Arkiv

Djupängens vårdboende

Socialt umgänge i hemlik miljö
Djupängens vårdboende äldreboende
Arkitektur
Vård & forskning
Uppdragsgivare: Hammarö kommun
Plats: Hammarö, Värmland
Vad: Äldreboende
Färdigställt år: 2020
Fotograf: Felix Gerlach samt Mia Hernell Blomquist, Helena Christersdotter

Djupängens vårdboende i Värmland växte fram ur ett fint och nära samarbete där alla – från demenssjuksköterskor och socialchefer till elmontörer, teknikkonsulter och såklart hyresgäster– hade en röst i utformningen. Från start till mål har lyhördhet och omtanke om de boendes behov och välmående stått i centrum.

image00017 Djupängens vårdboende
När det nalkas fest åker såklart gitarren fram. Foto: Mia Hernell Blomquist

— Miljön ska kännas som ett hem och inte som en institution, förklarar Anki Haasma, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom i Karlstad. Vi har därför utformat Djupängen för att främja både god boende- och arbetsmiljö, ökad orienterbarhet för både personal och hyresgäster, och med anpassning efter de boendes individuella behov.

När alla bidrar blir det bäst

För att uppnå en positiv livsmiljö har projektet följt en så kallad partnering-modell, där en serie workshops garanterat att alla röster blivit hörda under hela processen. Från den första startworkshopen där grundläggande värderingar och mål sattes, till en slutworkshop som modererades av en extern part, har engagemanget varit högt. Resultatet? Ett boende där alla är lika nöjda och där slutkunden – hyresgästerna och deras anhöriga – är mer än tillfreds.

— Vi jobbar intensivt med att få till aktiviteter som ger människor mål och mening och det är en enorm fördel att få jobba i de fantastiska lokalerna som finns på Djupängen. Vi får ofta höra av folk som kommer till oss att – oj kan ett äldreboende se ut så? Och ja, det kan det verkligen, säger Mia Hernell Blomquist, utvecklingsledare på Hammarö kommun.

Delta i dans och sång, fika på caféet, ta ett glas vin med en vän, stapla ved i trädgården, eller läs en riktigt bra bok i biblioteket

Djupängens vårdboende äldreboende
Här ryms 120 hem i omsorgsfull utformning – det ska kännas hemma. Foto: Felix Gerlach

Hemkänsla med närhet till grönska

Djupängens vårdboende är verkligen de boende i fokus. Boendet rymmer 120 lägenheter, fördelade på tre flyglar som omfamnar två mindre och en större innergård. Den centrala innergården är utformad för att skapa en trygg och trivsam miljö. Här ska det vara enkelt för alla boende att kunna vistas utomhus. Från entrén kan man nå samtliga utrymmen via gångar som vetter mot innergården.

Byggnadens interiör är omsorgsfullt utformad för att ge en hemtrevlig känsla. Temat för boendet, Ängen, är inspirerat av byggnadens naturnära läge, vilket syns i både färgval och symboler. Varje avdelning har blivit tilldelad en unik blomma från ängsmiljön, och gemensamma utrymmen, som det stora allrummet, är färgsatta i varma och inbjudande toner. Den öppna spisen och loungemöbleringen bidrar till en trivsam känsla som för tankarna till ett kafé snarare än ett traditionellt äldreboende.

Från egentid till gemenskap – man väljer själv

Anki berättar hur personalens delaktighet i allt från byggnadens funktioner till detaljer i inredningen var en central del i utformningen av Djupängens arkitektur. Med ängen och skogen i ryggen och staden framför dig ska du känna dig trygg och delaktig i samhället.

— Det moderna boendet ska spegla livet, både utanför och innanför hemmets väggar, säger Anki.

Lägenheten är hyresgästernas privata bostäder, och hit ska man kunna dra sig tillbaka och ha egentid om man känner för det. Ute på avdelningen finns möjlighet att delta i den sociala samvaron med de närmaste grannarna.

Här erbjuds de boende en rad aktiviteter. Som att besöka frisören och delta i dans och sång, eller att fika på kaféet, ta ett glas vin med en vän, stapla ved i trädgården, eller läsa en bok i biblioteket. Djupängens Instagram-flöde är fyllt med livsbejakande inlägg på personal och hyresgäster som har roligt och mysigt ihop (följartips!). Nedan bilder av Felix Gerlach.

Behagliga former och texturer

Projektet med Djupängens vårdboende har även omfattat uppdraget att projektera inredningen, med målet att skapa en mysig och funktionell inomhusmiljö. Färgsättning, ljussättning och möblering har noggrant utformats, hela tiden med partnering-modellen i åtanke. Möblerna är valda med stor omsorg för att ge komfort, stöd och säkerhet, med rundade former och ytor som är behagliga att röra vid och se på. Inredningen ska vara flexibel och stötta både socialt umgänge och avskildhet.

— Det finns ytor för umgänge, precis som det finns möjligheter för enskilda stunder med utsikt över omgivningarna, berättar Anki. Materialvalen bidrar till en varm och inbjudande känsla. Samtidigt är de hållbara och lätta att rengöra, vilket gör dem idealiska för en miljö som kombinerar estetik med praktisk funktion.

image00018 Djupängens vårdboende
Hole in one, är vi övertygade om. Foto: Mia Hernell Blomquist

Kontaktperson

Anki Haasma

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 54 400 50 68

Malmö bårhus

Inför döden är vi lika
Arkitektur
Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Byggaktör: Peab
Uppdragsår: 2016-2021
Konstnärlig gestaltning: Titel: "Träden, vattnet och stenarna" av konstnär: Anna Ekman
Samarbetspartners: VMZinc, Plåtexpressen
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver

Malmö bårhus behövde förnyas. Utifrån storlek och för att passa in i samtiden. Ett bårhus är en plats för alla människors sorg och sista avsked, oavsett religiös- eller social tillhörighet – samtidigt måste byggnaden fungera som en modern arbetsplats.

