Uppdragsgivare:Akridge, Western Development, och Orr Partners
Plats:
Washington DC
Projekttyp:
Bostäder
Samarbetspartner:
Antunovich Associates, West 8, BCT Architects
Uppdragsår:
2016-2020
500 lägenheter och gemensamma utrymmen stod på önskelistan när Tengbom flögs till Washington DC för att skapa en skandinavisk och exklusiv inredning som ska locka kräsna amerikaner att flytta till 1st Street på Buzzard Point.
– I love it!
– We love You!
– Bring forth the lobster!
– And the cappuccino!
Så kan det låta när man gör spännande arkitekturaffärer i USA. Vi har fått i uppdrag att skapa 500 lägenheter med tillhörande Amenity Space, som bland annat omfattar spa-anläggning, gym, takterrass med pool, i en fastighet i området Buzzard Point i Washington DC.
Projektet, som omfattar totalt 100 000 kvadratmeter, beräknas vara färdigt år 2020. Det är mycket som händer i området – hela stadsdelen står under utveckling av en mängd internationellt välrenommerade arkitektkontor, bland annat West 8 som vi samarbetar med i projektet.
Bakgrunden till Tengboms inblandning är en historia i sig. En av de ansvariga kunderna befann sig av en tillfällighet i Stockholm och blev blixtförälskad i Tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg. På stående fot bestämde han sig för att det var Tengbom han ville arbeta med.
Rakt in i hjärtat
Den befintliga byggnaden har tidigare blivit använd av US Coast Guard, men ska nu istället bli till bostäder. ”Scandinavian Design” var önskemålet. På plats i Washington presenterade Johanna Munck af Rosenschöld och Stefan Rydin grundligt hur de tänkte ta sig an projektet, komplett med teoretisk underbyggnad och materialexemplifiering. Temat är The Scandinavian Way of Living, ett koncept som besvarades med stående ovationer.
— Ja, det var helt oväntat, men jättekul. Det händer väldigt sällan att man får stående ovationer på möten i Sverige
Stefan Rydin, affärsutvecklare och arkitekt
Kärleken till ljuset och naturen
Tanken är att skapa något helt nytt i Washington DC:s digra flora av bostäder. Som kontrast till den rådande trenden där just nu, ”Industrial Chic”, föreslog vi ljusa träslag, naturliga material som läder, terrazzo och sten, allt med stort fokus på högkvalitativa materialmöten. Toppkvalitet och noggrann finish är a och o i en miljö som bygger på rena linjer.
— Industrial Chic var inte ett alternativ för oss. I stället har vi försökt utvinna essensen av Scandinavian Design med dess enkelhet och tydlighet, och för att göra en intressant och fungerande miljö måste utförandet vara av toppklass. Vi ställer väldigt höga krav på exempelvis material och mötet mellan dem. Golvet vi väljer är ett trägolv, men inte vilket som helst utan ett av yppersta kvalitet, och så tänker vi i varje enskilt fall, berättar Stefan Rydin.
Det nya bostadshusets utformning i Buzzard Point fokuserar på tillgång till naturligt ljus och ger mycket plats för gemenskap.
Vinnande kompetens med Buzzard Point
Våra bostads- och inredningsarkitekter vann uppdraget i tuff konkurrens med tre New York-kontor. Vi samarbetar med lokala arkitekter på plats, Antunovich Associates, men har huvudansvaret för gestaltningen. Uppdraget pågår kontinuerligt och projektet är preliminärt färdigställt under 2020.
High6 är namnet både på forskningsprojektet som strävar efter att hitta ett välfungerande sätt att bygga bra, prefabricerade flerfamiljshus och på det faktiska resultatet: ett trevligt, humant höghus byggt i fabrik. Sexvåningshuset ska stå klart under 2020.
Ett nytt sätt att bygga flerfamiljshus, så kan man sammanfatta forskningsprojektet High6 som Tengbom är en del av. Modulhus är i sig inte någon nyhet, villor har man tillverkat i fabrik och sålt som nyckelfärdiga länge, men de flesta högre byggnader är ritade och producerade på andra sätt. Nu blir det ändring på det. Projektet gör det både mer hållbart och lättare att planera byggandet av bostäder.
Företaget Obos har byggt bostäder sedan 1927, bland annat med varumärken som Myresjöhus och Smålandsvillan. Men de var intresserade av att utveckla sin affär, satsa på en ny marknad och utforska alternativa sätt att bygga, och samarbetet med Tengbom tog sin början. Under nästa år uppförs sexvåningshuset High6 i Kalmar.
– Det är en positiv utveckling att arkitekter har börjat närma sig industrin, och tvärtom. Alla tjänar på det. Det ger ett bättre resultat, bättre bostäder, i slutänden. Det är en viktig trend och vi är ett av de arkitektkontor som leder vägen, säger arkitekten Joao Pereira.
Det bästa av två världar
Förutsättningen för projektet var att använda Obos existerande fabrik och utgå från modulmåtten 4 x 12 meter för att kunna serietillverka och transportera lägenheterna till platsen där de ska bli uppförda. Totalt ska det bli 31 lägenheter, uppbyggda av 64 moduler som tillverkas och monteras med hög precision. Det dominerande materialet är trä, och det var viktigt att lägenheterna skulle kännas trevliga, moderna och inbjudande, samtidigt som tillverkningsprocessen utnyttjade tekniken och resurserna till max. Förutom bostäder kommer även gemensamhetsytor som cykelverkstad, växthus, förråd och en gemensam takterrass att inkluderas.
