Priser och utmärkelser:
Nominerat i World Architecture Festival 2022
En kombination av wow och lågmäldhet, storslagenhet och en förmåga att smälta in i det rika kulturlandskapet. Snart får Bergs slussar i Linköping ett magnifikt besökscentrum.
Högst upp vid Göta kanals största slusstrappa möter en storslagen utsikt besökaren. Och just här ska det nya besökscentret byggas, vid Bergs slussar. Nedanför vilar de sju slussarna som bär fartyg och båtar upp från sjön Roxen. I andra riktningen fortsätter kanalen genom landskapet med kulturlämningar från järnåldern, genom århundraden av jordbruk till industrialiseringens början och dagens fritidsbåtar.
Besökscentret i Bergs slussar hämtar inspiration från både naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området.
Självklar upplevelse på turistkartan
Det nya besökscentret består av tre sammanhängande byggnader inspirerade av naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området. Så småningom kommer ett utsiktsrum, utställningsytor, konferensanläggning samt en restaurang för hundra gäster att växa fram.
– Besökscentret ska harmonisera med det kulturhistoriska byggnadsverket Göta kanal och kommer att locka såväl lokala som nationella och internationella besökare.
Roger Altsäter, VD vid AB Göta kanalbolag
Förlängt landskap
Byggnaderna är en ödmjuk blandning av gammalt och nytt.
De enkla sadeltaken efterliknar den traditionella bebyggelsen i trakten. Men i byggnadens motsatta ände har taken formats av den naturliga kurvan, så att de istället blir en förlängning av landskapet genom de öppna gavlarna som bjuder in utsikten. Husen smälter in i landskapet men på natten blir de mer synliga tack vare de öppna glaspartierna, som ska lysa som en fyr för båtarna som navigerar i slussarna.
Fast fyr i mörk natt
– Mjuka kurvor från bygdens kullar låter byggnaderna omfamna gården, säger Antonio Minto, uppdragsansvarig på Tengbom. Men medan den traditionella svenska gården vänds inåt, till en stängd gårdsplan, låter kurvorna här istället byggnaderna öppna sig mot den omgivande utsikten.
Kanalen som identitetsmärke
Uppdelningen i flera byggnader hjälper till att anpassa skalan till den traditionella bebyggelsen i området. Besökscentret speglar också den livliga kanalen och den lilla hamnen. Byggnadernas kurva i kombination med sadeltakens vinkel gör att byggnaderna liknar upp och nervända båtar.
Träkonstruktionen är inte bara en del av byggtraditionerna i området, utan också en del av de hållbara idéerna bakom byggnaderna. Trä kan man införskaffa i närheten, vilket i sin tur ytterligare minskar koldioxidutsläppen. Konstruktionens lätthet gör det också möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet. Det minskar såväl utsläppen under bygget som åverkan på landskapet.
Konstruktionens lätthet gör det möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet, vilket minskar både utsläpp och åverkan på landskapet.
– Trä gör också byggnaderna mer flexibla och framtidssäkra, eftersom det blir möjligt att göra förändringar eller till och med demontera och flytta dem, berättar Antonio.
Världens första certifikat för jämlikhet i stadsutveckling gick i juni 2022 till People’s Walk i Helsingborg. Ett tryggt och jämlikt promenadstråk i hjärtat av Oceanhamnen – utformat av invånarna själva.
När stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun genomförde en trygghetsenkät i stadsdelen Söder visade den att nästan en av fyra i området upplevt olika typer av otrygghet. Här startade nu ett långsiktigt trygghetsarbete med syfte att skapa platser där medborgarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Ett första trygghetsprojekt genomfördes på Gustav Adolfs torg. Projektet blev startskottet för ett certifieringssystem för jämlikhet i byggd miljö och i stadsutvecklingen.
Paviljongen People’s Voice är byggd av hela 3 000 returbackar. Ett vinnande förslag i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan i Lund.
Invånarna skapar stadsmiljön
Promenadstråket People’s Walk i Oceanhamnen är det första projektet inom certifieringen JämtJämlikt. Det kom till i samband med Helsingborgs stadsmässa H22 City Expo. Bakom projektet står Helsingborgs stad och OBOS med Tengbom som samarbetspartner.
– People’s Walk är ett offentligt rum som utforskar nya sätt att låta invånare sätta sin prägel på stadsmiljö och samtidigt utforska hur jämlikhet i byggd miljö kan te sig, säger Vesna Vasiljkovic, tidigare affärs- och kontorschef på Tengbom som varit projektledare och initiativtagare för JämtJämlikt tillsammans med Helsingborgs stad.
Flaskpost med jämlikhetsbudskap
Vad är jämlikhet för dig? Vad skulle du skriva?
I mitten av stråket finns paviljongen People’s Voice, byggd av 3 000 returbackar. Det var det vinnande förslaget i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan vid Lunds universitet. I de klarröda backarna finns pantflaskor fyllda med vatten i olika färger som för tankarna till sol, vind och regn. I ett tio meter högt, rött torn kan besökarna lämna sina budskap och tankar om jämlikhet i en tom läskflaska.
