Arkiv

Gunsta dagvattendamm

Vatten som resurs
Gunsta dagvattendamm
Landskap
Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2022-2023
Samarbetspartner: WSP

De senaste åren har översvämningar till följd av kraftiga regn avlöst varandra vilket leder till en mängd problem. Både för människa och natur. Våra landskapsarkitekter i Uppsala har en lösning där Gunsta dagvattendamm hanterar skyfallen samtidigt som den blir en vacker plats att njuta av.

gunsta dagvattendam oversiktsskiss Gunsta dagvattendamm
I förslaget för Gunsta dagvattendamm nyttjas parkområdet både för dagvattenhantering och för rekreation. Vattenytans nivå och utbredning varierar med flödet och likaså upplevelsen av parkrummet.

Kraftiga regn och skyfall till följd av ett förändrat klimat kan i sin tur leda till en rad tråkigheter. Inte bara för oss människor, utan också för naturen. Till exempel kan det öka erosionen i marken som leder till bortspolning av vägar, förstörda husgrunder och en påverkan av markens stabilitet. Därtill kan översvämningar överbelasta avloppssystem och leda till att föroreningar kommer ut i sjöar och vattendrag, vilket ökar risken för spridning av vattenburen smitta och virus för både människa och djur.

Så hur löser vi det här?

– Vi måste framför allt bli bättre på att hushålla med resurser, säger landskapsarkitekt Linnea Bohlin. Många kommuner och huvudmän inom VA har idag fått upp ögonen för dagvattendammar, och de synergieffekter som de innebär. Dagvattendammar kan bli vackra och funktionella miljöer för människor, samtidigt som de tar hand om avrinningen från våra alltmer hårdgjorda städer.

När vi gestaltade dammen var det viktigt för oss att se vattnet som en resurs

Vi förstärker naturlandskapet med Gunsta dagvattendamm

Våra landskapsarkitekter på Tengbom i Uppsala har arbetat med gestaltning och projektering av Gunsta dagvattendamm öster om Uppsala – ett område som förväntas bli ett värdefullt rekreationsområde för de som bor här. Dammen är en del av ett större utbyggnadsprojekt med planer på 1 500 bostäder. I lösningen integreras dammen i det befintliga naturlandskapet. Ett värdefullt tillskott eftersom en varierad vattenmiljö gynnar den biologiska mångfalden.

– När vi gestaltade dammen var det viktigt för oss att se vattnet som en resurs, berättar Linnea. Vi ville tillföra ett böljande vatten som bevarar eller till och med förstärker det befintliga naturlandskapets öppna karaktär. Vi ville också skapa ett värde till människorna i området.

illustrationsplan gunsta dagvattendamm 1 Gunsta dagvattendamm
Den permanenta vattenspegeln har en tydligt meandrande form med uddar och möjlighet att röra sig och uppehålla sig på de skålade gräsytorna och i dammens slänter. Vid motsvarande 5-årsregn fylls dammen till sin maximala volym och lämnar endast den omgivande vallen med gångvägarna torra.

Kreativa lösningar för mötet mellan krav och naturlig charm

I förslaget tog vi fram en gång- och cykelanslutning med en bro som ger panoramavyer söderut, och som också kopplar samman bebyggelsen på båda sidor av dammen. Vi arbetade även med gångstråk och platser utmed dammen som bjuder in till rörelse och vistelse.

– I projektet fanns många krav kopplat till driften av dammen. Bland annat åtkomst med fordon runt i stort sett hela anläggningen, förklarar Linnea. Att behålla känslan av naturstigen samtidigt som vi behövde skapa en bred driftsväg var en riktig utmaning. För att lösa det täckte vi halva driftsvägen med gräs, vilket ger intrycket av att det inte är en vanlig användningsväg, samtidigt som vägen kan bära driftsfordon.

Växtlighet för variation

För att hålla anläggningskostnaderna nere och minska resursanvändningen har vi valt mindre plantor och återanvänt material som stenblock från närområdet.

– Tillförandet av växtmaterial var viktigt för att få en variation i upplevelsen. Men det var en balansgång eftersom vi samtidigt inte ville förlora den öppenhet som karaktäriserar landskapet idag, fortsätter Linnea.

langdsektion damm Gunsta dagvattendamm
Vid större regn än 5-årsregn och upp till 10-årsregn tillåts dammen att dämma till den norra fotbollsplanen som då under korta perioder delvis kommer att vara översvämmad.

Hållbar dagvattenhantering trots rasrisk och stora vattenflöden

I området där Gunsta dagvattendamm är planerad är de geotekniska förhållandena dåliga med många begränsningar att ta i beräkning när det kom till modulering av marken, då det fanns en förhöjd risk för skred. Dessutom måste vi beakta den stora mängden vatten som dammen ska hantera för att fördröja vattenflöden. En komplex uppgift – särskilt med tanke på våra gestaltningsidéer. Trots det fick vi till en meandrande – slingrande -form på den permanenta vattenytan genom att dammen endast fördröjer flöden upp till ett femårsregn. Och överskjutande volym upp till ett tioårsregn kan fördröjas på en av de två sportplanerna.

Dammen är utformad med en naturlik, böljande form för att passa in i naturlandskapet. Det lämnar en mångfacetterad upplevelse för parkbesökaren som rör sig längs med dammen. Formen förhöjer också dammens renande funktion genom att vattnet tvingas röra sig långsammare genom systemet.

– Vi är väldigt glada över att ha fått vara med i utformningen av en anläggning som inte bara förbättrar människors närområde utan även främjar hållbar dagvattenhantering, säger Linnea. Det minskar belastningen på ledningssystemet och reningsverk. I och med att ytor i projektet samnyttjas för fler funktioner behövs mindre mark. Multifunktionalitet for the win!

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef Landskap
+46 8 412 53 95

Lindö strand

Naturnära rekreation
Landskap
Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Norrköping
År: 2018-2021
Entreprenör: Svevia
Priser och utmärkelser: Nominerat till Östergötlands arkitekturpris 2024
Fotograf: Patrik Ekenblom

Lindö strand i Norrköping växer med nya bostäder, och det var dags att rusta upp och utveckla området. Med landskapsarkitekterna från Tengbom gick platsen från bortglömda lekredskap och övergivna fotbollsplaner till ett populärt och omtyckt rekreationsområde för människor i alla åldrar – oavsett årstid.

Området Lindö strand är ett populärt utflyktsmål för besökare och invånarna i Norrköping. Här möter staden havet. Badstranden och småbåtshamnen bjuder in till aktivitet och avkoppling, och det är lätt att ta sig hit från Norrköpings centrum.

Lindö strand runda bryggor
Två runda bryggor sticker ut i vassen. För avskildhet eller samvaro.
Lindö strand flygfoto
Flygbild över Lindö Strand. Hitom de nya bostäderna breder projektet ut sig med de olika funktionsytorna.
tengboms lindo web 125 Lindö strand

– Vårt uppdrag för Lindö Strand omfattade utvecklingen av park, torg och strand med särskilt fokus på lek- och aktivitetsvärden, säger Helena Hasselberg, uppdragsansvarig landskapsarkitekt.