Fabriken som lab
För arkitekterna är det ett delvis nytt sätt att arbeta. Modulerna tillverkas klart i fabriken, komplett med kyl, frys och tvättmaskin, och körs sedan drygt tio mil till platsen där de ska stå. Att montera hela sexvåningshuset tar sedan endast en arbetsvecka. Fördelen med det tajta samarbetet mellan tillverkarna och arkitekterna är att utvecklingsarbetet har kunnat fortgå under hela projekttiden.
– Fabriken fungerar i det här fallet som ett laboratorium. Eftersom modulerna byggs klart på det löpande bandet kan man gå in i lägenheterna innan de är på plats. Vi kan se hur saker fungerar innan allt är helt klart och göra förbättringar innan modulerna monteras, berättar Joao.
Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen
Hög kvalitet i High6 är a och o
En av de största utmaningarna med projektet har varit att konstruera en byggnad som inte bara gör vardagen bättre för människor utan också harmoniserar med de strikt givna tillverkningsmallarna för prefabricerade byggnader. Att balansera estetik, funktion och tillverkningsprocesser har krävt innovativa lösningar och nära samarbete mellan alla inblandade parter. Design och funktion har stått i fokus, snarare än att låsa sig vid tekniska specifikationer. Vad vill människor att en bostad ska erbjuda? Vad är absolut nödvändigt för en familj att trivas och utvecklas? Dessa behov har analyserats noggrant, och svaren och önskemålen har formats och anpassats för att passa de givna ramarna.
– Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen, och dit har vi nått nu, avslutar Joao.
Med sin brokiga historia är det växande Hornsberg en unik plats att bygga på. Här har vi drivit idén om den moderna kvartersstaden – ett uppskattat koncept som gav vinst i ett parallellt uppdrag! Möt Hornsbergskvarteren.
Hornsberg på västra Kungsholmen i Stockholm är idag en spretig stadsdel. Den avskiljs från Kristinebergs 30-talsfunkis genom idrottsplatser och industribyggnader. Längs vattnet breder nybyggda bostadshus ut sig, och åt andra hållet hittar vi en bussdepå, också från 30-talet, mittemot en gigantisk stormarknad. Precis här planeras ett nytt bostadskvarter, och Tengbom har varit framgångsrika med sitt stadsmässiga förslag som bland annat utmärker sig genom omsorgen om bottenvåningarna.
Ett stadsmässigt kvarter med levande gatuplan
– Stadsbyggnadskontoret var väldigt glada över hur vi hade jobbat med kvarteret i sin helhet, säger arkitekt Lisa Westin. Det passade väldigt fint för Kungsholmen.
– Det handlar mycket om platsen Kungsholmen, säger arkitekt Nina Aidas. Att rutnätsstaden ska fortsätta ut i det här området, det är inte industriområdet som ska välla in i resten av Kungsholmen.
Vi vill att kvarteret mer ska tillhöra det som är gammalt på Kungsholmen. Ibland kan man gå förbi ett hus och se direkt att det är byggt på 90-talet. Men vissa byggnader kan vara klassiskt eleganta fast de är nya, de smälter in med det gamla.
Metamorfos
Det aktuella Hornsbergskvarteren ligger på ett hörn – som huset kommer att avfasas mot – och blickar åt ena sidan mot stormarknaden och åt den andra mot en äldre industribyggnad i tegel. Kanske kan hyresgästerna skymta Ulvsundasjöns vatten en bit bort. För ett område med en så mångfacetterad karaktär, och som befinner sig mitt i förändring, kan det vara läge att köra en klassisk linje.
Kvarterets gestaltning ska fånga Kungsholmens historiska anda
– Vad vi försöker göra i vårt kvarter är att mer tillhöra det som är gammalt på Kungsholmen, säger Lisa Westin. Ibland kan man gå förbi ett hus och direkt se att det är byggt på till exempel 90-talet. Men vissa byggnader kan vara klassiskt eleganta fast de är nya, de smälter in med det gamla. Vi har velat fånga platsens anda.
För det ändamålet läste teamet på om Hornsbergs historia. Spretigheten tycks vara något av en tradition: På 1600-talet bestod området av slott med tillhörande park. Denna grannlåt följdes av malmgårdar, bryggeri och andra industrier som i början av 1900-talet fick sällskap av kolonilotter och en velodrom (!).
Stilig struktur
Inte de mest självklara inspirationskällorna för bostadshus kanske. Istället tittade vi på det övriga Kungsholmens äldre bebyggelse, framför allt kvarter byggda på 1800-talet.
– Vi har tittat på fasaderna, men mer utifrån en struktur, förklarar Lisa. Sedan har vi försökt analysera det systemet och jobba med det på ett mer samtida sätt, och använda material som delvis speglar vår tid.
Innergården blir kvarterets egen mötesplats
På innergården blandas det lite strama med det organiska i form av ett lummigt, grönt torg. Det fanns en vilja att skapa en kvarterets egen mötesplats som anspelar lite på stadsrummen utanför, berättar arkitekterna Nina Aidas och Lisa Westin. Varje trapphus har fått sin egen speciella karaktär i form av unika entréer och variation i fasadmaterial. Samtidigt finns en röd tråd i helheten och i färgpaletten.
— Det är viktigt att man hela tiden har det mänskliga perspektivet. Att du inte ritar husen utifrån ett fågelperspektiv. Utan att du hela tiden tänker på vad det är du ser, upplever och känner i ögonhöjd.