Malmö bårhus
Den nya byggnaden i zinkplåt har sin lägsta punkt i kopplingen mot kapellet i Limhamnstegel. Glasgången med konstfotografi i etsat glas kopplar samman de båda byggnadskropparna. Foto: Mads Frederik

Malmö är en av Sveriges största städer och stadens bårhus ska vara en neutral plats som välkomnar alla, oavsett religion, ålder eller social tillhörighet. En rofylld plats för närstående att ta ett sista farväl. Projektet är en del av Nya sjukhusområdet i Malmö och består av en nybyggnation och uppgradering av bårhuset tillsammans med det befintliga kapellet.

180 nationaliteter ska ta farväl här

Den som är skriven i Malmö och avlider, oavsett var på jorden hen befinner sig, kommer till Malmö bårhus. Byggnaden ska kunna nyttjas av runt 180 olika nationaliteter från Malmö – på samma villkor. Under projektets gång har därför stadens invånare och brukare, samt begravningsentreprenörer och medarbetare engagerats i workshops för att säkerställa en byggnad som välkomnar alla. Extra viktigt har varit att skapa en religionsneutral plats där människor med olika bakgrund, ålder och trosuppfattning kan ta avsked. Symboler och annat som kan kopplas till en specifik religion har undvikits – även i byggnadens exteriör och i dess material.

Malmö bårhus
Lilla visningsrummet är religionsneutralt och har vackra naturmaterial som åldras med värdighet. Granit på golven och ekpanel tillsammans med betong på väggarna ger rummet en påtaglig materialitet. Foto: Mads Frederik
dsc3108 Malmö bårhus
I trapphuset ned till bårhuskylarna sitter strategiskt placerade fönster så att personalen kan se ut och få kontakt med naturen trots att de befinner sig på källarplan. Foto: Mads Frederik

Nytt, bevarat och hållbart i tre plan

Byggnaden är i tre plan. På det övre planet i byggnadens bakkant är teknikrummet placerat, för att medvetet hamna distanserat från kapellet. I källarvåningen finns rum med bårkylar för förvaring av de avlidna. I markplan sker avsked i visningsrum och tvagningsrum. Utöver det finns arbetsrum för medarbetare samt arbetsytor och garage för begravningsentreprenörer.

Det äldre kapellet i anslutning till bårhuset står fortfarande kvar. Interiört har gamla tegelväggar bevarats och lyfts fram. Konstnärliga inslag har integrerats i byggnaden och utöver de konstnärliga värdena ger de även insynsskydd, kontrastmarkering och ökar orienterbarheten. Även de nya materialen har hållbarhetsfokus. Granitgolv, ek och rå betong är material som åldras med värdighet över tid och håller länge. Malmö bårhus är först i Sverige med att använda zinkplåten Azengar, ett material som skimrar med tiden och vädrets skiftningar.

Människor uttrycker sin sorg på olika sätt och för det måste det finnas utrymme.

cf019055 1 edit edit Malmö bårhus
Fönstersmygar ramas in av ekträ, likadant material som originalsoffan. Betongens pigment ger liv åt ytan, ett nästan marmorerat intryck trots att den är helt obehandlad. Foto: Mads Frederik

Lugn växtlighet i utblickar

Det är inte helt lätt att gestalta moderna rum för avsked. Att det äldre kapellet dessutom skulle bli integrerat i det nya bårhuset gjorde det inte enklare. Men med små medel går det att förändra det en byggnad förmedlar, och inspiration finns att hitta i andra slags byggnader än religiösa. Som till exempel konsthallar.

– Rumsformerna i bårhuset skiljer sig från traditionella religiösa rum. Vi har försökt ta bort fokus från det tidigare altaret som låg i blickfånget och varit noga med att inte tillföra några nya religiösa riktningar. Ett vanligt exempel är att göra en markering mot Mecka, men det har vi avsiktligt avstått ifrån, säger Helena Beckman, ansvarig arkitekt.

cf019199 ed edit edit 2 edit edit Malmö bårhus
Det stora visningsrummet i Malmö bårhus ligger i det tidigare kapellet som restaurerats och befriats från religiösa symboler. Foto: Mads Frederik

– Ljusföringen är en annan betydelsefull gestaltningskomponent. Fönstrens form och placering har studerats omsorgsfullt så att rummet får dagsljus med vackra utblickar samtidigt som visningsrummen ska skyddas från insyn. Om ljuset till exempel kommer mycket uppifrån, då tänker man på något gudomligt, fortsätter Helena. Det ville vi undvika. Fokus ska vara på den avlidne med möjlighet till lugnande utblickar mot växtlighet eller himmel.

Malmö bårhus
Glasgången som släpper in dagsljus från taket kopplar samman nytt och gammalt. Teglet bakom den tidigare putsade väggen visas i sitt lappade och lagade skick, för att berätta ärligt om byggnadens historia. Tidigare ett annat ytskikt och nu ett nytt kapitel i bårhusets historia. Foto: Mads Frederik

Sorg ser olika ut

För att skapa en lugn, kontemplativ atmosfär valde vi material som åldras naturligt och vackert och håller länge. På entréplanet välkomnar de publika utrymmena med visningsrum där nära och kära kan ta avsked.

– Någon kanske behöver vara där väldigt länge och då ska de andra kunna sitta och småprata utan att störa, säger Helena. Och det ska finnas ett väntrum eller samtalsrum i direkt anslutning till visningsrummet, dit du kan dra dig tillbaka.