Genom att arbeta utifrån platsens förutsättningar och kvalitéer har ambitionen varit att väva ihop det befintliga och nya på ett spännande men naturligt sätt. Ett nytt stadsdelstorg knyter an till piren. Parken som finns där i dag får nya lek- och sportytor, men även fler träd och mer grönska.

Lindö strand runda bryggor
De runda bryggorna.

Medborgardialoger gav gott resultat

Utformningen av offentliga rum har stor påverkan på hur människor känner kring och rör sig i en stad. Input från medborgardialoger ledde till att vi har integrerat nya funktioner i Lindö strand, där ambitionen är att skapa en helhet med tillgänglighet, trygghet och jämställdhet. Viktigt kring tillgängligheten i området är att undvika särskilda lösningar för exempelvis personer med funktionsnedsättning.

– Vi ville göra hela området Lindö strand så tillgängligt som möjligt för alla, berättar Helena. Målet var att skapa aktiviteter för olika åldrar, och lugna platser för vila och återhämtning. Alla ska kunna hitta sin plats oavsett kön, ålder eller intresse.

Lindö strand ö med lindar
”Lind-ön”, en upphöjd yta med fem olika sorters lindar planterade i en matta av storfryle.

Trygg miljö med bättre belysning

God belysning med upplysta aktivitetsområden och promenadvägar blev också viktigt för tillgängligheten. Fri sikt och överblickbarhet ger trygga miljöer.

– Ofta är det den upplevda otryggheten som vi arbetar med. Alltså hur människor upplever att det känns att röra sig i ett område, säger Helena. Statistiskt sett kan ett område ha låg andel brott samtidigt som många upplever en stor otrygghet.

Vi har jobbat med gradienter av ljus, så att inte kontrasterna blir för hårda mot de icke-upplysta områdena.

Nytt torg knyter ihop området

Det nya torget ligger intill vattnet. Ett nav som länkar till övriga delar av området. Förhoppningen är att Lindö Torg ska bli en plats där många vill ses och umgås, ta en fika, köpa en glass eller bara slå sig ner och titta på utsikten. På torget finns en upphöjd, stjärnformad scen för evenemang.

– När det inte är något arrangemang på scenen blir den en generös sittplats, där man kan sitta vänd åt olika håll beroende på vad man vill, förklarar Helena.

Lindö strand utegym och bryggor
Längs strandpromenaden passerar man sittbryggor med grillar och utegymmet.

Grilla, träna eller vila på bryggorna? Välj fritt.

Från torget sträcker sig piren norrut som en gräns mellan småbåtshamnen och badstranden. Längs vattnet leder promenadstråket, Stråket, förbi småbåtshamnen, över torget och vidare österut. Här passerar man sportytor för basket, landbandy, boule och beachvolleyboll. Utmed stranden finns en brygga som nu är tillgänglig för alla. Längre österut passerar Stråket utegym och grillplatser. Här kan man nu vila eller umgås på de nya, runda bryggorna.

– Det var viktigt att använda material som harmoniserar med platsen, såsom trä, galvat stål och flis, säger Helena. De turkos-lackerade accenterna återkommer också på konstruktioner i småbåtshamnen.

Hitta lugnet i trädkojan

Lekområdet hittar du i kanten mellan den öppna gräsytan och skogen i sydöst. Det marina temat med fyrtorn, båtar, bryggor och båthus kopplar an till det havsnära läget. Några större träd växer nu här för att ge skugga och för att skapa ”öar” mellan lekfunktionerna.

– Man kan gunga, klättra, rutscha och krypa upp i en trädkoja för att få lugn och avskildhet, säger Helena.

Markmaterialen består av sand, flis och gummiasfalt. Träspänger binder ihop eller skiljer materialen åt. I vattenleken pumpas vatten upp, som sen leds vidare via en stenskodd bäck ner till havet. Så knyts leken och stranden ihop.

I skogsbrynet slingrar sig lockande stigar med fågelholkar, insektshotell och balanslek som uppmuntrar till naturlek. Som kojbygge eller annat.

Lindö strand lekyta
Lekytan med bland annat trädkoja och fyrtorn.
Utsikt mot havet Lindö strand
Vy genom ”Lind-ön” mot lekytan, stranden och havet.

Insekter och grönska för biologisk mångfald

Väster om leken ligger Lind-ön. En upphöjd, rund yta med fem sorters planterade lindar som bokstavligen knyter an till platsen.

– I och med att området bebyggs med bostäder kommer några träd att fällas, berättar Helena. Ambitionen är att kompensera för det i de offentliga miljöerna. Träd och buskar av olika inhemska arter är nu planterade i parken och på torget.

För att öka den biologiska mångfalden har fågelholkar, insektshotell och död ved placerats ut.

– När vi var på Lindö strand för att fotografera träffade vi en familj som inte bodde där, som stod och grillade vid en brygga. De berättade att de brukar komma hit för att det är så trevligt här nu, säger Helena. Precis som vi hoppats på – det känns väldigt roligt.

Kontaktperson

Helena Hasselberg

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 13 35 55 34

Erstas nya sjukhus

Landskap för läkning
Ersta sjukhus terrass
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser, Vård
Uppdragsgivare:
Plats: Södermalm i Stockholm
Färdigställt: 2023
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver
Samarbetspartner: Milford
Fotograf: Felix Gerlach

För Erstas nya sjukhus skapade våra landskapsarkitekter grönskande gårdar och miljöer som ska skynda på tillfrisknandet. På den nya terrassen till palliativa vårdavdelningen kan patienten sträcka ut sin hand från sjukhussängen för att plocka ett smultron, eller svepa med handen och känna doften av en kryddväxt. I nära samarbete med Ersta diakoni är resultatet ett sjukhus som ger utrymme för läkning – med människan i fokus.

00588 felixgerlach klar scaled Erstas nya sjukhus
Erstas nya sjukhus står som finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2024.

Vinnare i kategorin Best Healthcare i Monocle Design Awards 2024

Ersta sjukhus grundades av Marie Cederschiöld – Ersta diakonis första föreståndare och Sveriges första sjuksköterska. Hon utbildades i Tyskland tillsammans med Florence Nightingale. Tillbaka till Sverige tog hon med sig nya kunskaper om hygien, och vikten av att vårda patienter i vacker miljö. Den visionen var starkt vägledande i den exteriöra och interiöra utformningen av nya sjukhuset. Topografiskt ett utmanande byggprojekt med stor höjdskillnad mellan Folkungagatan och Fjällgatan. 38 000 kubikmeter berg har sprängts bort och forslats iväg. Träd från den tidigare sjukhusparken, som revs för att göra plats för den nya byggnaden, har torkats och återuppstått i form av receptionsdiskar och sittmöbler inne på sjukhuset. Den K-märkta ursprungsbyggnaden på området är nu integrerad med den nya.

dji 0864 scaled Erstas nya sjukhus

Insprängda gröna miljöer

Den nya parkmiljön utanför sjukhuset är omfamnad av låga granitmurar inspirerade av den så kallade Stockholmsstilen, som återfinns i många av Stockholms parker och var vanlig under funktionalismen. Här finns nu insprängda småparker mellan murarna som ramar in platsen och definierar den för att skapa en intim miljö och möjligheten till paus.

