Arkiv

Stadshagsklippans skola

Skolan som kreativt nav
Arkitektur
Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Stadshagsklippan, Stockholm
Projekttyp: Skola F-6
Uppdragsår: 2014-

En skolmiljö kan inspirera till stordåd, eller skjuta kreativiteten i sank. Att Stadshagsklippans skola i Stockholm gör det förstnämnda är både elever och lärare överens om.

Stadshagsklippans skola
Vi på Tengbom jobbar gärna med skolor och förskolor. Att alla, inklusive barn och ungdomar, förtjänar bra arkitektur är en självklarhet.

Det är aldrig för tidigt att introduceras för bra arkitektur. Allas vardag förbättras av en god miljö. Därför jobbar vi gärna med skolor och förskolor. Nu har Tengbom på uppdrag åt Sisab och Utbildningsförvaltningen ritat nya Stadshagsklippans skola i Stockholm, med plats för 750 elever i årskurserna F till 6. Det är ett viktigt och spännande arbete och utgångpunkten har varit att skapa en levande och pedagogisk skolmiljö som stimulerar både barnen och de vuxna lärarna som har den som arbetsplats. Det har också varit centralt att få skolan att kännas som en integrerad del av omgivningen.

– Vi har jobbat mycket med att skapa en sömlös relation mellan staden och skolan. Tanken är att de ska vara en del av varandra och fungera som en mötesplats, lite som ”kyrkan i byn”. Något att samlas kring, berättar Kia Larsdotter, en av de ansvariga arkitekterna.

Gilla läget

Skolan har fått ett urbant läge och det för så klart med sig så väl fördelar som utmaningar. Tomten har i stor grad blivit formad av grannarna, ett bostadshus och den nya Stadshagens Idrottsplats. Vi har placerat byggnaden längs med St Göransgatan på kanten mellan den lägre gatan och den upphöjda idrottsplatsen, i direkt anslutning till Stadshagens tunnelbanestation och det nya stadsdelstorget väster om skolan. På så sätt skapas ett fungerande sammanhang med flera offentliga funktioner i samverkan kring torget, och skolan blir en naturlig del av staden.

– Jag är nöjd med att vi lyckats rita en välfungerande skola på en utmanande plats. Vi har en gedigen erfarenhet från liknande uppdrag och vet vad som fungerar och vad som inte gör det, säger Kia Larsdotter.

– Vi har lyckats bejaka platsens förutsättningar i stället för att jobba emot dem och gjort en platsspecifik och intressant arkitektur som fungerar som en förlängning av staden och ger något tillbaka till platsen.

Stadshagsklippans skola
Mycket av gestaltningen handlar om att överbrygga nivåskillnaden och länka de två nivåerna till varandra,

Arkitektur i kontext

Byggnaden är placerad i souterräng med gatan i den nedre nivån och skolgården i den högre. Huvudentrén vetter mot gatan och elevernas huvudsakliga entré mot skolgården. Mycket av gestaltningen handlar om att överbrygga nivåskillnaden och länka de två nivåerna till varandra, liksom att hantera de mörkare souterrängplanen. De gemensamma delarna av skolan får en direkt relation med stadsrummet, gatan och torget.

Arkitektur handlar om avvägningar. En högre byggnad ger mer plats till skolgården, samtidigt får inte byggnaden bli för hög, då hinner eleverna inte ut under rasten.

Rast på schemat i Stadshagsklippans skola

Som alltid handlar arkitektur om avvägningar. En högre byggnad ger mer plats till skolgården, samtidigt får inte byggnaden blir för hög och vi har följt Utbildningsförvaltningens krav på max tre våningar. Annars hinner eleverna helt enkelt inte ut under rasten. Som komplement till den extremt begränsade skolgården har vi även anlagt en takterrass med utomhusateljéer och möjlighet till pedagogiska aktiviteter såsom odling, idrott och filmvisning. Allt för att göra vardagen på skolan lite roligare.

– Vi har försökt skapa en byggnad som utöver sin funktion som skola uppmuntrar och inspirerar till möten. Mötet mellan stad och byggnad och människor emellan. Genom sin placering i stadsrummet och sin tillgängliga karaktär får skolan en central och samlande funktion i stadsdelen. Det gör skolan till mer än skola, avslutar Kia Larsdotter.

Stadshagsklippans skola
Vi har jobbat mycket med att skapa en sömlös relation mellan staden och Stadshagsklippans skola. Tanken är att de ska vara en del av varandra och fungera som en mötesplats, lite som ”kyrkan i byn”.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Technology and Health

En plats för sprakande idéer
Technology and Health
Arkitektur
Utbildning, Vård & forskning
Uppdragsgivare: TKV (SveaNor Fastigheter och Hemsö)
Plats: Flemingsberg, Huddinge
Uppdragsår: 2012–2016
Byggaktör/producent: Veidekke/Arcona
Yta: 22 000 m²
Priser och utmärkelser: Nominerat till Huddinge kommuns byggnadspris 2017

Kan man förändra världen genom att låta människor mötas? Det är förhoppningen. I Flemingsberg byggdes Technology and Health med just den ambitionen. Här är tanken att det ska slå gnistor när forskare och studenter från flera lärosäten möts och utbyter erfarenheter. Ett steg närmare bättre hälsa för oss alla.