Olika kulturer kan också ha olika behov. Ibland är det till exempel väldigt många som tar farväl, då behöver ingång och utgång vara på olika ställen så trängsel inte uppstår. Människor uttrycker sin sorg på olika sätt och för det måste det finnas utrymme. Det gör det på Malmös nya bårhus.

Kontaktperson

Emma Nilsby

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 43

Novum forskningspark

I hjärtat av Life Science
Arkitektur
Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Flemingsberg, Huddinge
Uppdragsår: 2017-
Byggaktör: Oljibe

I det expansiva Flemingsberg, mitt i centrum för ett växande Life Science-kluster, ska Novum forskningspark väckas till liv med transplantationen av ett nytt pulserande Hjärta.

nya novum hjartat Novum forskningspark
Mot Hälsovägen kragar byggnadens övre våningsplan ut över Novums huvudentré och skyddar en välkomnande indragen entréplats. Genom vindfånget väntar ett generöst entrérum med dubbel våningshöjd som intuitivt leder besökarna till Novums olika delar.

All kommunikation sker via det nya Hjärtat

Med uppdraget att utveckla och modernisera Novum, samt ge byggnaden en tydligare huvudentré, var det självklart att skapa ett helt nytt mittskepp – Hjärtat – för att binda samman de befintliga lab- och kontorslokalerna. Genom Hjärtat ska liv och rörelse flöda till de olika verksamheterna. Det är hit vi först kommer, det är här vi möts och det är härifrån vi tar oss vidare. Med 10 våningar och 10 000 m² utökar Hjärtat Novums totala yta till ca 50 000 m² flexibla lokaler för olika verksamheter.

En robust trästomme

Med stora hållbarhetskrav på nybyggnadens utformning skapar vi Hjärtat helt i trä. Detta både i konstruktion och ytskikt, vilket blir iögonfallande för platsen. Som ett grepp i hållbarhetslösningen får trästommen, för att ge god energiprestanda, en glasbeklädnad som tar tillvara solljuset och skyddar träkonstruktionen innanför.

– Det är en ynnest att i klimatkristider få arbeta mot högt ställda miljöambitioner från kundens sida. I gestaltningsarbetet har vi velat dra detta ännu längre. Det gör vi genom att inte bara förpassa träet till stommen, utan genom att göra det till det huvudsakliga materialet i så hög utsträckning som möjligt. Träet har sina ”klimatkvalitéer” och blir för Novum en visuell symbol för en ny årsring i ekologins tecken, säger Henrik Börjesson, arkitekt och gestaltningsledare.

Novum
Innanför vindfånget möts man av ett generöst entrérum. Mot Hälsovägen upplever man rummets koppling till stadsgatan och de nya fastigheterna som blir planerade på andra sidan vägen.

Trästommen innanför det transparenta skalet ger en varm kontrast mot den befintliga betongen. Tillsammans skapar stomme och skal en viktig social funktion då den levande verksamheten innanför skalet öppnar upp mot omgivningen.

– Hjärtats ventilerade dubbelfasad gör det möjligt att i hög utsträckning låta träet synas även utvändigt, utan att det grånar eller behöver underhållas mer än vad som är rimligt för förvaltningen. Det smarta ”glashöljet” hjälper till att hålla energiåtgången nere under byggnadens drift – det värmer under vintern och kyler under sommaren. Det försäkrar samtidigt att den ekologiska årsringen signaleras tydligt även utvändigt, säger Stefan Samuelsson, handläggande ingenjör.

nya novum hjartat ljusschakt Novum forskningspark
Novum
Ljusschakten släpper in så mycket dagsljus som möjligt för arbetsmiljöerna. Gångbroar genom schakten förbinder Hjärtat med befintliga Novum och skapar starka rumsliga upplevelser av den nya träbyggnaden.

Materialval i harmoni

Novums befintliga byggnader är från 1990-talet. Dess fasader är av släta grå betongelement och harmoniserar således med valet av Hjärtats materialpalett som består av naturliga material som trä, glas, betong och grönska. De befintliga ”färgstarka” fönstren i grönt, gult, rött och blått med vit insida, blir av energiskäl utbytta mot ljusgrå aluminium med karmar av furu som ger interiören ny värme.

– I projektet är det extra spännande att det är tillbyggnaden som styr de kvalitetsval som krävs för ombyggnad och fönsterbyten. Vanligtvis brukar det vara tvärtom, säger Krister Bjurström, arkitekt.

Ett nära samarbete med kunden skapade förutsättningarna för att arbeta med trästomme och en dubbelfasad. Det här signalerar den ekologiska ambition som även gäller den befintliga byggnaden.

Invigningen av nya Novum är planerad till tidigast 2024.

Novum
Fågelperspektiv från norr. Novum ligger centralt inom Flemingsbergs vård- och forskningsdistrikt. Det är omgivet av bland annat Huddinge sjukhus, Karolinska Institutet och Södertörns Högskola. Det närmsta grannparet är dock forsknings- och undervisningsbyggnaderna TAH och NEO. Tillsammans med de sistnämnda utgör Novum ett kraftfullt Life Science-kluster.

Kontaktperson

Anna Morén Sahlin

Studiochef Hälsa och Forskningsmiljöer
+46 841 03 54 47

Mejeriet

Äldreboendet bjuder in staden
Arkitektur, Kulturmiljö
Bostäder, Ombyggnad, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Skillingaryd
BTA: 6 325 m²
Uppdragsår: 2017-2020
Fotograf: Sten Jansin

Förr ett mejeri. Nu ett karaktärsstarkt och toppmodernt äldrecentrum och aktivitetshus i en byggnad som gör avtryck. På väldigt liten yta sett till innehåll och behov höjde vi kvaliteten för boende, medarbetare och staden med Mejeriet.