09921 felixgerlach klar scaled Erstas nya sjukhus

− Vi ville hitta småskaligheten i det urbana, i storstaden och vid den myllrande Folkungagatan, berättar Anders Brandstedt, uppdragsansvarig landskapsarkitekt på Tengbom. På grund av det underbyggda bjälklaget fick vi höja upp planteringarna som ramas in av stålkanter. Här växer perenner, blommande träd och annan grönska.

Grönt för tillfrisknande

I utemiljöerna tog vi fasta på den klassiska sjukhusparken. Ett fenomen som till viss del varit bortglömt i många år men som historiskt varit en viktig del av sjukhusarkitekturen. Parken har traditionellt varit en del av rehabiliteringen av patienterna. Anders berättar att Patrik Grahn, landskapsarkitekt och forskare vid SLU inom miljöpsykologi, inspirerat mycket i utformningen av den nya sjukhusparken vid Ersta och resterande landskapsdelar både inne och ute.

Bild på Erstas nya sjukhus
Erstas nya sjukhus bjuder på gröna upplevelser.

− Det finns belägg för att en grön miljö, eller att vistas i en grön miljö, att få närheten till det småskaliga, att flytta fokus och få se saker växa och den gröna färgen, är en fördel i tillfrisknandet, fortsätter Anders.

Han nämner bland annat en studie med två patienter med samma diagnos. Den ena patienten tillbringade sina dagar i ett sjukhusrum med utsikt mot en tegelvägg medan den andra patienten såg ut mot en grön miljö. Studien visade att den patient som fick njuta av grönskan utanför fortare blev frisk.

Samarbete utöver det vanliga

En nyckelkomponent i det lyckade resultatet med landskapsarbetet på Erstas nya sjukhus har varit samarbetet med beställaren.

− Ersta diakoni var väldigt engagerade i allt, och väldigt måna om att det skulle vara mycket grönska både på och inom sjukhusområdet, säger Anders.

Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron

Flytta fokus från sjukdom

Erstas vision är människan i fokus, vilket även omfattar växtligheten och grönskan som en del av läkandeprocessen. En annan aspekt är att få hit fåglar och insekter. Det handlar delvis om den biologiska mångfalden, men även om att patienten ska få flytta fokus från till exempel smärta. Ersta diakoni har varit delaktiga och närvarande i hela processen, och arbetat tillsammans i team med Tengbom. På så vis skapade vi förutsättningar för att ta in behoven i lösningarna från såväl anställda som patienterna och anhöriga. Ett samarbete som bland annat resulterade i en takterrass på plan sex, tillhörande den palliativa vårdavdelningen.

00774 felixgerlach edit felixgerlach klar scaled Erstas nya sjukhus

− Medarbetarna hade önskemål om att kunna rulla ut patienterna i sina sängar utomhus. Därför skapade vi alkover i den gröna utemiljön så att man kan sitta avskilt tillsammans med anhöriga, både i solläge och skugga, fortsätter Anders.

Igenkänning för läkning

Vid valet av växter är igenkänning en medveten strategi. Att landa blicken på en blomma du kan namnet på eller ett bär du tycker om, kan ge positiva associationer och kraft. Här ska patienten kunna sträcka ut handen och smaka på ett smultron eller gnugga en kryddväxt mellan fingrarna och känna doften.

09685 felixgerlach klar scaled Erstas nya sjukhus

En utmaning i landskapsarbetet med Erstas nya sjukhus var det underliggande bjälklaget i sjukhusparken. Lösningen blev upphöjda växtbäddar, och på vissa delar har man jobbat med kullar med en speciell lättviktsjord som håller fukten.

− En fördel var att vi ritade allt i 3D, konstaterar Anders. Vi fick in bjälklaget från konstruktören, och kunde se exakt hur alla byggnadsledningar från exempelvis VA låg. På så sätt kunde vi se vad vi skulle få plats med och hur vi skulle bygga upp det.

Grönskande park för alla

Resultatet av Erstas landskapsarkitektur är läkande och rogivande miljöer för patienter och anhöriga. Här finns utrymme för paus och samtal. Tack vare det nära samarbetet med Ersta diakoni bjuder nu sjukhuset allmänheten på ett grönskande parktorg.

− Det är en fin gest av Ersta då det är deras privata mark – även innergården. Men redan nu är det tydligt att både besökare och förbipasserande använder området, fortsätter Anders. Folk som rör sig i området sitter på bänkarna och utnyttjar parken.

dji 0894 scaled Erstas nya sjukhus

I anslutning till parken skapade Tengbom utemöbler i form av träbänkar, efter konstruktionsritningar av Milford. I en hektisk stadsmiljö finns nu en plats på Södermalm i Stockholm för paus och återhämtning. Om du har vägarna förbi – slå dig gärna ner en stund och upplev en läkande miljö på riktigt.

Priser och nomineringar för Ersta sjukhus

Vinnare i Årets Stockholmsbyggnad 2024. Vinnare i Monocle Design Awards kategori Best healtcare 2024. Vinnare Vårdbyggnadspriset 2025, kategori Rum för vård.

dji 0827 scaled Erstas nya sjukhus

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Uppdragsansvarig landskapsarkitekt
+46 8 412 53 85

Bellevuegården

Vardagsrum mellan gårdar
Socialt hållbar livsmiljö
Landskap
Bostadsmiljöer, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Malmö
Byggår: 2019
Fotograf: Mads Frederik

På Tengboms track record har vi många gröna och multifunktionella gårdsmiljöer. Ombyggnad av befintliga miljöer innebär speciella utmaningar. I ett projekt för Stena Fastigheter har vi i Malmö utvecklat två bostadsgårdar från 1970-talet i området Bellevuegården. Genom grönskande gårdar och möjlighet till varierande rum samt upplevelser för de boende är visionen en hållbar gårdsmiljö där man vill bo kvar – länge.

Bellevuegården
Den uppvuxna grönskan på gårdarna är både viktig och navigerande – den hjälper besökarna att hitta nya sköna platser för lek, träning, odling och häng. Foto: Mads Frederik

Med god planering och gestaltning blir den bostadsnära utevistelsen ett förlängt vardagsrum för både boende och förbipasserande. Just utomhusmiljön har stor betydelse för de boendes hälsa och välmående. Den ger ökad trygghet och trivsel och kan också bidra till minskad omflyttning i ett bostadsområde.