Lisa Westin
Bottenplan i toppklass i Hornsbergskvarteren
Bottenvåningarna är en viktig del av byggnaden. De blir ofta styvmoderligt behandlade, men här har vi månat om detaljerna.
– Det är viktigt att man hela tiden har det mänskliga perspektivet, säger Lisa. Att du inte ritar husen utifrån ett fågelperspektiv. Utan att du hela tiden tänker på vad det är du ser, upplever och känner i ögonhöjd.
Nina föreslår att man tänker sig en promenad; hur ofta ska det ske en förändring på sträckan man går? Integrerade skyltlägen och sittbänkar är andra tips. Fasaden kan på så sätt också fungera som en möbel i stadsrummet och förmedla en personligare känsla.
Med sin heterogena historia och även bebyggelsens variationsrikedom har Hornsberg just en stark personlighet – det är blandningen som är dess styrka. Här finns alla förutsättningar att skapa en stadsdel för alla – ett Hornsbergskvarteren!
Ett flexibelt, urbant och hållbart boende för den moderna småbarnsfamiljen stod på önskelistan. Inga problem – vi satte tänderna i utmaningen direkt. Och nu har det blivit verklighet. Vi ritade stadsradhus tillsammans med Ikano Bostad efter vinst i utlyst tävling.
Husen hör ihop men har ändå en individuell karaktär
Målgruppen var den moderna barnfamiljen, och den kan ju i dag se ut på många olika sätt. Vissa föräldrar lever i par, vissa är ensamstående med barn, har en bebis på väg, eller tar hand om sina kids varannan vecka. Det ställer så klart krav på boendet. Vi tycker att det är viktigt att titta på folks vardag och rita hus för att passa människan, inte tvärtom.
Visionen vi hade med Ikano var att skapa ett smart, flexibelt och personligt boende och målet var att det ska vara anpassningsbart, möjliggöra kloka val och vara hållbart. Det tycker vi att vi lyckats med.
Varierande material, färger och förskjutningar skapar en stadsmässig känsla
Örat mot marken
Så vad efterfrågar familjer nuförtiden? Det var där vi började. Hur skulle vi kunna göra livet lättare för människorna som bor i husen, så att de fick tid över till annat än städa, diska, tvätta, stressa – ja, livspusslet, alltså?
Självklart ska hemmet vara trivsamt och inbjudande. Därför använde vi bland annat högkvalitativa material, både interiört och exteriör. En trivsam öppen spis, möjlighet att välja till ett växthus och en genomtänkt planlösning där nedre botten är mer öppen och social medan de övre våningarna ger en avskild känsla ritades därför in.
En annan, mer basal men välfungerande lösning på åtminstone en del av problemen stavas förvaring. Att en välstädad vardag förutsätter ordentligt med garderober, det är självklart. Vi ritade därför in extra mycket möjligheter att stuva undan. Och som grädde på moset måttanpassade vi dem efter IKEA:s populära garderobsserie.
Flexibilitet hederssak
Den typen av verklighetsförankring och flexibilitet har löpt som en röd tråd genom hela projektet, både från Ikano Bostads sida och vår.
— Konceptet utgår från ett fåtal komponenter som kan sättas ihop – lite som Lego – i olika konstellationer för att möta individer, samhället och platsen.
Stefan Rydin, uppdragsansvarig arkitekt för projektet
De kan tillsammans varieras för att skapa olika typer av hus, vilket ger ett byggsystem som går att påverka och utveckla över tid för olika platser. Urbana attribut som varierad höjd, förskjutningar, öppna bottenvåningar och privata övervåningar samt förnyelsebara material skapar en varierad miljö och förstärker stadskänslan.
Det är nästan svårt att se skillnad på visualiseringen på bilden och bilderna från de färdiga husen
En bättre värld för alla
Men om man vill göra världen bättre måste man tänka ännu större, och det gjorde vi. Det är inte bara familjernas vardag som ska göras mångsidig och hållbar utan hela kvarteret. Genom att bygga flexibla småhus kunde vi ta tillvara på områden där det annars skulle vara svårt att bygga, och utnyttja attraktiva adresser nära staden som tidigare har fått stå tomma.
Det är viktigt att skapa ett boende som fungerar på flera plan. Många unga familjer är väldigt intresserade av att vara klimatsmarta, men samtidigt ovilliga att kompromissa bort känslan och estetiken. Vi lyssnade på de önskemålen. Det finns goda chanser att anpassa sitt hus. Samtidigt har byggnaderna ett gemensamt formspråk och ett visuellt släktskap, vilket skapar den populära urbana looken. Dessutom finns smarta lösningar som exempelvis underhållsfria fasader, solceller på taken, sopsortering och bilpooler. Det här gör det avsevärt mycket enklare för föräldrarna att leva upp till sina miljöambitioner.
Byggnaderna har ett gemensamt formspråk och ett visuellt släktskap, vilket skapar den populära urbana looken
Först ut blev radhus i Vikhem i Staffanstorp och Elinegård i Malmö. Men hela poängen är att husen ska kunna anpassas för flera platser. Ikano har till exempel nyss köpt mark i Nacka för att bygga ytterligare 100 bostäder.