Har du spelat Tetris? Små olikformade klossar ska bli en harmonisk helhet. Det var vår strategi för att få in omsorgsboende, trygghetsboende, restaurang, gym, spa, aktivitetslokaler, kontor och trädgårdar under samma tak och samtidigt göra planlösningen för Mejeriet tydlig.

Mejeriet
Det gamla mejeriet blev en symbol för drivkraft och företagsanda. Nu lever namnet kvar i Äldrecentrum Mejeriet som också kommer att fylla en viktig funktion i samhället.

En folkets byggnad

Vaggeryds kommun som med Mejeriet gjorde en av sina största investeringar någonsin ville skapa något extraordinärt med byggnaden för att stärka ortens självförtroende. Det fem våningar höga huset med allmänna verksamheter, serviceutbud och specialistboenden skulle bli ett allas hus – en del av Skillingaryd. Husets boende skulle i sin tur känna stark koppling till livet utanför huset.

mejeriet 31 rev 2 Mejeriet
Entrén påminner mer om en hotellobby än en traditionell entré. Härifrån blir du guidad, och kan nå husets alla funktioner från ett och samma trapphus.
Mejeriet
Taken är klädda med sedum och solceller för att skapa variation och effekter.

Stora volymer bröts ned

De stora volymerna bröt metodiskt ned i mindre överskådliga delar. Trygghetsboendet blev placerat ut mot huvudgatan för att få kontakt med stadslivet. Omsorgsboendet ligger inbäddat mot naturen, på husets andra sida. Personalutrymmena och kontoren har en egen del i byggnadens mitt.

Restaurangen som mättar både de som bor och jobbar i huset men även allmänheten blickar ut mot torget. Det offentliga utbudet med konferens, samvarolokaler, gym och spa vetter ut mot vattnet.

Mejeriet
De stora volymerna bröts metodiskt ned i mindre överskådliga delar.

En iögonfallande fasad

Fasaden i färgstark terrakotta undgår ingen. Stavar av terrakotta är monterade gruppvis på fasaden i kombination med stående träpanel. Tillsammans hjälper de till att dela upp husets storlek och utstrålar värme och en naturnära känsla. De starka färgerna och skuggverkan gör att huset skiftar i färg och ton när man rör sig runt det – det ger liv och effekt.

– Vi valde att blanda terrakottabaguetterna med trä för en mjukare känsla. Även taken ska bidra till att skapa variation och effekter då de är klädda med sedum och solceller, berättar Matt.

Teglet som blev över? En del har återanvänts och murats in i restaurangens väggar och en del kan du hitta i entréns gårdsmurar. Ett minne från det mejeri som etablerades här på 1930-talet.

mejeriet 29 Mejeriet
Terracottastavar är kombinerade med stående träpanel som utstrålar värme och en naturnära känsla.

Öppenhet och rymd

Huset är präglat av en slående öppenhet och rymd trots att i princip varje fastighetsgräns är tangerad och tydligheten i hur du navigerar dig i byggnaden stärker känslan av öppenhet.

Väl inne i entrén får du känslan av hotellobby mer än en traditionell entré. Härifrån blir du guidad, medan du också kan nå husets alla funktioner från ett och samma trapphus. Genom hela byggnaden går ett stråk som leder fram till Vinterträdgården – tillgänglig från alla våningsplan. En oas för både boende och besökare.

Mejeriet
Vinterträdgården som är en harmonisk oas för boende och besökare når du från alla husets våningsplan.
mejeriet 13 rev Mejeriet mejeriet 09 rev2 1 Mejeriet

Kvalitet för de äldre

Trygghetsboendet består av 16 lägenheter och tornar upp sig ut mot torget, vårdboendet har 25 lägenheter. Rumsstorlekarna är generösa för att skapa flexibilitet både för boende och personal. Genom franska balkonger och fönster med låg bröstning kan de boende vidare titta ut från sängen eller rullstolen. Här finns stora gemensamma ytor, övernattningslägenhet för anhöriga och i navet av vårdlägenheterna – en terrass.

Ambitionen var att skapa en lugn och trygg tillvaro för de boende, och att hitta lösningar som underlättar och effektiviserar för personalen som arbetar i en intensiv vårdmiljö.

Mejeriet

Kommunen satsade stort på teknik för att öka säkerheten för de boende. Med hjälp av sensorstyrda golv dessutom kan personalen se om en boende har ramlat. Toaletterna är höj- och sänkbara, och både de boende och personalen har även chip runt armleden som öppnar den specifika lägenhetsdörren.

Ett karaktärshus

Vi ville skapa ett hus som fick ta plats och sjunga ut. Ett hus som har stark koppling till naturen men som samtidigt relaterar till stadsmiljön. Ett hus som människor hittar kraft i. Nu finns Mejeriet.

Kontaktperson

Matt Patterson

Ansvarig arkitekt och kontorschef Jönköping
+46 36 440 90 81

Ersta sjukhus

För hela människan
Ersta sjukhus drönarvy 2
Arkitektur, Landskap
Park, lek & offentliga platser, Vård, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Södermalm i Stockholm
Uppdragsår: 2017–2023
BTA: Ca 23 000 m2
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver
Samarbetspartners: Emma Olbers Design, Nyréns arkitektkontor, RATIO

Tillsammans med Ersta diakoni har Tengbom utvecklat Ersta sjukhus på Södermalm i centrala Stockholm. Med grund i evidens och i ett nära samarbete med vården, verksamheten, patienterna och anhöriga har vi skapat en branschledande vårdmiljö där du ska känna dig (nästan) helt som hemma.

