Arkiv

Thielska Galleriet

Att vårda ett byggnads­minnesmärkt konstmuseum
Thielska galleriet
Arkitektur, Inredning, Kulturmiljö
Byggnadsvård & restaurering, Kultur, Restaurering, Tillgänglighet
Uppdragsgivare:
Plats: Djurgården, Stockholm
Uppdragsår: 2013–2019
Samarbetspartners: Tyréns, LEB, Allmänna VVS-byrån, Projektel, Brandskyddslaget m fl
Projekttyp: Husarkitekt- och generalkonsultuppdrag
Fotograf: Sten Jansin

Thielska Galleriet från 1907 är beläget i en muromgärdad park längst ut på Blockhusudden på Djurgården. 2013-2019 var Tengbom husarkitekt och generalkonsult för Galleriet. Det innebar förvaltarstöd och löpande ansvar för byggnadsminnets underhåll och utveckling.

Thielska Galleriet ritades av arkitekt Ferdinand Boberg som hämtade inspirationen till den säregna byggnaden från orienten, Sydeuropa och den sena jugendstilen. Anläggningen stod färdig 1907 och är finansmannen och konstmecenaten Ernest Thiels besannade dröm om att skapa ett hem och konstgalleri. När staten förvärvade Thielska Galleriet 1924 omvandlades det till museum, och 1958 blev det statligt byggnadsminne. Vårt arbete med museet utfördes i nära samarbete med Statens fastighetsverk och museets hyresgäster.

Komplexa projekt med stor omsorg

Våra projekt inom Thielska Galleriet var ofta komplexa. Det handlade om att ta hänsyn till de många klimat-, teknik-, logistik- och programfrågor som uppstår i ett konstmuseum. Med stor omsorg om byggnadsminnets kulturhistoriska värden gjorde vi anpassningar och kvalificerade formgivningsinsatser i stort som smått. Vi hanterade tillståndsfrågor, långsiktiga planer för underhåll och restaurering och agerade även rådgivare. Uppdraget krävde bland annat djupgående kunskap om både äldre och ny installationsteknik, och inte minst tillgänglighetsaspekter.

Helhetssyn, lyhördhet och flexibilitet

Effektivt samarbete och tät kontakt

Under uppdragsperioden arbetade vi med många olika uppdrag och frågeställningar på Thielska Galleriet. Exempelvis en omfattande ombyggnad av kaféköket och serveringen, ny belysning i utställningssalarna, iordningställande av Annexet för museets kontor och konferens samt en genomgripande tillgänglighetsutredning för hela museet inklusive installation av ny hiss och nya ändamålsenliga publika miljöer med butik, garderob och toaletter.

Ett effektivt och tydligt samarbete med alla medverkande i sådana här projekt är helt avgörande. Därför anlitade vi teknikkonsulter och andra specialister redan i tidigt skede. Tät kontakt och långsiktigt samarbete med förvaltare, hyresgäst, myndigheter, specialister, övriga konsulter samt hantverkare och entreprenörer är alltid viktigt. Helhetssyn, lyhördhet och flexibilitet är fundamentala värden som genomsyrade hela uppdraget.

Kontaktperson

Josefin Larsson

Affärsutvecklare
+46 72 183 02 34

Grand Hôtel

Sekellångt samarbete i klassisk miljö
Arkitektur, Inredning, Kulturmiljö
Byggnadsvård & restaurering, Hotell & möten, Kultur, Ombyggnad
Uppdragsgivare: Vectura fastigheter, Grand Hôtel
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 2010-pågående
Byggaktör: Pefo Bygg, Skanska, Kungsfiskaren

Vårt samarbete med Grand Hôtel i Stockholm sträcker sig nästan 100 år tillbaka i tiden. På 1920-talet ritade Ivar Tengbom om hotellets fasad, lobbyn och festlokalen Vapensalen. 2014 förde vi Ivars arbete med lobbyn vidare in i nästa tidsepok. Och 2020 var det entréns tur att ta klivet in i framtiden.