− En genomtänkt bostads- och utomhusmiljö är en lönsam investering. Socialt, ekologiskt och ekonomiskt, säger Cecilia Parin, uppdragsansvarig och landskapsarkitekt på Tengbom.

img 1128 Bellevuegården
Färgsättningen på bostadshusen blev inspiration och utgångspunkt för den orange kulör som återkommer i möbleringen i utemiljön, konstruktioner och också blomning. Foto: Tengbom

Dialog och idéutbyte med de boende

− Vårt utformningsförslag för de två kvarterens utemiljö tar avstamp i boendedialogen och i den befintliga rumsligheten, grönskan och topografin, berättar Cecilia. Genom processen har vi haft ett tätt samarbete med Stena Fastigheters relationsförvaltare, fastighetsförvaltare, projektledare och med entreprenören. Gemensamt kom vi fram till smarta och hållbara lösningar.

”Gården som mötesplats med fokus på grönska, odling, träning, samvaro och lek.” Så löd beställningen till oss från fastighetsägaren Stena Fastigheter när bostadsgårdarna i kvarteren Svansjön och Hålsjön i området Bellevuegården skulle byggas om för att bättre möta de boendes behov och önskemål. Vi inledde vårt arbete med ett fördjupat dialogarbete, som en del av Stenas relationsförvaltning. Hyresgästerna liksom intresseföreningar och sakkunniga inom träning, tillgänglighet och odling bjöds in – för att tillsammans utveckla idéer om hur man på bästa sätt skulle kunna utnyttja gårdarna.

− Vi har haft ett mycket gott och nära samarbete med Tengbom, säger Anette Simonsen, förvaltare på Stena Fastigheter. Genom att ha lyssnat på de boende så har vi tillsammans lyckats skapa trivsamma gårdar där man vill vara. Det är de boende som använder gårdarna, det är de som vet bäst vad gårdarna behöver.

Bellevuegården
Vi la stor omsorg på att integrera gårdarna i den befintliga miljön så att de karakteristiska kullarna kunde få nytt liv och behållas. Foto: Mads Frederik

En park – många möjligheter

Gårdarna har efter ombyggnad kvar de generösa gräsytorna och även de kullar som ger kvarteren en tydlig identitet som vi genom boendedialogen förstod var mycket uppskattade. Gårdarna har delvis olika förutsättningar i form av bebyggelse, topografi och växtlighet. De olika karaktärerna har vi medvetet behållit och förstärkt vid ombyggnaden, för att ge de boende tillgång till två gårdsrum med varierat innehåll och olika upplevelser.

På gräsytorna kan man spela boll och anordna större evenemang. Här är också allmänheten välkommen att delta på träningspass ledda av ideella föreningar. En ny motionsslinga i grus löper över både plana och kuperade ytor och binder samman de två kvarteren. Utmed slingan finns noder för odling, lek, träning och samvaro – allt inbäddad i befintlig och ny växtlighet. För att öka trygghetskänslan har vi kompletterat och förbättrat belysningen.

Vi ses vid odlingslådorna

På de rymliga gårdarna kan såväl större sällskap som den som vill hålla sig lite för sig själv hitta sin perfekta plats i solen eller skuggan. Busk- och perennplanteringar i anslutning till sittplatser kompletterar gårdarnas uppvuxna vegetation. På varje gård finns ett område med odlingslådor som hyresgästerna kan anmäla intresse till att nyttja. Odlingarna har blivit en viktig social nod som bidrar till både skönhet, trivsel och ekosystemtjänster.

Bellevuegården
Odlingsområdet i Bellevuegården, där de boende får anmäla intresse till att bruka en odlingslåda, bidrar också till de gröna gårdarna. En viktig mötesplats med sittplatser och grill i bästa kvällssol-läge. Stena Fastigheter anordnar här skördefika och workshopar inom odling. Foto: Mads Frederik

− Idag är det hyresgästerna som nyttjar odlingslådorna. I regi av Stena Fastigheter har man anordnat både skördefika och en inspirationsträff med trädgårdsmästare, säger Cecilia. Det känns bra men också självklart att de förslag som de boende var med och jobbade fram används på det sätt vi såg framför oss under vårt arbete med gårdarna.

Jämlik utemiljö

Målet med Bellevuegården var att skapa utemiljöer som stimulerar till aktivitet och social gemenskap – en viktig del i att utveckla ett bostadsområdes gestaltning i områden med socioekonomiska utmaningar. Åtgärderna ska bidra till attraktiva, funktionella, jämställda och trygga utemiljöer. Uppdraget är genomfört i samarbete med Svenska Landskap AB.

− Som landskapsarkitekter har vi på Tengbom en bred kompetens där både tekniska och konstnärliga delar ingår, säger Cecilia. Vid både nyproduktion eller upprustning av befintliga utemiljöer kan vi ta ett helhetsgrepp där vi löser tekniska utmaningar såsom dagvattenhantering, växtbäddar, belysning och lösningar för trafik och avfallshantering. Samtidigt skapar vi attraktiva platser där människorna också vill vara. Bellevuegården är ett bra exempel på det.

Kontaktperson

Cecilia Parin

Uppdragsansvarig landskapsarkitekt
+46 406 41 31 16

Fornuddens skola

Hus i park
Fornuddens skola
Arkitektur, Landskap
Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Tyresö, Stockholm
Uppdragsår: 2015-2021
Yta: Ca 11 000-12 000 m²
Fotograf: Felix Gerlach

Tillgängligheten till parken och flexibla utrymmen i bottenvåningen som kan användas av allmänheten ger prägel till nya Fornuddens skola. Här krokade landskapsarkitektur och pedagogik arm när vi utformade byggnaden och platsen i norra delen av Fornuddsparken i Tyresö i södra Stockholm.

Fornuddens skola
Trappan upp till andra våningen är utformad som en samlingsplats i form av en gradäng. Formen utgör en del av ställningen/solavskärmningen som löper längs byggnaden mot söder.

Tyresö växer och förtätas, och behovet av en ny skola var stort. Hösten 2021 stod Fornuddens nya skola och skolgård klar. Här går barnen från förskoleklass till årskurs nio och har nu även tillgång till en fullstor idrottshall. Delar av bottenvåningen i skolan liksom idrottshallen är anpassad för att kunna användas av andra än elever, även utanför skoltid.

09389 Fornuddens skola

Smälter in i parken

09011 Fornuddens skola
Skolan blir en fond och ett tydligt avslut på Fornuddsparken.

Fornuddens skola och den separata idrottshallen bor mitt i Fornuddsparken. Med gestaltningen ville vi väva samman byggnaden, skolgården och parken – med ett strikt formspråk närmast hus och gatusida och i en uppluckring i mötet med parken. Det visar sig bland annat genom de strikta trädraderna ut mot gatan och rutmönster i marken. Från parken letar sig planteringsytorna in i skolgården. Ytorna mellan stödmurarna är nedsänkta och försedda med lekutrustningar medan de strikta ytorna uppmuntrar äldre elever till spontan samvaro. Parkeringsytorna ska inte störa verksamheten och är därför delvis gömda bakom låga murar och planteringar. Belysningen är framtagen av belysningsdesigner för att skapa en inbjudande stämning och öka känslan av trygghet.

