Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats:
Östersund
Fotograf:
Göran Strand
Byggår:
2019
Vid Storsjö strand i Östersund växer en ny stadsdel fram som knyter ihop staden med vattnet och blickar ut över fjällvärlden. Tillsammans med kommunen arbetade våra landskapsarkitekter i Uppsala sig fram till en ny utomhus-oas med fokus på sociala värden. En välkomnande samlingsplats året om med allt från smarta terrasslösningar, generösa bryggor och vindskyddade sittplatser.
En svettig joggingtur eller mysigt fikahäng med vänner? Bestäm du. Storsjö strand är tänkt att passa de flesta aktiviteter.
Området Storsjö strand är en populär destination för både invånare och besökare i Östersund. Här möts staden och sjön, och den generösa bryggan bjuder in till en strandpromenad som kan vara lika delar aktivitet som avkoppling. Det är lätt att ta sig hit från centrala Östersund.
– Vårt uppdrag för Storsjö strand omfattade utvecklingen av strandpromenaden och utformning av gator runtomkring med särskilt fokus på rekreations- och aktivitetsvärden, berättar Linnea Bohlin som är landskapsarkitekt på Tengbom i Uppsala.
Sommartid når bryggan ända ner till vattenlinjen, perfekt för att doppa fötterna.
Vi utgick från platsens förutsättningar med ambitionen att förstärka dem på ett så naturligt och inspirerande sätt som möjligt. Genom en tydlig terrassering sträcker sig den stora bryggan ner mot vattenbrynet, medan sittgradängerna i soligt söderläge ropar till besökaren att slå sig ner för att njuta en stund.
Grönskande miljöer och randträdgårdar
Ett smalare parti låter mark och grönska träda fram som sen letar sig vidare in bland bebyggelsen. Randträdgården, en långsmal plantering, skapar en tydlig men transparent gräns mot bruset från staden. Det i sin tur formar ett lugnare rum mot vattnet där utformningen av muren bildar sittplatser.
– Vi ville göra Storsjö strand så tillgängligt som möjligt för alla, förklarar Linnea. Och forma sociala platser för olika åldrar, lugna oaser för vila och återhämtning. Alla ska kunna hitta sin plats oavsett kön, ålder eller intresse.
Kalkstensmurar omfamnar planteringsytorna med randträdgårdar. Höjdskillnaden mellan strandpromenadens gång- och cykelbana och bryggan gör att muren också kan användas som sittkant. På utvalda platser finns tillägg i trä som utgör mer bekväma och tillgängliga sittytor med sköna ryggstöd.
Ekologisk och social hållbarhet
Materialen som används är lokalt förankrade. Inte minst genom Jämtlandskalkstenen som knyter an till ledorden i projektet: ekologiskt och socialt hållbart. God belysning med upplysta promenadvägar är också viktigt för tillgängligheten. Fri sikt och överblickbarhet ger trygga miljöer.
Infälld belysning i bryggan ger ett vackert släpljus
Från terrasserna i söderläge till de vindskyddade sittplatserna längs vattnet – Storsjö strand bryr sig inte om säsonger, här kan du umgås året om.
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Vård
Uppdragsgivare:
Plats:
Södermalm i Stockholm
Färdigställt:
2023
Miljöklass:
Miljöbyggnad Silver
Samarbetspartner:
Milford
Fotograf:
Felix Gerlach
För Erstas nya sjukhus skapade våra landskapsarkitekter grönskande gårdar och miljöer som ska skynda på tillfrisknandet. På den nya terrassen till palliativa vårdavdelningen kan patienten sträcka ut sin hand från sjukhussängen för att plocka ett smultron, eller svepa med handen och känna doften av en kryddväxt. I nära samarbete med Ersta diakoni är resultatet ett sjukhus som ger utrymme för läkning – med människan i fokus.
Erstas nya sjukhus står som finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2024.
Vinnare i kategorin Best Healthcare i Monocle Design Awards 2024
Ersta sjukhus grundades av Marie Cederschiöld – Ersta diakonis första föreståndare och Sveriges första sjuksköterska. Hon utbildades i Tyskland tillsammans med Florence Nightingale. Tillbaka till Sverige tog hon med sig nya kunskaper om hygien, och vikten av att vårda patienter i vacker miljö. Den visionen var starkt vägledande i den exteriöra och interiöra utformningen av nya sjukhuset. Topografiskt ett utmanande byggprojekt med stor höjdskillnad mellan Folkungagatan och Fjällgatan. 38 000 kubikmeter berg har sprängts bort och forslats iväg. Träd från den tidigare sjukhusparken, som revs för att göra plats för den nya byggnaden, har torkats och återuppstått i form av receptionsdiskar och sittmöbler inne på sjukhuset. Den K-märkta ursprungsbyggnaden på området är nu integrerad med den nya.