Bevarad historia – moderna lösningar

Lobbyn är hotellets hjärta och ansiktet utåt. Att bevara och lyfta fram detaljer från hotellets vackra historia var av största vikt både för oss och för Grand Hôtel. Vi ville ge miljön ett samtida uttryck och funktionalitet, och på samma gång möta de höga kraven på antikvariskt bevarande och tillgänglighetsanpassning.

Grand Hôtel
Foto: Åke E:son Lindman

– Samarbetet med Grand Hôtel är såklart extra roligt eftersom det går hela vägen tillbaka till Ivar Tengboms tid. Vi har jobbat med att hitta tillbaka till känslan i de förändringar som Ivar genomförde på 1920-talet, men samtidigt tillföra nya, moderna lösningar, säger Karin Hagelberg, arkitekt.

Ljus och elegant miljö för alla

Utifrån vårt koncept har lobbyn fått ett ljust och elegant nytt uttryck. Modern funktion och teknik har sömlöst integrerats i den historiska miljön. Ett nytt marmorgolv med stora infällda mattor och också ett dolt ljud- och ljussystem är några av de element som har fört lobbyn in i nästa tidsepok.

Grand Hôtel
Foto: Åke E:son Lindman

De vackra takstuckaturerna är framlyfta på ett nytt sätt, och hotellets antikviteter är effektfullt blandade med modernare detaljer. Anpassningen med nya ramper och räcken gör att lobbyn nu är tillgänglig för alla.

Omsorgsfull uppdatering av hotellrum

Sedan 2010 år har vi också löpande gett nytt liv till en stor del av hotellrummen. Nu senast på plan två, samt även på plan tre i Royalbyggnaden. Många av rummen är utformade för flexibel användning, med till exempel klassiska pardörrar så att rum kan bli kopplade samman med varandra. Vissa av rummen har fått nya franska balkonger för bättre ljusinsläpp och badrum i carraramarmor.

Nya tider – ny entré

20210430 213710 latt scaled Grand Hôtel
Foto: Per Kallstenius arkitektkontor

När det 2020 blev dags för en uppdatering av Grand Hôtels klassiska entré var Ivar indirekt med på ett hörn genom hela processen. Karuselldörren ersattes med två glaspartier som skapar en känsla av rymd, samtidigt som de håller kalla vindar ute. Rummet innanför som tidigare åts upp av snurran har blivit en pampig övergångszon mellan ute och inne. Det yttre skärmtaket har bytts ut och skymmer inte längre utsikten inifrån. Specialritade lyktor och infällda ljusbrunnar tillsammans med guldig metall i entrétaket skapar ett varmt, välkomnande sken. I lobbyn flyttade trappan längre in i rummet – på samma plats som på Ivars tid. Här har också Ivars mönsterdesign på hissarna återanvänts kring den nya handikappshissen och längs räckena.

– Vi ville bygga på det som finns. Med stor respekt för historiken och inkännande metodik har vi inspirerats av befintliga och tidlösa detaljer och miljöer, avslutar Karin Hagelberg.

20210430 213527 latt scaled Grand Hôtel
Foto: Per Kallstenius arkitektkontor

Kontaktperson

Karin Hagelberg

Ansvarig arkitekt
+46 8 412 52 91

Trikåfabriken

Ny årsring i industrikvarter
Arkitektur, Stadsutveckling
Byggnadsvård & restaurering, Idé & vision, Kontor, Ombyggnad
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 2014-2019
Byggaktör: Fabege
Miljöklass: BREEAM SE Very Good
Samarbetspartners: Tyréns, Brandskyddsalget, Bengt Dahlgren, PRN Elkonsult m fl

Vad gör man med en gammal fabrik när staden runt omkring förändras? I Hammarby Sjöstad har Trikåfabriken blivit ett exempel på hur befintliga strukturer kan bära både minnen och nya användningar. Efter att Tengbom vann Fabegés arkitekttävling 2015 har platsen utvecklats till en hybridbyggnad där historia och nutid möts – och där framtidens sätt att bygga redan prövas i praktiken.