– Det var en stor gestaltningsuppgift att passa in byggnaden i parken, berättar Lina Swanberg, Studiochef Utbildning och kulturmiljö på Tengbom. En del av lösningen blev en ställning ut mot parken som bryter ner volymen och löser upp gränsen mellan ute och inne. Det är på samma gång en ställning för klättrande växter som gör att skolan smälter in i parkmiljön och ett solskydd för utemiljön. Skolan utgör en fond och ett tydligt avslut där parken gränsar mot Gärdesvägen.

Bra idrottshallar är värdefulla

08946 liten Fornuddens skola
I klassrummen har de stora glaspartierna barnvänlig bröstning som lyfter in den gröna omgivningen – inne blir ute och ute blir inne.

Pedagogik inne och ute

Den pedagogiska utformningen ger möjlighet till undervisning på flera sätt. Undervisningsrummen har olika storlekar, från det traditionella klassrummet till mindre grupprum och studieytor. Dessutom finns en miniaula med scen och en gradäng för sittplatser. Här kan man uppträda och redovisa för varandra eller samla en större grupp för filmvisning efter skoltid för till exempel fritidsverksamheten.

Ut mot parken har en skolträdgård med fruktträd och bärbuskar skapats. Både trädgården och utomhusscenen är exempel på utomhuspedagogiska inslag.

09300 Fornuddens skola
På första våningen och nära huvudentrén hittar man de gemensamma funktionerna och utrymmena  som matsalen och biblioteket.

Trygg miljö för barn och vuxna

– Att utforma en skola handlar mycket om att skapa en trygg arbetsmiljö för både personal och barn, fortsätter Lina. Vi har satsat på trygghet med vuxennärvaro nära entrén, där vi placerat bibliotek, matsal och administration. Glaspartier ger transparens och trygghet. Samtidigt är det lätt att se vilka rum som är lediga och vilka som är upptagna.

Materialvalet är robust och enkelt. Inomhus är undertaket gjort i ett aluminiumraster. Utsidans terazzoslipade betong med svart diabas skapar en mjuk och vänlig fasad och entré som går igen i de flingmålade väggarna inomhus. Även inslag av björkplywood och industriparkett syns på väggar och golv. Accentfärger går i gult, rött och rosa. Golven är mjuka för trillande barn och bröstningen på fönstren är låg för att trädkronorna i parken ska vara närvarande i klassrummet.

09426 Fornuddens skola
Vy mot huvudentrén och kaféet i Fornuddens skola.

Flexibel användning

Genom projektet med Fornuddens skola har tanken om flexibel användning varit viktig. Bottenvåningen går att använda även utanför skoltid. Bibliotek, miniaula, matsal och slöjdsalar kan bli tillgängliga för allmänheten eller andra verksamheter.

– Inte minst har det varit viktigt att den fullstora idrottshallen ska gå att använda utanför skoltid på eftermiddagar, helger och lov, berättar Lina. Bra idrottshallar är värdefulla för många kommuner och tyvärr står de ibland tomma i onödan för att de inte byggts för att kunna användas fristående.

09204 Fornuddens skola

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Vidhave i Visby

Semesterby med ekotänk
Gotlands arkitekturpris 2025
Arkitektur, Landskap
Bostadsmiljöer, Gator & torg, Hotell & möten
Uppdragsgivare: Vidhave
Plats: Snäckgärdet, norr om Visby, Gotland
Omfattning: 60 hus á 50 m² och fler att komma
Uppdragsår: 2021-2023 och pågående
Fotograf: Jens Hjelte

Rustik gotländsk bygghistoria i modern tappning. Så kan den nya semesterbyn Vidhave beskrivas. Du hittar den vid Snäck camping, precis utanför Visby. Vi tänker att husen ska leva i hundratals år – de vilar därför på återvunnen betongplatta, är byggda i massivträ och återvinner värme. Närmsta granne? Havet.

12 20220502 203542 Vidhave i Visby
Husen på VIdhave är placerade så att vattnet alltid är närvarande.

Den första semesterbyn om 22 bostäder är klar och fler är på gång. Stugorna följer den naturliga höjdkurvan som i en gotländsk traditionell fiskeby. Dessutom sparade det naturen från schaktning. Den finhyvlade granpanelen är behandlad med järnvitriol för att husen ytterligare ska smälta in i landskapet. Invändigt ramar glaspartier in utsikten och öppnar upp sikten mot havet och solnedgången i väst.

Vidhave
24 mlk0791 13 Vidhave i Visby
Husen placerades med stor hänsyn till markens former medan den synliga dagvattenhanteringen blev ett arkitektonisk inslag.
vidhave tallarna Vidhave i Visby
De gamla martallarna lever kvar och formar Vidhaves gotländska karaktär.

Året runt-boende

– Vi har valt att värna om platsen, säger Jens Hjelte, delägare i den nya destinationen Vidhave som växer fram där tidigare Snäck Camping låg. Så vi tar ett steg i taget. Då kan vi anpassa oss till hur folk nyttjar platsen, vi kan vara modiga och lära oss efterhand.

Destinationen ligger bara några kilometer från Ringmuren i hjärtat av Visby. Husen är året runt-utrustade och snart kommer det också att vara möjligt att ta emot upp grupper med upp till fyrahundra konferensgäster.

Hållbarhet har varit viktigt genom hela projektet – miljömässigt, ekonomiskt och socialt, säger Stefan Rydin, kundansvarig arkitekt på Tengbom. Utifrån miljöperspektivet har vi jobbat för solceller, återbruk av vatten och i valet av träkonstruktionen i byggnaderna. Den ekonomiska och sociala hållbarheten har bland annat handlat om att använda lokal arbetskraft och att bidra till att Gotland lever även på vintern.

vidhave sedumtak Vidhave i Visby vidhave ljus mellan hus Vidhave i Visby Vidhave

Vinnare av Gotlands arkitekturpris 2025

Skapar eget vatten

Invändigt har vi använt dova kulörer i äggoljetempera och möblerna är specialbyggda. En kamin skapar stämning när sommaren är över. Till golven har den lokala betongen slipats fram för att få lätthanterliga och vackra ytor. Men det naturnära går också i samklang med modern teknik. Eftersom Gotland har begränsad vattentillgång har det fått eget fokus. Husen har cirkulerande duschar från Svenska Orbital, som analyserar, rengör och återcirkulerar vattnet. Husen är även förberedda för framtida alternativa lösningar gällande vatten som inte ska drickas.