Budskapen blästras sedan i återbrukade naturstenar och ställs ut på People´s Walk. De blästrade stenarna kommer bli permanent markbeläggning på People´s Walk. Vid paviljongen pågår även en utställning som berättar om hur staden och OBOS arbetar med jämlikhet.
– Vi blev inspirerade av Yoko Onos wishing tree i Wanås när vi kom på att vi ville blästra invånarnas budskap och föreviga dem på People´s Walk.
Vesna Vasiljkovic
Inkludera äldre för tryggare kvällar på stan
I Oceanhamnen bor många äldre i åldern 67 år och uppåt. Många i den åldern rör sig alltmer sällan i staden under kvällstid. För att ändra på det tog man tillvara deras synpunkter under projektet. I JämtJämlikt finns ett krav på att varje plats medvetet ska hitta en strategi för att föra samman de grupper som vanligtvis inte möts.
– Tillsammans med staden har vi genomfört samtal med äldre invånare som bor i Oceanhamnen och i det närliggande Söder. Vi ville förstå vad de behöver och vill ha i staden, berättar Vesna. Tanken var att hitta aktiviteter att utveckla på People’s Walk efter H22-mässan. Äldre är en spännande grupp, de har mycket tid och stor livserfarenhet och det är intressant att fundera på hur den kompetensen kan användas i våra städer.
Stråket People’s Walk går mellan Dockanparken och Redaregatan i Helsingborg.
People’s Walk jämlikhetscertifierat
Under H22 City Expo delade forskningsinstitutet RISE ut det första JämtJämlikt-certifikatet till Helsingborgs Stad för People´s Walk. JämtJämlikt ger ett ramverk för att arbeta systematiskt och förebyggande med alla diskrimineringsgrunder, samt att förverkliga mänskliga rättigheter och uppnå social hållbarhet.
– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort, säger Vesna. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser. Vår förhoppning är därför att JämtJämlikt ska inspirera och vägleda en förändring i hur branschen arbetar konkret med jämlikhet.
Projektet People’s Walk var så populärt under H22 City Expo att staden bestämde sig för att låta People’s Voice stå kvar över sommaren 2022.
People’s Walk i Helsingborg tog hem certifikat för jämlikhet i stadsutveckling och blev därmed först ut i världen att certifieras.
Samarbetspartners:
Rise, Raoul Wallenberg institute
Hur blir stadsplaneringsprocessen mer inkluderande? Och hur kan arkitektens metoder anpassas för att inkludera fler gruppers upplevelser, drömmar och idéer? Med Tjejtrappan utforskade vi hur man kan använda VR för att samskapa staden ihop med en grupp tjejer – ovana vid detaljplaner och sektionsritningar.
Att en offentlig plats är dominerad av en grupp människor, samtidigt som andra känner sig rädda, exkluderade eller otrygga där – det är varken rättvist eller hållbart. Men med arkitektur och förändrade gestaltningsprocesser är det möjligt att skapa inkluderande rum. I projektet “Var är tjejerna” har vi tillsammans med Helsingborgs stad och femton tjejer från årskurs åtta undersökt hur jämlikhet kan skapas i staden. Men att designa ett nytt rum i staden är ingen lätt uppgift ens för en erfaren stadsplanerare, hur kunde vi då hitta mer inkluderande processer?
Tänk dig din offentliga favoritplats. Vilka tror du känner sig osäkra eller exkluderade där?
Upplevd design genom VR
Under en prototypande process ihop med tjejerna valde vi ut tre platser de ville förändra. Tjejerna analyserade platserna och designade egna förslag på hur platserna skulle kunna bli mer inkluderande och jämlika. Tillsammans byggde vi upp tjejernas idéer i 3D och gjorde det möjligt för gruppen att uppleva sin egen design i Virtual Reality (VR). På så sätt kunde de ingå i en iterativ, snabb och laborerande arbetsprocess för att justera och förbättra förslagen och berättelserna de utvecklade. Projektet mynnade ut i att ett av förslagen – tjejtrappan – blev verklighet på en av de utvalda platserna.
Tjejtrappan
Exkluderad grupp fick påverka
Projektet gav en exkluderad grupp möjlighet att påverka delar av staden de annars knappt vågat besöka. För att skapa mer inkluderande och jämställda platser måste vi bryta tankemönster redan på planeringsstadiet. Med hjälp av VR skapade vi en snabbare dialog och en samskapande process i projektet. Förståelsen för förslagen ökade då deltagarna fick uppleva förslagen både som designer och som användare. Med hjälp av vår VR-metod förenklade vi också kommunikationen i projektet, både inom designteamet och för användarna av trappan. Det här både byggde engagemang och sparade tid i projektet. Projektet Tjejtrappan är en del i JämtJämlikt – en certifiering för jämlika, offentliga miljöer.