Bostadsmiljöer, Bostäder, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:Vätterhem/Skanska
Byggaktör:
Vätterhem
Plats:
Utanför Jönköping
Projekttyp:
Bostadsområde, lägenheter och radhus med eget ägande
Fotograf:
Felix Gerlach
Uppdragsår:
2016
På Strandängen, fyra kilometer från Jönköping invid Vätterns strand, växer det fram ett nytt bostadsområde. Den första etappen, Ormhuset och dess omkringliggande miljö, tilldelades Jönköpings kommuns stadsbyggnadspris 2015 i kategorin God Arkitektur. I den kommande andra etappen är kvartersstruktur och naturvärden i fokus.
År 2010 bjöd Vätterhem in till en arkitekttävling om en ny stadsdel strax utanför Jönköping. Vårt förslag ”Gläns över sjö och strand” vann tävlingens båda kategorier – både en översiktlig gestaltning av området, samt en detaljerad redovisning av hur den första etappen skulle kunna utformas. Hela området ska innefatta ungefär 1000 bostäder.
En hållbar stadsdel i dramatisk natur
Vår vision har varit att skapa en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsdel. I vårt förslag finns bland annat lågenergihus, kretsloppsanpassad energitillförsel med bland annat solfångare, och system för dag- och spillvattenhantering. Vi vill att arkitekturen ska ta tillvara på områdets fantastiska läge precis intill Vättern, den dramatiska naturen i det kuperade landskapet och det säregna ljuset. För att göra Strandängen till en stadsdel för alla har vi också utformat en mångfald av boendetyper, med tydliga grupperingar av byggnader i varierad skala.
Nära samarbete mellan kund, hus- och landskapsarkitekter
Våra hus- och landskapsarkitekter har arbetat med att förverkliga visionen i nära samarbete med Vätterhem. Utblickarna mot vattnet, ravinerna, växtligheten, stråk, platser och flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader bevaras och lyfts fram som viktiga element i områdets identitet. Här finns viktiga motiv med högt naturvärde, som en ring av gamla träd; överlag är det väldigt mycket fina gamla ekar som man har velat värna om. Vattnet blir i sin tur mer tillgängligt, bland annat genom att lägga ett cykelstråk längs strandkanten.
Ormhuset fick pris för god arkitektur
Den första etappen, flerbostadshuset Ormhuset, innehåller runt åttio bostäder. Byggnaden har fått sitt namn efter hur det slingrande följer landskapets topografi. Vi har också återspeglat områdets höjdvariationer i byggnadens volym, som varierar mellan tre och sju våningar.
En stor portal öppnar den långa fasaden, och skapar en siktlinje mot ett fint gammalt kapell som finns kvar i området. Lägenheterna har fantastisk utsikt över Vättern och Jönköpings centrum.
Ormhuset stod färdigt för inflyttning under hösten 2015. Snart därefter tilldelades byggnaden Jönköpings kommuns Stadsbyggnadspris med diplom i kategorin God Arkitektur.
Utvecklingen fortsätter runt Ormhuset
I anslutning till Ormhuset finns de så kallade kultur- och gatuhusen som håller ihop området stadsbyggnadsmässigt. Här finns också 14 radhus och tillsammans med Vätterhem har vi en hög ambitionsnivå för den arkitektoniska kvaliteten även i dessa hus. Gestaltningen knyter radhusen till Ormhuset, med förskjutna volymer medan fasadmaterialet blir utbytta till skiffer.
Inuti radhusen har vi skapat öppna, ljusa rumssamband. Köket och matsalen är hemmets hjärta, med koppling både till uteplatsen, och via trappan till våningen ovanför. På plan två ger snedtakets synliga konstruktion karaktär åt rummen. Här finns också en takterrass.
Etapp 2 är vidare förlagd i norra delen av Strandängen. Här har vi utvecklat en detaljplan som är anpassad efter områdets karaktär. Mot järnvägen försöker vi skapa en buffertzon med en tätare, högre kvartersaktig struktur. Mot skogen faller byggnationen i skala och blir glesare.
– I hela området löper ”gröna fingrar” genom bebyggelsen och längs den centrala bygatan är tanken att du ska kunna uppleva både natur och arkitektur.
Samarbetspartners:
Chalmers, HSB, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Electrolux, Elfa, Göteborg Energi, Peab, Tieto, Vedum
I detta unika levande labb – HSB Living Lab – huserar studenter och forskare samtidigt som vi forskar på deras levnadsvanor såväl som material och teknik som är avgörande för hur vi kommer att bygga framtidens bostäder. Baserat på de fakta vi får fram är vi med och formulerar förändringen vi ser nödvändig för att ge kommande generationer bättre förutsättningar.
Vi valde att som första externa partner gå med i HSB LivingLab hösten 2013. Vårt engagemang resulterade i fas ett, vilket innebar att vi och övriga partners, HSB, Chalmers och Johanneberg Science park, fick en fysisk byggnad. Idag är vi tolv partners. HSB Living Lab är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Under tio år kommer huset att fungera som ett levande laboratorium och hem för cirka 40 studenter och forskare.
Foto: Felix Gerlach
HSB Living Lab är en arena för att utveckla nya sätt att bygga och forma framtida bostäder, men även en plattform för arbetet samarbetspartners emellan. Här finns en boendedel med studentbostäder och en utställningsdel med bland annat kontor, möteslokal och showroom för forskningsresultat. Projektet är världsunikt då det är det första hus där människor bor samtidigt som forskning pågår.
