Ur funderingarna föddes en idé. Tänk om vi kunde skapa en prototyp på en mikropark – en mötesplats för människor i staden, som samtidigt renar dagvatten och bidrar till ökad biologisk mångfald? Som förbättrar luftkvaliteten och erbjuder folket en plats för rekreation och avkoppling?

Mikropark på en parkeringsplats – Public Parklet

Teamet jobbade hårt under några få men intensiva veckor. På seminariedagen stod den på plats utanför entrén till kontoret på Katarinavägen 15 – 10 smarta kvadrat 2.0. En mikropark på en parkeringsplats – en så kallad parklet. Våra gäster och förbipasserande Stockholmare samsades om vartannat på sittytorna i den tillfälliga parken för att njuta av solen, varandras sällskap och den oväntade växtligheten i en annars ganska grå och outnyttjad gatumiljö.

Public Parklet med dagvattenhantering – världens första?

Genom att kombinera ambitionerna om en mer ekologiskt och socialt hållbar stad, kan vi med enkla medel skapa gröna vistelseplatser som bidrar både till ökad biologisk mångfald och till möten mellan människor. Vår parklet-prototyp är också, oss veterligen, den första i världen som erbjuder en lösning för hantering av dagvatten. Idén bygger på funktionaliteten i så kallade gröna gator, ett svackdike fyllt med vegetation längs trottoarkanten. Fördröjningen i diket reducerar avrinningsvolymen samtidigt som vegetationen fångar upp miljöfarliga partiklar, och resultatet är mindre och renare dagvattenutsläpp.

– Många känner idag inte till att en stor den av innerstan har ett kombinerat dagvatten- och avloppssystem vilket betyder direkta utsläpp av avlopp i Mälaren vid kraftig nederbörd. Om fasta urbana biotoper av det här slaget infördes i ett sammankopplat system, skulle vinsterna för både miljön och människorna i staden vara påtagliga, berättar Fredrik Legeby, planeringsarkitekt.

Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror.

Färre bilar skapar möjligheter

Parkeringsytor som utför ekosystemtjänster. Låter det som en utopi? Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror. Behoven av våra gatumiljöer förändras bland annat i takt med att attityder och vanor gällande bilåkande ändras. Bilpooler, ”car-to-go”-tjänster, lånecyklar och andra transportalternativ blir allt fler. Samtidigt går teknikutvecklingen mot mindre och självkörande bilar framåt. Färre och mindre fordon kan minska trycket på stadens parkeringsplatser, som därför istället kan få andra funktioner.

Parklets, vistelseplatser och mikroparker byggda på parkeringsytor blev lanserade som fenomen i San Francisco 2010. I dag finns det ett hundratal. Flera städer i världen har sedan dess tagit fram manualer för den som är intresserad av att bygga en parklet, med riktlinjer för design, säkerhet och underhåll.

– Sverige ligger efter när det gäller den här typen av hållbarhetstänk. Mikroparker av det här slaget tror vi är en fullt genomförbar idé i Stockholms stad. Vi gör gärna pilotprojekt.

Fredrik Legeby och Shira Jacobs

Hela landskaps– och stadsbyggnadsstudiorna i Stockholm samarbetade med förberedelserna för 10 smarta kvadrat 2.0, som stod på Katarinavägen 15 i juni 2015. Den blev sedan donerad till Stockholm Stads Trafikkontor.

Nytorps gärde är en viktig grön mötesplats för Stockholmsförorterna Hammarbyhöjden och Björkhagen. I vårt uppdrag här – att skapa ett parkförslag inom områdesprogrammet för upp emot 2 700 nya bostäder – vill vi ta ett helhetsgrepp om stadsdelarna och lyfta deras viktiga gröna kvaliteter.

Många av de boende i Hammarbyhöjden och Björkhagen har aktivt valt att flytta hit för att ha nära till naturen. Nu, när området står inför en förtätning, är det avgörande att Nytorps gärdes funktion som grönt hjärta – en central grön mötesplats för rekreation och socialt liv – bevaras och förstärks. Ju tätare Stockholm blir, desto mer kommer stadsdelsparker som denna att behövas.

Över tvåtusen nya bostäder och ett lugnare parkrum

Vårt uppdrag består av att ta fram ett programförslag för det nya Nytorps gärde och att säkerställa att det utbyggda Hammarbyhöjden-Björkhagen får en välfungerande utemiljö och grönstruktur. Programförslaget innebär i sin helhet att stadsdelarna blir förtätade med upp emot 2 700 nya bostäder.

I förslaget för utbyggnad är de nya bostäderna koncentrerade till tre platser – överdäckning av Hammarbyvägen, i Hammarbyskogen och i västra Nytorps gärde. Gärdets viktigaste kvalitet som öppet landskapsrum blir bevarat genom att bebyggelsen får placering framförallt i den nordöstra delen av gärdet. I programmet föreslår vi även en utveckling av ett ek- och hasselstråk. Dessa tillsammans med ett brynstråk med nya typbiotoper och ett aktivitetsstråk utgör parkens tre huvudstråk.

Ambitionen för Nytorps Gärde är att lyfta området, förstärka kopplingen till de omgivande stadsdelarna och erbjuda aktivitet, umgänge och avkoppling för alla.

Aktivitet för alla – oavsett klass och kön

I dag har området kring Nytorps gärde relativt gott om aktivitetsytor som framför allt lockar pojkar. Därför har vi fokuserat vårt utvecklingsförslag av Nytorps gärde och dess idrottsytor på att skapa platser som lockar även flickor från alla samhällsklasser och ursprung att bli mer fysiskt aktiva. Nytorpsbadet växer och en dans- och isbana med spegelväggar blir placerat utmed den föreslagna gatan. Områden som lockar till lek och rörelse utan tävlingsmoment, med exempelvis studsmattor och balansnät, är placerade invid naturliga mötesplatser.

Inspiration från Stockholmsskolan

Under 1940-50-talet utvecklade Stockholms stad regionens gröna parker. Naturen blev förädlad och tillgänglig med stigar, bänkar och lekytor. Den nya stilen blev känd som Stockholmsskolan. Parken blev ett centralt offentligt rum – en plats för samvaro, lek, motion, kultur och rekreation. Parkteatern och parkleken slog igenom och omfattande program för konst gick av stapeln.

Vårt förslag utgår ifrån Stockholmsskolans värden och tradition. Ambitionen för Nytorps gärde är att lyfta området, förstärka kopplingen till de omgivande stadsdelarna och erbjuda aktivitet, umgänge och avkoppling för alla. Vi vill bevara och förstärka de redan befintliga naturkaraktärerna, som brynen och de öppna fälten. Samtidigt ser vi till att skapa nya biotoper.