Vid Storsjö strand i Östersund växer en ny stadsdel fram som knyter ihop staden med vattnet och blickar ut över fjällvärlden. Tillsammans med kommunen arbetade våra landskapsarkitekter i Uppsala sig fram till en ny utomhus-oas med fokus på sociala värden. En välkomnande samlingsplats året om med allt från smarta terrasslösningar, generösa bryggor och vindskyddade sittplatser.
En svettig joggingtur eller mysigt fikahäng med vänner? Bestäm du. Storsjö strand är tänkt att passa de flesta aktiviteter.
Området Storsjö strand är en populär destination för både invånare och besökare i Östersund. Här möts staden och sjön, och den generösa bryggan bjuder in till en strandpromenad som kan vara lika delar aktivitet som avkoppling. Det är lätt att ta sig hit från centrala Östersund.
– Vårt uppdrag för Storsjö strand omfattade utvecklingen av strandpromenaden och utformning av gator runtomkring med särskilt fokus på rekreations- och aktivitetsvärden, berättar Linnea Bohlin som är landskapsarkitekt på Tengbom i Uppsala.
Sommartid når bryggan ända ner till vattenlinjen, perfekt för att doppa fötterna.
Vi utgick från platsens förutsättningar med ambitionen att förstärka dem på ett så naturligt och inspirerande sätt som möjligt. Genom en tydlig terrassering sträcker sig den stora bryggan ner mot vattenbrynet, medan sittgradängerna i soligt söderläge ropar till besökaren att slå sig ner för att njuta en stund.
Grönskande miljöer och randträdgårdar
Ett smalare parti låter mark och grönska träda fram som sen letar sig vidare in bland bebyggelsen. Randträdgården, en långsmal plantering, skapar en tydlig men transparent gräns mot bruset från staden. Det i sin tur formar ett lugnare rum mot vattnet där utformningen av muren bildar sittplatser.
– Vi ville göra Storsjö strand så tillgängligt som möjligt för alla, förklarar Linnea. Och forma sociala platser för olika åldrar, lugna oaser för vila och återhämtning. Alla ska kunna hitta sin plats oavsett kön, ålder eller intresse.
Kalkstensmurar omfamnar planteringsytorna med randträdgårdar. Höjdskillnaden mellan strandpromenadens gång- och cykelbana och bryggan gör att muren också kan användas som sittkant. På utvalda platser finns tillägg i trä som utgör mer bekväma och tillgängliga sittytor med sköna ryggstöd.
Ekologisk och social hållbarhet
Materialen som används är lokalt förankrade. Inte minst genom Jämtlandskalkstenen som knyter an till ledorden i projektet: ekologiskt och socialt hållbart. God belysning med upplysta promenadvägar är också viktigt för tillgängligheten. Fri sikt och överblickbarhet ger trygga miljöer.
Infälld belysning i bryggan ger ett vackert släpljus
Från terrasserna i söderläge till de vindskyddade sittplatserna längs vattnet – Storsjö strand bryr sig inte om säsonger, här kan du umgås året om.
För Erstas nya sjukhus skapade våra landskapsarkitekter grönskande gårdar och miljöer som ska skynda på tillfrisknandet. På den nya terrassen till palliativa vårdavdelningen kan patienten sträcka ut sin hand från sjukhussängen för att plocka ett smultron, eller svepa med handen och känna doften av en kryddväxt. I nära samarbete med Ersta diakoni är resultatet ett sjukhus som ger utrymme för läkning – med människan i fokus.
Erstas nya sjukhus står som finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2024.
Vinnare i kategorin Best Healthcare i Monocle Design Awards 2024
Ersta sjukhus grundades av Marie Cederschiöld – Ersta diakonis första föreståndare och Sveriges första sjuksköterska. Hon utbildades i Tyskland tillsammans med Florence Nightingale. Tillbaka till Sverige tog hon med sig nya kunskaper om hygien, och vikten av att vårda patienter i vacker miljö. Den visionen var starkt vägledande i den exteriöra och interiöra utformningen av nya sjukhuset. Topografiskt ett utmanande byggprojekt med stor höjdskillnad mellan Folkungagatan och Fjällgatan. 38 000 kubikmeter berg har sprängts bort och forslats iväg. Träd från den tidigare sjukhusparken, som revs för att göra plats för den nya byggnaden, har torkats och återuppstått i form av receptionsdiskar och sittmöbler inne på sjukhuset. Den K-märkta ursprungsbyggnaden på området är nu integrerad med den nya.
Insprängda gröna miljöer
Den nya parkmiljön utanför sjukhuset är omfamnad av låga granitmurar inspirerade av den så kallade Stockholmsstilen, som återfinns i många av Stockholms parker och var vanlig under funktionalismen. Här finns nu insprängda småparker mellan murarna som ramar in platsen och definierar den för att skapa en intim miljö och möjligheten till paus.
− Vi ville hitta småskaligheten i det urbana, i storstaden och vid den myllrande Folkungagatan, berättar Anders Brandstedt, uppdragsansvarig landskapsarkitekt på Tengbom. På grund av det underbyggda bjälklaget fick vi höja upp planteringarna som ramas in av stålkanter. Här växer perenner, blommande träd och annan grönska.