Samarbetspartners:
Region Skåne, Trafikverket, Vellinge kommun, Sweco, Edge (landskap)
Fotograf:
Mads Frederik
Ett komplext trafikflöde, motorvägsbuller och avsaknaden av en trygg plats för väntande resenärer kräver både kreativitet och smarta algoritmer. På ena sidan E6:an finns nu ett resecentrum genomskuret av en 80 meter lång och sex meter hög karaktäristisk bullerskärm. På andra sidan vägen böljar åkerfälten för vinden.
För att undvika ljudläckage är bullerskärmen över Vellinge resecentrum helt intakt. Den skär stationshuset rakt igenom, tätt formad runt huskroppen och flyter sedan ihop med landskapet.
Vellinge ängar är en av kommunens största noder för kollektivtrafik, direkt intill E6:an mellan Malmö och Trelleborg. Här passerar varje dag tusentals pendlare, många med behov av ett tryggt och tillgängligt resecentrum. Ett behov som kommer att öka när området utvecklas med nya bostäder i anslutning till det nyligen anlagda entrétorget. Den som tar cykeln hit kan nu ställa cykeln under tak och pendla vidare med buss. Andra, som tar elbilen till pendlingsparkeringen, har nu tillgång till laddstationer.
En rejäl utmaning var att hålla den akustiska bullerskärmen intakt för att undvika ljudläckage. Därför skär själva byggnaden med vänthall rak igenom bullerskärmen. Skärmen är tätt draperad runt huskroppen. Tillsammans bildar dom en enhet där huset underordnar sig skärmen på en landskaplig nivå.
När vi tog fram Vellinge resecentrum med den tillhörande bullerskärmen stod både upplevelsen från stationstorget och upplevelsen från motorvägen i centrum.
Genom parametrisk design växte en konstruktionslösning fram som gjorde det möjligt att låta träribbor i organowood bilda ett levande spektrum av nyanser. Strålarna från solen faller nu olika både utifrån klockslag och årstid.
En bullerskärm med kulisskaraktär
Bullerskärmen löper rakt över stationshusets tak. Den blev en viktig nyckel för resecentrumet. Resenärerna ska välkomnas in medan ljudet från motorvägen ska stängas ute. Genom parametrisk design, där datorer tar hjälp av algoritmer för att formge en konstruktion, växte snart en lösning fram – en lösning som gjorde det möjligt att låta träribbor i organowood bilda ett levande spektrum av nyanser. Avstånd och placering blev anpassade till tre unika dimensioner så att strålarna från solen faller olika både utifrån klockslag och årstid. Utvalda delar av bullerskärmen är genomskinliga med glas placerat bakom ribborna. Det släpper in ljus på torget och gör det möjligt att se ut över fälten. Indelningen i tydliga fält är en stiliserad tolkning av åkerlandskapen runtomkring.
Tåliga men naturnära material kännetecknar Vellinge resecentrum. Skiffer på fasad och vänthallsgolv. Interiören går i gul-orange som kontrast mot övriga naturmaterial.
– Att få vara med och gestalta något som förändrar och förbättrar miljön för tusentals personer dagligen är givande, säger Torbjörn Håkansson, uppdragsansvarig arkitekt. Kombinationen av de stora trafikflödena, tillgänglighet och slagkraftig gestaltning var en spännande utmaning.
Tvåhundra kvadrat tryggt stationshus
Stationshusets entré mot motorvägen blir ledstjärna till världen bakom. En signatur för den nya stadsdelen som växer fram bakom skärmen. Inne i stationshuset bjuder väntsalen in, utformad för öppenhet och trygghet. Här finns inga hörn som stänger in besökaren. Här kan resenären hitta skydd mot regn och rusk, använda Skånetrafikens wifi och besöka toaletten. Eller ta en kopp kaffe inne i fiket. På torget utanför finns en säker lekyta för de minsta som gör väntan på bussen lite roligare.
Slitstarkt och naturnära material
Fasaden ståtar i skiffer – ett såväl slitstarkt som klottersäkert material. Även golvet i väntsalen är i skiffer. Interiörens färgsättning och skyltar knyter an till Skånetrafikens grafiska profil och har fått en gul-orange färgskala som kontrast mot de övriga naturmaterialen. Innertak och insidans ytterväggar är klädda i naturfärgade träullsplattor som samsas med soffor i lackad ask. Takarmaturerna lyfter in naturen i rummet och ger dessutom en fin akustik med sitt lövverk i mjuk ull.
– Stationshuset är ett mycket positivt tillskott för Vellinge, säger Martina Ljung, plan- och exploateringschef i Vellinge kommun. E6:an är vädermässigt ett väldigt utsatt läge så det är uppskattat att kunna söka skydd.
På Vellinge resecentrum ska väntan bli en upplevelse. Både inifrån stationshuset som utifrån motorvägen och också det intilliggande torget.