Där gårdagens arkitekt skulle anse sig vara färdig vidareutvecklar vi nu byggnaden och programmet i byggnaden
Vår roll som arkitekter
Vi har självklart ritat byggnaden, men den är långt mer än bara ett fysiskt skal. Vi har designat förutsättningarna för en föränderlig forskningsplattform, anpassningsbar både ur ett ekonomiskt och funktionellt perspektiv, baserat på det vetenskapliga arbete som ska bedrivas i byggnaden. Strukturen bygger på moduler, vilket är en del i forskningen och kommer att utvärderas för framtida bostadslösningar. Exempelvis för infillprojekt på en gata eller solitärt på en öppen plats. Delar av enheterna skulle även kunna placeras på ett tak för tredimensionell fastighetsbildning.
HSB Living Lab. Foto: Felix Gerlach
– Där gårdagens arkitekt skulle anse sig vara färdig vidareutvecklar vi nu vårt arbete med byggnaden och programmet i den. Det är en speciell och spännande situation för oss att arbeta med ett projekt där målet inte är en färdig struktur, utan snarare en ständigt uppdaterad föränderlig process, säger tidigare arkitekt Peter Elfstrand.
Som arkitekter tar vi stort ansvar för samhällsbyggnad och tänker i större perspektiv med stor långsiktighet. Det vi planerar för och bygger i dag måste framtidsanpassas med största förankring i verkligheten. Men vad kan vi egentligen veta om framtiden? Ingenting, skulle många hävda, men vårt engagemang i HSB Living Lab är en unik möjlighet för oss att delta i dialogen om forskning och boende både i samtiden och i framtiden. Under resans gång har vi möjlighet att ställa frågor som: varför är det som det är i dag? Hur blev det så? Kan vi ändra något, och i så fall hur? Matcher det vi ser vårt tids behov?
Hur man ska och inte ska göra
Det är lätt att förskansa sig kunskap om hur man inte ska göra, också kallat att vara efterklok. Till exempel är vi många som är överens om att det inte är en bra idé att bygga bostäder baserat på lagar regler som härstammar från 40- och 50-talen – vilket vi ändå gör idag.
HSB Living Lab. Foto: Felix Gerlach
Resultatet blir knappast byggnader för framtiden, anpassade för generationer med helt andra behov och syn på livet än deras föräldrar hade. Liknande forskning som vi ger oss in i med HSB Living Lab har gjorts förr. Referenserna går bland annat till köksstudierna i Folkhemmet på 30-talet och Case Study-husen som byggdes i USA under efterkrigstiden som ett experiment för att råda bot på den då akuta bostadsbristen. Många experiment liknande dessa kan avskrivas som floppar idag, då det inte alls förankrades i vad människan efterfrågade. Så vad talar för att detta levande labb ska nå framgång?
– Vi är tolv lika delaktiga och mycket engagerade partners där samarbetet mellan akademi och näringsliv är centralt. Nu har vi nått en nivå där vi börjar jobba tillsammans på riktigt och resultaten väntar inte på att visa sig, men allra viktigast är kanske att alltid sätta människan i fokus, säger Peter Elfstrand.
Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om
Foto: Felix Gerlach
Människan i fokus
Huset är förstås en teknisk högborg, med bland annat hundratals sensorer som övervakar och analyserar de boendes levnadsmönster och vanor. Det mäts exempelvis hur ofta fönster öppnas och när, likaså kylskåpen, för att kunna avgöra när det lönar sig sätta igång nedkylning.
Högborg även för hållbarhet
Som arkitekter har vi en avgörande roll i att skapa framtidens hållbara samhällen och hus. Vi tar det på största allvar.
El- och vattenanvändning är två stora områden som man kommer att analysera. Däremot vill man förstås inte att de boende någon gång ska känna sig ”övervakade”. Av den anledningen avidentifieras all data. De boende ska främst se byggnaden som ett hem, samtidigt som alla partners ska ha möjlighet att ”klä på huset” med sina specifika kunskaper och forskningsprojekt. En demokratisk design.
En demokratisk design i HSB Living Lab
En del kritik och frågor har kretsat kring byggnadens estetik. Nej, det ser inte ut som något ur en sci-fi-film, och det finns goda anledningar till det. Målet var aldrig att skapa någon ikonbyggnad som tar fokus från innehållet, utan istället en föränderlig plattform som lever och är inkluderande. Vår roll som arkitekter i detta projekt är inte att i förhand peka på några svar eller lösningar, utan att skapa förutsättningar för att de kan växa fram. Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om. Detta resulterar i en generisk design, med standardmått i så stor utsträckning som det är möjligt, med bland annat utbytbara paneler och system. Byggnadens estetik förhåller sig konsekvent till dessa grundmått.
– I HSB Living Lab har vi inte kunnat ta något för givet, vi har kastat upp allt i luften och testat gränserna mellan privat, publikt och offentligt. Vi har gjort fokusgrupper med allt ifrån beteendevetare till segelbåtstillverkare med specialkunskap om kabysser. Att inte ta något för givet har varit en stor utmaning, men också drivkraften, säger Peter.
En stor utmaning
Att vara helt självgående som arkitekt i ett projekt, att ställa frågor, driva dem och se till att de undersöks och besvaras, är utmanande. Det går också emot vår tradition på vissa sätt. Samtidigt är det en styrka för oss att få möjlighet att vara så experimentella och konceptuella. Vi räknar med att lära oss mycket genom de projekt vi genomför i huset. Säkert även av misstag vi gör. En av våra studier, kallad Next Generation Kitchen, har redan resulterat i en produkt som studenter från Rice University nu testar i prototypfas i huset. Den heter BioBlend och är en avfallskvarn som skapar en finmalen kompost i ett slutet system.