Grönt för tillfrisknande
I utemiljöerna tog vi fasta på den klassiska sjukhusparken. Ett fenomen som till viss del varit bortglömt i många år men som historiskt varit en viktig del av sjukhusarkitekturen. Parken har traditionellt varit en del av rehabiliteringen av patienterna. Anders berättar att Patrik Grahn, landskapsarkitekt och forskare vid SLU inom miljöpsykologi, inspirerat mycket i utformningen av den nya sjukhusparken vid Ersta och resterande landskapsdelar både inne och ute.
Erstas nya sjukhus bjuder på gröna upplevelser.
− Det finns belägg för att en grön miljö, eller att vistas i en grön miljö, att få närheten till det småskaliga, att flytta fokus och få se saker växa och den gröna färgen, är en fördel i tillfrisknandet, fortsätter Anders.
Han nämner bland annat en studie med två patienter med samma diagnos. Den ena patienten tillbringade sina dagar i ett sjukhusrum med utsikt mot en tegelvägg medan den andra patienten såg ut mot en grön miljö. Studien visade att den patient som fick njuta av grönskan utanför fortare blev frisk.
En nyckelkomponent i det lyckade resultatet med landskapsarbetet på Erstas nya sjukhus har varit samarbetet med beställaren.
− Ersta diakoni var väldigt engagerade i allt, och väldigt måna om att det skulle vara mycket grönska både på och inom sjukhusområdet, säger Anders.
Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron
Flytta fokus från sjukdom
Erstas vision är människan i fokus, vilket även omfattar växtligheten och grönskan som en del av läkandeprocessen. En annan aspekt är att få hit fåglar och insekter. Det handlar delvis om den biologiska mångfalden, men även om att patienten ska få flytta fokus från till exempel smärta. Ersta diakoni har varit delaktiga och närvarande i hela processen, och arbetat tillsammans i team med Tengbom. På så vis skapade vi förutsättningar för att ta in behoven i lösningarna från såväl anställda som patienterna och anhöriga. Ett samarbete som bland annat resulterade i en takterrass på plan sex, tillhörande den palliativa vårdavdelningen.
− Medarbetarna hade önskemål om att kunna rulla ut patienterna i sina sängar utomhus. Därför skapade vi alkover i den gröna utemiljön så att man kan sitta avskilt tillsammans med anhöriga, både i solläge och skugga, fortsätter Anders.
Igenkänning för läkning
Vid valet av växter är igenkänning en medveten strategi. Att landa blicken på en blomma du kan namnet på eller ett bär du tycker om, kan ge positiva associationer och kraft. Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron eller gnugga en kryddväxt mellan fingrarna och känna doften.
En utmaning i landskapsarbetet med Erstas nya sjukhus var det underliggande bjälklaget i sjukhusparken. Lösningen blev upphöjda växtbäddar, och på vissa delar har man jobbat med kullar med en speciell lättviktsjord som håller fukten.
− En fördel var att vi ritade allt i 3D, konstaterar Anders. Vi fick in bjälklaget från konstruktören, och kunde se exakt hur alla byggnadsledningar från exempelvis VA låg. På så sätt kunde vi se vad vi skulle få plats med och hur vi skulle bygga upp det.
Grönskande park för alla
Resultatet av Erstas landskapsarkitektur är läkande och rogivande miljöer för patienter och anhöriga. Här finns utrymme för paus och samtal. Tack vare det nära samarbetet med Ersta diakoni bjuder nu sjukhuset allmänheten på ett grönskande parktorg.
− Det är en fin gest av Ersta då det är deras privata mark – även innergården. Men redan nu är det tydligt att både besökare och förbipasserande använder området, fortsätter Anders. Folk som rör sig i området sitter på bänkarna och utnyttjar parken.
I anslutning till parken skapade Tengbom utemöbler i form av träbänkar, efter konstruktionsritningar av Milford. I en hektisk stadsmiljö finns nu en plats på Södermalm i Stockholm för paus och återhämtning. Om du har vägarna förbi – slå dig gärna ner en stund och upplev en läkande miljö på riktigt.
Kvarteret Lagern som nu står på platsen där Råsunda fotbollsstadionlåg för tio år sedan har förvandlats till ett torgstråk för de som bor och arbetar i området. En viktig och iögonfallande del av kvarteret är konstverket Stjärnskott av konstnären Sophie Tottie.
Parkstråket möter torget – en lugn och trivsam miljö.
Kvarteret Lagern består av ett parkstråk och ett torgområde som tillsammans utgör en central del av det nya bostadsområdet. Parken, som byggdes först, löper parallellt med såväl Frösundaleden som Tvärbanan. Ambitionen med parken var att skapa en inbjudande, lugn och trivsam miljö med riklig grönska, varierande blommor och noggrant utvalda träd för att främja både estetiken och den biologiska mångfalden.
– Vi ville skapa en vacker plats där människor som passerar uppmuntras att stanna till. De ska kunna slå sig ned på en bänk och njuta av solen och omgivningen en liten stund, säger landskapsarkitekt My Ekman på Tengbom.
Vattenkonst på torget bjuder in till lek.
Skärmar i laserskuren plåt, där växter klättrar, hjälper till att bilda rum och tar därmed ner skalan på området. Omsorgsfullt placerad belysning inger trygghet medan möblerna i trä och markbeläggningen ger en trivsam känsla. En känsla som står i kontrast mot hårdheten i de moderna byggnaderna och infrastrukturen runt omkring.