09664 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Historisk identitet

Ersta sjukhus startade på Erstaklippan på Katarinaberget 1864 och flyttade 1907 upp till den Axel Kumlien-ritade byggnaden på Fjällgatan. Femtio år senare gjordes stora ny- och tillbyggnader i kvarteret med Tengbom som arkitekt. I en arkitekttävling 2014 för Ersta nya sjukhus var det viktigt att sjukhuset skulle fånga omgivningens och verksamhetens historiska identitet. Nyréns Arkitektkontor tillsammans med RATIO vann med ett koncept som på ett fint sätt följde topografin, speglade skalan och områdets klassicistiska uttryck. De arbetade med projektet fram till bygglovsansökan.

09879 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus
Ersta nya sjukhus står som finalist i Årets Stockholmsbyggnad 2024.

Vinnare i kategorin Best Healthcare i Monocle Design Awards 2024

2017 fick Tengbom uppdraget att förvalta och genomföra projektet – vidareutveckla det nya sjukhusets funktion och gestaltning. Arbetet skedde i ett nära och avgörande samarbete med Programkontoret för Ersta diakoni samt, avseende förändrat och beviljat bygglov, med stadsarkitekt och Stockholms stad.

Kopplingen till staden

Det nya sjukhuset trappar från en sexvåningsskala vid Folkungagatan upp mot berget. Med den högsta delen på åtta våningar sträcker det ut sig längs höjdryggen i öst-västlig riktning i samklang med övrig tongivande bebyggelse. Två utskjutande byggnadskroppar – en söder ut mot Folkungagatan och en mot den gamla sjukhusbyggnaden i norr – bildar två gröna gårdsrum.

Även inne i det nya sjukhuset är kopplingen till staden den bärande idén. Från vårdavdelningar och rum, korridorer och stora takterrasser, blir den omgivande staden och vegetationen ständiga följeslagare. Stadslandskapet är en del av den läkande miljön. Sjukhusets överglasade entréhall är ett stort ljust välkomnande rum som sträcker sig tre våningar upp med utblickar mot omgivningen.

00040 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Sjukhusets arkitektur, yttre karaktär och fasader

Ersta nya sjukhus bildar exteriört och interiört till sin karaktär en sammanhållen enhet. Patienter och besökare ska känna sig välkomna, trygga och väl omhändertagna. Fasaderna, i ett klassiskt samspel av horisontalitet, vertikalitet och stora fönster, är av metall och brunockra anodiserad aluminium i en noggrant utvald kulör.

09921 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Materialet skiftar karaktär och speglar ljuset medan kulören samspelar med omgivningens gula och bruna putsfasader. Med fönster i samma kulör som fasaden skapade vi en gedigen homogen materialitet som framhäver stadsmässig kvalitet. Byggnadens sockel av natursten har en gråröd flammad granit som understryker det enhetliga.

Tengboms utgångspunkt är att med patienten i centrum skapa vårdmiljöer där arkitekturen stödjer
medicinsk utveckling och nya arbetssätt.

Någonstans mellan sjukhus och hem är Ersta sjukhus

Om man föreställer sig en skala från den offentliga, ofta anonyma miljön i storsjukhus till det privata, hemlika miljön, strävar nya Ersta sjukhus mot att balansera mellan dessa världar. Det ska utstråla personlighet och omhändertagande, ihop med professionalism och tillit.

00827 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Interiör

Nya Ersta sjukhus kännetecknas av lugn, kvalitet och äkta naturmaterial som trä och sten. Omsorgsfulla detaljer och klassiska, ljusa jordfärger. Kulör- och materialkonceptet utvecklades med inspiration från Erstas visuella arv i spännande samarbete med Emma Olbers Design.

03748 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Den ljusa överglasade entréhallen sträcker sig som en axel genom huset. En generös öppen trappa möter i entréhallens fond – ett välkomnande motiv som ger rymd och tydlighet. I den andan är sjukhusets entré och den innanför liggande hisshallen gemensam för patienter, besökare och personal.

01297 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Ersta Diakoni

Ersta diakoni är en ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning professionellt och icke-vinstsyftande.

00371 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus
Utsikten från personalrummet på Ersta sjukhus går inte att klaga på. Vida vyer över sköna Södermalm.

Utemiljöer

Särskild omsorg är dock lagd vid Hospiceavdelningen. Här ska patienter och närstående trivas och ha det fint tillsammans även under längre perioder. En egen grönskande takterrass och lekrum för barnen är några av inslagen som berikar miljöerna.

Utformningen av platsen vid Folkungagatan framför huvudentrén med inre gårdar och takterrasser har stor betydelse. Utgångspunkten för vårt uppdrag är att skapa många naturupplevelser som samtidigt går att uppleva från flera våningsplan i huset.

00774 felixgerlach edit felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus

Unik verksamhetsutveckling med långsiktiga lösningar

Nya Ersta sjukhus utmärks genom resurseffektivitet och flexibilitet, samtidigt som god arbetsmiljö och patientsäkerhet.

  • Effektiv planlösning – med endast en hisshall som leder ut till korta korridorer.
  • Flexibla verksamheter nära varandra – verksamheterna är därför ”staplade på varandra” så att de med högst flöden och kortast vistelsetid ligger närmast entrén.
  • Uppvakning sker på vårdavdelningen – unikt för sjukhusets vårdkoncept.
  • Patienten närmast fönstret – vårdrummen delas upp i en patient- och anhörigsida närmast fönstret, och en vårdgivarsida närmast korridoren.
  • Gömd teknik och material –utrustningen i vårdmiljöerna är dolda eller nedtonade.