Technology and Health
Foto: Felix Gerlach

Alla vill vi ha goda grannar. Och vara en. Både på jobbet och hemma. Men hur skapar man en byggnad som underlättar relationerna så mycket som möjligt? Den frågan ställde vi oss inför arbetet med Technology and Health (TAH) i Flemingsberg. Här ska KTH:s Skolan för teknik och hälsa samsas med Karolinska Institutet, Camst (Simulatorcentrum) samt Röda Korsets Högskola och dess sjuksköterskeutbildning. Det hela är en del av ett större projekt, ett center för Life Science i anslutning till universitetssjukhuset i Huddinge. Tanken är att mötas och lära av varandra – med lokaler som gör sitt bästa för att underlätta.

Technology and Health

Teknologi utifrån och in på Technology and Health

Byggnaden Technology and Health, som är den första av två i det nya centret, ligger ovanpå ett garage och bredvid universitetssjukhuset. Läget främjar möten och skapade också utgångspunkten för husets utseende.

– Vi ville jobba med något som kändes modernt i exteriören och hade en lätthet i uttrycket, som kontrast mot den tunga sjukhusbyggnaden på sidan, berättar Anna Morén Sahlin som är en av de ansvariga arkitekterna.

– Ja, och vi har utgått från metaforen att utsidan är technology och insidan är health så utsidan är minimalistisk, den består av aluminium och glas, medan insidan bjuder på accentfärger, trämaterial och dagsljus, förklarar Krister Bjurström, också ansvarig arkitekt.

Technology and Health
Foto: Felix Gerlach

Möten är ledordet

Det är ett rejält projekt: TAH-huset är 22 000 kvadratmeter stort och dess granne NEO, 26 000 kvadratmeter. (Det senare ska husera forskare från Karolinska Institutet). Mellan de två byggnaderna finns en plaza som fungerar som mötesplats och gemensam huvudentré. I huset finns allt som behövs för en fungerande högskolemiljö: lärosalar, reception, vaktmästare, lunchrum, kårlokaler, personalrum och två stora hörsalar, speciellt anpassade efter KTH:s och Röda Korsets olika önskemål. Dessutom finns mer exotiska inslag som salar där studenterna kan operera på verklighetstrogna dockor och en forskningslägenhet där hemmets miljö står under lupp.

Technology and Health
Foto: Felix Gerlach

Vi inspirerades av staden i interiören. Man ska kunna träffas i avenyer och gränder, det ska finnas många små mötespunkter och hörn där man kan hänga.

Technology and Health
Foto: Felix Gerlach

– Förutom att jobba med paret ”teknik-hälsa”, jobbade vi också med ”möten” som ledord. Vi var inspirerade av staden i interiören. Man ska kunna träffas i avenyer och gränder, det ska finnas många små mötespunkter och hörn där man kan hänga. Vi har försökt skapa en livfull ljusgård, säger Anna Morén Sahlin.

Byggnaden reflekterar det faktum att synen på kunskapsbyggande har förändrats de senaste decennierna. Vi ser ett större fokus på mötesplatser; transparenta miljöer som främjar kreativitet och synergier.

Technology and Health
Foto: Felix Gerlach

Definierar Huddinge som stans mötesplats för Life Science

Det var invigning för TAH i oktober 2016, och studenter, lärare och forskare har redan flyttat in – och umgås längs de inre gatorna och avenyerna precis som visionen visade. Kanske leder det i framtiden fram till en helt unik approach till både hälsa och teknik?

– Det är fantastiskt att projektet sammanför de här olika verksamheterna och bidrar till ett gränsöverskridande med olika utbildningar och forskning som möts, säger Krister Bjurström. Det är extra kul att det hela har lyckats locka även verksamheter som tidigare satt mitt i stan ut till Huddinge.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

NKS – Nya Karolinska Solna

Ett universitetssjukhus i världsklass
Karolinska Universitetssjukhuset
Arkitektur, Inredning
Utbildning, Vård & forskning
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 2009–2018
Byggaktör: Skanska Healthcare
Samarbetspartners: White (i gemensamma WTT), Nyréns, Reflex & Dot arkitekter m fl
Miljöklass: Miljöbyggnad Guld, LEED Gold

Välkommen till ett av världens mest moderna universitetssjukhus och som nummer fem i rankingen över världens bästa sjukhus. Sveriges kanske mest omfattande projekt av sitt slag någonsin, Nya Karolinska Solna, är också en stor drivkraft i utvecklingen av Hagastaden med en ny stadsdel och skandinaviskt centrum för Life Science.

Nya Karolinska Solna
Foto: Felix Gerlach
Nya Karolinska Solna
Foto: Felix Gerlach

Storsatsning för att möta framtidens vårdutmaningar

Stockholms län växer i snabb takt. Mellan 2010 och 2020 räknar man med att befolkningen ska öka med 350 000 människor. Samtidigt ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper och vår livslängd kommer att öka.

De flesta av våra nuvarande sjukhus är planerade på 1960–70-talet. De är inte anpassade efter varken dagens eller framtidens snabba utveckling av till exempel medicinteknik, mediciner, nya behandlingsmetoder eller arbetssätt. Inte heller möter de kraven som den moderna patienten ställer. Precis som inom många andra branscher ökar också behoven av interdisciplinära verksamheter inom vården, inte minst förutsättningar för kunskapsutbyte mellan exempelvis medicin, forskning och utbildning. Så kallade Life Science-verksamheter.

För att kunna möta framtidens vårdutmaningar gör Stockholms läns landsting en av de största satsningarna någonsin. NKS-projektet är en central del i satsningen. Sjukhuset tog emot sina första patienter under 2016 och är nu i full drift.