Stjärnspäckat konstverk i Lagern
Torgstråket omfattar ett centralt torg med konst och vattenkonst, trappor, murar och planteringar och också en lekplats. Konstverket Stjärnskott utgör en teckning som sprider sig över torgstråket och består av små gatstenar av olika stensorter med infällda texter, vatten, stjärnor och ett solur i brons.
En stjärna kan vara mycket. Kanske en fotbollsstjärna under de olympiska spelen som spelades på Råsunda IP 1912. Eller en filmstjärna som Greta Garbo som en gång spelade in film här, i Filmstaden i Råsunda. Det blir återspeglat i konstverkets budskap i den böljande stensättningen.
Södra delen av torgstråket i Kvarteret Lagern.
Konstverket Stjärnskott är framarbetat av konstnär Sophie Tottie och utfört i samarbete med arkitekt Aron Fidjeland. Stjärnskott är samordnat med Tengbom samt uppfört av Solna stad i samverkan med Fabege.
Ett torg ska kunna erbjuda många funktioner men också fungera för alla sinnesstämningar.
Regnbäddar för skyfall
Torgstråket norrut består av en gatumiljö mellan ett nytt bostadskvarter, en skola och förskola. Här finns murar, sittplatser och planteringar.
– I en del av planteringarna har vi skapat regnbäddar som tar emot dagvattnet vid eventuella skyfall. Det lyfts fram på ett lekfullt sätt med en öppen ränna av lackerat stål.
My Ekman, Tengbom
Samtidigt har jorden under stråket kapacitet för stora mängder vatten. Planteringar och träd drar nytta av regnbäddarna och hjälper till att ta upp nederbörd samtidigt som de skapar ett bättre lokalklimat.
Passagen mellan torg och tvärbana i Kvarteret Lagern.
Plats:
Osquars backe, Mimers Trapp KTH Campus, Stockholm
Uppdragsår:
2018-2021
BTA:
550 kvm
Fotograf:
Jansin & Hammarling
Samarbetspartners:
Bosse Ericson, Ahrbom och Partner. Henke Gustafsson, Ahrbom och Partner. Per Tinglöf och Nikki Bone, Ramböll. Claes Reichmann, Reichmann Antikvarier AB. Christer Kjellén, Stenutveckling Nordiska AB.
En trappa är inte bara en passage – det är en mötesplats, en paus mellan miljöer, livets läktare. Med detta i bakhuvudet ritade vi Mimers trapp på KTH – en yta anpassad efter studenternas beteenden.
Mot lågdelens utskjutande terrass finns en bred cykelramp.
I think stairs may be one of the most emotionally malleable physical elements that an architect has to work with. Så säger arkitekten David Rockwell I sitt TED talk ”The hidden ways stairs shape your life”. På KTH stämmer teorin i allra högsta grad.
– Det finns en lång och inofficiell tradition att hänga i trapporna på KTH. Studenterna samlas inte bara kring avsedda sittplatser utan lunchar, pluggar och umgås dagligen längs trappstegen, säger Nejra Lagumdzija, landskapsarkitekt.
Trappans flacka lutning och tillbakadragna läge möjliggör vyn upp till Alfvénsalen, KTH:s största hörsal.
En trappa ritad för häng och aktiviteter
Hur skapar man en modern men värdig trappa som samspelar med och lyfter det anrika campusområdet och studentlivet?
– Tengbom har en lång tradition av att jobba med kulturmiljöer. Men den här gången började vi ur en annan ände, ur brukarens perspektiv, berättar Nejra Lagumdzija, Pia Englund och Hannah Marschall som är hjärnorna bakom projektet.
Fasader, gradänger och trappor bildar tillsammans med avsatser och lågdelens beklädnadsgranit ett lapptäcke. Ett resultat av hög detaljering i fogar, bearbetning och kulör.
Mimers trapp ersätter en gammal låg byggnad mellan Sing-Sing och Huvudbyggnaden som tidigare blockerat både flöde och solljus. Trappan blir en plats för umgänge men även kreativitet och aktivitet.
– Den stora gården ovanför trappan vid Sing-Sing är en flitigt använd plats, inte minst av arkitektstudenterna. På gården tillverkar man storskalemodeller och ställer ut prototyper – här håller man möten och evenemang. Vi hoppas att trappans gradänger kommer användas som podier och att aktiviteter och evenemang kan spilla ut över trappan och ner mot Osquars backe, säger Pia Englund, ansvarig landskapsarkitekt.
Omsorg ner i minsta detalj – tradition möter nytänk
Mimers trapp är genomgående byggd i hög kvalitet och är i sig ett modernt uttryck, medan den svenska graniten är förankrad i det historiska arvet.
– KTH är en miljö med fantastiska stenarbeten. Då trappan består av enbart granit har vårt gestaltningsgrepp varit att blanda olika sorter i olika bearbetning och kulör, men också återvunnen sten från platsen för att få trappan levande, lite som en palett av kulörer där varje nyans har ett syfte, säger Hannah Marschall, landskapsarkitekt.
Den bärande gestaltningsidén, ett vinkelspel av två riktningar och en trattformad trappa där granithällarna binder samman de två blåklassade byggnaderna.
