Tändstickspalatset
Ivar Tengbom arch. 1928
Med Tändstickspalatset cementerade Ivar Tengbom sin plats i svensk arkitekturhistoria. Den i dag blåklassade byggnaden står nu riktmärke för tjugotalsklassicismen där Swedish Grace knöt band med teknisk och estetisk innovation. Låt oss guida dig i ett tidlöst arv av hantverk, elegans och konstnärligt (men balanserat) sammelsurium.
Tändstickspalatset på Västra Trädgårdsgatan i centrala Stockholm uppfördes som huvudkontor för Svenska Tändsticks Aktiebolaget – navet i Ivar Kreugers imperium. Byggnaden kom att bli ett praktverk i Swedish Grace och svensk 1920-talsklassicism. På bara två år färdigställdes palatset, en byggnadsteknisk bedrift för sin tid. 1928 gick inflyttningen av stapeln efter ett kreativt och förtroligt samarbete mellan Ivar Tengbom och några av Sveriges främsta konstnärer, formgivare och hantverkare. Eller vad sägs om Carl Milles, Isaac Grünewald, Simon Gate, Carl Malmsten och Elsa Gullberg?
”Skönhet med amerikansk fart.”
Dagens Nyheter, år 1928, i artikeln: Tändsticksbolagets nya affärsbyggnad vårt vackraste moderna kontorspalats
Palats för funktion och elegans
Tändstickskungen Ivar Kreugers val av arkitekt för sitt nya pampiga kontor i Kvarteret Spektern föll på Ivar Tengbom. Och det var ett mäktigt uppdrag att ta sig an. Byggnaden skulle spegla såväl framgång som framtidstro och bli en plats där funktion, estetik och elegans fick smälta samman i en nyskapande tolkning av svensk tjugotalsklassicism.
Kunglig entré till Kreugers värld
Byggnaden kläddes i en palatsliknande fasad med rusticerade väggar och en portikomgärdad entré. Palatset grupperades kring en hästskoformad innergård, en cour d’honneur, med Carl Milles Dianafontän som centralfigur, omgiven av egyptiskt inspirerade granitkolonner. Innergårdens fasader kostymerades med Kolmårdsmarmor på de nedre våningarna, medan de övre putsades med marmormjöl.
Gustaf Cederwall och Robert Hult skapade portikens smidesgrindar och 14 granitkolonner som leder in från Västra Trädgårdsgatan. I det stensatta golvet ståtar guden Prometheus medan bronsskulpturerna ”Viltsvin” och ”Hjort” flankerar ingången. Två mindre innergårdar fick komplettera helheten, där den norra rymde kassahallen och den södra direktionens garage.
I hussockeln till höger om portiken högg man in: ”IVAR TENGBOM ARCH. 1928”. Ovanför sträckte en balkong ut sig med Ivar Kreugers kontor där bakom.
Arkitektur och konst i samklang
Ivar Tengbom var arkitekt men också en visionär och en utomordentlig samordnare av kreativa krafter. I arbetet med Tändstickspalatset samlade han Sveriges främsta konstnärer och formgivare som tillsammans skapade en lyxig helhetsupplevelse där varje detalj hade som uppgift att bidra till byggnadens storhet. Handarbetets vänner och NK stod för textil och verkstäder.
Atmosfären inne i palatset var både inbjudande och högtidlig. Interiören var rik på symboler som speglade Kreugers affärsidé. Elden och de tre stjärnorna från tändsticksaskarna återkom i bland annat dörrhandtag, parkettgolv och väggdekorationer. Byggnadens materialval som marmor, exklusiva träslag och textilier stod som facit för Tengboms strävan efter den perfekta harmonin mellan elegans och funktion.
Herr Tengbom tog sig an helheten. Hans medskapare bidrog till palatsets ”liv och ande”.
Sessionssalen interiörens höjdpunkt
Det mest storslagna rummet var sessionssalen som många såg som husets gestaltningsmässiga höjdpunkt med en av den tidens vackraste interiörer i Sverige. Här möttes mahognypaneler, specialtillverkade möbler och Isaac Grünewalds 18 meter långa muralmålning ”Morgonrodnad”. Det hästskokrökta rummet mätte hela 22×6 meter.