Insprängda gröna miljöer
Den nya parkmiljön utanför sjukhuset är omfamnad av låga granitmurar inspirerade av den så kallade Stockholmsstilen, som återfinns i många av Stockholms parker och var vanlig under funktionalismen. Här finns nu insprängda småparker mellan murarna som ramar in platsen och definierar den för att skapa en intim miljö och möjligheten till paus.
− Vi ville hitta småskaligheten i det urbana, i storstaden och vid den myllrande Folkungagatan, berättar Anders Brandstedt, uppdragsansvarig landskapsarkitekt på Tengbom. På grund av det underbyggda bjälklaget fick vi höja upp planteringarna som ramas in av stålkanter. Här växer perenner, blommande träd och annan grönska.
Grönt för tillfrisknande
I utemiljöerna tog vi fasta på den klassiska sjukhusparken. Ett fenomen som till viss del varit bortglömt i många år men som historiskt varit en viktig del av sjukhusarkitekturen. Parken har traditionellt varit en del av rehabiliteringen av patienterna. Anders berättar att Patrik Grahn, landskapsarkitekt och forskare vid SLU inom miljöpsykologi, inspirerat mycket i utformningen av den nya sjukhusparken vid Ersta och resterande landskapsdelar både inne och ute.
Erstas nya sjukhus bjuder på gröna upplevelser.
− Det finns belägg för att en grön miljö, eller att vistas i en grön miljö, att få närheten till det småskaliga, att flytta fokus och få se saker växa och den gröna färgen, är en fördel i tillfrisknandet, fortsätter Anders.
Han nämner bland annat en studie med två patienter med samma diagnos. Den ena patienten tillbringade sina dagar i ett sjukhusrum med utsikt mot en tegelvägg medan den andra patienten såg ut mot en grön miljö. Studien visade att den patient som fick njuta av grönskan utanför fortare blev frisk.
En nyckelkomponent i det lyckade resultatet med landskapsarbetet på Erstas nya sjukhus har varit samarbetet med beställaren.
− Ersta diakoni var väldigt engagerade i allt, och väldigt måna om att det skulle vara mycket grönska både på och inom sjukhusområdet, säger Anders.
Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron
Flytta fokus från sjukdom
Erstas vision är människan i fokus, vilket även omfattar växtligheten och grönskan som en del av läkandeprocessen. En annan aspekt är att få hit fåglar och insekter. Det handlar delvis om den biologiska mångfalden, men även om att patienten ska få flytta fokus från till exempel smärta. Ersta diakoni har varit delaktiga och närvarande i hela processen, och arbetat tillsammans i team med Tengbom. På så vis skapade vi förutsättningar för att ta in behoven i lösningarna från såväl anställda som patienterna och anhöriga. Ett samarbete som bland annat resulterade i en takterrass på plan sex, tillhörande den palliativa vårdavdelningen.
− Medarbetarna hade önskemål om att kunna rulla ut patienterna i sina sängar utomhus. Därför skapade vi alkover i den gröna utemiljön så att man kan sitta avskilt tillsammans med anhöriga, både i solläge och skugga, fortsätter Anders.
Igenkänning för läkning
Vid valet av växter är igenkänning en medveten strategi. Att landa blicken på en blomma du kan namnet på eller ett bär du tycker om, kan ge positiva associationer och kraft. Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron eller gnugga en kryddväxt mellan fingrarna och känna doften.
En utmaning i landskapsarbetet med Erstas nya sjukhus var det underliggande bjälklaget i sjukhusparken. Lösningen blev upphöjda växtbäddar, och på vissa delar har man jobbat med kullar med en speciell lättviktsjord som håller fukten.
− En fördel var att vi ritade allt i 3D, konstaterar Anders. Vi fick in bjälklaget från konstruktören, och kunde se exakt hur alla byggnadsledningar från exempelvis VA låg. På så sätt kunde vi se vad vi skulle få plats med och hur vi skulle bygga upp det.
Grönskande park för alla
Resultatet av Erstas landskapsarkitektur är läkande och rogivande miljöer för patienter och anhöriga. Här finns utrymme för paus och samtal. Tack vare det nära samarbetet med Ersta diakoni bjuder nu sjukhuset allmänheten på ett grönskande parktorg.
− Det är en fin gest av Ersta då det är deras privata mark – även innergården. Men redan nu är det tydligt att både besökare och förbipasserande använder området, fortsätter Anders. Folk som rör sig i området sitter på bänkarna och utnyttjar parken.
I anslutning till parken skapade Tengbom utemöbler i form av träbänkar, efter konstruktionsritningar av Milford. I en hektisk stadsmiljö finns nu en plats på Södermalm i Stockholm för paus och återhämtning. Om du har vägarna förbi – slå dig gärna ner en stund och upplev en läkande miljö på riktigt.