Genvägar för alla

Platsen är ett strövområde för såväl gotlänningar som turister. Och kommer att fortsätta vara det.

– Vi ville göra platsen tillgänglig för alla även framåt, säger Jens Hjelte. Därför har vi skapat genvägar genom området. Man slipper det exkluderande som finns i vissa semesteranläggningar när man kan gå rakt igenom byn istället för på promenadstigen intill.

4 dji 0980 scaled Vidhave i Visby
Närhet till vattnet, sandstrand och beachclub är en del av projektet. En unik plats för Gotland helt enkelt.

Kontaktperson

Stefan Rydin

Affärsutvecklare
+46 8 410 354 52

Kvarteret Lagern

Stjärnskott lyfter Råsunda
Landskap
Gator & torg, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Kvarteret Lagern i Solna
Uppdragsår: 2017-2022
Fotograf: Jansin & Hammarling

Kvarteret Lagern som nu står på platsen där Råsunda fotbollsstadion låg för tio år sedan har förvandlats till ett torgstråk för de som bor och arbetar i området. En viktig och iögonfallande del av kvarteret är konstverket Stjärnskott av konstnären Sophie Tottie.

Kvarteret Lagern
Parkstråket möter torget – en lugn och trivsam miljö.

Kvarteret Lagern består av ett parkstråk och ett torgområde som tillsammans utgör en central del av det nya bostadsområdet. Parken, som byggdes först, löper parallellt med såväl Frösundaleden som Tvärbanan. Ambitionen med parken var att skapa en inbjudande, lugn och trivsam miljö med riklig grönska, varierande blommor och noggrant utvalda träd för att främja både estetiken och den biologiska mångfalden.

– Vi ville skapa en vacker plats där människor som passerar uppmuntras att stanna till. De ska kunna slå sig ned på en bänk och njuta av solen och omgivningen en liten stund, säger landskapsarkitekt My Ekman på Tengbom.  

torgstraket 10 Kvarteret Lagern
Vattenkonst på torget bjuder in till lek.

Skärmar i laserskuren plåt, där växter klättrar, hjälper till att bilda rum och tar därmed ner skalan på området. Omsorgsfullt placerad belysning inger trygghet medan möblerna i trä och markbeläggningen ger en trivsam känsla. En känsla som står i kontrast mot hårdheten i de moderna byggnaderna och infrastrukturen runt omkring.  

torgstra?e?ket 93r Kvarteret Lagern

Stjärnspäckat konstverk i Lagern 

Torgstråket omfattar ett centralt torg med konst och vattenkonst, trappor, murar och planteringar och också en lekplats. Konstverket Stjärnskott utgör en teckning som sprider sig över torgstråket och består av små gatstenar av olika stensorter med infällda texter, vatten, stjärnor och ett solur i brons.   

En stjärna kan vara mycket. Kanske en fotbollsstjärna under de olympiska spelen som spelades på Råsunda IP 1912. Eller en filmstjärna som Greta Garbo som en gång spelade in film här, i Filmstaden i Råsunda. Det blir återspeglat i konstverkets budskap i den böljande stensättningen.   

torgstraket 7 Kvarteret Lagern
Södra delen av torgstråket i Kvarteret Lagern.

Konstverket Stjärnskott är framarbetat av konstnär Sophie Tottie och utfört i samarbete med arkitekt Aron Fidjeland. Stjärnskott är samordnat med Tengbom samt uppfört av Solna stad i samverkan med Fabege. 

torgstraket 9 Kvarteret Lagern
Ett torg ska kunna erbjuda många funktioner men också fungera för alla sinnesstämningar.

Regnbäddar för skyfall 

Torgstråket norrut består av en gatumiljö mellan ett nytt bostadskvarter, en skola och förskola. Här finns murar, sittplatser och planteringar.   

Samtidigt har jorden under stråket kapacitet för stora mängder vatten. Planteringar och träd drar nytta av regnbäddarna och hjälper till att ta upp nederbörd samtidigt som de skapar ett bättre lokalklimat. 

torgstraket 4 Kvarteret Lagern
Passagen mellan torg och tvärbana i Kvarteret Lagern.

Kontaktperson

Jenny Söderling

Studiochef landskap
+46 8 412 53 95

Förskolor i Varberg

Naturnära och skalbart koncept
Arkitektur, Landskap
Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2021
Entreprenör: MTA
Yta: 2 105 kvadratmeter
Fotograf: Kalle Sanner & Carl Ander

Tengboms klimatsmarta förskolekoncept står bakom tre nya förskolor i Varberg. Närhet till naturen, trämaterial och lekfulla färger ska ge barnen en positiv naturupplevelse även inomhus. Körsbär, lingon och fjärilar står för färgpaletten där forskning visat vägen.

förskolekoncept

Förskolorna Stenen i Tvååker, Klapperstenen i Breared och Bua förskola är alla ett resultat av det förskolekoncept vi på Tengbom arbetat fram med ambitionen att kunna appliceras och anpassas till olika platser. Gestaltningskonceptet utgår från visionen “I en skog, på en sten” där idén är att naturens inslag och färger från utomhusmiljön ska upplevas även invändigt på förskolorna.

– Alla förskolorna ligger i naturnära och grönskande områden. Här ska förskolan smälta in på ett naturligt sätt, berättar Amanda Karlberg som varit gestaltningsansvarig för projektet på Tengbom. Att jobba med skalbara koncept för förskolor är både hållbart och smart. De tre förskolorna skiljer sig lite mot varandra men har samma grundidé om naturen och trä som material.

l4a8670 web scaled Förskolor i Varberg

– Vi trivs jättebra i vår nya, fina och inspirerande förskola, säger Linda Persson som är rektor på förskolan Stenen. Pedagoger, barn och administrativ personal mår bra här! Vi tycker om ljuset, att det är högt i tak och färgerna. Förskolans planlösningar ger pedagogerna stora möjligheter att undervisa på ett varierat och intressant sätt. Vi har också stora möjligheter att dela in våra barn i olika mindre grupper vilket är ett vinnande koncept i vår undervisning. I och med att vi har ett flertal rum på varje hemvist så har vi även möjlighet att ha inspirerande, anpassade och växlande lärmiljöer. Ett rum byter ofta inriktning och material.

Trästomme synligt element

l4a8636 web scaled Förskolor i Varberg

Ett av målen i projektet var att bygga i trä, på ett klimatsmart och ekonomiskt klokt sätt. Två av förskolorna bygger på en trästomme och just trä genomsyrar både det interiöra och exteriöra. Trä som material ger också en taktil upplevelse – här kan barnen både se, känna och uppleva det. Resultatet harmoniserar med en lugn och lekfull färgskala som för tankarna till skogen.