Nya Karolinska Solna
Foto: Fredrik Sweger

Samverkan i White Tengbom Team

Med en omfattning på runt 330 000 m², med bland annat 630 patientrum, 35 operationssalar, avancerad teknik för högspecialiserad vård och högt ställda miljökrav, innebär NKS-projektet enorma utmaningar för alla inblandade parter. Det är Sveriges största projekt som blivit genomfört i Offentlig Privat Samverkan (OPS), landets mest avancerade BIM-projekt. Sjukhuset är först ut att bli miljöcertifierat enligt svensk och internationell standard. För att möta de arkitektoniska utmaningarna bildade vi White Tengbom Team år 2010 – ett projektspecifikt bolag där vi samverkat med arkitektkontoret White för att tillsammans utforma sjukhuset. Runt sextio av våra arkitekter, ingenjörer och projektledare har arbetat i uppdraget under de åtta år som projektet hittills pågått. Arbete pågår med uppföljning fram till överlämning av sista etappen under 2018.

Flexibla miljöer för hållbar utveckling

Sjukhuset är byggd för att fungera i upp emot hundra år – trots att vi inte vet hur sjukvården kommer att se ut då. Vi räknar med snabb medicinsk utveckling och spännande tekniksprång. Anläggningen är planerad med stor generalitet och flexibilitet. Byggnaden är föränderlig och flexibel och kan byggas om i takt med att exempelvis forskning, behandlingsmetoder, arbetssätt eller teknik utvecklas och kräver nya lösningar.
Höga våningshöjder, kraftiga bjälklag och kapacitet inom infrastruktur och teknisk försörjning är exempel på viktiga investeringar. Investeringar som gör att verksamheten kan utvecklas på ett hållbart sätt över tid.

Patienten i fokus på Nya Karolinska Solna

Ledord för hela NKS-projektet är ”patienten alltid först”. All planering och utformning har utgått från patientens säkerhet, integritet och komfort. Varje patient vårdas i eget rum med tillhörande hygienrum. Enkelrummen ger högre integritet och trygghet, och minskar risken för både smittspridning och felmedicinering. Rummens utformning gör att vårdpersonalen kan arbeta i team hos patienten, och samarbeta tätt med forskare och studenter som kan göra besök på ett helt nytt sätt. Vården flyttar på det viset närmare patienterna.

En helande atmosfär

01630 scaled NKS – Nya Karolinska Solna
Foto: Felix Gerlach

Vi har med stor omsorg gestaltat vårdmiljöer som har en positiv inverkan på patienterna. Den interiöra atmosfären är präglad av generösa publika ytor och dessutom många mötesplatser där människan kan ta plats. Exteriört har Nya Karolinska Solna en fasad i glas, stål och vitt klinker. Sjukhusbyggnadens utformning bygger på en rätvinklig kvartersstruktur som även utgör en fortsättning på stenstadens kvarter. Fem huskroppar binds samman via en mantelstruktur i glas. Entréer och verksamheter ska ha ett så öppet förhållande som möjligt till omgivande gator och torg.

Vårdkvarteren binds samman med forskningsbyggnaderna norröver, och med Karolinska Institutets nya lab i väst. Mellan vård- och forskningsverksamheterna löper det Akademiska stråket, som därmed knyter ihop sjukhuset med Karolinska Institutet, och överbryggar Solnavägen via en ny gång- och cykelbro.

Visste du att...

NKS är byggt för att vara i minst 100 år och samtliga 330 000 kvadratmeter är klimatneutrala?

Världsledande Life Science-kluster i Hagastaden

Stockholm ska vara ett skandinaviskt centrum och en katalysator inom Life Science – en plats där näringsliv, akademi och klinisk forskning, sjuk- och hälsovård kan mötas och samverka. Det säger Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Stockholm stad, Solna stad och Stockholms läns landsting i gemensamma ”Vision 2025 – Vetenskapsstaden”. I NKS-projektet har samarbetet mellan vård, forskning och utbildning därför varit en grundläggande utgångspunkt för arkitekturen.

01307 scaled NKS – Nya Karolinska Solna
Foto: Felix Gerlach
01364 scaled NKS – Nya Karolinska Solna
Foto: Felix Gerlach

Nya Karolinska Solna-projektet blir slutligen en viktig drivkraft i utvecklingen av Hagastaden. Här möts den nya stadsdelen Solna och Stockholm. Som fullt utbyggd kommer att erbjuda runt 6 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser. Här skapar man en vetenskapsstad för världsledande utbildning och forskning under det gemensamma namnet Stockholm Life. Sjukhusets huvudbyggnad kommer således att bilda fondmotiv vid Hagaplan, områdets nya stadstorg.

Nya Karolinska Solna
Nya Karolinska Solna i en illustration av Tengbom

Priser och utmärkelser

År 2019 blev NKS-projektet nominerat till World Architecture Festival i kategorin Completed Buildings: Health. NKS blev rankat till plats fem globalt hos Newsweek 2025.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Linnéuniversitetet

Akademin mitt i staden
Arkitektur, Landskap
Gator & torg, Utbildning
Uppdragsgivare: Linnéuniversitetet och Skanska
Plats: Kalmar
Uppdragsår: 2014-2020
Priser och utmärkelser: Vinnare Årets mötesplats Kalmar 2023
Miljöklass: LEED Gold, Passivhus SE

Ölandsbron definierade länge Kalmar som stad men har nu fått konkurrens. I hjärtat av staden stoltserar Kalmars mest omfattande bygge Linnéuniversitetet. Här står mötet i centrum – mellan stad, akademi, student, lärare, näringsliv, Kalmarbor och besökare. Gränserna mellan ute- och innemiljöer har suddats ut i en arkitektur som präglas av dagsljus, rymd och hållbara material.