Priser och nomineringar för Ersta sjukhus
Vinnare i Årets Stockholmsbyggnad 2024. Vinnare i Monocle Design Awards kategori Best healtcare 2024.
Rustik gotländsk bygghistoria i modern tappning. Så kan den nya semesterbyn Vidhave beskrivas. Du hittar den vid Snäck camping, precis utanför Visby. Vi tänker att husen ska leva i hundratals år – de vilar därför på återvunnen betongplatta, är byggda i massivträ och återvinner värme. Närmsta granne? Havet.
Husen är placerade så att utblicken mot vattnet alltid är närvarande.
Den första semesterbyn om 22 bostäder är klar och fler är på gång. Stugorna följer den naturliga höjdkurvan som i en gotländsk traditionell fiskeby. Dessutom sparade det naturen från schaktning. Den finhyvlade granpanelen är behandlad med järnvitriol för att husen ytterligare ska smälta in i landskapet. Invändigt ramar glaspartier in utsikten och öppnar upp sikten mot havet och solnedgången i väst.
Husen har placerats med stor hänsyn till den befintliga topografin och har synlig dagvattenhatering som ett arkitektonisk element.De gamla martallarna lever vidare och ger Vidhave och området en härlig karaktär av Gotland.
Året runt-boende
– Vi har valt att värna om platsen, säger Jens Hjelte, delägare i den nya destinationen Vidhave som växer fram där tidigare Snäck Camping låg. Så vi tar ett steg i taget. Då kan vi anpassa oss till hur folk nyttjar platsen, vi kan vara modiga och lära oss efterhand.
Destinationen ligger bara några kilometer från Ringmuren i hjärtat av Visby. Husen är året runt-utrustade och snart kommer det också att vara möjligt att ta emot upp grupper med upp till fyrahundra konferensgäster.
Vi kan vara modiga och lära oss efterhand
– Hållbarhet har varit viktigt genom hela projektet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt, säger Stefan Rydin, kundansvarig arkitekt på Tengbom. Utifrån miljöperspektivet har vi jobbat för solceller , återbruk av vatten och i valet av träkonstruktionen i byggnaderna. Den ekonomiska och sociala hållbarheten har bland annat handlat om att använda lokal arbetskraft och att bidra till att Gotland lever även på vintern.
Skapar eget vatten
Invändigt har vi använt dova kulörer i äggoljetempera och möblerna är specialbyggda. En kamin skapar stämning när sommaren är över. Till golven har den lokala betongen slipats fram för att få lätthanterliga och vackra ytor. Men det naturnära går också i samklang med modern teknik. Eftersom Gotland har begränsad vattentillgång har det fått eget fokus. Husen har cirkulerande duschar från Svenska Orbital, som analyserar, rengör och återcirkulerar vattnet. Husen är även förberedda för framtida alternativa lösningar gällande vatten som inte ska drickas.
Alla husen byggs i massivträ med minimalt CO2 avtryck och ytterväggarnas känsla är synlig i interiören.
Alla hus är fullt utrustade med kök. I direkt anslutning till köket finns stora skjutglaspartier som ger ett sömlöst möte med utsidan.
Glaspartier ramar in naturen och skapar fantastiska utblickar mot vattnet och kvällssolen.
Här vill vi bo.
Genvägar för alla
Platsen är ett strövområde för såväl gotlänningar som turister. Och kommer att fortsätta vara det.
– Vi ville göra platsen tillgänglig för alla även framåt, säger Jens Hjelte. Därför har vi skapat genvägar genom området. Man slipper det exkluderande som finns i vissa semesteranläggningar när man kan gå rakt igenom byn istället för på promenadstigen intill.
Utmärkelser
Vidhave nominerades till Gotlands Arkitekturpris 2024.
Närhet till vattnet, sandstrand och beachclub är en del av projektet. En unik plats för Gotland.
Kvarteret Lagern som nu står på platsen där Råsunda fotbollsstadionlåg för tio år sedan har förvandlats till ett torgstråk för de som bor och arbetar i området. En viktig och iögonfallande del av kvarteret är konstverket Stjärnskott av konstnären Sophie Tottie.
Parkstråket möter torget – en lugn och trivsam miljö.
Kvarteret Lagern består av ett parkstråk och ett torgområde som tillsammans utgör en central del av det nya bostadsområdet. Parken, som byggdes först, löper parallellt med såväl Frösundaleden som Tvärbanan. Ambitionen med parken var att skapa en inbjudande, lugn och trivsam miljö med riklig grönska, varierande blommor och noggrant utvalda träd för att främja både estetiken och den biologiska mångfalden.
– Vi ville skapa en vacker plats där människor som passerar uppmuntras att stanna till. De ska kunna slå sig ned på en bänk och njuta av solen och omgivningen en liten stund, säger landskapsarkitekt My Ekman på Tengbom.