Vi forskar även kring framtida förvaring i huset och solceller på fasaden. På tio år kan det hända mycket. Det vi främst kommer dra lärdom av är kanske sociala aspekter om hur vi ska och vill bo i framtiden. I realiteten innebär vår medverkan i projektet att vi har brukare på armlängds avstånd att föra dialoger med.
Den största vinningen för oss som arkitekter är kanske ändå att vi, baserat på fakta, kan vara med och formulera förändringen vi ser för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. När det kommer till att bygga framtidens hållbara städer och hus har arkitekten en viktig och avgörande roll. Denna provar, analyserar och utmanar vi nu för att bli ännu bättre på det vi gör.
Vi kan trä. Vi bygger gärna i trä. Så när en kommun med hög miljöambition och ett stort behov av nybyggnation berättade om sin vision för Fristad på Åsbovägen var våra punkthus helt byggda i trä svaret alla sökte.
Våren 2015 stod två höghus i trä färdiga på en kulle vid en dunge utanför Borås. Punkthusen av samtida karaktär, med välvda tak och med en fasad av träspån drar sannerligen blicken till sig. Men uppmärksamhet eller skryt har aldrig varit några punkter på agendan för hyresrätterna i Fristad. Från Borås kommuns håll pratade man istället om att satsa på trä, bland annat för dess goda miljöegenskaper.
Bild: Bert Leandersson
Det allmännyttiga bostadsbolaget Fristadbostäder Fribo hade inte byggt nytt sedan 1991, så det fanns ett stort behov av nya lägenheter i Fristad. Och när det väl var dags att investera ville man göra det genom att belasta klimatet så lite som möjligt. Upphandlingen vanns av det lokala bolaget Fristad bygg – experter på industriellt träbyggande sedan 75 år tillbaka.
– Vi ville verkligen inte se något annat företag bygga trähus i vår egen hemby, säger Daniel Lyckvik, projektledare på Fristad Bygg, till Byggindustrin i artikeln ”Trästomme gav bättre livscykelanalys” (24 feb 2016).
Att bygga och konstruera i trä
Fribo valde att bygga hus med trästomme för minimal klimatpåverkan.
– Tillsammans med byggentreprenören gjorde vi en livscykelanalys som visar att räknat på en livslängd på 50 år så har vi halverat husens koldioxidutsläpp genom att välja trästomme, jämfört med om vi byggt samma hus med betongstomme, säger Kjell-Ove Sethsson, vd på Fribo, till Byggindustrin.
Trä är hållbart
På Tengbom utvecklar vi ständigt nya hållbarhetslösningar. Vi har specialister inom Sweden Green Building Council’s certifieringssystem Miljöbyggnad, inom BREEAM, LEED, WELL, passivhusteknik och materialval utifrån livscykelperspektiv. För att nämna några.
Våra arkitekter, Magnus Almung och Jan Izikowitz, gick igång på kommunens ambition och jobbade enligt profetian ”trä rakt igenom”. Att bygga i trä behöver inte, som många kanske tror, innebära höga produktionskostnader som resulterar i höga hyror, vilket i sin tur leder till segregering och exklusiva bostäder. Våra arkitekter har istället satsat på ett riktigt rationellt byggande.
– Byggnaderna är uppförda med industriella metoder med hög grad av prefabricering.
Jan Izikowitz, ansvarig arkitekt
Åsbovägen, Fristad. Bild: Tengbom
Byggnaderna på Åsbovägen är uppförda med industriella metoder med hög grad av prefabricering. Exempelvis var de upp till 16 meter långa våningshöga massivträelementen förarbetade med infrästa spår för elinstallationer och fönsteröppningar. Att bygga i trä förkortar även byggarbetet på plats, för man har inga uttorkningstider att ta hänsyn till, som man måste anpassas sig efter om man bygger i betong.
Foto: Bert Leandersson
Träets låga vikt underlättar även transporter och grundläggning, så det finns enormt många fördelar”, säger Jan Izikowitz.
Genom att jobba med trä rakt igenom, från stomme till inre ytskikt, garanterar man ett litet koldioxidavtryck, då trä är ett så pass hållbart material. Det åldras dessutom väl och så småningom kan det återanvändas som bränsle. Massivträ kan dessutom härbärgera energi och luftfuktighet. Spånfasaden är även den ett ekonomiskt alternativ, då det är spill från tillverkningen av cederträfasader i Kanada. Som vi var inne på är priset förstås lika mycket en fördel. Låt oss ta ett räkneexempel; kvadratmeterpriset för en bostad i Fristad hamnar i genomsnitt på 1450 kronor, vilket innebär att en tvåa på 60 kvadratmeter kostar ungefär 7 500 kronor i månaden.
Känslan av att vara omsluten av naturliga material är svår att sätta ett pris på.
Livskvalitet
Gott så långt, men hur är det att bo i dessa miljöoptimerade lågenergihus? Den livskvalitet man upplever när man bor och vistas i trähus är en bonus som kommer på köpet. Känslan av att vara omsluten av naturliga material är svår att sätta ett pris på.
Även interiört följer träet den boende och bidrar till en varm och omslutande atmosfär med vitlaserade innerväggar. Genomgående trapphus och dagsljusinläpp från flera håll och utblickar i två riktningar gör hyresrätterna i Fristad till riktiga pärlor. Det är inte bara vi som tycker så, även de boende i Fristad hyllar projektet.
Foto: Bert Leandersson
– Vi har inte satt upp några tavlor ännu, det är så fint med träväggar, säger Rickard Harvonen, till GP Bostad i artikeln ”Hyreshöghuset tar trä till nya höjder” (1 feb 2016).