Trikåfabriken
Trikåfabriken ligger i Hammarby Sjöstad i Södra Stockholm. Foto: Felix Gerlach.

Ett område i förändring

Trikåfabriken är en kontorsbyggnad om cirka 25 000 kvadratmeter som ligger i de gamla industrikvarter i Hammarby Sjöstad som är under stor förändring. Trikåfabriken och dess grannfastigheter har en utpräglad industrikaraktär, vilket vi tagit tillvara på i utvecklandet av fastigheten. Den ursprungliga tegelbyggnaden från 1929 har fått en påbyggnation med trästomme i fem våningar. I uppdraget ingick en total renovering invändigt av hela kvarteret. Efter rivning kvarstod enbart stommen.

07369 Trikåfabriken
Den tidigare innergården har blivit ett nytt samlande torg. Foto: Felix Gerlach

Samlande atrium

Idag är kvarterets internkommunikationer samlade kring en huvudtrappa med hissar i det nya atriet. För maximal flexibilitet har spänger lagts till på varje våningsplan med utblickar över det nya torgliknande rummet.

07495 Trikåfabriken
Entréer via spänger bidrar till större flexibilitet. Foto: Felix Gerlach

Samtliga entréer sker via spängerna vilket skapar en dynamisk situation för hyresgäster som inte vill låsa in sig i för långa kontrakt eller vill vara flexibla med sin yta. Co-working-ytor kan även fungera som dragspel mellan olika hyresgäster och dess olika behov och funktioner.

Tengbom har utfört hyresgästanpassning och inredningsarkitektur för hyresgästerna Naturvårdsverket, Hyper Island och kaféet Yume på bottenplan.

Trä är (h)ärligt

Materialet trä är påtagligt i Trikåfabriken och det har en pedagogisk aspekt. Det talar om en ärlig designinställning där inget gömts eller fejkats. Ambitionen är att mötet mellan gammalt och nytt ska vara så tydlig som möjligt, varför trästommen är exponerad internt och synbar även utifrån: pelare såväl som bjälklag.

trikafabriken 12 1 Trikåfabriken
Den exponerade trästommen har en pedagogisk funktion, såväl som … Foto: Robin Hayes
trikafabriken 35 Trikåfabriken
Foto: Robin Hayes

Trä är miljövänligt

Trä är ett material de flesta människor kan förhålla sig till. Samtidigt tycker många dessutom att det är trevligt att vara i kontakt med trä. Utöver att det ger trikåfabriken en stark identitet och karaktär är det såklart ett miljösmart val och en bidragande faktor till certifieringen BREEAM Very Good. En trästomme binder kol samt är lättare än både stål och betong, vilket innebär en lättare påbyggnad som krävde mindre förstärkning.

Samtida gestaltning i Trikåfabriken

Fasaden i påbyggnaden har fått ett material med lika stark karaktär som teglet, men som inte härmar det, nämligen kortenplåt. För att förtydliga mötet mellan gammalt och nytt har därför en visuell paus lags in i form av en våning helt i glas.

07299 Trikåfabriken
Foto: Felix Gerlach

Kontaktperson

Hanna Philipsson

Studiochef kommersiellt och industri, Arkitekt SAR/MSA
+46 8 555 299 10

Kungliga Operan

Att vårda en historisk nationalscen
Arkitektur, Inredning, Kulturmiljö
Byggnadsvård & restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Projekttyp: Husarkitektuppdrag
Uppdragsår: 2007-2012

Mellan 2007 och 2012 hade vi husarkitektuppdraget för Kungliga Operan i Stockholm. Ett ansvarsfullt och mycket inspirerande uppdrag, som innebar att se till att den fantastiska operabyggnaden från 1898 blev utvecklad och omhändertagen på allra bästa sätt.