Vattenkonst på torget bjuder in till lek.
Skärmar i laserskuren plåt, där växter klättrar, hjälper till att bilda rum och tar därmed ner skalan på området. Omsorgsfullt placerad belysning inger trygghet medan möblerna i trä och markbeläggningen ger en trivsam känsla. En känsla som står i kontrast mot hårdheten i de moderna byggnaderna och infrastrukturen runt omkring.
Stjärnspäckat konstverk i Lagern
Torgstråket omfattar ett centralt torg med konst och vattenkonst, trappor, murar och planteringar och också en lekplats. Konstverket Stjärnskott utgör en teckning som sprider sig över torgstråket och består av små gatstenar av olika stensorter med infällda texter, vatten, stjärnor och ett solur i brons.
En stjärna kan vara mycket. Kanske en fotbollsstjärna under de olympiska spelen som spelades på Råsunda IP 1912. Eller en filmstjärna som Greta Garbo som en gång spelade in film här, i Filmstaden i Råsunda. Det blir återspeglat i konstverkets budskap i den böljande stensättningen.
Södra delen av torgstråket i Kvarteret Lagern.
Konstverket Stjärnskott är framarbetat av konstnär Sophie Tottie och utfört i samarbete med arkitekt Aron Fidjeland. Stjärnskott är samordnat med Tengbom samt uppfört av Solna stad i samverkan med Fabege.
Ett torg ska kunna erbjuda många funktioner men också fungera för alla sinnesstämningar.
Regnbäddar för skyfall
Torgstråket norrut består av en gatumiljö mellan ett nytt bostadskvarter, en skola och förskola. Här finns murar, sittplatser och planteringar.
– I en del av planteringarna har vi skapat regnbäddar som tar emot dagvattnet vid eventuella skyfall. Det lyfts fram på ett lekfullt sätt med en öppen ränna av lackerat stål.
My Ekman, Tengbom
Samtidigt har jorden under stråket kapacitet för stora mängder vatten. Planteringar och träd drar nytta av regnbäddarna och hjälper till att ta upp nederbörd samtidigt som de skapar ett bättre lokalklimat.
Passagen mellan torg och tvärbana i Kvarteret Lagern.
Världens första certifikat för jämlikhet i stadsutveckling gick i juni 2022 till People’s Walk i Helsingborg. Ett tryggt och jämlikt promenadstråk i hjärtat av Oceanhamnen – utformat av invånarna själva.
När stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun genomförde en trygghetsenkät i stadsdelen Söder visade den att nästan en av fyra i området upplevt olika typer av otrygghet. Här startade nu ett långsiktigt trygghetsarbete med syfte att skapa platser där medborgarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Ett första trygghetsprojekt genomfördes på Gustav Adolfs torg. Projektet blev startskottet för ett certifieringssystem för jämlikhet i byggd miljö och i stadsutvecklingen.
Paviljongen People’s Voice är byggd av hela 3 000 returbackar. Ett vinnande förslag i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan i Lund.
Invånarna skapar stadsmiljön
Promenadstråket People’s Walk i Oceanhamnen är det första projektet inom certifieringen JämtJämlikt. Det kom till i samband med Helsingborgs stadsmässa H22 City Expo. Bakom projektet står Helsingborgs stad och OBOS med Tengbom som samarbetspartner.
– People’s Walk är ett offentligt rum som utforskar nya sätt att låta invånare sätta sin prägel på stadsmiljö och samtidigt utforska hur jämlikhet i byggd miljö kan te sig, säger Vesna Vasiljkovic, tidigare affärs- och kontorschef på Tengbom som varit projektledare och initiativtagare för JämtJämlikt tillsammans med Helsingborgs stad.
Flaskpost med jämlikhetsbudskap
Vad är jämlikhet för dig? Vad skulle du skriva?
I mitten av stråket finns paviljongen People’s Voice, byggd av 3 000 returbackar. Det var det vinnande förslaget i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan vid Lunds universitet. I de klarröda backarna finns pantflaskor fyllda med vatten i olika färger som för tankarna till sol, vind och regn. I ett tio meter högt, rött torn kan besökarna lämna sina budskap och tankar om jämlikhet i en tom läskflaska.
Budskapen blästras sedan i återbrukade naturstenar och ställs ut på People´s Walk. De blästrade stenarna kommer bli permanent markbeläggning på People´s Walk. Vid paviljongen pågår även en utställning som berättar om hur staden och OBOS arbetar med jämlikhet.
– Vi blev inspirerade av Yoko Onos wishing tree i Wanås när vi kom på att vi ville blästra invånarnas budskap och föreviga dem på People´s Walk.