Byggnadsvård & restaurering, Kultur, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Uppdragsår:
2019 - pågående
BTA:
60 hektar
Uppdragstyp:
Generalkonsultuppdrag
Byggherre och samarbetspartners:
Statens Fastighetsverk
Fotograf:
Felix Gerlach
Ett museum för växter. Så kan man beskriva Bergianska trädgården i Stockholm där Katarina Enekvist på Tengbom är husarkitekt på uppdrag av Statens fastighetsverk. Här kan du hälsa på jättenäckrosen Victoria och även lära dig om allt från nordiska till tropiska växter och samtidigt vila ögonen från asfalten en stund.
Den italienska terrassen ger plats åt medelhavsflora.Vy över Brunnsviken från italienska terrassen, en av trädgårdens viktigaste utsiktspunkter.
Vetenskap, botanik och avkoppling. Vid Brunnsvikens strand i Stockholm ligger natursköna Bergianska trädgården. Här finns växter från hela världen: frukt- och bärträdgårdar och växtsystematiska kvarter, som visar växternas släktskap.
Husarkitekt som tar vara på värdefulla miljöer
Katarina Enekvist, restaureringsarkitekt på Tengbom, har varit husarkitekt för Bergianska trädgården sedan 2019. Katarina har mångårig erfarenhet av att leda komplexa uppdrag i kulturhistoriskt värdefulla miljöer men som husarkitekt räcker det inte att vara skicklig på gestaltning och ha ett stort kulturhistoriskt kunnande. Det är också viktigt att balansera den historiska miljön med nutidens krav.
– Det är en fantastiskt spännande utmaning att lära känna trädgården och sätta sig in i byggnadsminnets behov och möjligheter.
Katarina Enekvist
Sedan år 1900 har Victoriahuset välvt sin glaskupol över en fantasieggande tropikvärld.Världens största näckros kommer från Amazonas men har nu också ett hem i bassängen i Victoriahuset.
Bevara och förbättra utan att det märks
Husarkitektuppdraget innebär ett långsiktigt ansvar och mycket har redan hänt sedan 2019. Vi på Tengbom har utvecklat det gamla Utsiktstornet för att levandegöra den autentiska 1800-talsmiljön och Victoriahuset i sin tur har fått en översyn av konstruktion och underhåll av glas.
Trädgårdsdirektörens igenvuxna trädgård vid byggnaden Bleket ska exempelvis restaureras. Svåråtkomliga delar av trädgården har gjorts tillgängliga med nya, specialtillverkade smidesräcken och sedan har en restaurering av trappor och gångvägar genomförts. I samband med detta har vi även gjort en projektering för Naturens Hus i Finnstugan som är en pedagogisk verksamhet för skola och barn. Så småningom ska även Bergianska trädgårdens olika entréer göras tydligare med ny formgivning och här pågår ett skissarbete.
Det gamla orangeriet blev uppfört 1926 för de tropiska växterna i trädgården. Idag hittar du också en mycket välbesökt restaurang här.
Omvårdnad av mark och träbyggnader
Dessutom har Katarina Enekvist, i samarbete med hantverkare och målerikonservatorer, utfört antikvarisk kontroll och rådgivning vid restaurering och underhåll av Bergianska trädgårdens alla träbyggnader. Slutligen har viktiga kunskapsunderlag, bland annat ett vårdprogram för mark och byggnader, blivit upprättade.
– Trädgården ska vara en plats för alla, med koppling både till historia och nutid. Jag ser fram emot att fortsätta bidra till att utveckla platsen, säger Katarina Enekvist.
Bergianska trädgården och Brunnsviken sett från ovan.Bergianska trädgården, Stockholms botaniska trädgård och Kungliga Nationalstadsparken.
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats:
Norrköping
Uppdragsår:
2015-2018
Byggår:
2019-2020
Foto och video:
Patrik Ekenblom
Om livet ger dig citroner – gör lemonad. Om uppdraget är att göra en park för alla av en grusbacke i tät bebyggelse – gör en slalombana full av liv, växter och lek. Idag är området mellan de gamla industrikvarteren och de nybyggda bostäderna i centrala Norrköping en grönskande plats för möten och aktivitet. Säg hej till Hemvärnets park.
Området söder om Holmentorget i centrala Norrköping är tätbebyggt med många bostäder men få lekplatser och grönytor. Därför ställdes höga krav på Hemvärnets park, inte minst att den skulle vara tillgänglig för alla. En av utmaningarna var att marken, som ligger mellan S:t Persgatan och Kvarngatan, lutar sju meter åt norr. Inte minst utmanar det tillgängligheten. En annan utmaning var en gammal nedklottrad transformatorstation som det skulle bli för kostsamt att flytta på.
Flygbild av Hemvärnets park, sedd norrifrån.”Prärie” med hoppstubbar med fontänen till höger.