Linnéuniversitetet finns i Växjö och Kalmar. I Kalmar har verksamheterna varit spridda över staden men är nu äntligen samlade vid Universitetskajen. Tengbom har ritat den östra delen av nya universitetet som innehåller labb, undervisningslokaler, kontor, bibliotek, kafé, restaurang, kårlokaler och informationsdisk. Den västra delen är ritad av CCO arkitekter.

dji 0949 scaled Linnéuniversitetet
Placeringen mitt i staden gynnar ett nära samspel mellan universitetet, stadens invånare och verksamheter. Närheten till gästhamnen aktiverar området året runt, med den nya Universitetsplatsen som sammanhållande länk. Foto: Felix Gerlach

En gränsöverskridande mötesplats

Ett av universitetets främsta mål har varit att skapa fler spontana möten mellan studenter, forskare, stad och näringsliv. I arkitekturen syns det i en transparent och öppen miljö som välkomnar såväl studenter som stadens invånare. Innemiljöerna har en medveten utomhuskänsla som kommit till med hjälp av bland annat höga takhöjder, gott om dagsljus från ljuslanterniner och luftiga entréer där övergången från utemiljö till innemiljö suddas ut. Rustika och hållbara material som trä, tegel och betong återfinns både interiört och exteriört och knyter ihop miljöerna.

04413 Linnéuniversitetet
Öppenhet och transparens bidrar till orienterbarhet och uppmuntrar också till möten. Foto: Felix Gerlach
03427 Linnéuniversitetet
På Linnéuniversitetet står mötet i centrum – mellan studenter och lärare, näringsliv och akademi, stadsinvånare och besökare. Entréerna är välkomnande och övergången från utemiljö till innemiljö är utsuddad. Trä, tegel och betong återfinns både interört och exteriört. Foto: Felix Gerlach

Naturliga material möter kaxiga färger

Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt. Fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Ett genomgående grepp är mötet mellan gedigna material och kaxiga färger. Inte minst den gula kulören från Linnéuniversitetets grafiska profil har därför fått spilla av sig inne och ute.

6 Linnéuniversitetet
Tegelfasaderna är bearbetade och präglar således kvarteret både inomhus och utomhus. Mot gårdssidan är tegelmönstret horisontellt, stenarna liggande och fönsterbanden horisontella. Mot gatusidan är mönstret vertikalt, fönstren förstärker höjden och tar upp den interiöra färgsättningen i fönsterkarmarna. Foto: Linnéuniversitetet

Självklar wayfinding

03439 1 Linnéuniversitetet
Den stora huvudtrappan avslutas med en magnifik taklanternin. Trappan och atriet möjliggör kommunikation och överblickbarhet mellan våningsplanen. Foto: Felix Gerlach

 

Färgerna ger en fin kontrast till de naturliga materialen och bidrar samtidigt till orienterbarheten i byggnaderna. Att lätt kunna orientera sig inom universitetet är mycket viktigt, och något som även öppenheten och transparensen mellan både våningar och inne- och utemiljöer bidrar till. Interiöra avenyer och atrier är en del av arkitekturstrukturen. Det skapar tydlig orienterbarhet och uppmuntrar till möten.

 

Välkomnande = tillgängligt

En tillgänglig miljö är bättre för alla. På Linnéuniversitetet ska vem som helst kunna röra sig fritt oavsett förutsättningar, besökare likväl som studenter och medarbetare. Visste du har vi har flera arkitekter på Tengbom med titeln Certifierad sakkunnig av tillgänglighet?

Inget tummande på hållbarheten

03492 Linnéuniversitetet
Den interiöra avenyn med gårdshusets akustikpanel som en inre träfasad. Skira trappräcken och undertak, rustik tegelvägg och blankt betonggolv. Funktionella material som åldras vackert men som också tål universitetsmiljön. Foto: Felix Gerlach

Höga hållbarhetsambitioner och även främjande av biologisk mångfald har präglat projektet i allt från dubbla miljöcertifieringar till planering av landskapselement. Universitetet har många avancerade läro- och forskningsmiljöer, och för Kalmar är marinbiologi stort. Inom universitetet ryms allt ifrån saltvattenbassänger och växthus till algsamlingar.

Stadsintegrerat universitet

Integreringen med staden skiljer Linnéuniversitetet från de många universitet som under lång tid blivit placerade utanför stadskärnan. I Kalmar är mötet mellan universitetet och resten av samhället viktigt. Till exempel ger placeringen vid vattnet förutsättningar till nära samspel med Kalmar stad, dess boende och verksamheter. Närheten till gästhamnen gör att området nu kommer att vara aktiverat året runt, med den nya universitetsplatsen som sammanhållande länk. Förhoppningen är att torget blir använt för nya funktioner som terminsstarter, examen och disputationer men även som en samlingsplats för allmänheten.

dji 0950 Linnéuniversitetet
Foto: Felix Gerlach

Catta Torhell, överbibliotekarie på Linnéuniversitetet:
– Det har varit fantastiskt att få arbeta med planeringen av Universitetskajen – Det stadsintegrerade universitetet – en mötesplats för studenter och anställda men också en plats där stadens innevånare och besökare ska känna sig välkomna. Här ska vi visa upp vad som pågår på universitetet men också ta in stadens aktiviteter och kulturliv. Redan nu har studenterna gjort bibliotekshuset till sitt och vi får spontana kommentarer som ”ett jättehärligt hus – både storslaget och mysigt på samma gång”!