Vesna Vasiljkovic
Inkludera äldre för tryggare kvällar på stan
I Oceanhamnen bor många äldre i åldern 67 år och uppåt. Många i den åldern rör sig alltmer sällan i staden under kvällstid. För att ändra på det tog man tillvara deras synpunkter under projektet. I JämtJämlikt finns ett krav på att varje plats medvetet ska hitta en strategi för att föra samman de grupper som vanligtvis inte möts.
– Tillsammans med staden har vi genomfört samtal med äldre invånare som bor i Oceanhamnen och i det närliggande Söder. Vi ville förstå vad de behöver och vill ha i staden, berättar Vesna. Tanken var att hitta aktiviteter att utveckla på People’s Walk efter H22-mässan. Äldre är en spännande grupp, de har mycket tid och stor livserfarenhet och det är intressant att fundera på hur den kompetensen kan användas i våra städer.
Stråket People’s Walk går mellan Dockanparken och Redaregatan i Helsingborg.
People’s Walk jämlikhetscertifierat
Under H22 City Expo delade forskningsinstitutet RISE ut det första JämtJämlikt-certifikatet till Helsingborgs Stad för People´s Walk. JämtJämlikt ger ett ramverk för att arbeta systematiskt och förebyggande med alla diskrimineringsgrunder, samt att förverkliga mänskliga rättigheter och uppnå social hållbarhet.
– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort, säger Vesna. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser. Vår förhoppning är därför att JämtJämlikt ska inspirera och vägleda en förändring i hur branschen arbetar konkret med jämlikhet.
Projektet People’s Walk var så populärt under H22 City Expo att staden bestämde sig för att låta People’s Voice stå kvar över sommaren 2022 fram till 14 augusti.
People’s Walk i Helsingborg tog hem certifikat för jämlikhet i stadsutveckling och blev därmed först ut i världen att certifieras.
Samarbetspartners:
Rise, Raoul Wallenberg institute
Hur blir stadsplaneringsprocessen mer inkluderande? Och hur kan arkitektens metoder anpassas för att inkludera fler gruppers upplevelser, drömmar och idéer? Med Tjejtrappan utforskade vi hur man kan använda VR för att samskapa staden ihop med en grupp tjejer – ovana vid detaljplaner och sektionsritningar.
Att en offentlig plats är dominerad av en grupp människor, samtidigt som andra känner sig rädda, exkluderade eller otrygga där – det är varken rättvist eller hållbart. Men med arkitektur och förändrade gestaltningsprocesser är det möjligt att skapa inkluderande rum. I projektet “Var är tjejerna” har vi tillsammans med Helsingborgs stad och femton tjejer från årskurs åtta undersökt hur jämlikhet kan skapas i staden. Men att designa ett nytt rum i staden är ingen lätt uppgift ens för en erfaren stadsplanerare, hur kunde vi då hitta mer inkluderande processer?
Tänk dig din offentliga favoritplats. Vilka tror du känner sig osäkra eller exkluderade där?
Upplevd design genom VR
Under en prototypande process ihop med tjejerna valde vi ut tre platser de ville förändra. Tjejerna analyserade platserna och designade egna förslag på hur platserna skulle kunna bli mer inkluderande och jämlika. Tillsammans byggde vi upp tjejernas idéer i 3D och gjorde det möjligt för gruppen att uppleva sin egen design i Virtual Reality (VR). På så sätt kunde de ingå i en iterativ, snabb och laborerande arbetsprocess för att justera och förbättra förslagen och berättelserna de utvecklade. Projektet mynnade ut i att ett av förslagen – tjejtrappan – blev verklighet på en av de utvalda platserna.
Tjejtrappan
Exkluderad grupp fick påverka
Projektet gav en exkluderad grupp möjlighet att påverka delar av staden de annars knappt vågat besöka. För att skapa mer inkluderande och jämställda platser måste vi bryta tankemönster redan på planeringsstadiet. Med hjälp av VR skapade vi en snabbare dialog och en samskapande process i projektet. Förståelsen för förslagen ökade då deltagarna fick uppleva förslagen både som designer och som användare. Med hjälp av vår VR-metod förenklade vi också kommunikationen i projektet, både inom designteamet och för användarna av trappan. Det här både byggde engagemang och sparade tid i projektet. Projektet Tjejtrappan är en del i JämtJämlikt – en certifiering för jämlika, offentliga miljöer.
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats:
Norrköping
Uppdragsår:
2015-2018
Byggår:
2019-2020
Foto och video:
Patrik Ekenblom
Om livet ger dig citroner – gör lemonad. Om uppdraget är att göra en park för alla av en grusbacke i tät bebyggelse – gör en slalombana full av liv, växter och lek. Idag är området mellan de gamla industrikvarteren och de nybyggda bostäderna i centrala Norrköping en grönskande plats för möten och aktivitet. Säg hej till Hemvärnets park.