Mimers trapp består av fyra trapplopp med gradänger längs sidorna som möter upp byggnaderna vinkelrätt, vilket ger ett trattformat trappstråk. Resultatet blir en modern take på traditionella KTH-maneret – med oerhört starkt form- och materialfokus. Den utdragna och flackare gestaltningen av trappan ger maximalt med solljus samtidigt som den bjuder in till aktiviteter och avkoppling samt ger vyer mot omgivning och himmel. Med kärlek och omsorg om materialitet, detaljrikedom, hantverk och inte minst till campuslivet har vi skapat en plats som väver samman gammalt och nytt till en tidlös helhet. En plats som står för vår tids uttryck, kunnande och metoder.
Om kvällen blir trappan framhävd med hjälp av mjuk strålkastarbelysning och infällda armaturer i lågdelen.
Projekttyp:
Gestaltningsprogram, förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenörer samt bygghandlingar
Foto:
Tengbom
När Karlstad kommun skulle utveckla och tillgängliggöra ett av stadens bästa lägen, Älvpromenaden, vid Klarälven blev parkeringar och trafikytor till en stämningsfull plats vid vattnet – med människan och historien i centrum. En plats där benen kan dingla från en av bryggorna.
I centrala Karlstad på sträckan mellan Stadshotellet och Sandgrundsparken berättar de långa kajstråken om tiden då och nu. Den tidigare välbesökta och livfulla marknadsplatsen hade med åren förvandlats till asfalt, trafik, parkeringar och turistbussar. Nu skulle området och Älvpromenaden få tillbaka sin glans. Kör- och parkeringsytor skulle bli torg- och gångstråk i form av gångfartsområde.
Älvpromenaden en plats du vill stanna på
Viktigt för oss i Tengbomteamet var att befolka det vackra kajstråket. Vi ville skapa en plats för människor att stanna upp på och njuta av – morgon som skymning, och oavsett färdmedel. Bil, fötter eller cykel. En rofylld plats som fungerar för alla, och lika bra för den som vill vara ensam som för de som vill umgås.
Bryggorna uppmuntrar till att ta sig nära vattnet, men också till att bara vara. Pergolorna ger känslan av trygghet och möjligheten att umgås spontant. På sitt-öarna kan du göra lite som du vill, bete dig som du vill.
Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia.
Timmerflottningen starkt koncept
Den forna timmerflottningen och marknadsplatsen med homogent markmaterial – från fasad till kaj – blev inspirationen för Älvpromenaden och la den arkitektoniska grunden för platsen.
Ett enhetligt och formmässigt golv togs fram som en bas för alla trafikslag: cyklister, fotgängare, bilar. Samma villkor för alla, max 5 kilometer i timmen. Golvets fyrkantstockar blev delar av kajstråkets gångyta, bryggor, pergolor och sitt-öar. Stockarna, som symboliserar timmerflottningen, ses nästan ”flyta” på den skimrande stenbeläggningen.
Sten får liv
Apropå stenbeläggningen. Här föll materialvalet på granitstenar i olika storlekar och ytbehandlingar för att få markytan att glittra tillsammans med älven. Trottoaren rustade vi upp och återskapade med markbeläggning i hårdbränt tegel, för att knyta an till det gamla Karlstad. Den länkar samman stadshotellet och de nationalromantiska 1920-talsvillorna längs med kajen, men utgör också en tydlig gräns mellan villor och torgytor.
Historien i ny tappning längs Älvpromenaden
Ett kulturhistoriskt projekt kräver sin omsorg. En viktig utgångspunkt i gestaltningen av Älvpromenaden var de biotopskyddade pyramidalmarna som planterades på 1930-talet. Vattenpumpen i gjutjärn där man förr hämtade sitt vatten blev återskapad i modernt utförande och blev ett lekfullt inslag för barn.
Stadshotellets fasader blickar ut mot promenaden. Foto: Felix Gerlach
Och skulpturen Sola i Karlstad – ja, hon fick en ny, mer värdig placering.
Summa summarum. Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia. En spännande fortsättning följer eftersom vi har ritat en tillbyggnad för anrika Karlstad Stadshotell som just nu är under uppförande. Och ambitionen här är densamma som för kajstråken: att hylla historien men omsätta den till nutid.
Planeringen och byggnationen av det nya sjukhusområdet i Malmö, NSM, är i full gång. Tengbom har, i förlängningen av sitt första uppdrag – att gestalta ett entrétorg – även fått uppdraget att omgestalta en kulturhistoriskt intressant park. De båda platserna ligger i det nordöstra hörnet av området och är länkade till varandra genom en gammal allé av lindar. Tengbom har varit med från början i bägge projekt och tagit fram skissförslag som successivt förankrats och utvecklats. Nu är båda projekt byggda och därmed visionerna realiserade!
En gammal mur som omgärdat delar av området har rivits ner vilket skapar ljus och visuell koppling till staden. Inte minst i korsningen Södra Förstadsgatan-Carl Gustavs väg, ut mot vilken den nya vårdcentralen vid entrétorget vetter. Stora flöden av bussar och bilar passerar i strid ström men även gångtrafikanter och cyklister rör sig i anslutning till området. Platsen framför vårdcentralen på sjukhusområdet i Malmö erbjuder vila och ro med nyplanterade päronträd och bearbetade markgaller och cykelpollare i geometriskt mönster. De nya päronträden har ombesörjts med en dränerade och luftig växtbädd för att ge optimala förutsättningar för deras etablering och tillväxt.