03244 Linnéuniversitetet
Huvudtrappan är central i biblioteket. Transport men också plats för möten och studier. Foto: Felix Gerlach

Parametrisk design löste volymfrågan

För att realisera arkitekternas vision behövde vi hitta ett effektivt sätt att rationalisera byggnadens volym, dess ovanliga vinklar och fönstersättning. Göra dem så smarta, snygga och okomplicerade som möjligt, helt enkelt. Genom att jobba med en parametrisk modell kunde vi snabbt laborera med olika alternativ och fatta beslut tillsammans. På så vis rationaliserades de sluttande fasaderna, deras indelning och alla de olika vinklarna och inte minst i entréfasaden som löpte utåt i en spets. Genom den parametriska modellen studerade vi hur fasader och glaspartier kunde möta varandra på bästa sätt, hur formen kunde förenklas och samtidigt leva upp till visionen. Generativ design skapar förutsättningarna som krävs för att kunna göra verklighet av den här typen av ambitiösa byggnader på ett både effektivt och kvalitativt sätt. Metoden ger kontroll över komplexa geometrier och vinklade plan, som sen kan exporteras och användas i projektets byggnadsinformationsmodell.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef
+46 708 79 99 38

Skarpåkersskolan

Flexibel lärandemiljö med inspiration från naturen
Skarpåkersskolan Tengbom 2014
Arkitektur, Inredning
Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Kramfors
Uppdragsår: 2011–2014

Vid foten av Skulebergets nästan trehundra meter branta stup, väster om Ångermanälven, ligger Kramfors. Här har vi ritat Skarpåkersskolan, inspirerad av regionens dramatiska landskap. Det lokala engagemanget för den nya skolan har gjort den till en central mötesplats i området.

Kramfors atmosfär präglas av Skulebergets dramatiska siluett. De vackra färgskiftningarna, den omkringliggande barrskogen och de mystiska grottorna har genom århundradena gett upphov till många myter och spännande historier. Staden är känd för sin sågverksindustri och namngavs efter Christoffer Kramm, grundaren av områdets första sågverk på 1700-talet. Trähantverk och materialitet ligger därför de 6 000 invånarna i Kramfors varmt om hjärtat. Sedan 2007 har staden genomgått omfattande nybyggnationer för första gången sedan mitten av 1900-talet, och idag finns flera inslag av modern arkitektur i stadsmiljön.

I skuggan av Skuleberget

Skarpåkersskolan
Foto: Torbjörn Bergkvist

Kreativt samarbete 

År 2011 gav det kommunala bostadsbolaget Krambo Bostads AB oss uppdraget att rita en ny parallellskola för åk F-3 i stadsdelen Skarpåkern, men med dubbel kapacitet mot den utslitna lågstadieskolan från 1972. Kommunen ville skapa en attraktiv skola och blev inspirerade av Tengboms vision om flexibilitet och gestaltning. Vår vision var i vår tur inspirerad av det dramatiska skogslandskapet runtomkring. I september 2014 stod Skarpåkersskolan färdig. Med sina 3 240 kvadratmeter, för 240 elever, är skolan en av de största byggsatsningarna i Kramfors i modern tid. Projektets främsta framgångsfaktor är Krambos engagemang i den arkitektoniska visionen.

Skarpåkersskolan
Foto: Torbjörn Bergkvist

Skog, berg och mystik

Vi valde att svepa in Skarpåkersskolan i en träfasad av lokalt virke, färgsatt enligt bergets mörka skiftningar. Genom en bruten takfotslinje har vi skapat upp- och nedgångar i byggnadens siluett, som speglar Ådalens bergslandskap. Entréerna är utformade med Skulebergets urgröpta grottor i åtanke. Och, självklart använde vi trä från Kramfors används även invändigt, både i konstruktion och i ytskikt. Rumssammanbanden i de interiöra miljöerna, och takljuset i skolans hjärta – Torget – är inspirerade av dagsljusets väg genom takkronorna i skogen runtomkring. Vi har också velat återge mystiken som omgärdar berget i valen av kulörer, material, och mönster på bland annat glaspartier.

Vi valde att svepa in Skarpåkersskolan i en träfasad av lokalt virke, färgsatt enligt bergets mörka skiftningar

Arkitektur mot mobbing i framtidens lärandemiljöer

Lokala byggare och hantverkare har varit mycket engagerade genom hela projektet, vilket självklart har bidragit mycket till den höga kvaliteten i slutresultatet. Skarpåkersskolan har blivit en central mötesplats och även en källa till stolthet i området. Lokalerna erbjuder flexibla lösningar anpassade efter de krav som ställs på framtidens lärandemiljöer. De kan samutnyttjas för olika typer av aktiviteter, både för eleverna och för andra ändamål utanför skoltid. I arkitekturen finns en genomgående tanke om öppenhet, lekfullhet och transparens för att uppmuntra till samverkan och samtidigt minska utsatthet och mobbing bland eleverna.

Tillgänglighet är en rättighet

Minst tio procent av befolkningen lever med någon form av funktionsnedsättning. Tengboms sakkunniga ser till att lärmiljöer blir bra miljöer för alla, oavsett förutsättningar.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

A Working Lab

En miljö skapad för innovationer
Göteborg
Arkitektur
Kontor, Utbildning
Uppdragsgivare: Akademiska Hus region Väst
Plats: Göteborg
Uppdragsår: 2013-2019
Projekttyp: Kontorsbyggnad
Fotograf: Felix Gerlach
Byggaktör: Akademiska Hus region Väst

Ett kontor byggt för innovativa krockar. A Working Lab på Chalmers campus i Göteborg tog hem priset för Västsveriges smartaste fastighet. Med ner i detalj hållbara och inkluderande lösningar utmanar man den traditionella arbetsmiljön.