Området söder om Holmentorget i centrala Norrköping är tätbebyggt med många bostäder men få lekplatser och grönytor. Därför ställdes höga krav på Hemvärnets park, inte minst att den skulle vara tillgänglig för alla. En av utmaningarna var att marken, som ligger mellan S:t Persgatan och Kvarngatan, lutar sju meter åt norr. Inte minst utmanar det tillgängligheten. En annan utmaning var en gammal nedklottrad transformatorstation som det skulle bli för kostsamt att flytta på.
Flygbild av Hemvärnets park, sedd norrifrån.”Prärie” med hoppstubbar med fontänen till höger.
– Ibland kan begränsade förutsättningar vara bra för kreativiteten. Så blev det i det här fallet, säger Helena Hasselberg som är ansvarig arkitekt på Tengbom. Istället för att se nivåskillnaden som ett problem blev det ryggraden i parkens gestaltning. En slalombana med genvägar blev lösningen.
Slingrande väg omger platåer
Genom att bygga upp parken som en stor slingrande slalombana eller en serpentin, skapas en väg nerför sluttningen som aldrig blir för brant för exempelvis en rullstol. Samtidigt kan den som har bråttom gena i en trappa. Stödmurar inklädda i grönska mejslar ut platåer som omges av den slingrande vägen. Dessa platåer bildar olika rum med varierande innehåll: I entrérummet finns en fontän, som det går att plaska med fötterna i en varm dag. Det finns en prärie med höga gräs, perenner och hoppstenar och högre upp en större gräsmatta att vistas på, samt två lekytor med olika innehåll.
Ingen är utestängd, parken är till för alla
På samma sätt gick tankearbetet kring den nedklottrade transformatorstationen. Genom att göra taket platt förvandlade vi den till en terrass. En landgång leder ut till en rutschkana ner till marknivån genom ett rör. Vem vill inte springa runt, upp till terrassen och sen ner genom rutschkanan igen? Precis som med lutningen blev transformatorn snarare en tillgång än ett problem.
Hoppstubbarna i ”präriegräset”.Terrassen på det gamla transformatortaket med tubrutschkana ner till den lägre lekytan. Trappan i förgrunden binder samman de båda lekytorna.
Hemvärnets park – en populär mötesplats
Hemvärnets park är inramad av träd och vegetation. Vi har undvikit höga träd mitt i parken, för att öppna sikten mot det vackra industrilandskapet. Längs med den slingrande serpentinen finns sittplatser med jämna mellanrum, vända åt olika håll, med olika utblickar.
– Det är roligt att se att parken har blivit en populär mötesplats där jag ser både barn och äldre när jag går förbi idag, säger Helena Hasselberg. Ingen är utestängd, parken är till för alla.
Den centrala delen av Hemvärnets park sedd från väster.
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:Akademiska Hus, KTH Campus
Plats:
Osquars backe, Mimers Trapp KTH Campus, Stockholm
Uppdragsår:
2018-2021
BTA:
550 m²
Fotograf:
Jansin & Hammarling
Samarbetspartners:
Bosse Ericson, Ahrbom och Partner. Henke Gustafsson, Ahrbom och Partner. Per Tinglöf och Nikki Bone, Ramböll. Claes Reichmann, Reichmann Antikvarier AB. Christer Kjellén, Stenutveckling Nordiska AB.
En trappa är inte bara en passage – det är en mötesplats, en paus mellan miljöer, livets läktare. Med detta i bakhuvudet ritade vi Mimers trapp på KTH – en yta anpassad efter studenternas beteenden.
Mot lågdelens utskjutande terrass finns en bred cykelramp.
I think stairs may be one of the most emotionally malleable physical elements that an architect has to work with. Så säger arkitekten David Rockwell I sitt TED talk ”The hidden ways stairs shape your life”. På KTH stämmer teorin i allra högsta grad.
– Det finns en lång och inofficiell tradition att hänga i trapporna på KTH. Studenterna samlas inte bara kring avsedda sittplatser utan lunchar, pluggar och umgås dagligen längs trappstegen, säger Nejra Lagumdzija, landskapsarkitekt.
Trappans flacka lutning och tillbakadragna läge möjliggör vyn upp till Alfvénsalen, KTH:s största hörsal.
En trappa ritad för häng och aktiviteter
Hur skapar man en modern men värdig trappa som samspelar med och lyfter det anrika campusområdet och studentlivet?
– Tengbom har en lång tradition av att jobba med kulturmiljöer. Men den här gången började vi ur en annan ände, ur brukarens perspektiv, berättar Nejra Lagumdzija, Pia Englund och Hannah Marschall som är hjärnorna bakom projektet.
Fasader, gradänger och trappor bildar tillsammans med avsatser och lågdelens beklädnadsgranit ett lapptäcke. Ett resultat av hög detaljering i fogar, bearbetning och kulör.