Träd som röd tråd i sjukhusområdet i Malmö
Stora befintliga träd har varit viktiga att bevara och har varit utgångspunkten för gestaltningen av projekten. Träden är gamla, stora och bidrar med välbehövlig grönska och behaglig skugga. Både torget och parken är tänkta att skänka både patienter och personal en avkopplande upplevelser under trädens kronor. Tengbom har arbetat medvetet med evidensbaserad design som betonar vikten av grönska för patienters tillfrisknande men även för personalens välmående och återhämtning. Träden har därmed varit första prioritet.
En del av staden
Målet är att sjukhusområdet i Malmö ska kännas som en naturlig och attraktiv del av staden. Genom den kulturbevarande parken löper ett diagonalt stråk som är belagt med grus och områdets gröna ytor är inramade med kantsten av granit med olika höjd. Genom de upphöjda grönytorna ges de högre status och slitaget blir mindre. Murarna som ramar in det gröna går dessutom att utnyttja som sittplatser. Två stora cykelhus med en varierad träfasad är placerade i parkens södra del. De är ett direkt svar på personalens önskemål att kunna låsa in sina cyklar i detta så rörelse-intensiva område.
Grönytorna på sjukhusområdet i Malmö är nu varsamt restaurerade och man har planterat in nya träd, buskar och perenner med stora skönhetsvärden. Klassiska motiv som rosor och lavendel vid den gamla huvudbyggnaden. Tre äldre skulpturer, ett par tidigare placerade i parken, är också restaurerade och utplacerade på nya noga utvalda platser inom parken. Samtliga skulpturer inkorporerar vatten, antingen med porlande fontäner eller stilla vattenspeglar. De är omgärdade av de nya planteringarna vilket skapar ett respektfullt möte mellan gammalt och nytt.
– Projektet med grönområdet är en varsam och hållbar gestaltning i befintlig miljö. Det har funnits styrande dokument över hur mellanrum och utemiljöer i området skulle bli hanterade, som varit präglande för utformningen. Det har också varit oerhört viktigt att ta hänsyn till all logistik. Både över och under markytan med kulvertar, ledningar och den rörelse som sker genom området. Det berättar Malin Ingemarsdotter Jönsson, tidigare ansvarig landskapsarkitekt.
Konst skapar möten
I parkprojektet ingick även en separat uppgift, nämligen att hitta en ny plats för ett stort befintligt konstverk, GAP. Den självklara platsen hittade man i den sydvästra delen av sjukhusområdet intill ett huvudstråk med stora plataner som inramning. Skulpturen är nu placerad på en terrass av granitsten och har redan blivit en viktig plats för möten men även kontemplation.
Nyfiken på mer eller liknande projekt? Hör av dig till mig!
En böljande betongfasad vaggar numera in tågresenärer till Lunds centralstation. Med Kvarteret Posthornet skapade Tengbom eftertraktade kontorslokaler med stark variation i arkitektoniskt uttryck och med anknytning till platsen.
På uppdrag av Wihlborgs fastigheter har Tengbom löst utmaningen att bebygga en smal tomt tätt intill Lunds järnväg. Resultatet? Moderna kontorslokaler som med stor känslighet samordnats med bostäder i kvarteret. Med kontorsbyggnaden ”Posthornet” har Tengbom varit den drivande kraften från detaljplan till hyresgästanpassning.
Vi har tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd.
– Vi har i projektet tagit för oss vad gäller arkitektens möjlighet och bredd. Genom tajming och pedagogik har vi banat väg för det byggda projektets kvalitet ur en mängd synvinklar. Här har en tydlig designmanual varit en viktig framgångsfaktor att samlas kring, berättar ansvarig arkitekt Charlotte von Brömssen.
Kvarteret är utformat för att svara upp mot intilliggande stadsrum och höjer och sänker sig i dialog med omkringliggande bebyggelse. Huvudfasaden vetter mot Lunds Stadshus och Skyttelbron som ringlar sig ned mot huvudentrén på sydöstra hörnet. Insidan av kvarteret är ett smalt och halvoffentligt rum med rundat formspråk där olika praktiska funktioner samsas.
Vy från Brotorget med Skyttelbron som ringlar sig ned mot Posthornets huvudentré.
För att hjälpa fastighetsägaren att skapa intresse för platsen formulerades en berättelse kring gestaltningen. Posthornet och frimärket blev därmed symboler för den fria associationen kring fasadens formspråk med mässing som återkommande material. Samtidigt knyter det gula teglet an till den angränsande 40-talsbebyggelse.
Innergårdens böljande formspråk med sömlös övergång mellan tegel och glas i fasaden.
Ett sammanhållet gårdsrum
För gårdsrummet med många entréer och också många rörelser blev golvet viktigt. En väv av betong, tegel och trä gör att golv och väggar blir ett sammanhållet gårdsrum med värme. Det geometriska mönstret är uppbrutet av planteringar som omhändertar dagvatten, ordnar cykelparkeringen och mjukar upp rummet med perenner och träd. Växtvalet är anpassat till gårdens skuggiga läge. Gården är smal och skuggas av byggnaden, men ljuset reflekteras ner av fönstren i fasadlivets runda form och ger liv åt grönskan. Gårdsrummet och fasaderna har fått en ljussättning som med de upplysta trapphusen skapar en miljö som känns trygg, behaglig och välkomnande under dygnets och årets alla tider.