Kungliga Operan, Sveriges nationalscen för opera och balett, ritades av arkitekten Axel Anderberg och invigdes 1898. Den står på samma plats som Stockholms första stora operahus från 1782 gjorde. Anderberg, som hämtade mycket inspiration från Parisoperan, gav vår nya opera en exteriör i nyrenässansstil medan trapphuset, foajén och salongen fick en nybarock utformning.

Från scenteknik till Guldfoajé

Idag är Kungliga Operan ett statligt byggnadsminne. Operahuset innehåller en komplex blandning av avancerade teknik- och arbetsutrymmen och rikt utsmyckade, representativa miljöer som exempelvis Guldfoajén med sina skimrande stuckaturer, brokader och kristallkronor. På de tolv våningarna ryms tusen rum mängder av olika verksamheter – från källarplanens scenteknik, via verkstäder, övningsrum och dansstudios, restauranger, loger, och hela vägen upp till kostymörernas färgsprakande ateljé strax ovanför salongens tak.

operan 3 Kungliga Operan
Foto: Sten Jansin

Expertis och långsiktighet

Att vara husarkitekt för något så magiskt som ett historiskt operahus är ett stort ansvar. Som restaureringsarkitekter måste vi vara experter på byggnaden, dess historia, värden och behov. Vårt uppdrag innefattade bland annat arkitektonisk, konstnärlig, antikvarisk och teknisk översyn och kompetens, samt uppföljning av att myndighetskrav följdes. Och självklart också att allt som planerades och genomfördes var i enlighet med förvaltarens och verksamhetens behov.

Foto: Sten Jansin
Foto: Sten Jansin

För att kunna ta hand om operahuset på bästa sätt behöver man upprätta långsiktiga planer för underhåll och restaurering. En av våra viktigaste uppgifter var att ständigt ställa nutidens behov i relation till byggnadsminnets antikvariska krav och kvaliteter.

Samordningsmässigt konststycke

Att vara husarkitekt för Kungliga Operan är på många sätt ett kommunikativt och samordningsmässigt konststycke. Uppdraget kräver således tät kontakt med beställare, förvaltare, hyresgäster, myndigheter, specialister, otaliga konsulter, entreprenörer och hantverkare. Samtidigt var vi många som arbetade intensivt i projektet – en fantastisk erfarenhet som vi sent kommer glömma.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Säby gård

Minnesmärke tar steget in i framtiden
Arkitektur
Byggnadsvård & restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Plats: Järfälla
Uppdragsår: 2011–2019
Priser och utmärkelser: Nominerade rödfärgspriset 2020
Fotograf: Sten Jansin

Säby Gård ligger vid Säbysjön i västra Järvafältets naturreservat. Gården är byggnadsminne med stora kulturhistoriska värden och ett viktigt besöksmål i Järfälla kommun. Idag används anläggningen bland annat som ridcenter. Här har vi både tagit fram förslag på en ny stallbyggnad och en vård- och underhållsplan till hjälp för hela byggnadsminnets långsiktiga förvaltning.

Säby Gårds huvudbyggnad uppfördes på 1600-talet efter ritningar av arkitekt Nicodemus Tessin den äldre. Till den vackra gårdsmiljön hör två flygelbyggnader från 1600-talet samt ekonomibyggnader och magasin från 1800-talet. Till herrgården hör dessutom en barockpark med damm och en allé. Vid anläggningen finns ridcenter, förskola, bostad och café.

Säby gård tb4 Säby gård

Modernt stall med anknytning till historien på Säby gård

I en hage där det tidigare funnits en ladugård skapade vi ett nytt stall för 28 hästar och lokaler för ridklubbens verksamhet. För att passa in i miljön klädde vi den nya byggnaden med en traditionell faluröd träpanel och svart plåttak. Formmässigt en lada fast i modern tappning. Fasaderna blev utformade med ett träraster som ger byggnaden karaktär. Samtidigt knyter det an till hur ljuset silar in i de äldre ladorna i området.