Med Ersta sjukhus vill vi på Tengbom bidra till en vård i världsklass. Här är således en byggnad som bildar ett nytt led i sjukhusets långa historia, och blir en harmonisk del av stadens fortsatta framväxt.

Priser och nomineringar för Ersta sjukhus

Vinnare i Årets Stockholmsbyggnad 2024. Vinnare i Monocle Design Awards kategori Best healtcare 2024.

00588 felixgerlach klar scaled Ersta sjukhus
Ersta sjukhus – faktiskt inte som andra sjukhus.

Kontaktperson

Anna Morén Sahlin

+46 841 03 54 47

Widerströmska gymnasiet

Från lab till kreativ studiemiljö
Inredning
Utbildning, Vård & forskning
Uppdragsgivare: SveaNor/Hemsö & Huddinge kommun, Veidekke
Plats: Flemingsberg
Uppdragsår: 2017-2019
Byggaktör: Veidekke
Inredning: LINK Arkitektur
Projekttyp: Gymnasieskola

En mix av naturvetenskap, teknik, hälsa och entreprenörskap. En grogrund för samverkan och nytänkande. En modern skola och en attraktiv arbetsplats. Det ramar in Widerströmska gymnasiet i Huddinge.

Mitt i centrum för kompetensutveckling

Precis som byggnaderna NEO och Technology and Health, tillhör Widerströmska gymnasiet det Life Science-kluster som vuxit fram i Campus Flemingsberg de senaste åren. Här har Tengbom varit ansvarig arkitekt för ca 50 000 m2 under åren 2012-2019. Skolan, vars namn och logga är sprunget ur Karolina Widerström – den första kvinnan att doktorera i Sverige, huserar nu på ett av våningsplanen i NEO-byggnaden. Här ska gymnasieeleverna, morgondagens forskare och entreprenörer, formas i samverkan med omgivningens akademi och sjukvård.

tengbom widenska entre Widerströmska gymnasiet
Widerströmska gymnasiets entré. Foto: Felix Gerlach

Ljusa och inspirerande klassrum

Ljus, färg, rymd och öppenhet är det som karaktäriserar NEO på insidan och den känslan har fått utgöra basen även för skolan. Det som hos Karolinska Institutet (i de ovanför liggande våningsplanen) är hypereffektiva moderna forskningslab, är i Widerströmska gymnasiet istället inspirerande och kreativa klassrum. Tex kan elever och lärare skriva direkt på väggarna och rummen har öppnats upp med stora glaspartier för att uppfylla dagsljuskrav för studiemiljön. En i alla rum genomgående gulgrön matta pryder också salarna för att släppa in ljuset ännu lite till.

tengbom widenska horsal Widerströmska gymnasiet
tengbom widenska horsal utsnitt Widerströmska gymnasiet
Ljusa och rymliga klassrum och föreläsningssalar. Foto: Felix Gerlach

Detaljer binder ihop

Tillsammans med LINK Inredningsarkitektur har vi tagit fram material och färger som samspelar med identiteten i den övriga NEO-byggnaden. Fina detaljer binder ihop skolans lokaler med de övriga våningsplanen, bland annat genom karaktäristiska spiraltrappor och accentfärger i tak, dörrpassager och på delar av den lösa inredningen.

Social trygghet och gemenskap

Förutom föreläsningssalar och klassrum finns också ett samlande torg kallat Arenan, gym, kemi- och fysiksalar, café, multisal och lärarrum. En viktig parameter i projektet har varit att skapa förutsättningar för elevernas sociala trygghet på skolan. Logistiklösningen blev därför transparenta miljöer som uppmuntrar till möten mellan elever och lärare. Det finns tex inga dolda hörn någonstans och lärarrummen är jämnt utspridda där eleverna hänger om dagarna.

tengbom widenska reception Widerströmska gymnasiet
Skolans entré och utrymmen. Foto: Felix Gerlach

Kontaktperson

Anna Morén Sahlin

Ansvarig arkitekt och Studiochef Hälsa och Forskningsmiljöer
+46 841 03 54 47

Hörsalarna på NEO

Butong möter parametrisk design

När Tengbom ritade NEO och Technology and Health stod bland annat två sfärformade föreläsningssalar i fokus, men det fanns ingen teknisk lösning på hur formen egentligen skulle komma till. Genom parametrisk design och materialet Butong blev ett komplext gestaltningsförslag verklighet.

Kravet var att forma en utsida som speglar den högteknologiska och digitala ”state of the art” insidan. Till det en förmåga att både reflektera ljus och absorbera ljud. Lösningen blev nästintill futuristiska element på det världsledande Life Science-klustret vid Karolinska i Huddinge.  

Från kolskiss till komplex formbarhet på NEO

neo sketch Hörsalarna på NEO
Arkitektens kolskiss var utgångspunkten.

Med hjälp av Computational Design kunde visionen om hörsalarna på NEO förverkligas. Genom ett tajt samarbete mellan Lars Höglund, grundare av Butong, och våra digitala experter, togs de komplexa formerna fram utifrån en parametrisk modell – med endast en serie kolteckningar som underlag.

neo11 andr Hörsalarna på NEO
Genom att jobba i 3D kan formen leva ändra fram till produktionsdagen.

Formen blev skapad ur en mängd matematiska parametrar som går att betrakta i 3D, vilket bildar en flexibilitet i formen som kan leva fram till dess att man trycker på produktionsknappen. Den färdiga lösningen krävde således ca 3500 unika delar till stomme och gjutformar, med minimal tolerans över formens dubbelkrökta ytor.