A Working Lab är mer än bara ett kontor. Byggnaden – med tidigare namnet Johanneberg Science Park Etapp 2 – passar bättre in under namnet multifunktionell labbmiljö. Publika och privata ytor flyter in i varandra från entréplanet och hela vägen upp genom byggnaden. Tanken är att skapa oväntade möten och krockar mellan företag, forskare och studenter från hela världen. Här kan man samlas för idé- och kunskapsutbyten mellan akademi, näringsliv och samhällsaktörer.

A Working Lab

Flödena och kommunikationen i huset är avgörande

A Working Lab

Arkitektur som genererar nya arbetssätt

Byggnaden karaktäriseras av multifunktionella och anpassningsbara utrymmen med avancerad digital teknik. Den öppna planlösningen skapar nya möjligheter för flexibelt arbete, forskning och tvärdisciplinära samarbeten. Här går det att slå sig ner i princip var som helst för spontana möten. Entréplanet är utformat som ett helt offentligt gaturum som knyter ihop campus och näringsliv. Atriet rymmer utrymmen för workshops samt caféer och restauranger.

tengbom awl sektion 180824 2 A Working Lab 08053 A Working Lab A Working Lab

Fokus på hållbarhet gav miljöcertifiering

A Working Lab är idag certifierad enligt Miljöbyggnad nivå Guld. En central utgångspunkt i projektet var att utforma en hållbar fastighet – ner i minsta detalj. Från den bärande stommen till de interiöra ytskikten har vi arbetat med trä – ett förnyelsebart material helt utan koldioxidavtryck. Trämaterialet är dessutom hälsofrämjande då det ger en lugn, varm inomhusatmosfär – perfekt för inkluderande samverkansytor.

Lagrad energi ger el och ventilation

En mängd innovationsprojekt bedrivs i byggnaden tillsammans med hyresgäster, leverantörer och forskare. A Working Lab är en så kallad testbädd – en öppen verksamhet för utveckling av test och innovationer. Här forskar man bland annat på träbyggnad, akustik, inbyggda sensorer och digitala tvillingar.

08218 A Working Lab

Bortkastade råvaror bli restaurangmat

Utöver forskningsprojekten fortsätter hållbarhetsaspekten som en röd tråd genom en mängd detaljer i huset. Till exempel serverar restaurangen ”Waste” på bottenplan mat lagad på bortkastade råvaror. Kaffemuggarna är tillverkade av kaffebönans inre hinna som vanligtvis kasseras. Kaffet är ett så kallat Zero Water Coffee producerat på soltorkade bönor. Detta att jämföra med en vanlig kopp kaffe som vanligtvis kräver 140 liter vatten i produktionsfasen. Solceller, gröna multifunktionella ytor och integrerad eldriven kollektivtrafik är tre andra miljösmarta lösningar som förkroppsligar miljötänket bakom varje funktion.

07828 A Working Lab 08370 A Working Lab

Algoritm ritade innertak utan raka linjer

Att skapa ett organiskt mönster av punkter utan raka linjer är komplicerat med penna och papper. Likaså att producera en produkt med ett sånt mönster. Digital teknik gör däremot uppdraget rätt enkelt. Belysningen skulle integreras i taket genom ett mönster av håltagningar och det fick inte vara några raka linjer mellan hålen. Det organiska mönstret i trätaket skulle stärka upplevelsen av det mest centrala på A Working Lab – forskning och hållbarhet. Taket är indelat i sektioner där vi utvecklade en algoritm som genererade mönster utan raka linjer inom varje sektion. Sektionerna kan sedan roteras i relation till varandra och skapa ett stort organiskt mönster över hela taket. Parametrisk design gör den här typen av utmaningar möjliga på ett enklare och mer effektivt sätt än traditionella metoder.

08331 A Working Lab

A Working Lab – en ny årsring på Chalmers

För att utgöra en kontrast till den omkringliggande tegelarkitekturen är byggnadens fasad röd. Men även färgen miljöanpassades, eftersom det visade sig att ursprungsidén om en bjärt Jaguar-röd kulör inte gick att få till med miljövänliga komponenter. Tillsammans med de två färdigställda byggnaderna som ingår i Johanneberg Science Park Etapp 1, och vårt intilliggande parkeringshus, bildar A Working Lab sedan 2019 en ny årsring på Chalmers Campus.

08979 1 A Working Lab

Kontaktperson

Kajsa Crona

Kontorschef Göteborg
+46 727 07 79 73

Frejaskolan

Skolan utan baksida
Arkitektur, Inredning, Landskap
Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Tynnered, Göteborg
Lokalarea: Ca 11 300 m² BTA
Färdigställt: Årsskiftet 2017/2018
Foto: Felix Gerlach och Tengbom
Projekttyp: Skola F-9 med kulturskola, särskola, idrottshall och fritidsgård

Frejaskolan är specifik både till form och funktion. Tre hexagonformade huskroppar bidrar till en varierande utemiljö som samtidigt berikar stadsrummet. Skolbyggnaden vänder sig därmed mot alla riktningar på den stora tomten.

Frejaskolan 07904 Frejaskolan

Frejaskolan – en vunnen tävling

Tengbom vann uppdraget att rita nya Grevegårdsskolan, nu kallad Frejaskolan, 2014 i en tävling arrangerad av Lokalförvaltningen i Göteborg. Under två års tid har vi genom nära samarbete med verksamhet och beställare skapat en ny skola för cirka 650 elever och 100 pedagoger. Frejaskolan är ett av de största nybyggnadsprojekten för vår beställare och ett efterlängtat projekt för de pedagoger och elever som länge sett fram emot sin nya skola.