Förskolekoncept med dagvila utomhus

Utevistelse är viktigt för förskoleverksamheten och dess förskolor i Varberg. Varje förskola har en fristående pergola – ett uterum byggt av träribbor. Pergolan ger skydd mot solstrålarna på gården och har samma lantligt inspirerade form som förskolebyggnaden, fast i barnskala. Träribborna och naturmiljön associerar nästan till ett sinnligt retreat eller vilohem. När ljuset och skuggorna faller igenom träribborna får också gården extra liv med hjälp av det varierande och stämningsskapande skuggspelet. Här leker barnen och pedagogerna. Dagvilan sker också utomhus på altanen.

förskolekoncept

– Inför dagvilan på förskolan hämtar barnen tillsammans med pedagogerna sina madrasser och täcken från ett uppvärmt rum i nära anslutning, säger Amanda. Varje dag vilar eller sover barnen sedan utomhus. Det går också i linje med konceptet för välmående som vi ville förmedla.

förskolekoncept

Förskolor i Varberg – en naturens färgpalett

Den visuella gestaltningsidén utifrån skog och sten fortsätter kulörmässigt inomhus att flörta med naturen. Istället för de ofta vanligt förekommande vita förskoleväggarna går färgskalan i detta förskolekoncept i mjuka och naturnära färger. Idén kommer från forskningen om färgläran med inspiration från en poppande sommaräng. Körsbär, lingon och fjärilar är exempel på färgglada detaljer som snarare står ut i helheten i kontrast till skogens jämna grönska eller bergens grå toner.

– Det är inte starka färger överallt, utan en färgglad balans som vi människor mår bra av. Där hjärnan blir stimulerad och håller sig pigg, förklarar Amanda. Färger är något som både barn och vuxna behöver.

Rummen i förskolorna med olika pedagogiska inriktningar som bland annat konstruktionsrum, sinnesrum och ateljé skiljer sig åt kulörvis.

l4a8886 web scaled Förskolor i Varberg
Ett mjukt och varmt förskolekoncept.

– Tänk ett vinterlandskap där allt är svart, vitt och grått, fortsätter Amanda. Då blir starka färgdetaljer varningskulörer för hjärnan. Jag tror att våra färgidéer från början kanske uppfattades som för bjärta och att de skulle ta över, men resultatet är långt ifrån skrikigt och alarmerande. Det känns mjukt och varmt, och passar otroligt bra till det trä som också är synligt inomhus i lokalerna.

Förskolekoncept med kreativa och flexibla gårdar

Även utomhus har förskolorna en stor, varierad och kreativ gård med lekredskap för alla åldrar. Ytorna på gården går att begränsa och skala upp eller ned så att de yngre barnen får en egen gård.

l4a8782 web scaled Förskolor i Varberg
Förskolor i Varberg.

– Nu när verksamheten varit igång ett och ett halvt år på den nya förskolan känner vi oss hemma, säger Linda Persson. Vi alla trivs bra och är mycket stolta över ”vår” förskola. Både byggnaden och undervisningen vi bedriver här!

Vi ritar inte bara förskolor i Varberg, utan också grundskolor, specialskolor och universitet. Kika här!

Kontaktperson

Östermalmshallen Padel

Återbruk räddar god arkitektur
Arkitektur, Landskap
Idrott
Uppdragsgivare:
Plats: Mölnlycke
Uppdragsår: 2022
Projekttyp: Återbruk av tillfällig saluhall i Stockholm till padelhall i Mölnlycke
Fotograf: Felix Gerlach

I ett av de största återbruksprojekten i Sverige fick vår tillfälliga saluhall med hemadress Stockholm nytt liv. “Först till sex vunna game” är nu det som gäller i Östermalmshallen Padel i Mölnlycke strax utanför Göteborg.

När renoveringen av Östermalmshallen i Stockholm var klar och den tillfälliga Östermalmshallen skulle rivas monterades den temporära byggnaden istället ned och fraktades till Mölnlycke för att återuppstå som padelhall.

Men även om fisk- och skaldjursdiskarna bytts ut mot padelbanor finns exklusiviteten kvar. De träbeklädda väggarna med synliga stommar ger en känsla av exklusivitet, långt från den vanliga plåtlådan som inhyser många padelhallar runt om i Sverige. Golv och väggar i omklädningsrummen är täckta med stora vackra terrazzoplattor och restaurangen med bar har utsikt över såväl sjön som spelet på padelbanorna.

Östermalmshallen Padel
Huvudentrén på Östermalmshallen Padel är klädd i cortenstål.
Östermalmshallen Padel
Padelhallens stomme vilar på en stödmur i platsgjuten betong som förlänger rumshöjden.

Rekord i återbruk

Arbetet med, och flytten av den tillfälliga saluhallen satte samtidigt svenskt rekord i återbruk.

00753 felixgerlach klar scaled Östermalmshallen Padel
Om våren och sommaren kan gästerna slå sig ned på uteplatsen med tillhörande servering för att njuta av utsikten över sjön.

– Det här är ett stort återbruksprojekt, kanske ett av de största i Sverige, säger Mark Humphreys, kontorschef på Tengbom, som ansvarat för projektet. En av de viktigaste lärdomarna är att god arkitektur är en förutsättning för långsiktig hållbarhet. Byggnaden har varit populär, en succé från början, och fastighetsbolaget Wallenstam har varit måna om att bevara och förstärka de fina kvalitéerna i anpassningen av byggnaden till det nya ändamålet och platsen. Ingen vill riva ett snyggt hus, helt enkelt.

Prisad hall med många funktioner

Den Tengbomritade hallen har tidigare (som Tillfällig Saluhall) vunnit Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris och också Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris. Som padelhall: vinnare i Architizer A+Awards kategori Sustainable Adaptive Reuse or Renovation Project, vinnare av Årets cirkulära bygginitiativ 2022, och även finalist i Architizer A+Awards kategori Gyms and Recreation Centers.

Östermalmshallen Padel
Västra fasaden – här är den nedre delen av fasaden klädd i stående furustavar. Kanalplasten på den övre delen släpper in ljuset i hallen.

– Många som besöker oss kommenterar att byggnaden är vacker, berättar Niklas Evheden, som driver den nya padelhallen. Och när de kommer in så är vissa faktiskt lyriska. Den ljusa och inbjudande miljön skiljer sig avsevärt ifrån andra hallar och att vi dessutom har en egen restaurang är unikt. Förutom träpanelen inomhus så kommenterar många att det är så mycket naturligt ljus från kanalplasten i väggarna. Det ser inte ut som någon annan padelhall de har varit i. Lokalen fungerar även utmärkt för konferenser och fester.

Ingen vill riva ett snyggt hus

Anpassad till sex dubbelbanor och restaurang

Östermalmshallen Padel
Padelhallen inrymmer sex dubbelbanor för padel och även en restaurang.