När Butong mötte parametrisk design var de positiva effekterna många. Förutom möjligheten att kunna gestalta komplexa miljöer krävde detta noll mellanhänder och minimal materialåtgång, vilket var bra både ur ett hållbarhetsperspektiv och en kostnadsbesparing.

– Genom möjligheten att justera alla delar till gjutningen tillsammans med kunden kunde vi genomföra projektet tidseffektivt och direkt generera färdiga produktionsfiler för tillverkning,” säger Shahrokh Kamyab.

– Vi jobbar vanligtvis med växtväggar och framför allt med gröna fasader, men i händerna på Tengbom blev vårt material något helt annat. Där stod formbarhet och genomsläpplighet av ljus och ljud i centrum. Den här lösningen hade inte kunnat genereras på något annat sätt än med digital fabrikation och parametrisk design.”Det säger Lars Höglund, medgrundare av Butong.

neo tengbom6 Hörsalarna på NEO
Hörsalarna på NEO är det stora blickfånget i byggnadens ljusgård. Foto: Felix Gerlach
Vill du förverkliga komplex arkitektur med oss?
+46 841 03 54 47

SciLifeLab

En böljande samlingsplats
Arkitektur
Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Var: Uppsala
Färdigställt: 2014
Byggnadstyp: Om- och tillbyggnad
BTA: Ca 10 000 m², varav tillbyggnad ca 3 500 m²
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver (Navet)

Tillbyggnaden till BMC i Uppsala har blivit något av ett lokalt landmärke. SciLifeLab har fått en livlig grön kulör som vågar ta plats och bidrar till en ny spännande årsring på campus.

SciLifeLab

Den tillbyggda delen, Navet, är klassad miljöbyggnad Silver.

SciLifeLab

Biomedicinskt centrum (BMC) är ett väldigt väl genomfört exempel på sen funktionalism som med sitt genomtänkta system för labblokaler fungerar bra för ändamålet än idag. När vi fick uppdraget att skapa en tillbyggnad var målsättningen att erbjuda ett avbrott i den befintliga strukturen genom en naturlig, lockande samlingsplats. Originalbyggnadens storlek och dess systematiska upprepning bidrog till en monoton och svårorienterad upplevelse. Det ville vi bort ifrån.

SciLifeLab

Kontrast och harmoni i hållbar tillbyggnad i SciLifeLab

Även exteriört var syftet att skapa en kontrast mot befintlig byggnad. Tillbyggnaden har ryggen fast förankrad mot den ursprungliga strama strukturen, samtidigt som den nya fasaden böljar fritt mot innergården. Fasadens skiftande gröna stålraster bidrar dock till en mjuk känsla. Inomhus erbjuder miljön luft, grönska och utblickar. Mötestorget i Navet har en volym som annars saknas på BMC. Genom att våningsplanen ansluter som entresoler, öppet eller med glas, mot entréhallen har hela tillbyggnaden fått en luftig och öppen känsla. Den tillbyggda delen, Navet, är klassad miljöbyggnad Silver.

Foto för SciLifeLab är det Tim Meier som står för. Vill du veta mer om Tengboms vård- och forskningsprojekt hittar du ett urval HÄR.

Kontaktperson

Anna Morén Sahlin

Studiochef Hälsa & Life Science
+46 841 03 54 47

Technology and Health & NEO

En grogrund för innovationer
Arkitektur
Utbildning, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Karolinska Huddinge, Flemingsberg
Uppdragsår: 2013-2017
Byggaktör: TKV AB (SveaNor och Hemsö)
Yta: 22 000 m² BTA (TFH), 26 000 m² BTA (NEO)

NEO och Technology and Health ingår i Stockholmsregionens satsning på Life Science. De två nya byggnaderna vid Karolinska Huddinge i Flemingsberg är ett utbildnings- och forskningscenter, vars transparenta miljö främjar kreativitet och synergier. Båda är ritade av Tengbom på uppdrag av TKV med ambitionen att skapa möten mellan utbildning, forskning, vård och näringsliv.

Life Science är ett komplext begrepp – och också ett spännande framtidsområde. Det omfattar vetenskap inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap. Det är också ett samlingsnamn på den bransch som omfattar företag och organisationer inom privat och offentlig vård, läkemedel, patient- och läkarorganisationer, utbildning, forskning och mycket mer.

Stockholm satsar på Life Science

I Stockholmsregionen pågår en satsning på Life Science, med fokus på att skapa mötesplatser där verksamheter kan interagera och samverka. En av satsningarna är det nya Life Science-kluster placerat i anslutning till Nya Karolinska Solna i Hagastaden, och ett annat detta utbildnings- och forskningscenter som växt fram intill Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Technology and Health
Labbmiljön på Technology and Health är väl synlig från ljusgården och övriga verksamheten. Foto: Felix Gerlach

”Laboratorierna är utformade med stor flexibilitet genom att all försörjning av exempelvis el, data, luft, gaser och olika typer av avlopp till och från labbverksamheten sker via modulanpassade system i tak och golv (golvrännor). Det är en strategiskt viktig investering för verksamhetens framtida förändringar”, säger Krister Bjurström, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Transparens ger synergier

De två byggnaderna vid Karolinska Huddinge – NEO och Technology and Health – förvaltas sedan projektets avslut av Hemsö. Visionen för byggnaderna utgår ifrån TKV:s önskan att skapa synergier mellan utbildning, forskning och näringsliv. Här har en öppen och transparent miljö utformats som samtidigt främjar spontana möten mellan flera olika verksamheter, i nära anslutning till såväl arbetsplatser och lärandemiljöer, som till sjukhuset och till Södertörns högskola strax intill.

Technology and Health
En ljusgård förbinder de två högteknologiska byggnaderna.