I samma artikel där ett flertal boende på Åsbovägen blir intervjuade höjer man även ljudisoleringen som en mycket positiv sak. Ljud vandrar lätt i trähus, men det har arkitekterna Magnus Almung och Jan Izikowitz löst genom att varje enskilt lägenhet är en ljudisolerad box, vilka i sin tur är staplade på varandra. Vi sätter stor vikt vid att inte nöja oss med befintliga lösningar om de inte lever upp till förväntat resultat. Denna lösning var en ekonomisk utmaning, men en som vi löste till en kostnad jämförbar med genomsnittliga hyresbostadsprojekt. Och än en gång lyckades vi bevisa att det inte behöver vara dyrare att bygga i trä.
– Det är väldigt motiverande att bygga hyresrätter med hög kvalitet. De här husen sticker ut på många sätt, säger Magnus Almung.
Foto: Bert Leandersson
Husen på Åsbovägen prisade och älskade av alla
Hyllningar har kommit från många håll när det gäller hyresbostäderna på Åsbovägen i Fristad. Mest stolta är vi förstås över att vi vann Borås Stadsbyggnadspris 2015 i kategorin bostadshus. Priset delas ut var tredje år och lyfter goda förebilder inom arkitektur och stadsbyggande i kommunen. Juryn lyfte bland annat vårt och våra samarbetspartners sätt att tänka nytt, husens tydliga karaktär, samt att de bidrar till att förtäta Fristads centrala delar.
Leif Josefsson är boende i Fristad och säger till GP Bostad (1 feb 2016):
”Det är stil på husen, de är lite annorlunda. Det är hus som alla uppskattar, så jag tror det kommer att bli många fler sådana här i framtiden.”
Många drömmer om ett boende i Vasahusets vindar och det är lätt att förstå varför. Centralt i Uppsala, i den anrika och folkkära stadsdelen Luthagen, ligger ett utmärkande sekelskifteshus. Byggnaden går under namnet Vasahuset men i folkmun blir det ofta omnämnt som ”blå huset” på grund av dess sällsynta, dovt blå kulör. Den höga byggnaden ligger precis intill den levande Vasaparken och blickar mot två av Uppsalas mest välkända landmärken – domkyrkan och slottet.
Ny lag – nya möjligheter
I studentstaden Uppsala råder ständig brist på mindre bostäder. Det är dock inget platsbundet problem. Faktum är att mer än hälften av landets kommuner har brist på ungdomsbostäder. För att öka möjligheterna att bygga mindre bostäder trädde den 1 juli 2014 vissa ändringar och lättnader i plan- och bygglagen i kraft. I samband med att dessa nya regler föddes återväcktes en vilande idé om att nyttja Vasahusets vindar hos vår beställare, Setune. Nu erbjöds plötsligt möjligheter som kunde göra idén till verklighet.
Vasahusets vindar. Foto: Setune
Ett färdigt koncept utvecklades. Målet var flertalet nyproducerade, optimalt planerade 1:or om ca 35 m² vardera, med inflyttning under första kvartalet 2017. Under hösten 2014 blev samarbetet mellan oss och Setune ett faktum, och vi hade en mycket spännande utmaning framför oss.
Tengbom har historiskt sett en tradition i att förädla byggnader som är av kulturhistoriskt intresse. Vi kan kultur!
Vi kan kultur!
Uppmärksammade och välkända Vasahuset är centralt beläget, i ett område som är svårt att förtäta. Att berika området med många små, intressanta lägenheter med en fin utsikt över Uppsala är en stor kvalitet i projektet. Eftersom huset är kulturhistoriskt intressant har det erbjudit en del utmaningar. Det har exempelvis pågått en lång diskussion kring hur vi bäst kunde tillföra dagsljus till lägenheterna. Vi har samarbetat med såväl kommunen som med en byggnadsantikvarie för att möjliggöra detta utan att förstöra husets karaktär. Tengbom har historiskt sett en tradition i att förädla byggnader som är av kulturhistoriskt intresse. Det vill säga: vi kan kultur!
Innovativa möjligheter i Vasahusets vindar
Den befintliga vinden gav oss en utmaning man inte ofta stöter på. Det har varit ett gott samarbete med Setune, som hela tiden varit nyfikna och öppna för att testa nya grepp. Vindens volym möjliggjorde, fördelat på två plan, hela 29 lägenheter om cirka 35 kvadratmeter. Lägenheterna når man via ett gemensamt galleri.
Projektet är ett konkret exempel på en hållbar lösning för att underlätta bostadsbristen i centrala Uppsala – och även i andra svenska städer.
Förändringarna i plan- och bygglagen gav oss med Vasahusets vindar möjlighet till innovation, genom att utnyttja potentialen i en tidigare outnyttjad byggnadsvolym. Projektet är ett konkret exempel på en hållbar lösning för att underlätta bostadsbristen i centrala Uppsala – och även i andra svenska städer. Drömmen om att få bo i det blå huset kan dessutom bli verklighet för några till.
Samarbetspartners:
EVK Energi & VVS-konsult AB, SWECO Systems AB , Brand & Riskanalys AB
Högst upp på Möllebacken i centrala Karlskrona blir en exklusiv byggnad med arton vackra, välplanerade lägenheter uppförd. Nordstjärnan erbjuder en kontinental boendeupplevelse och fantastisk utsikt över både staden och skärgården. Här har vi verkligen fått möjlighet att satsa på genomgående kvalitet. Inifrån och ut.