– Ett stall kräver sin kontext. Särskilt om det ska knyta an till historiska rötter. Säby Gård är ett bra exempel på när en kulturhistoriskt värdefull miljö behöver utvecklas – i detta fall med en helt ny byggnad. Vi har lagt stor vikt vid att förstå material och traditionellt hantverk. Tack vare en varsam och inkännande process kunde vi skapa en ny byggnad som smälter in i det omgivande kulturlandskapet, säger Katarina Enekvist som är arkitekt och kontrollant av kulturvärden.

2019 utnämndes Stallet till Årets Byggnadsmärke.

Vi tog klassiska inslag och tolkade om vissa detaljer

– Genom att leka med form, material och kulör – med liggande listverk, spaljéer och enhetlig färgsättning – har vi skapat något nytt som ändå känns klassiskt. Den nedbrunna ladugården lämnade ett tomrum – med nya stallet känns området komplett igen, berättar Katarina.

Att bevara men samtidigt utveckla

Vi utförde också projekteringar och arbetsbeskrivningar som underlag för restaureringen av bland annat det gamla stallet och rättarbostaden. Vid stambyte och vid restaureringen av huvudbyggnadens galleri och stenportaler har vi deltagit som antikvariskt sakkunnig. Som ett redskap för gårdens framtida förvaltning utarbetade vi även en vård- och underhållsplan för hela byggnadsminnet.

Att bevara byggnadsminnet på bästa sätt, och samtidigt utveckla det för att möta nutida krav och utmaningar är en komplicerad uppgift. Det kräver både kunskap och erfarenhet. Våra projektledare och specialister inom byggnadsvård och antikvariska tjänster hade ett nära samarbete genom hela projektet.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Vattentornet i Sundbyberg

En välbevarad Tengbom-klassiker
Sundbybergs vattentorn
Arkitektur
Byggnadsvård & restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Plats: Sundbyberg
Projekttyp: Restaurering, Ombyggnation
Uppdragsår: 1912, 2009–2010
Fotograf: Sten Jansin

Vattentornet i Sundbyberg ritades av självaste Ivar Tengbom, vår grundare, och stod färdigt 1912. Det är en tidig betongkonstruktion helt klädd i Helsingborgstegel med kryssförband och kraftig mönstring enligt dåtidens nationalromantiska ideal. Nästan hundra år senare fick vi 2009 uppdraget att anpassa byggnaden till publik verksamhet efter många år utan egentlig funktion.

Sundbybergs viktigaste landmärke

Vattentornet i Sundbyberg är välbevarat och har ett stort arkitekturhistoriskt värde. Det är en utsökt representant för de nytto- och industribyggnader som blev uppförda kring sekelskiftet 1900. Vattentornet är Sundbybergs viktigaste landmärke och dess karaktäristiska och massiva karaktär utgör ett kraftfullt inslag i stadsbilden. Vid uppförandet 1912 stod byggnaden i sin helhet som symbol för det moderna Sundbybergs framväxt.

vattentornet i Sundbyberg

Symbol för det moderna Sundbyberg

Rätt val för rätt byggnad

Ombyggnaden genomfördes med stor respekt för historian bakom byggnaden. Material och metoder valdes utifrån vad som var rätt för just den här platsen – både arkitektoniskt och kulturhistoriskt. Målet var hela vägen att stärka byggnadens funktion utan att kompromissa med det som gör den värdefull.

vattentornet i Sundbyberg

Vi har gjort minimala ingrepp exteriört och tornets värdefulla siluett är därför intakt. Interiört har vi valt att bevara den ursprungliga planlösningen och fasta inredningen. Den ståtliga trätrappan, samtliga fönster och övriga snickerier har rengjorts och målats med linoljefärg i ursprungskulör. Vi har även projekterat en ny entréport lik originalutförandet. I delar av tornet finns nu publik verksamhet i form av café och utställningslokaler.