Upphöjda planteringar ordnar gårdens cykelparkering och har integrerade sittplatser. Med tiden kommer trädvolymerna att mäta sig med byggnadens. Foto: Nille Leander
Välordnat för hyresgäster
Bredden i Tengboms uppdrag med Kvarteret Posthornet har spänt från att följa upp bygget på plats till att samordna hyresgästarbetet. Vi skötte kontrakts- och bygghandlingar för alla hyresgäster, och samordnade även inredningsprojekteringarna. Till tre av hyresgästerna – Folktandvården, Trivector och advokatbyrån Trägårdh – tog vi fram inredningen.
Med hjälp av designmanualen har hyresgästen kunnat få förståelse för hur resultatet kommer att se ut och vidare har entreprenören kunnat detaljstudera kostnadsbilden. För oss arkitekter har det även inneburit att vi hjälpt våra kunder att skapa tydlighet för sina kunder.
Vågad fasad på Kvarteret Posthornet
– Kombinationen av gjuten betong och detaljer i mässingsfärgad aluminium, mot en bakgrund av glas och tegel, gör byggnadens karaktär rå och förfinad samtidigt. Betongelementen bidrar till att fånga ögats intresse och skapar en variation beroende på vilket perspektiv betraktaren har, beskriver Charlotte.
Betongfasaden på Kvarteret Posthornet med inslag av tegel och mässing är en pusselbit av tre som därav bidrar till ett varierat kvarter.
Den nya servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde tar med sin starka integritet fasta på både effektivitet och estetik. En avgörande byggnad för patient och personal – omgiven av välkomnande grönska.
Patientsäkerhet, effektivitet och logistik är alla viktiga faktorer för att sjukhuset ska fungera som det ska. Fotograf: Mads Frederik.
På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. I den nya servicebyggnaden i Malmö arbetar fyrahundra personer med att försörja sjukhusområdet med varor och tjänster. Enligt uppdragsansvarig arkitekt Magnus Nilsson är det lite av ett ”logistiskt underverk” där vårdavdelningarna ute på sjukhusområdet försörjs med mediciner, provresultat från labmedicin och måltider från måltidslagret. Men även med textilier och returer i form av avfall via en utbyggnad av kulvertsystemet.
– Byggnaden är till för att serva vården. Den ska stötta personalen i deras arbete med och för en ökad patientsäkerhet, effektivitet, och hållbarhet, förklarar Helena Beckman, vårdspecialist på Tengbom. Vi hoppas att den nya servicebyggnaden leder till bättre vård för patienter och att personalen känner stolthet över sin arbetsmiljö.
Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna.
Fotograf: Mads Frederik
Glashus med robotservice
Vill vi förpassa personalen till mörka kulvertar? Givetvis inte. Här sker leveranserna med hjälp av små robotar som tar vagnar, via hissar, upp till avdelningarna.
– Ambitionen från regionen är att läkare och sjuksköterskor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ägna sig åt patienten, säger Helena.
Fotograf: Mads FrederikFotograf: Mads Frederik
I byggnaden pågår inte serviceprocessen bakom lyckta dörrar, utan tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Patrik Ekenhill.
– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som ett hållbart material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Patrik.
Fotograf: Mads Frederik
– Vi kommer se de här vagnarna röra sig till och från kulvertsystemet, där även konsten förstärker upplevelsen sett utifrån, fortsätter Magnus.
Ett omfattande arbete har gjorts för att göra byggnaden och utemiljöerna inbjudande för allmänheten.
En attraktiv del av staden
Att integrera servicebyggnaden med staden var en annan utmaning. Huset är placerat i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Ur ett socialt perspektiv är det viktigt att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset bildas ett torg framför byggnaden.
– Jag ser framför mig en attraktionspunkt där människor kan stanna och titta på robotarna som åker fram och tillbaka, säger Helena.
Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapade vi en lugn och lite vildvuxen plats, där man rör sig nästan som på spångar mellan nedsänkta regnbäddar och planteringar. Det nya torget ingår i ett större område, som utgör det gamla epidemisjukhuset från 1900-talets början. Här blir den nya bebyggelsen integrerad med den gamla. De befintliga parkmiljöerna är integrerade med gestaltade utemiljöer som personalen kan använda för avkoppling.
Helhetsgrepp för megamaskineri på Malmö sjukhusområde
Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare ska vi få helheten att fungera och på Malmö sjukhusområde har vi haft fokus på att skapa en välkomnande och också trygg miljö för besökare och förbipasserande.
Samtidigt är servicebyggnaden är ett omfattande projekt som krävt ett helhetsgrepp och kreativt samarbete mellan både hus-, landskaps-, inrednings- och planarkitekter. Och Magnus och Helena är överens – det känns himla bra att jobba så.
Huset på Malmö sjukhusområde ska passa alla, vilket ledde till noggranna hänsynstaganden och val av exempelvis fönstersättning och material. Fotograf: Mads Frederik.
Utmärkelser:
Nominerad till Stadsbyggnadsutmärkelsen i Nacka 2021
I Nacka strax utanför Stockholms innerstad växer det nya bostadsområdet Tollare fram. På den branta bergsklacken ner mot vattnet, mellan ännu ej byggda bostadshus, ritade vi Trapparken. En park, en trappa och ett utflyktsmål med vidunderlig utsikt – i ett.