Vi på Tengbom fick också uppdraget att anpassa byggnaden till sin nya funktion och sin nya plats. Och några förändringar av byggnaden var nödvändiga. Bland annat har de invändiga pelarna och fasaden förlängts så att taket numera är två meter högre än när hallen stod på Östermalmstorg. Byggnaden anpassades också till marklutningen på den nya platsen och avrinningen från taket utökades, eftersom det regnar och blåser mer i Mölnlycke än i Stockholm. Förändringarna är synliga interiört och berättar om byggnadens historik.

Även namnet på padelhallen berättar om dess historia. Numera heter den Östermalmshallen Padel och ligger i Wallenstams nya stadsutvecklingsprojekt Mölnlycke Fabriker i Mölnlycke utanför Göteborg. I anslutning finns runt sjuhundra nya bostäder.

Trästomme­ underlättade flytt

Stommen i byggnaden är en prefabricerad träkonstruktion, fasadens nedre del är iklädd med stående furustavar och en övre del i kanalplast som släpper in ljus. Fasaden öppnas upp med glaspartier i restauranghörnet som ger både inblick i hallen och utblick över den närbelägna sjön.

– Östermalmshallen Padel visar också hur fördelaktigt prefabricerad träkonstruktion kan vara som byggnadsmaterial, säger Mark. Det gjorde det lätt att anpassa byggnaden till den nya funktionen, trots att vi inte planerade för den här typen av återbruk från början. Det har även varit lätt att montera ned och flytta byggnaden. Det här sättet att återanvända byggnader tror vi mycket på. De lärdomar vi fått med oss gör att det kommer att gå ännu lättare nästa gång.

Vinster och utmärkelser

Vinnare Architizer A+Awards 2024 i kategori Sustainable Adaptive Reuse samt kategori Gyms and Recreation Centers. Årets cirkulära bygginitiativ 2022. Som Tillfälliga Saluhallen: Architizer A+ Award, Design S Arkitekturpris, Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris. Samt longlistat på Dezeen Awards 2023.

Östermalmshallen Padel
Flygbild mot öster visar taklanterninerna som sticker upp från taket för att släppa in dagsljuset i Östermalmshallen Padel.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Riksarkivet i Härnösand

Demokrati och kulturarv
Riksarkivet
Arkitektur, Landskap
Kontor, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Yta: 35 000 m2 bruttoarea varav 24 000 m2 arkiv
Uppdragsår: 2020-2025 (landskap 2026)
Samarbetspartners: PEAB
Hållbarhetscertifiering: Miljöbyggnad Guld
Foto: Felix Gerlach

Blånande höjder, Höga Kusten, barrskog, röd granit och trä. Nya Riksarkivet i Härnösand hämtar sin identitet från det omgivande landskapet och blir ett landmärke. En plats där demokrati och kulturarv bevaras och tillgängliggörs.

Riksarkivet
Konstverket Behållarna av Salad Hilowle är infräst i träväggarna.
Riksarkivet

I Saltvik, på en högt belägen plats norr om Härnösand, ligger nya Riksarkivet. En stor och viktig byggnad, väl synlig från håll och med utsikt över Älandsfjärden. Här ska runt hundra personer arbeta sida vid sida med 258 000 hyllmeter arkiv.

– Vår vision handlar om det tidlösa, säger Pontus Eriksson, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom. Långsiktighet och öppenhet är värdeord för projektet. Vi skapade därför en tidlös form där vi dockar ihop arkivdelen med en kontorsbyggnad. Byggnaderna möter varandra i ett atrium och i en öppen besöksdel.

Riksarkivet

Historisk plats modellerad i 3D

Den utvändiga gestaltningen av Riksarkivet i Härnösand ger en klassisk byggnad men i modern tappning. Att arkivdelen är i betong har flera orsaker – bland annat hög säkerhetsklassning som brandkrav och inomhusklimat. Men också att arkivet ska möjliggöra för expansion och hålla över tid.

– Det är en väldigt stor byggnad som passas in i ett sluttande naturlandskap, berättar landskapsarkitekt Jenny Söderling. För att få den att landa fint och hållbart jobbade vi med 3D-modellering i gestaltningsprocessen.

Stora ingjutna stenar från trakten flörtar med Höga kustens röda klippor

Höga kusten och den röda graniten

Riksarkivet

I betongen gjuts Ångermanlands röda landskapssten in, Nordingrågraniten. Det röda syns på avstånd och navigerar besökaren rätt. Landskapet runtom fångas upp i samspelet mellan byggnaden och naturen, både i fasaderna och i repetitiva mönster i marken.

– Vi ville fånga upp naturen och det som finns på platsen idag, säger Jenny. Därför använde vi oregelbundet placerade stenhällar i marken som ger känslan av att naturen bryter sig upp och igenom på olika platser, utöver de annars strikta delarna.

Trä och grönska mjukar upp

Riksarkivet

I kontrast till arkivbyggnaden i betong är kontorsdelen i trä, både in- och utvändigt. Den bastanta träfasaden av limträpanel får liknande röda toner som arkivdelen.

– Tengbom har verkligen tagit med våra naturvärden, säger Håkan Viklund, projektledare på Riksarkivet. Vi är ett trä-län som exporterar mycket trä. De har också fått med Höga kusten och vår landskapssten Nordingrågraniten i gestaltningen. Det blir ett landmärke både för Härnösand och för länet.

Exteriört finns en variation i naturen och växtligheten, och grönområdet runt byggnaden ska efterlikna naturen. Regnbäddar – gröna, mjuka platser – som ska ta hand om regnvattnet bryter av mot de hårdare ytorna där tung trafik för leveranser och transporter kommer passera. Ett lager stenmjöl och grus mjukar upp parkeringen.

Riksarkivet Riksarkivet

Klimatsmart och högteknologisk i Riksarkivet

Solceller, sedumtak och målet att certifiera Riksarkivet enligt Miljöbyggnad Guld är delar av hållbarhetsambitionerna. Högteknologiska lösningar säkrar inomhusklimat och brandsäkerhet. Även Skatteverket ska husera i de nya lokalerna, två myndigheter ska flexibelt kunna arbeta under samma tak.

– Det här är en effekt efter pandemin. Många myndigheter ser i dag över sina ytor för att anpassa dem till hybridmöten, hybridarbetsplatser, och att kunna erbjuda hemarbete, säger Håkan Viklund. Själv tycker jag det är roligt att man kan ses fysiskt, och det skapar ju verkligen Tengbom för oss.

Riksarkivet

Demokratisk minnesbank

Ett arkiv kan i dag ses som gammalmodigt. Samlar vi verkligen papper fortfarande? Men genom grundlagen är arkiven en viktig del i svenska medborgares möjlighet till insyn, och att tillgängliggöra och digitalisera material bidrar till forskning och utveckling.

– I dagens tidevarv där demokratin sätts på prov på många håll i världen är ett arkiv en demokratisk institution, säger Pontus Eriksson. Här finns världen bevarad – som en del av det demokratiska samhället.

Riksarkivet

Kontaktperson

Pontus Eriksson

Ansvarig arkitekt
+46 8 412 52 60