Två byggnader – en vision

Technology and Health invigdes i oktober 2016. Den nya byggnaden, som har en direkt förbindelse med sjukhuset, är specifikt utformad för att möta behoven hos de nya hyresgästerna – KTH:s Skola för teknik och hälsa, och Röda Korsets högskola. De interiöra miljöerna öppnar sig mot en överbelyst ljusgård med snedställda trapparrangemang och balkonger avsedda just för informella möten.

Transparens skapar tydlighet

Tillgängliga, tydliga och logiska rörelsemönster har varit grundläggande för dessa lär- och forskarmiljöer. Tengboms sakkunniga gör alltid sitt bästa för att gestaltningen i sig ska lösa kraven på tillgänglighet.

Andra etappen i projektet, NEO, huserar forskare från Karolinska Institutet. Denna byggnad var klar i slutet av 2017 och blev därefter invigd officiellt i maj 2018. Från ett öppet, socialt entréplan finns här visuell kontakt med de avancerade forsknings- och labbmiljöerna på våningarna ovanför.

”Byggnaderna är disponerade med flera olika typer av mötesplatser på varje plan, från små rum till ljusgården och Plazan som binder samman NEO med TAH. Entréplanet är offentligt för alla med hörsalar, mötesrum och service som restauranger och apotek”, säger Anna Morén Sahlin, ansvarig arkitekt.

Fasaderna med våningshöga glaspartier som bryts av i effektfulla metallraster i varierade sektioner, signalerar både transparens men även avancerad teknisk precision. I det kommersiella entréplanet runtomkring byggnaderna kan människor från hela området träffas och nätverka. I ljusgården utformade vi två särskilt iögonfallande hörsalar i sfäriska former. De är producerade i Butong, en semitransparent betong, som skiftar i färg genom ett LED-belysningssystem.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

High6

Högt, hållbart och innovativt boende
Visualisering av High6
Arkitektur
Bostäder, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Kalmar
Uppdragsår: 2016-2019
Byggaktör: Obos/Myresjöhus
Samarbetspartner: Smart Housing Småland
Miljöklass: Miljöbyggnad Silver

High6 är namnet både på forskningsprojektet som strävar efter att hitta ett välfungerande sätt att bygga bra, prefabricerade flerfamiljshus och på det faktiska resultatet: ett trevligt, humant höghus byggt i fabrik. Sexvåningshuset ska stå klart under 2020.

Ett nytt sätt att bygga flerfamiljshus, så kan man sammanfatta forskningsprojektet High6 som Tengbom är en del av. Modulhus är i sig inte någon nyhet, villor har man tillverkat i fabrik och sålt som nyckelfärdiga länge, men de flesta högre byggnader är ritade och producerade på andra sätt. Nu blir det ändring på det. Projektet gör det både mer hållbart och lättare att planera byggandet av bostäder.

Företaget Obos har byggt bostäder sedan 1927, bland annat med varumärken som Myresjöhus och Smålandsvillan. Men de var intresserade av att utveckla sin affär, satsa på en ny marknad och utforska alternativa sätt att bygga, och samarbetet med Tengbom tog sin början. Under nästa år uppförs sexvåningshuset High6 i Kalmar.
– Det är en positiv utveckling att arkitekter har börjat närma sig industrin, och tvärtom. Alla tjänar på det. Det ger ett bättre resultat, bättre bostäder, i slutänden. Det är en viktig trend och vi är ett av de arkitektkontor som leder vägen, säger arkitekten Joao Pereira.

High6

Det bästa av två världar

Förutsättningen för projektet var att använda Obos existerande fabrik och utgå från modulmåtten 4 x 12 meter för att kunna serietillverka och transportera lägenheterna till platsen där de ska bli uppförda. Totalt ska det bli 31 lägenheter, uppbyggda av 64 moduler som tillverkas och monteras med hög precision. Det dominerande materialet är trä, och det var viktigt att lägenheterna skulle kännas trevliga, moderna och inbjudande, samtidigt som tillverkningsprocessen utnyttjade tekniken och resurserna till max. Förutom bostäder kommer även gemensamhetsytor som cykelverkstad, växthus, förråd och en gemensam takterrass att inkluderas.

Fabriken som lab

För arkitekterna är det ett delvis nytt sätt att arbeta. Modulerna tillverkas klart i fabriken, komplett med kyl, frys och tvättmaskin, och körs sedan drygt tio mil till platsen där de ska stå. Att montera hela sexvåningshuset tar sedan endast en arbetsvecka. Fördelen med det tajta samarbetet mellan tillverkarna och arkitekterna är att utvecklingsarbetet har kunnat fortgå under hela projekttiden.
– Fabriken fungerar i det här fallet som ett laboratorium. Eftersom modulerna byggs klart på det löpande bandet kan man gå in i lägenheterna innan de är på plats. Vi kan se hur saker fungerar innan allt är helt klart och göra förbättringar innan modulerna monteras, berättar Joao.

Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen

Hög kvalitet i High6 är a och o

En av de största utmaningarna med projektet har varit att konstruera en byggnad som inte bara gör vardagen bättre för människor utan också harmoniserar med de strikt givna tillverkningsmallarna för prefabricerade byggnader. Att balansera estetik, funktion och tillverkningsprocesser har krävt innovativa lösningar och nära samarbete mellan alla inblandade parter. Design och funktion har stått i fokus, snarare än att låsa sig vid tekniska specifikationer. Vad vill människor att en bostad ska erbjuda? Vad är absolut nödvändigt för en familj att trivas och utvecklas? Dessa behov har analyserats noggrant, och svaren och önskemålen har formats och anpassats för att passa de givna ramarna.

– Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen, och dit har vi nått nu, avslutar Joao.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef
+46 708 79 99 38