare ska bli uppmuntrade till att prova något nytt, få inspiration, nya idéer och möjlighet att experimentera – det är en jätteviktig grund i vårt arbete som arkitekter. Därför visar vi upp vad vi håller på med och utnyttjar vår kollektiva intelligens ännu mer, säger Mark.

Tengboms Stockholmskontor
Personlig förvaring i plywood och specialsnickerier (och återbrukade lås). Foto: Felix Gerlach

Nära samarbeten ger goda resultat

Vårt nya kontor är slutprodukten av goda samarbeten, framförallt med Atrium Ljungberg och TL Bygg.

– Vi arbetade som ett team ihop med Atrium Ljungberg och TL Bygg som var väldigt lyhörda kring våra behov. Tack vare det fick vi ut maximalt värde utifrån de ramar som fanns, berättar Mark.

Priser och utmärkelser

Nominerad till Inside World Festival of Interiors 2024 (WAF) och Sveriges snyggaste kontor 2024. Vinnare av Sustainable Interior of the Year i Dezeen Awards 2024 och Guldstolen Interiör 2024.

Tengboms Stockholmskontor
Nästan all inredning i kontorslandskapet är återbrukad. Som industrihyllorna, hurtsarna, stolar, bord. I de framtagna höga svarta stålramarna göms teknik och elsladdar. Foto: Emil Fagander

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Riksarkivet i Härnösand

Demokrati och kulturarv
Riksarkivet
Arkitektur, Landskap
Kontor, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Yta: 35 000 m2 bruttoarea varav 24 000 m2 arkiv
Uppdragsår: 2020-2025 (landskap 2026)
Samarbetspartners: PEAB
Hållbarhetscertifiering: Miljöbyggnad Guld
Foto: Felix Gerlach

Blånande höjder, Höga Kusten, barrskog, röd granit och trä. Nya Riksarkivet i Härnösand hämtar sin identitet från det omgivande landskapet och blir ett landmärke. En plats där demokrati och kulturarv bevaras och tillgängliggörs.

Riksarkivet
Konstverket Behållarna av Salad Hilowle är infräst i träväggarna.
Riksarkivet

I Saltvik, på en högt belägen plats norr om Härnösand, ligger nya Riksarkivet. En stor och viktig byggnad, väl synlig från håll och med utsikt över Älandsfjärden. Här ska runt hundra personer arbeta sida vid sida med 258 000 hyllmeter arkiv.

– Vår vision handlar om det tidlösa, säger Pontus Eriksson, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom. Långsiktighet och öppenhet är värdeord för projektet. Vi skapade därför en tidlös form där vi dockar ihop arkivdelen med en kontorsbyggnad. Byggnaderna möter varandra i ett atrium och i en öppen besöksdel.

Riksarkivet

Historisk plats modellerad i 3D

Den utvändiga gestaltningen av Riksarkivet i Härnösand ger en klassisk byggnad men i modern tappning. Att arkivdelen är i betong har flera orsaker – bland annat hög säkerhetsklassning som brandkrav och inomhusklimat. Men också att arkivet ska möjliggöra för expansion och hålla över tid.

– Det är en väldigt stor byggnad som passas in i ett sluttande naturlandskap, berättar landskapsarkitekt Jenny Söderling. För att få den att landa fint och hållbart jobbade vi med 3D-modellering i gestaltningsprocessen.

Stora ingjutna stenar från trakten flörtar med Höga kustens röda klippor

Höga kusten och den röda graniten

Riksarkivet

I betongen gjuts Ångermanlands röda landskapssten in, Nordingrågraniten. Det röda syns på avstånd och navigerar besökaren rätt. Landskapet runtom fångas upp i samspelet mellan byggnaden och naturen, både i fasaderna och i repetitiva mönster i marken.

– Vi ville fånga upp naturen och det som finns på platsen idag, säger Jenny. Därför använde vi oregelbundet placerade stenhällar i marken som ger känslan av att naturen bryter sig upp och igenom på olika platser, utöver de annars strikta delarna.

Trä och grönska mjukar upp

Riksarkivet

I kontrast till arkivbyggnaden i betong är kontorsdelen i trä, både in- och utvändigt. Den bastanta träfasaden av limträpanel får liknande röda toner som arkivdelen.

– Tengbom har verkligen tagit med våra naturvärden, säger Håkan Viklund, projektledare på Riksarkivet. Vi är ett trä-län som exporterar mycket trä. De har också fått med Höga kusten och vår landskapssten Nordingrågraniten i gestaltningen. Det blir ett landmärke både för Härnösand och för länet.

Exteriört finns en variation i naturen och växtligheten, och grönområdet runt byggnaden ska efterlikna naturen. Regnbäddar – gröna, mjuka platser – som ska ta hand om regnvattnet bryter av mot de hårdare ytorna där tung trafik för leveranser och transporter kommer passera. Ett lager stenmjöl och grus mjukar upp parkeringen.

Riksarkivet Riksarkivet

Klimatsmart och högteknologisk i Riksarkivet

Solceller, sedumtak och målet att certifiera Riksarkivet enligt Miljöbyggnad Guld är delar av hållbarhetsambitionerna. Högteknologiska lösningar säkrar inomhusklimat och brandsäkerhet. Även Skatteverket ska husera i de nya lokalerna, två myndigheter ska flexibelt kunna arbeta under samma tak.

– Det här är en effekt efter pandemin. Många myndigheter ser i dag över sina ytor för att anpassa dem till hybridmöten, hybridarbetsplatser, och att kunna erbjuda hemarbete, säger Håkan Viklund. Själv tycker jag det är roligt att man kan ses fysiskt, och det skapar ju verkligen Tengbom för oss.

Riksarkivet

Demokratisk minnesbank

Ett arkiv kan i dag ses som gammalmodigt. Samlar vi verkligen papper fortfarande? Men genom grundlagen är arkiven en viktig del i svenska medborgares möjlighet till insyn, och att tillgängliggöra och digitalisera material bidrar till forskning och utveckling.

– I dagens tidevarv där demokratin sätts på prov på många håll i världen är ett arkiv en demokratisk institution, säger Pontus Eriksson. Här finns världen bevarad – som en del av det demokratiska samhället.

Riksarkivet

Kontaktperson

Pontus Eriksson

Ansvarig arkitekt
+46 8 412 52 60