2014 fick vi uppdraget av Bonava att utveckla ett långsmalt område i Tollare som knyter ihop Tollare torg uppe på höjden och Hamntorget nere vid vattnet. Ytan, som skulle bli kommunal mark efter färdigställandet, var speciell och det fanns komplexa faktorer att förhålla sig till. Hur ritar man en park med trettiofem meters höjdskillnad inklusive en serie trapplopp mellan hus som inte finns än, så att den både blir en uppskattad plats för de boende och ett spännande utflyktsmål? Det blev viktiga frågor för oss. Vi ville skapa en upplevelse för besökarna.
Spänningen och dramatiken i höjdskillnaden blir förstärkt genom utsiktsplatserna som ger en svindlande wow-känsla.Området är spektakulärt med utsikten mot vattnet och den kuperade terrängen.
Var vill man sitta och äta glass?
Trappstudier
För att göra Trapparken till mer än en transportsträcka behövde vi både ta vara på platsens unika kvaliteter men också tillföra nya. Vi levde oss in i hur det skulle kännas att röra sig här. Hur många trappsteg orkar man ta? Var kunde besökarna tänkas vilja vila? Vad kan överraska?
Vi studerade trappor i Stockholm. Testade hur det kändes att gå två och två, vid ett möte, och i trappor med olika bredd. Det vi visste var att delar av trapploppen i Tollare krävde hög höjd snabbt och att trapporna därför skulle bilda höga murar i etapper. Hur skulle det kännas att gå bredvid dem? Kunde vi forma dem så att miljön ändå upplevdes mjuk, ljus, grön och öppen?
Illustration: Tengbom
– För att människor skulle vilja gå i trapporna behöver trapporna erbjuda något. Oväntade upplevelser och spännande avbrott. Vi fokuserade därför mycket på att utforma vistelseplatser längs vägen där man skulle kunna slå sig ner, njuta av utsikten och ta en glass i solen.
Ljuset var viktigt. Vi studerade solens rörelse över parken på ett nytt sätt. Istället för en allmän utredning över dygnets timmar utgick vi från hur ljuset spreds när det var dags att gå till jobbet, äta en lunchpicknick, ta en eftermiddagsglass eller en kvällspromenad. Genom valet av lutande murväggar och ljusa material togs dagsljuset tillvara så långt som möjligt.
Trappans utformning ska uppmuntra rörelse. Trapploppen är uppvinklade så att besökaren hela tiden rör sig framåt. Utformningen möjliggjorde de inåtlutande murarna.
Många detaljer med bibehållen balans
Upptäckarglädje blev ledord i projektet. Det skulle finnas intressanta detaljer att titta på när man rörde sig genom parken. Trappan skulle ta besökarna på en resa, från vattnet till skogen eller vice versa. Grönskan skulle klättra på de vinklade murarna från upphöjda planteringslådor.
Att hitta balansen mellan detaljer och helhet, mellan funktion och estetik, blev en utmaning. Mycket skulle komma att ske på den smala ytan samtidigt som Trapparken måste bli harmonisk och vacker. Multifunktionell utformning blev en stor del av lösningen. Att hitta element som svarade mot flera behov och som inte störde vare sig helhetsintrycket eller utblickarna. Sträckmetallen som klär murarna fick följa vidare och bli ett fallskyddsräcke med infälld belysning i handledarna. Sittplatser kombinerades ihop med muren eller förlängde planteringslådan. Compact living – i parkversion.
Vackrare med tiden
– Vi jobbade mycket på att förankra parken i platsens karaktär. Till exempel tog vi inspiration av kulörer och material från miljöerna runtomkring som vi utvecklade vidare. Vi gick ner till minsta lilla sten för att människan som skulle röra sig här skulle få uppleva något unikt, säger landskapsarkitekt Jenny Söderling.
Ett långsiktigt perspektiv och enkel förvaltning var grundläggande i projektet. Därav valet av tåliga material, konstbevattning och växter som tillför dynamik året runt och som blir vackrare med tiden.
Speglingar och upprepningar i ett sammanhängande formspråk skapar harmoni och balans i Trapparken. Här med räcke och belysning.Serpentinstråket som slingrar sig fram och skiljer sig i material och form från ytorna intill, knyter ihop parken. Band av planteringar, murar och vistelseytor som kantar stråkets väg bryter av.
Ölandsbron definierade länge Kalmar som stad men har nu fått konkurrens. I hjärtat av staden stoltserar Kalmars mest omfattande bygge Linnéuniversitetet. Här står mötet i centrum – mellan stad, akademi, student, lärare, näringsliv, Kalmarbor och besökare. Gränserna mellan ute- och innemiljöer har suddats ut i en arkitektur som präglas av dagsljus, rymd och hållbara material.
Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar. I Kalmar har verksamheterna varit spridda över staden men är nu äntligen samlade vid Universitetskajen. Tengbom har ritat den östra delen av nya universitetet som innehåller labb, undervisningslokaler, kontor, bibliotek, kafé, restaurang, kårlokaler och informationsdisk. Den västra delen är ritad av CCO arkitekter.
Placeringen mitt i staden gynnar ett nära samspel mellan universitetet, stadens invånare och verksamheter. Närheten till gästhamnen aktiverar området året runt, med den nya Universitetsplatsen som sammanhållande länk. Foto: Felix Gerlach
En gränsöverskridande mötesplats
Ett av universitetets främsta mål har varit att skapa fler spontana möten mellan studenter, forskare, stad och näringsliv. I arkitekturen syns det i en transparent och öppen miljö som välkomnar såväl studenter som stadens invånare. Innemiljöerna har en medveten utomhuskänsla som kommit till med hjälp av bland annat höga takhöjder, gott om dagsljus från ljuslanterniner och luftiga entréer där övergången från utemiljö till innemiljö suddas ut. Rustika och hållbara material som trä, tegel och betong återfinns både interiört och exteriört och knyter ihop miljöerna.