Carl Malmsten designade möblerna i rummet. Som det böjda styrelsebordet i citronträ med elfenbensintarsia för att markera mötesdeltagarnas platser. Kreugers plats vid bordets mitt utmärktes av en sol. Alla dessa subtila detaljer gav rummet personlighet.
Sessionssalens textilier togs fram av Elsa Gullberg och kompletterades av eldstadens intarsia och takarmaturer formgivna av Ewald Dahlskog och Gustaf Cederwall. Elden och ljuset återkom i inredningen som symbol för tändstickan.
Teknisk pionjär
Tändstickspalatset utrustades med personhissar, elektrisk brevhiss, centralvärme, brandlarmanläggning, egen telegrafväxel och ett avancerat personalsökningssystem. Ett elektriskt världsur i korridoren avslöjade tiden i olika tidszoner och byggnadens klockor styrdes från ett elektriskt centralur i källaren. Som pricken över det tekniska i:et blev Kreugers kontor ett av de första i världen med högtalartelefon, utvecklad av LM Ericsson.
I källaren placerades bland annat kassavalv, laboratorier och ett garage med ljusinsläpp från en lanternin. Och inte att förglömma: väntrum och vilrum med dusch för de stressade chaufförerna. För projektets tekniska utrustning anlitades några av dåtidens främsta leverantörer som Siemens-Schuckert för el- och urverk samt Frigidaire för kylsystem.
Kreugers kontor, Tysta rummet och emissionssalen
Ivar Kreuger hade två lite extra viktiga rum i Tändstickspalatset. På direktörsvåningen hittade man hans representativa kontor, praktfullt inrett med mahognypanel, matta av Märta Måås-Fjetterström och möbler av Carl Malmsten. Bakom panelen gömde man in ett kassavalv. På fjärde våningen låg det mer privata ”Tysta rummet” där Kreuger kunde arbeta ostört. Detta rum var bara tillgängligt för honom själv och portvakten, och rymde också kassavalv.
I den norra innergården låg emissions- och aktieregistreringssalen – en central del av palatset under Kreugers era. En dubbel våningssal i stark Swedish Grace-anda som omgavs av kolonner i svart kalksten och belystes vackert av dagsljuset som sipprade in från glastaket.
Ivars arv
I dag är Tändstickspalatset och delar av den bevarade interiören blåklassat av Stadsmuseet i Stockholm. Arkitekturen och utformningen av palatset kan nog sägas spegla både Ivar Tengboms vision men också hans kompromisslösa syn på högklassig kvalitet. Palatset är och förblir en symbol för svensk arkitektur och en tid av stora visioner.
Byggnaden används i dag som kontors- och konferensanläggning och har genomgått flera förändringar sedan 1928. Genom snälla restaureringar har mycket av Tengboms ursprungliga arkitektur och idéer bevarats.
Fotografierna av Holger Ellgaard är publicerade enligt Attribution-ShareAlike 4.0 International – Creative Commons licens.
Visionen och en beställare som kan arkitektur
Interiören bjuder på en varm och avskalad miljö där naturmaterial som trä kombineras med mörk betong. Här står aktivitet och gemenskap i centrum. Flexibla ytor möjliggör allt från sport till sociala evenemang. De publika ytorna kring entré och restaurang har en utformning som ligger närmare en foajé på en experimentell teater än en ishockeyhall för att svara upp mot förväntningar på fest. Av Peter Johanssons figuriner bjuds man på ett leende och ”välkommen tillbaka” redan i entrén.
De stora fönsteröppningarna har fått individuellt utformade glaspartier som med imponerande precision anpassats till murarnas ojämna former. Mötet mellan historia och framtid blir ett påtagligt men subtilt samspel. Som den nyligen tillförda spiraltrappan i tornet och de genomtänkta detaljerna i cortenstål.