Magisk vy från vattentornet i Sundbyberg

Vi tycker verkligen inte att du ska missa chansen att njuta av både mat, fantastisk arkitektur och utsikt över hela Sundbyberg från toppen av Tornparken. Om du ännu inte hunnit hit?

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljö
+46 8 412 53 36

Väla gård

Miljöklassat kontor i historisk miljö
Arkitektur
Byggnadsvård & restaurering, Kontor
Uppdragsgivare:
Plats: Helsingborg
Uppdragsår: 2011–2012
Projekttyp: Kontor
Byggaktör: Skanska Sverige AB

Väla gård är en vacker kulturmärkt gråstenslada och landmärke vid Helsingborgs huvudinfart. 2011 vann vi, genom en arkitekttävling, den spännande utmaningen att förvandla den lantliga gårdsmiljön till en ny attraktiv arbets- och mötesplats med hög miljöprofil.

Utgångspunkten för områdets struktur och karaktär var att låta stenladan förbli huvudbyggnad. Genom en modern bearbetning av ladugårdstemat, kunde vi skapa en struktur som bygger vidare på de kvaliteter som redan finns i den gamla bebyggelsen och miljön.

Samspel med skog och väg

Den kulturhistoriskt intressanta miljön har i stor utsträckning påverkat det här projektet. Vi har utvecklat byggnadernas placering, form, taklutningar och material utifrån befintliga byggnader och deras placering längs en gammal skogsväg. De nya husen har fått både fasad och tak av svartmålad träpanel, med integrerade solceller mot söder. På gavlarna har vi tagit fram ett raster av perforerad corténplåt med trädmotiv, som samspelar med skogen och förlängningen av skogsvägen.

Foto: Torben Åndahl
Väla gård. Foto: Torben Åndahl

På gavlarna har vi tagit fram ett raster av perforerad corténplåt med trädmotiv, som samspelar med skogen och förlängningen av skogsvägen

Transparens och integration

Byggnadens struktur utgår från en rumslig idé där de två längsgående huskropparna bildar ett gemensamt hjärtrum och foajé. Förutom en transparens mot både bokskog och motorväg ville vi skapa tvärgående visuella kontakter och rörelser mellan arbetszonerna. Organiseringen stimulerar på så vis medvetet till sociala möten med bred interaktion mellan avdelningarna. Huskropparna ansluter till ladans takvinkel, nockhöjd och träflygelns bredd men har i övrigt fått ett självständigt arkitektoniskt uttryck.

Skanskas höga miljömål var bärande för utvecklingen av projektet vilket har resulterat i Nordens första kontorsbyggnad med plusenergihusstandard

Energieffektivt och modernt kontor

Tidigare satt Skanska Helsingborgs olika avdelningar utspridda i hela staden, men på Väla gård är de nu samlade. Skanskas höga miljömål var bärande för utvecklingen av projektet vilket har resulterat i Nordens första kontorsbyggnad med plusenergihusstandard. Geoenergi i kombination med 450 m² solceller täcker förbrukningen av värme, kyla och fastighetsel. Energin som inte förbru­kas säljs vidare till elnätet. Utöver den höga energiprestandan har projektet också uppnått hållbarhetsmål som noll utfasningsämnen, inget avfall till deponi från byggplats, samt prioritering av lokalproducerade material, minskad vattenförbrukning och tillgänglighet.

Väla gård
Foto: Martin Palvén

Prisbelönt och hållbar arkitektur

Kontorsbyggnaden har nått högsta nivån inom miljöklassningssystemet LEED. Det är också det första projektet som nått den högsta klassen ”deepgreen” i Skanskas eget miljösystem. 2013 vann Väla Gård utmärkelserna Solar Awards och Solenergipriset 2013, samt korades till Årets gröna byggnad i Sweden Green Building Awards. Projektet nominerades dessutom i de två kategorier, Office och New and Old, i World Architecture Festival 2013.

Kontaktperson

Josefin Klein

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 18