07802 Frejaskolan

En skola utan baksida

Tävlingsförslaget, kallat Mångsida, behandlade allt från trafiklösning, utemiljö, logistik, till möjligheten att kunna bygga i etapper och bidra till en lekfullhet i den kringliggande stadsmiljön. Tanken med de tre hexagonformade huskropparna som är sammankopplade av en entrénod, är att skapa varierande utemiljöer för barnen, berika det befintliga stadsrummet, och vända sig mot alla riktningar på den stora tomten. Byggnaderna ska tillsammans bilda en skola utan baksida.

Frejaskolan dji 0443 2 Frejaskolan

En skola som tål att användas

FrejaskolanFrejaskolan 07292 Frejaskolan

Utvändigt är skolan stram men lekfull, en gestaltning som även genomsyrar det invändiga konceptet. På samma sätt som skolan upplevs olika från olika avstånd så växlas skalan invändigt också. Olika typer av rumsformer skapar miljöer för trygghet, gemenskap, lekfullhet och inspiration. Materialvalen ute som inne tog vi omsorgsfullt fram för att de skulle hålla och förädlas med tiden.

Skolan ligger centralt i stadsdelen och är tänkt att fungera som ett nav i området och bidra med nya mötesplatser för olika verksamheter och skapa arenor för möten.

Frejaskolan Frejaskolan

Spana gärna vidare på fler av våra skol- och utbildningsprojekt HÄR.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Polisprogrammet

Ny uniform för synergi och säkerhet
Arkitektur
Utbildning
Uppdragsgivare: Akademiska Hus, Skanska
Byggaktör: Akademiska hus
Uppdragsår: 2014 - 2017
Projekttyp: Lärandemiljö
Foto: Sten Jansin
Plats: Södertörns högskola

För att integrera Polisprogrammet med andra humanistiska utbildningar, och därigenom ta större del i samhällsutvecklingen, flyttar Polisprogrammet från Sörentorp till Södertörns högskola. Här skapar vi nya lärandemiljöer med fokus på synergi och säkerhet.

Lagom till Södertörns högskolas 20-årsjubileum lägger vi sista handen vid utvecklingen av Polisprogrammets nya lokaler på campus, som består av både en om- och nybyggnad. Det hela började med en förfrågan från Akademiska Hus att anpassa ANA 12 – en av två byggnader vi ritat på campus redan när Södertörns högskola grundades på nittiotalet – för det nya programmet.

ana 12 13 Polisprogrammet ana 12 15 low Polisprogrammet

En öppen men säker miljö

Vi insåg ganska snabbt att man skulle behöva en kompletterande byggnad för att kunna husera alla de åttahundra polisstudenterna och programmets mycket specifika behov. Det befintliga huset med stora fönsterpartier var svårt att anpassa efter säkerhetsnivån.

Lösningen blev en ny byggnad, ANA 14, precis intill, utvecklad specifikt för Polisprogrammet. Här har vi haft möjlighet att utforma en modern lärandemiljö som kan upplevas öppen och ljus, trots slutna system enligt skyddsklass 2. Här ryms bland annat undervisningsrum innanför en slussfunktion. I en stor sporthall, som kan delas upp i tre delar, sker utbildning i självskydd. Byggnaden ska kunna bli klassificerad enligt Miljöbyggnad Silver.

Arkitekturen har haft sin utgångspunkt både i säkerheten och i de kommande hyresgästerna.

ana 12 01 Polisprogrammet
Foto Sten Jansin

Rum med stor spännvidd

Ett fåtal material förstärker uttrycket. Fasaden består av prefabricerade betongelement med en vertikal relief. En uppglasad foajé öppnar byggnaden mot campus och kontrasterar mot den slutna exteriören. De interiöra miljöerna har ett varmare uttryck med betsad plywood på vissa karaktärsskapande väggar.

– Rum med stor spännvidd och också speciella funktioner har utgjort en utmaning i gestaltningen. Särskilt den vinklade entréfasaden med sitt skärmtak har krävt stort engagemang från projektgruppen och prefab-entreprenören, säger Katrin Fagerström, arkitekt.

ana 12 07 Polisprogrammet ana 12 04 Polisprogrammet Polisprogrammet

Ytterligare en utmaning har varit att anpassa de befintliga lokalerna i ANA 12 till nya säkerhetsnivåer, där öppenhet och slutenhet ska samsas i en byggnad. Här ska blir föreläsningssalar för hela högskolan kombinerade med specifika övningsmiljöer för polisutbildningen.

Öppen dialog

Hela projektet har efter programskedet genomförts som ett samverkansprojekt mellan Akademiska Hus och Skanska. Genom en öppen dialog med beställare, byggaktör och övriga konsulter redan tidigt, har vi tillsammans kunnat utveckla en mycket lösningsorienterad och samtidigt lärorik process.

– Vi ser jättemycket fram emot resultatet och därefter den officiella inflyttningen hösten 2017. Vårt gemensamma mål är såklart att Polisprogrammet på Södertörn ska bli den bästa polisutbildningen i Sverige, säger Anna.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Smaragdskolan

En grön ädelsten på Öland
Smaragdskolan
Arkitektur, Inredning
Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Runsbäck, Färjestaden, Öland
Uppdragsår: 2014
Byggaktör: Mörbylånga Bostads AB
Samarbetspartners: Sweco systems AB, LH ingenjörsbyrå AB, Brand och riskanalys AB, Gröna Rummet Landskapsarkitekter AB, Kreativa Storkök Sverige AB

I utkanten av Färjestaden, ett samhälle med runt 5 000 invånare i Mörbylånga kommun på Öland, ligger nya Smaragdskolan. Här har vi med enkla medel kunnat skapa något lite extra, en miljö där barnen känner sig välkomna och där kvaliteten sitter i väggarna. Bokstavligen.