– Ibland kan begränsade förutsättningar vara bra för kreativiteten. Så blev det i det här fallet, säger Helena Hasselberg som är ansvarig arkitekt på Tengbom. Istället för att se nivåskillnaden som ett problem blev det ryggraden i parkens gestaltning. En slalombana med genvägar blev lösningen.
Slingrande väg omger platåer
Genom att bygga upp parken som en stor slingrande slalombana eller en serpentin, skapas en väg nerför sluttningen som aldrig blir för brant för exempelvis en rullstol. Samtidigt kan den som har bråttom gena i en trappa. Stödmurar inklädda i grönska mejslar ut platåer som omges av den slingrande vägen. Dessa platåer bildar olika rum med varierande innehåll: I entrérummet finns en fontän, som det går att plaska med fötterna i en varm dag. Det finns en prärie med höga gräs, perenner och hoppstenar och högre upp en större gräsmatta att vistas på, samt två lekytor med olika innehåll.
Ingen är utestängd, parken är till för alla
På samma sätt gick tankearbetet kring den nedklottrade transformatorstationen. Genom att göra taket platt förvandlade vi den till en terrass. En landgång leder ut till en rutschkana ner till marknivån genom ett rör. Vem vill inte springa runt, upp till terrassen och sen ner genom rutschkanan igen? Precis som med lutningen blev transformatorn snarare en tillgång än ett problem.
Hoppstubbarna i ”präriegräset”.Terrassen på det gamla transformatortaket med tubrutschkana ner till den lägre lekytan. Trappan i förgrunden binder samman de båda lekytorna.
Hemvärnets park – en populär mötesplats
Hemvärnets park är inramad av träd och vegetation. Vi har undvikit höga träd mitt i parken, för att öppna sikten mot det vackra industrilandskapet. Längs med den slingrande serpentinen finns sittplatser med jämna mellanrum, vända åt olika håll, med olika utblickar.
– Det är roligt att se att parken har blivit en populär mötesplats där jag ser både barn och äldre när jag går förbi idag, säger Helena Hasselberg. Ingen är utestängd, parken är till för alla.
Den centrala delen av Hemvärnets park sedd från väster.
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:Akademiska Hus, KTH Campus
Plats:
Osquars backe, Mimers Trapp KTH Campus, Stockholm
Uppdragsår:
2018-2021
BTA:
550 m²
Fotograf:
Jansin & Hammarling
Samarbetspartners:
Bosse Ericson, Ahrbom och Partner. Henke Gustafsson, Ahrbom och Partner. Per Tinglöf och Nikki Bone, Ramböll. Claes Reichmann, Reichmann Antikvarier AB. Christer Kjellén, Stenutveckling Nordiska AB.
En trappa är sällan bara en passage. I detta fall är det en mötesplats, en paus mellan miljöer, livets läktare. Och med det i bakhuvudet ritade vi Mimers trapp på KTH – anpassad efter studenternas beteenden.
Mot lågdelens utskjutande terrass finns en bred cykelramp.
I think stairs may be one of the most emotionally malleable physical elements that an architect has to work with. Så säger arkitekten David Rockwell I sitt TED talk ”The hidden ways stairs shape your life”. På KTH stämmer teorin i allra högsta grad.
– Det finns en lång och inofficiell tradition att hänga i trapporna på KTH. Studenterna samlas inte bara kring avsedda sittplatser utan lunchar, pluggar och umgås dagligen längs trappstegen, säger Nejra Lagumdzija, landskapsarkitekt.
Trappans flacka lutning och tillbakadragna läge möjliggör vyn upp till Alfvénsalen, KTH:s största hörsal.
En trappa ritad för häng och aktiviteter
Hur skapar man en modern men värdig trappa som samspelar med och lyfter det anrika campusområdet och studentlivet?
– Tengbom har en lång tradition av att jobba med kulturmiljöer. Men den här gången började vi ur en annan ände, ur brukarens perspektiv, berättar Nejra Lagumdzija, Pia Englund och Hannah Marschall som är hjärnorna bakom projektet.
Fasader, gradänger och trappor bildar tillsammans med avsatser och lågdelens beklädnadsgranit ett lapptäcke. Ett resultat av hög detaljering i fogar, bearbetning och kulör.
Mimers trapp ersätter en gammal låg byggnad mellan Sing-Sing och Huvudbyggnaden som tidigare blockerat både flöde och solljus. Trappan blir en plats för umgänge men även kreativitet och aktivitet.
– Den stora gården ovanför trappan vid Sing-Sing är en flitigt använd plats, inte minst av arkitektstudenterna. På gården tillverkar man storskalemodeller och ställer ut prototyper – här håller man möten och evenemang. Vi hoppas att trappans gradänger kommer användas som podier och att aktiviteter och evenemang kan spilla ut över trappan och ner mot Osquars backe, säger Pia Englund, ansvarig landskapsarkitekt.
Omsorg ner i minsta detalj – tradition möter nytänk
Mimers trapp är genomgående byggd i hög kvalitet och är i sig ett modernt uttryck, medan den svenska graniten är förankrad i det historiska arvet.