– För oss är det jättestort att få vara med och bygga den framtida staden.
Linda Camara, ansvarig arkitekt
Öppenhet och transparens bidrar till orienterbarhet och uppmuntrar också till möten. Foto: Felix GerlachPå Linnéuniversitetet står mötet i centrum – mellan studenter och lärare, näringsliv och akademi, stadsinvånare och besökare. Entréerna är välkomnande och övergången från utemiljö till innemiljö är utsuddad. Trä, tegel och betong återfinns både interört och exteriört. Foto: Felix Gerlach
Naturliga material möter kaxiga färger
Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt. Fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Ett genomgående grepp är mötet mellan gedigna material och kaxiga färger. Inte minst den gula kulören från Linnéuniversitetets grafiska profil har därför fått spilla av sig inne och ute.
Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt, fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Foto: Linnéuniversitetet
Självklar wayfinding
Den stora huvudtrappan avslutas med en magnifik taklanternin. Trappan och atriet möjliggör kommunikation och överblickbarhet mellan våningsplanen. Foto: Felix Gerlach
Färgerna ger en fin kontrast till de naturliga materialen och bidrar samtidigt till orienterbarheten i byggnaderna. Att lätt kunna orientera sig inom universitetet är mycket viktigt, och något som även öppenheten och transparensen mellan både våningar och inne- och utemiljöer bidrar till. Interiöra avenyer och atrier är en del av arkitekturstrukturen. Det skapar tydlig orienterbarhet och uppmuntrar till möten.
Välkomnande = tillgängligt
En tillgänglig miljö är bättre för alla. På Linnéuniversitetet ska vem som helst kunna röra sig fritt oavsett förutsättningar, besökare likväl som studenter och medarbetare. Visste du har vi har flera arkitekter på Tengbom med titeln Certifierad sakkunnig av tillgänglighet?
Den interiöra avenyn med gårdshusets akustikpanel som en inre träfasad. Skira trappräcken och undertak, rustik tegelvägg och blankt betonggolv. Funktionella material som åldras vackert men som också tål universitetsmiljön. Foto: Felix Gerlach
Höga hållbarhetsambitioner och även främjande av biologisk mångfald har präglat projektet i allt från dubbla miljöcertifieringar till planering av landskapselement. Universitetet har många avancerade läro- och forskningsmiljöer, och för Kalmar är marinbiologi stort. Inom universitetet ryms allt ifrån saltvattenbassänger och växthus till algsamlingar.
Stadsintegrerat universitet
Integreringen med staden skiljer Linnéuniversitetet från de många universitet som under lång tid blivit placerade utanför stadskärnan. I Kalmar är mötet mellan universitetet och resten av samhället viktigt. Till exempel ger placeringen vid vattnet förutsättningar till nära samspel med Kalmar stad, dess boende och verksamheter. Närheten till gästhamnen gör att området nu kommer att vara aktiverat året runt, med den nya universitetsplatsen som sammanhållande länk. Förhoppningen är att torget blir använt för nya funktioner som terminsstarter, examen och disputationer men även som en samlingsplats för allmänheten.
Foto: Felix Gerlach
Catta Torhell, överbibliotekarie på Linnéuniversitetet:
– Det har varit fantastiskt att få arbeta med planeringen av Universitetskajen – Det stadsintegrerade universitetet – en mötesplats för studenter och anställda men också en plats där stadens innevånare och besökare ska känna sig välkomna. Här ska vi visa upp vad som pågår på universitetet men också ta in stadens aktiviteter och kulturliv. Redan nu har studenterna gjort bibliotekshuset till sitt och vi får spontana kommentarer som ”ett jättehärligt hus – både storslaget och mysigt på samma gång”!
Huvudtrappan är central i biblioteket. Transport men också plats för möten och studier. Foto: Felix Gerlach
Parametrisk design löste volymfrågan
För att realisera arkitekternas vision behövde vi hitta ett effektivt sätt att rationalisera byggnadens volym, dess ovanliga vinklar och fönstersättning. Göra dem så smarta, snygga och okomplicerade som möjligt, helt enkelt. Genom att jobba med en parametrisk modell kunde vi snabbt laborera med olika alternativ och fatta beslut tillsammans. På så vis rationaliserades de sluttande fasaderna, deras indelning och alla de olika vinklarna och inte minst i entréfasaden som löpte utåt i en spets. Genom den parametriska modellen studerade vi hur fasader och glaspartier kunde möta varandra på bästa sätt, hur formen kunde förenklas och samtidigt leva upp till visionen. Generativ design skapar förutsättningarna som krävs för att kunna göra verklighet av den här typen av ambitiösa byggnader på ett både effektivt och kvalitativt sätt. Metoden ger kontroll över komplexa geometrier och vinklade plan, som sen kan exporteras och användas i projektets byggnadsinformationsmodell.
Vi ville göra Storsjö strand så tillgängligt som möjligt för alla, förklarar Linnea. Och forma sociala platser för olika åldrar, lugna oaser för vila och återhämtning. Alla ska kunna hitta sin plats oavsett kön, ålder eller intresse.