Redan från start var visionen att rita en skola som utstrålade kvalitet. Smaragdskolan, en F-5-verksamhet för runt 200 elever, skulle byggas i ett villaområde en bit utanför Färjestadens centralort. Tillsammans med vår uppdragsgivare, Mörbylånga Bostads AB, började vi spåna på en miljö för eleverna att längta till, trots det något perifera läget. Slutresultatet är precis det vi önskade – både barn och vuxna hälsar att de trivs jättebra. Kvaliteten, med enkla medel, utgör en fin balans.

Fasaden i kvalitativ furu är Sioo-impregnerad, en ny och miljövänlig ytbehandling som snabbt ger träet en vacker, ljusgrå färg

Foto: Bertil Hertzberg
Foto: Bertil Hertzberg

En öländsk lada med modern touch

Runtom på Öland hittar man dem överallt, dessa enkla men tåliga bruksbyggnader med gedigna träfasader och sadeltak i plåt. Vi tog fasta på det traditionella formspråket, men tillförde också nya grepp. Fasaden i kvalitativ furu är Sioo-impregnerad, en ny och miljövänlig ytbehandling som snabbt ger träet en vacker, ljusgrå färg. Stora fönsterpartier skapar transparens och maximalt ljusinsläpp. Smaragdskolan har också, namnet till ära, fått gröna accentfärger vid entréer och i trapphusen.

Flexibla miljöer med möjlighet att växa

För att ta tillvara på ljuset placerade vi skolans gård i sydvästligt läge. Byggnaden har en L-form i två volymer, med klassrummen mot norr i den ena volymen. I den andra finns ateljé, bibliotek, matsal och fritidsverksamhet, ytor som också kan användas av andra verksamheter utanför skoltid. För att Smaragdskolan ska kunna växa över tid, har vi förberett för att enkelt kunna bygga ut och skapa fler lärandemiljöer.

Färgsättningen har vi utvecklat utifrån forskning som visar att vi människor upplever kulörerna som lugnande

Delaktighet ger identitet

Men tillbaka till namnet. För att eleverna skulle få vara delaktiga i utvecklingen av den nya skolan, utlyste kommunen en namntävling. Vinnande bidrag blev klass 5C, med motiveringen att gatan närmast skolan heter Smaragdvägen, och att ”det känns bra att gå på en skola som heter något så fint som en smaragd”. Smaragden är också en värdefull ädelsten, som bland annat står för tillväxt, harmoni, stabilitet och uthållighet. Den gröna färgen berättar om ungdom och hälsa.

Transparens mot utanförskap

Tillsammans med vitt och blått återkommer det gröna i de interiöra miljöerna. Färgsättningen har vi utvecklat utifrån forskning som visar att vi människor upplever kulörerna som lugnande. Även inuti skolan har vi valt flera sunda och slitstarka material, som kalksten och terrazzo.

Vi har också haft stort fokus på transparens. Glaspartier istället för väggar ger pedagogerna översikt över verksamheten, och skapar trygghet för eleverna. Öppna, ljusa ytor motverkar mobbing och utanförskap.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef
+46 708 79 99 38

Österåkers gymnasium

En modern femtiotalspärla
Österåker Tengbom 2011
Arkitektur
Utbildning
Uppdragsgivare:
Plats: Åkersberga
Uppdragsår: 2009–2010
Byggaktör: Ebab i Stockholm AB
Projekttyp: Gymnasieskola

År 2009 fick vi i uppdrag att utveckla Berga högstadieskola från 1950-talet till ett modernt gymnasium. Projektet innebar både om- och tillbyggnad, i tätt samarbete mellan våra arkitekter inom utbildning, inredning och landskap. Möt: Österåkers gymnasium.

Den befintliga huvudbyggnaden hade både arkitektoniska och funktionella kvaliteter som var viktiga att behålla. Tegelfasaden var en sådan, ett tidstypiskt och vackert materialval som också står pall mot tidens tand. För att lyfta fram byggnadens historia men ändå ge skolan en nutida prägel, tillförde vi moderna inslag och detaljer som kontrasterar mot femtiotalsarkitekturen och lyfter fram den i nytt ljus.

Häng och studier i glaspaviljongen på Österåkers gymnasium

Skolans nya hjärta är en nybyggnad som innehåller medietek, bibliotek och cafeteria. Vi ville ge eleverna en inspirerande och ljus miljö där de både vill umgås och studera. Byggnaden vi ritade är en friliggande glaspaviljong, där den ena delen av den interiöra miljön är i två plan, och den andra är en öppen och luftig yta med två våningars takhöjd. Runtomkring byggnaden placerade vi sittgrupper och skapade möjlighet för en utomhusteater.

Österåker Tengbom 2011
Foto: Stefan Larsson

Vi ville ge eleverna en inspirerande och ljus miljö där de både vill umgås och studera

Framåtlutad arkitektur – innovativ skola

Österåkers Gymnasium valdes 2011 att bli en vägledande skola, en så kallad Pathfinder-skola enligt Microsofts skolprogram för innovation. Enligt skolledningen är arkitekturen en av faktorerna som driver skolans utveckling. Genom ledord som öppenhet och ljus har vi utvecklat transparenta miljöer som uppmuntrar till möten mellan både elever och lärare.

Vi på Tengbom har gjort en anseende mängd olika skolor och utbildningsprojekt. Kika gärna vidare i vår utbildningsportfolio för ett urval av dem!

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36