Ett landmärke på Trossö, med urban och exklusiv känsla och högkvalitativa material. CA Fastigheter hade en tydlig vision när de letade arkitekt för något så ovanligt som ett helt nytt bostadsprojekt mitt i Karlskronas gamla stadskärna. Vi älskade direkt deras känsla för detaljer och vilja att skapa något unikt, och blev så glada när vi fick uppdraget. Genom vårt kontor i Kalmar kunde vi effektivt och genom daglig kontakt driva arbetet framåt.
– Nordstjärnan har varit ett riktigt drömsamarbete. Samspelet och förtroendet mellan CA Fastigheter och oss har inneburit både en rolig process och riktigt fin arkitektur där vi verkligen kunnat förena funktion och estetik. Vi har alla lagt ner vår själ i det här projektet.
Johan Kjellnäs, ansvarig arkitekt
Speciella förutsättningar – rationella lösningar
Uppdraget med Nordstjärnan innebar att rita ett punkthus om åtta våningar med arton lägenheter i åtta olika utföranden, inklusive ett penthouse med direktentré via hiss. Samtliga har utblickar i flera väderstreck, med stora fönsterpartier, balkonger eller terrasser. Detaljplanen för den sluttande tomten krävde en reglerad volym och en av våra första utmaningar var att få ut så mycket som möjligt av fastigheten inom de snäva gränserna. Vi behövde också utveckla en rationell byggprocess, eftersom att det centrala och ganska trånga läget ställer specifika krav gällande till exempel transporter och ledtider.
Illustration: Tengbom
Tegel som kan hängas på fasaden
Genom hela gestaltningsprocessen har vi arbetat fram lösningar med hållbara och kvalitativa material, ofta traditionella men i modern form. Vi klädde till exempel huset i glaserat, nyanserat skärmtegel som på kort tid kan hängas upp på fasaden – på dolda skenor. En sockelvåning i granitkeramik, den guldanodiserade plåten som täcker stora delar av penthouset och taket, samt balkongernas helglasade räcken, utgör vackra kontraster mot teglet.
Inredningskoncept med omsorg
Interiört har vi tagit fram allt från planlösning till inredningskoncept. Utgångspunkten har även här varit känslan för detaljer och äkta material, och att miljöerna ska återspegla husets arkitektur. Vi utformade stora ytor i en öppen planlösning för att ta tillvara på både maximalt ljusinsläpp och utsikt. Vi jobbade mycket med samspelet mellan de olika rummen, som förstärktes genom få material utvalda med omsorg. Köpare av de nya lägenheterna kommer att ha möjlighet att välja mellan två olika inredningskoncept. Båda har vi tagit fram med tidlösa, taktila materialval och integrerad teknik.
Illustration: Tengbom
3D-illustrationer återger känslan för potentiella köpare
I projektet har vi också producerat 3d-renderingarna som ligger till grund för försäljningen av bostäderna. Våra illustrationer visar både hur Nordstjärnan kommer att se ut exteriört och som en del av stadsbilden i Karlskrona. Men även de interiöra miljöerna och inredningskoncepten.
Projekttyp:
Markanvisningstävling för blandstadskvarter
Entreprenör:
Peab
Samarbetspartners:
Innovativ projektledning, WSP
För markanvisningstävlingen om ett nytt blandstadskvarter med bostäder och dagligvaruhandel i Brunnshög har vi gestaltat en miljö med fokus på att leva istället för att konsumera.
I nordöstra delen av Lund växer den nya stadsdelen Brunnshög fram runtomkring de två forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Tanken är att området ska inhysa upp emot 40 000 boende och sysselsatta.
Den övergripande ambitionen för Brunnshög är att bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö och därför ett skyltfönster för hållbart stadsbyggande i världsklass. Med klokskap och ansvarstagande i planeringen ska det här resultera i en miljö som lockar människor från hela värden.
Illustration: Tengbom
Arkitektur som maximerar sinnesintrycken
Att leva upp till Brunnshögsvisionens högt ställda mål, och samtidigt vara ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande, har varit centralt i utvecklingen av konceptet för kvarteret. Vår ambition är att skapa en livsmiljö som uppmuntrar till att ta sig tid till att leva istället för att konsumera varor. Att minimera klimatpåverkan genom att dela, hyra, låna eller byta saker med varandra i området. Och att maximera sinnesintrycken genom en inbjudande arkitektur med fokus på odling, mat och samtal.
Illustration: Tengbom
Kvarter med fokus på matens livscykel
Vårt kvarter fokuserar till stor del på matens hela livscykel, från odling och försäljning till beredning och hantering av matavfall. Vi ser en plats som kan utgå från maten, diskutera dess betydelse i den framtida staden och ge den robusthet och de flexibla förutsättningar som krävs för att aktörer i området kan ta vid och göra sin egen tolkning av dess roll i våra liv.
Ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande
Visionen för kvarteret är också att skapa en mångfald av stadsrum av olika storlek, funktion och grönstruktur. Och vad gäller husen som blir byggda så ska de kunna stå i hundra år. Fasaderna är klädda med tegel, ett material som står för trygghet, identifikation, värme och samtidigt tyngd. Adderade element i stål, trä och glas är tydligt underordnade huvudvolymerna. Klätterväxter på fasader och balkonger blir över tid en integrerad del av gestaltningen. Strukturen som helhet ska tåla användning, återanvändning – och också upplevas över tid.