Mimers trapp ersätter en gammal låg byggnad mellan Sing-Sing och Huvudbyggnaden som tidigare blockerat både flöde och solljus. Trappan blir en plats för umgänge men även kreativitet och aktivitet.
– Den stora gården ovanför trappan vid Sing-Sing är en flitigt använd plats, inte minst av arkitektstudenterna. På gården tillverkar man storskalemodeller och ställer ut prototyper – här håller man möten och evenemang. Vi hoppas att trappans gradänger kommer användas som podier och att aktiviteter och evenemang kan spilla ut över trappan och ner mot Osquars backe, säger Pia Englund, ansvarig landskapsarkitekt.
Omsorg ner i minsta detalj – tradition möter nytänk
Mimers trapp är genomgående byggd i hög kvalitet och är i sig ett modernt uttryck, medan den svenska graniten är förankrad i det historiska arvet.
– KTH är en miljö med fantastiska stenarbeten. Då trappan består av enbart granit har vårt gestaltningsgrepp varit att blanda olika sorter i olika bearbetning och kulör, men också återvunnen sten från platsen för att få trappan levande, lite som en palett av kulörer där varje nyans har ett syfte, säger Hannah Marschall, landskapsarkitekt.
Den bärande gestaltningsidén, ett vinkelspel av två riktningar och en trattformad trappa där granithällarna binder samman de två blåklassade byggnaderna.
Mimers trapp består av fyra trapplopp med gradänger längs sidorna som möter upp byggnaderna vinkelrätt, vilket ger ett trattformat trappstråk. Resultatet blir en modern take på traditionella KTH-maneret – med oerhört starkt form- och materialfokus. Den utdragna och flackare gestaltningen av trappan ger maximalt med solljus samtidigt som den bjuder in till aktiviteter och avkoppling samt ger vyer mot omgivning och himmel. Med kärlek och omsorg om materialitet, detaljrikedom, hantverk och inte minst till campuslivet har vi skapat en plats som väver samman gammalt och nytt till en tidlös helhet. En plats som står för vår tids uttryck, kunnande och metoder.
Om kvällen blir trappan framhävd med hjälp av mjuk strålkastarbelysning och infällda armaturer i lågdelen.
Projekttyp:
Gestaltningsprogram, förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenörer samt bygghandlingar
Foto:
Tengbom
När Karlstad kommun skulle utveckla och tillgängliggöra ett av stadens bästa lägen, Älvpromenaden, vid Klarälven blev parkeringar och trafikytor till en stämningsfull plats vid vattnet – med människan och historien i centrum. En plats där benen kan dingla från en av bryggorna.
I centrala Karlstad på sträckan mellan Stadshotellet och Sandgrundsparken berättar de långa kajstråken om tiden då och nu. Den tidigare välbesökta och livfulla marknadsplatsen hade med åren förvandlats till asfalt, trafik, parkeringar och turistbussar. Nu skulle området och Älvpromenaden få tillbaka sin glans. Kör- och parkeringsytor skulle bli torg- och gångstråk i form av gångfartsområde.
Älvpromenaden en plats du vill stanna på
Viktigt för oss i Tengbomteamet var att befolka det vackra kajstråket. Vi ville skapa en plats för människor att stanna upp på och njuta av – morgon som skymning, och oavsett färdmedel. Bil, fötter eller cykel. En rofylld plats som fungerar för alla, och lika bra för den som vill vara ensam som för de som vill umgås.
Bryggorna uppmuntrar till att ta sig nära vattnet, men också till att bara vara. Pergolorna ger känslan av trygghet och möjligheten att umgås spontant. På sitt-öarna kan du göra lite som du vill, bete dig som du vill.
Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia.
Timmerflottningen starkt koncept
Den forna timmerflottningen och marknadsplatsen med homogent markmaterial – från fasad till kaj – blev inspirationen för Älvpromenaden och la den arkitektoniska grunden för platsen.
Ett enhetligt och formmässigt golv togs fram som en bas för alla trafikslag: cyklister, fotgängare, bilar. Samma villkor för alla, max 5 kilometer i timmen. Golvets fyrkantstockar blev delar av kajstråkets gångyta, bryggor, pergolor och sitt-öar. Stockarna, som symboliserar timmerflottningen, ses nästan ”flyta” på den skimrande stenbeläggningen.
Sten får liv
Apropå stenbeläggningen. Här föll materialvalet på granitstenar i olika storlekar och ytbehandlingar för att få markytan att glittra tillsammans med älven. Trottoaren rustade vi upp och återskapade med markbeläggning i hårdbränt tegel, för att knyta an till det gamla Karlstad. Den länkar samman stadshotellet och de nationalromantiska 1920-talsvillorna längs med kajen, men utgör också en tydlig gräns mellan villor och torgytor.