– KTH är en miljö med fantastiska stenarbeten. Då trappan består av enbart granit har vårt gestaltningsgrepp varit att blanda olika sorter i olika bearbetning och kulör, men också återvunnen sten från platsen för att få trappan levande, lite som en palett av kulörer där varje nyans har ett syfte, säger Hannah Marschall, landskapsarkitekt.
Den bärande gestaltningsidén, ett vinkelspel av två riktningar och en trattformad trappa där granithällarna binder samman de två blåklassade byggnaderna.
Mimers trapp består av fyra trapplopp med gradänger längs sidorna som möter upp byggnaderna vinkelrätt, vilket ger ett trattformat trappstråk. Resultatet blir en modern take på traditionella KTH-maneret – med oerhört starkt form- och materialfokus. Den utdragna och flackare gestaltningen av trappan ger maximalt med solljus samtidigt som den bjuder in till aktiviteter och avkoppling samt ger vyer mot omgivning och himmel. Med kärlek och omsorg om materialitet, detaljrikedom, hantverk och inte minst till campuslivet har vi skapat en plats som väver samman gammalt och nytt till en tidlös helhet. En plats som står för vår tids uttryck, kunnande och metoder.
Om kvällen blir trappan framhävd med hjälp av mjuk strålkastarbelysning och infällda armaturer i lågdelen.
Heliga platser, Kultur, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats:
Sollentuna, Stockholm
Uppdragsår:
2014 - 2017
Foto:
Tengbom
”Jag vill gunga bort min sorg”, sa ett barn i den barnkonsekvensanalys som vi gjorde inför framtagandet av askgravlunden vid St Eriks kyrka i Sollentuna strax utanför Stockholm. Dessa ord tog vi fasta på när vi skapade en plats för eftertanke och sinnesro.
Ett rum i rummet
Vi är mitt i ett ombonat villakvarter i Tureberg i Sollentuna, strax utanför Stockholm. Högst upp på åsen, omringad av ängsmark och med en majestätisk utsikt över Edsviken har sedan 1927 St Eriks kyrka legat här. En anrik kyrka, dock utan begravningsplats. Tillsammans med Svenska Kyrkan ändrade vi på det när vi skapade en askgravplats.
En plats för alla
Visionen för Svenska kyrkan i Sollentuna var tydlig. Målet var inte bara en askgravplats utan också möjligheten att kunna nyttja andra delar av tomten för ceremonier som bröllop, begravning och dop.
God tillgänglighet stod högt på önskelistan men även att platsen skulle få vara helt fri från religiösa symboler och kopplingar. St Eriks kyrkas askgravplats skulle vara en begravningsplats öppen för alla regioner och alla människor – stora som små. Ett gemensamt rum för eftertanke och sinnesro.
En plats för eftertankeDen cirkulära muren innesluter askgravplatsen
Barnen tyckte till
För att fånga in barnens tankar och önskemål om vad platsen skulle innehålla gjorde Svenska Kyrkan en barnkonsekvensanalys. Barnen blev intervjuade och fick också rita och berätta om hur de ville använda platsen. I en av intervjuerna svarade ett barn: ”Jag vill gunga bort min sorg”, och då föddes idén om en gunga i avskildhet, med utsikt mot vattnet.
Svensk granit och svart stål
Svensk granit i tydliga geometriska former blev det bärande elementet i gestaltningskonceptet tillsammans med svart stål. Det passar till en kulturmiljö och en kyrka som redan har granit.
Den cirkulära muren omfamnar askgravplatsen och med hjälp av blomplanteringar och sittplatser skapas det intima, lugna och varma rummet. Utsikten mot vattnet är slående. Och medan man inifrån rummet slås av känslan av trygghet minner rummet utifrån, med muren runtom, om en borg.
I form av en upphöjd vattenränna med fall i granit symboliseras evigheten och kretsloppet genom vattnet som silar genom fallet
Bland det första man noterar på platsen är gungan. Som en portal upp mot himlen accentuerar och manifesterar gungan askgravplatsen. Blicken riktas rakt fram, ut över vattnet när man dinglar med benen från gungan. Ett lekfullt inslag på en plats fylld av allvar, men också ett populärt bildmotiv för par som gifter sig.
Mer än gestaltning
Tengboms uppdrag var att ta fram en miljö som passade in för St Erik kyrkas framtida askgravplats och dess besökare. Men att anlägga en askgravplats, som går in under kulturminneslagen, kräver samtidigt mycket administration, pappersexercis och ansökningar till bland annat Länsstyrelsen. Vi hjälpte till med ansökningar och underlag, illustrationsplaner och samtal till berörda instanser – som ett projektlederi. Här hittar du fler av våra landskapsprojekt.
2017 invigde kyrkoherde Lasse Svennson St Eriks begravningsplats.
