Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
En hyllning till tidlös arkitektur
En stockholmsikon. Ett stycke konst- och kulturarv. Ett av den nationalromantiska tidens viktigaste byggnadsverk i Sverige. Ett arkitektoniskt mästerverk signerat grundaren av Tengbom – Ivar Tengbom. Uppe på Högalidsberget omgiven av ett grönskande parklandskap blickar sedan 1923 Högalidskyrkan rofyllt ut över staden.
På sena 1800-talet flyttade allt fler människor in till västra delen av Södermalm i Stockholm och behovet av en kyrka växte. 1905 anvisades Maria Magdalena församling kapellplats uppe på Högalidsberget och 1913 vann Ivar Tengbom uppdraget att rita kyrkan. 10 juni 1923 invigdes Högalidskyrkan. Tvärs över Riddarfjärden skulle Ragnar Östbergs Stadshus invigas två veckor senare – något Ivar var ytterst medveten om då han själv kom tvåa i den arkitekttävlingen.
Avskilt kyrkorum mitt i stadsbruset
När Ivar presenterade sitt förslag lyfte många på ögonbrynen. Utformningen bröt normer för den tidens traditionella svenska kyrkoestetik, och mötte viss kritik för sin modernistiska arkitektur. Inte minst på grund av de två slanka torn som med sina vertikaler dramatiskt skulle bryta mot långhusbyggnaden och sträcka sig upp mot himlen för att ta en inflytelserik plats i Stockholms skyline. Efter några revideringar gick dock förslaget igenom och Södermalm skulle få sin andliga samlingspunkt. 1917 lades den första stenen.
Brytningen med traditionell arkitektur
Högalidskyrkan blev för många en symbol för den moderna tiden. Till skillnad mot dåtidens utsmyckade kyrkobyggnader använde Ivar raka linjer, geometriska former och enkla material som gav kyrkan enkelhet och elegans. Istället för sten eller trä gav betong och tegel byggnaden en modern och naturlig karaktär – en radikal förflyttning av materialval. De höga fönstren med stort ljusinsläpp som studsade mot interiören kom att förstärka den andliga atmosfären medan den funktionella planeringen i kyrkan med predikstolen placerad centralt både underlättade kommunikationen och förstärkte samhörigheten bland medlemmarna i kyrkan.
Nationalromantisk tegelbasilika
Ivars förslag byggde på formen av en långhuskyrka, en så kallad basilika – uppbyggd med ett centralt mittskepp och sidoskepp. Mörkrött handslaget storstenstegel från Mälardalens tegelbruk fick klä långhusbyggnaden med det smalare rakslutna koret, omgivet av de åttkantiga dubbeltornen. Tillsammans med de utskjutande gavlarna och takets spetsiga valv tog kyrkan plats i stadsbilden med sin placering på Högalidbergets högsta platå. Huvudportens mörka, huggna granit står i distinkt kontrast mot det röda teglet. Det råder en känsla av monumentalitet i exteriören med dess genuina materialbehandling.
Mittskeppet är tydligt uppdelat från sidoskeppen genom höga pelare som skapar rytm och symmetri i kyrkorummet. Som ett resultat av formen blir både predikstol och kor framträdande i kyrkorummet. Redan från vapenhuset som är det första rummet besökaren stiger in i hamnar koret och det stora symboliska triumfkrucifixet i blickfånget hos besökaren.
Två torn tar plats i Stockholms stadsbild
Genom de 84 meter höga dubbeltornen på framsidan av kyrkan ville Ivar skapa mer livfullhet och ge kyrkan stark närvaro i stadsbilden. Men byggnaden skulle också stå sig i konkurrens mot Stadshuset. Överkanten på tornhjälmarna hamnade 105 meter över Mälarens vattenyta, vilket är i linje med de tre förgyllda kronorna på Stadshustornet.
”Med två torn kommer man bättre ifrån alla jämförelser.”
Koncept till föredragning för Högalidskyrkans byggnadskommitté, s 5, Tengboms bibliotek
Tornen är olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. Det mer allvarsamma norra tornet representerar Guds lag, och är krönt av en kyrktupp. I bottenvåningen på tornet finns dopkapellet. Södra tornet bär ett gyllene kors och är ljusare och mer öppet. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida – en viktig del av kyrkans identitet.
Kyrkorummet – ett allkonstverk i katedralformat
Genom vapenrummet kommer besökaren in i det enskeppiga välvda kyrkorummet, omfamnat av en sofistikerad gråtonad slammad muryta. Tillsammans med den hisnande höjden upp till tak blir öppenheten, rymden och katedralkänslan påtaglig. Höga strävpelare på de båda sidorna bildar välvda nischer, vars höga fönster hjälper till att tona ner ljusinsläppet från fönstren och vittnar om en skickligt utförd ljusföring. De många konstnärliga hantverksdetaljerna ger samtidigt känslan av intimitet och närhet till det andliga.
”Kyrkans interiör får betraktas som ett allkonstverk dirigerat av Tengbom och utfört av flera av tidens mest framstående konstnärer och konsthantverkare.”
Interiören, den fasta inredningen liksom den konstnärliga utsmyckningen representerar olika konststilar och långa tidsförlopp. Här hittar man såväl medeltida inspiration som barocka former. Ivar ritade de flesta fasta föremålen som orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen. Men han knöt också till sig dåtidens mest framstående konstnärer och hantverkare. Som Gunnar Torhamn, Isaac Grünewald, Olle Hjortzberg, Erik Jerken och Einar Forseth. För att få det kreativa samarbetet att fungera smidigt och sömlöst skapades en byggnadshytta kring kyrkan där teamet arbetade sida vid sida.
(Kultur)historiskt värde är tidlöst
Den 10 juni 1923 invigde ärkebiskopen och fredsförkämpen Nathan Söderblom Högalidskyrkan. Och trots de nödvändiga renoveringar som man genomfört har man kunnat bevara både arkitekturen och det historiska värdet. Och medan Ivars arkitektoniska intentioner står intakta fortsätter Högalidskyrkan vara en viktig del av kulturarvet i Stockholm och en betydelsefull plats för människorna i staden. En plats där arkitektur och andlighet smälter samman. Där varje detalj noggrant utformats för att skapa en upplevelse för både sinne och själ.
Återinvigning
Från mars 2021 till juni 2023 genomgick Högalidskyrkan en omfattande helrenovering. Generalentreprenör för renoveringen är In3prenör, projektledning av KFS och byggherre är Högalids församling. Den 10 juni 2023 när kyrkan fyller 100 år gick en efterlängtad återinvigning av stapeln.