Historien i ny tappning längs Älvpromenaden
Ett kulturhistoriskt projekt kräver sin omsorg. En viktig utgångspunkt i gestaltningen av Älvpromenaden var de biotopskyddade pyramidalmarna som planterades på 1930-talet. Vattenpumpen i gjutjärn där man förr hämtade sitt vatten blev återskapad i modernt utförande och blev ett lekfullt inslag för barn.
Stadshotellets fasader blickar ut mot promenaden. Foto: Felix Gerlach
Och skulpturen Sola i Karlstad – ja, hon fick en ny, mer värdig placering.
Summa summarum. Vi satte människan åter i fokus på Museigatan och moderniserade platsens historia. En spännande fortsättning följer eftersom vi har ritat en tillbyggnad för anrika Karlstad Stadshotell som just nu är under uppförande. Och ambitionen här är densamma som för kajstråken: att hylla historien men omsätta den till nutid.
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Vård
Uppdragsgivare:
Plats:
Malmö
Projekttyp:
Landskap
Uppdragsår:
Färdigställt 2019
Foto:
Nille Leander
Oasen är en del av det nya sjukhusområdet i Malmö, NSM, där Tengbom både gestaltat ett entrétorg och omgestaltat en kulturhistoriskt intressant park. Den gröna parkmiljön ligger i det nordöstra hörnet av området och binds samman av en vacker gammal lindallé. Från skissförslag till färdigställande har vi varit med från start och nu är visionerna för båda platserna verklighet.
En gammal mur som omgärdat delar av området har rivits ner vilket skapar ljus och visuell koppling till staden. Inte minst i korsningen Södra Förstadsgatan-Carl Gustavs väg, ut mot vilken den nya vårdcentralen vid entrétorget vetter. Stora flöden av bussar och bilar passerar i strid ström men även gångtrafikanter och cyklister rör sig i anslutning till området. Platsen framför vårdcentralen på sjukhusområdet i Malmö erbjuder vila och ro med nyplanterade päronträd och bearbetade markgaller och cykelpollare i geometriskt mönster. De nya päronträden har ombesörjts med en dränerade och luftig växtbädd för att ge optimala förutsättningar för deras etablering och tillväxt.
Träd som röd tråd i sjukhusområdet i Malmö
Stora befintliga träd har varit viktiga att bevara och har varit utgångspunkten för gestaltningen av projekten. Träden är gamla, stora och bidrar med välbehövlig grönska och behaglig skugga. Både torget och parken är tänkta att skänka både patienter och personal en avkopplande upplevelser under trädens kronor. Tengbom har arbetat medvetet med evidensbaserad design som betonar vikten av grönska för patienters tillfrisknande men även för personalens välmående och återhämtning. Träden har därmed varit första prioritet.
En del av staden
Målet är att sjukhusområdet i Malmö ska kännas som en naturlig och attraktiv del av staden. Genom den kulturbevarande parken löper ett diagonalt stråk som är belagt med grus och områdets gröna ytor är inramade med kantsten av granit med olika höjd. Genom de upphöjda grönytorna ges de högre status och slitaget blir mindre. Murarna som ramar in det gröna går dessutom att utnyttja som sittplatser. Två stora cykelhus med en varierad träfasad är placerade i parkens södra del. De är ett direkt svar på personalens önskemål att kunna låsa in sina cyklar i detta så rörelse-intensiva område.
Grönytorna på sjukhusområdet i Malmö är nu varsamt restaurerade och man har planterat in nya träd, buskar och perenner med stora skönhetsvärden. Klassiska motiv som rosor och lavendel vid den gamla huvudbyggnaden. Tre äldre skulpturer, ett par tidigare placerade i parken, är också restaurerade och utplacerade på nya noga utvalda platser inom parken. Samtliga skulpturer inkorporerar vatten, antingen med porlande fontäner eller stilla vattenspeglar. De är omgärdade av de nya planteringarna vilket skapar ett respektfullt möte mellan gammalt och nytt.
– Projektet med grönområdet Oasen är en varsam och hållbar gestaltning i befintlig miljö. Det har funnits styrande dokument över hur mellanrum och utemiljöer i området skulle bli hanterade, som varit präglande för utformningen. Det har också varit oerhört viktigt att ta hänsyn till all logistik. Både över och under markytan med kulvertar, ledningar och den rörelse som sker genom området. Det berättar Malin Ingemarsdotter Jönsson, tidigare ansvarig landskapsarkitekt.
Hänsyn till logistik – core business
Konst skapar möten
I parkprojektet Oasen ingick även en separat uppgift, nämligen att hitta en ny plats för ett stort befintligt konstverk, GAP. Den självklara platsen hittade man i den sydvästra delen av sjukhusområdet intill ett huvudstråk med stora plataner som inramning. Skulpturen är nu placerad på en terrass av granitsten och har redan blivit en viktig plats för möten men även kontemplation.
Nyfiken på mer eller liknande projekt? Hör av dig till mig!