Park, lek & offentliga platser, Vård, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats:
Södermalm i Stockholm
Uppdragsår:
2017–2023
BTA:
Ca 23 000 m²
Miljöklass:
Miljöbyggnad Silver
Samarbetspartners:
Emma Olbers Design, Nyréns arkitektkontor, RATIO
Tillsammans med Ersta diakoni har Tengbom utvecklat Ersta sjukhus på Södermalm i centrala Stockholm. Med grund i evidens och i ett nära samarbete med vården, verksamheten, patienterna och anhöriga har vi skapat en branschledande vårdmiljö där du ska känna dig (nästan) helt som hemma.
Historisk identitet
Ersta sjukhus startade på Erstaklippan på Katarinaberget 1864 och flyttade 1907 upp till den Axel Kumlien-ritade byggnaden på Fjällgatan. Femtio år senare gjordes stora ny- och tillbyggnader i kvarteret med Tengbom som arkitekt. I en arkitekttävling 2014 för Ersta nya sjukhus var det viktigt att sjukhuset skulle fånga omgivningens och verksamhetens historiska identitet. Nyréns Arkitektkontor tillsammans med RATIO vann med ett koncept som på ett fint sätt följde topografin, speglade skalan och områdets klassicistiska uttryck. De arbetade med projektet fram till bygglovsansökan.
Ersta nya sjukhus står som finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2024.
Vinnare i kategorin Best Healthcare i Monocle Design Awards 2024
2017 fick Tengbom uppdraget att förvalta och genomföra projektet – vidareutveckla det nya sjukhusets funktion och gestaltning. Arbetet skedde i ett nära och avgörande samarbete med Programkontoret för Ersta diakoni samt, avseende förändrat och beviljat bygglov, med stadsarkitekt och Stockholms stad.
Kopplingen till staden
Det nya sjukhuset trappar från en sexvåningsskala vid Folkungagatan upp mot berget. Med den högsta delen på åtta våningar sträcker det ut sig längs höjdryggen i öst-västlig riktning i samklang med övrig tongivande bebyggelse. Två utskjutande byggnadskroppar – en söder ut mot Folkungagatan och en mot den gamla sjukhusbyggnaden i norr – bildar två gröna gårdsrum.
Även inne i det nya sjukhuset är kopplingen till staden den bärande idén. Från vårdavdelningar och rum, korridorer och stora takterrasser, blir den omgivande staden och vegetationen ständiga följeslagare. Stadslandskapet är en del av den läkande miljön. Sjukhusets överglasade entréhall är ett stort ljust välkomnande rum som sträcker sig tre våningar upp med utblickar mot omgivningen.
Sjukhusets arkitektur, yttre karaktär och fasader
Ersta nya sjukhus bildar exteriört och interiört till sin karaktär en sammanhållen enhet. Patienter och besökare ska känna sig välkomna, trygga och väl omhändertagna. Fasaderna, i ett klassiskt samspel av horisontalitet, vertikalitet och stora fönster, är av metall och brunockra anodiserad aluminium i en noggrant utvald kulör.
Materialet skiftar karaktär och speglar ljuset medan kulören samspelar med omgivningens gula och bruna putsfasader. Med fönster i samma kulör som fasaden skapade vi en gedigen homogen materialitet som framhäver stadsmässig kvalitet. Byggnadens sockel av natursten har en gråröd flammad granit som understryker det enhetliga.
Vår utgångspunkt är att med patienten i centrum skapa vårdmiljöer där arkitekturen stöttar
medicinsk utveckling och nya arbetssätt
Någonstans mellan sjukhus och hem är Ersta sjukhus
Om man föreställer sig en skala från den offentliga, ofta anonyma miljön i storsjukhus till det privata, hemlika miljön, strävar nya Ersta sjukhus mot att balansera mellan dessa världar. Det ska utstråla personlighet och omhändertagande, ihop med professionalism och tillit.
Interiör
Nya Ersta sjukhus kännetecknas av lugn, kvalitet och äkta naturmaterial som trä och sten. Omsorgsfulla detaljer och klassiska, ljusa jordfärger. Kulör- och materialkonceptet utvecklades med inspiration från Erstas visuella arv i spännande samarbete med Emma Olbers Design.
Den ljusa överglasade entréhallen sträcker sig som en axel genom huset. En generös öppen trappa möter i entréhallens fond – ett välkomnande motiv som ger rymd och tydlighet. I den andan är sjukhusets entré och den innanför liggande hisshallen gemensam för patienter, besökare och personal.
Ersta Diakoni
Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke-vinstsyftande.
Utsikten från personalrummet på Ersta sjukhus går inte att klaga på. Vida vyer över sköna Södermalm.
Utemiljöer
Särskild omsorg är dock lagd vid Hospiceavdelningen. Här ska patienter och närstående trivas och ha det fint tillsammans även under längre perioder. En egen grönskande takterrass och lekrum för barnen är några av inslagen som berikar miljöerna.
Utformningen av platsen vid Folkungagatan framför huvudentrén med inre gårdar och takterrasser har stor betydelse. Utgångspunkten för vårt uppdrag är att skapa många naturupplevelser som samtidigt går att uppleva från flera våningsplan i huset.
Unik verksamhetsutveckling med långsiktiga lösningar
Nya Ersta sjukhus utmärks genom resurseffektivitet och flexibilitet, samtidigt som god arbetsmiljö och patientsäkerhet.
Effektiv planlösning – med endast en hisshall som leder ut till korta korridorer.
Flexibla verksamheter nära varandra – verksamheterna är därför ”staplade på varandra” så att de med högst flöden och kortast vistelsetid ligger närmast entrén.
Uppvakning sker på vårdavdelningen – unikt för sjukhusets vårdkoncept.
Patienten närmast fönstret – vårdrummen delas upp i en patient- och anhörigsida närmast fönstret, och en vårdgivarsida närmast korridoren.
Gömd teknik och material –utrustningen i vårdmiljöerna är dolda eller nedtonade.
Med Ersta sjukhus vill vi på Tengbom bidra till en vård i världsklass. Här är således en byggnad som bildar ett nytt led i sjukhusets långa historia, och blir en harmonisk del av stadens fortsatta framväxt.
Priser och nomineringar för Ersta sjukhus
Vinnare i Årets Stockholmsbyggnad 2024. Vinnare i Monocle Design Awards kategori Best healtcare 2024. Vinnare Vårdbyggnadspriset 2025, kategori Rum för vård.
Projekttyp:
Gestaltningsprogram, förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenörer samt bygghandlingar
Foto:
Tengbom
När Karlstad kommun skulle utveckla och tillgängliggöra ett av stadens bästa lägen, Älvpromenaden, vid Klarälven blev parkeringar och trafikytor till en stämningsfull plats vid vattnet – med människan och historien i centrum. En plats där benen kan dingla från en av bryggorna.
I centrala Karlstad på sträckan mellan Stadshotellet och Sandgrundsparken berättar de långa kajstråken om tiden då och nu. Den tidigare välbesökta och livfulla marknadsplatsen hade med åren förvandlats till asfalt, trafik, parkeringar och turistbussar. Nu skulle området och Älvpromenaden få tillbaka sin glans. Kör- och parkeringsytor skulle bli torg- och gångstråk i form av gångfartsområde.
Älvpromenaden en plats du vill stanna på
Viktigt för oss i Tengbomteamet var att befolka det vackra kajstråket. Vi ville skapa en plats för människor att stanna upp på och njuta av – morgon som skymning, och oavsett färdmedel. Bil, fötter eller cykel. En rofylld plats som fungerar för alla, och lika bra för den som vill vara ensam som för de som vill umgås.
Bryggorna uppmuntrar till att ta sig nära vattnet, men också till att bara vara. Pergolorna ger känslan av trygghet och möjligheten att umgås spontant. På sitt-öarna kan du göra lite som du vill, bete dig som du vill.
Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia
Timmerflottningen starkt koncept
Den forna timmerflottningen och marknadsplatsen med homogent markmaterial – från fasad till kaj – blev inspirationen för Älvpromenaden och la den arkitektoniska grunden för platsen.
Ett enhetligt och formmässigt golv togs fram som en bas för alla trafikslag: cyklister, fotgängare, bilar. Samma villkor för alla, max 5 kilometer i timmen. Golvets fyrkantstockar blev delar av kajstråkets gångyta, bryggor, pergolor och sitt-öar. Stockarna, som symboliserar timmerflottningen, ses nästan ”flyta” på den skimrande stenbeläggningen.
Sten får liv
Apropå stenbeläggningen. Här föll materialvalet på granitstenar i olika storlekar och ytbehandlingar för att få markytan att glittra tillsammans med älven. Trottoaren rustade vi upp och återskapade med markbeläggning i hårdbränt tegel, för att knyta an till det gamla Karlstad. Den länkar samman stadshotellet och de nationalromantiska 1920-talsvillorna längs med kajen, men utgör också en tydlig gräns mellan villor och torgytor.
Historien i ny tappning längs Älvpromenaden
Ett kulturhistoriskt projekt kräver sin omsorg. En viktig utgångspunkt i gestaltningen av Älvpromenaden var de biotopskyddade pyramidalmarna som planterades på 1930-talet. Vattenpumpen i gjutjärn där man förr hämtade sitt vatten blev återskapad i modernt utförande och blev ett lekfullt inslag för barn.
Stadshotellets fasader blickar ut mot promenaden. Foto: Felix Gerlach
Och skulpturen Sola i Karlstad – ja, hon fick en ny, mer värdig placering.
Summa summarum. Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia. En spännande fortsättning följer eftersom vi har ritat en tillbyggnad för anrika Karlstad Stadshotell som just nu är under uppförande. Och ambitionen här är densamma som för kajstråken: att hylla historien men omsätta den till nutid.
