Hur ofta stannar du upp och beundrar ett parkeringshus? I Lammenranta finns goda skäl att göra just det. Med sin träfasad och hållbara konstruktion utmanar det nya parkeringshuset förutfattade meningar om grå betongklossar. Här möts modern teknik och traditionellt hantverk i en byggnad som smälter in i stadsbilden och också aktivt bidrar till den.
En gamechanger till parkeringshus – Lammenranta utanför Helsingfors i Finland. Fotograf: Anders Portman/ Kuvio Oy
— Tillsammans med Keski-Suomen Betonirakenne Oy vann vi arkitekttävlingen om parkeringshuset, berättar Marcus Heinänen, kundansvarig projektledare på Tengbom i Helsingfors. Det nya parkeringshuset blir ett viktigt inslag i stadsbilden och är utformat för att möta de höga hållbarhetskrav som är avgörande för framtidens stadsutveckling.
Arkitektur som står sig över tid
Fasad av gran i korslimmat trä – hållbart, lokalt och vackrare med tiden.
Med sin gedigna träfasad av korslimmat trä (KL-tyrä) krossar det nya parkeringshuset i Lammenranta myten om det traditionella ”hårda” parkeringshuset. För att stå emot både väder och brand har man använt och behandlat gran som är ett hållbart och lokalt förankrat material. Fasaden kommer att åldras naturligt och får med tiden ett både förändrat och förfinat utseende.
— Trä är ett fantastiskt material att arbeta med. Inte bara ur en estetisk synvinkel utan också för att det har ett lågt klimatavtryck. Det är hållbart, har lång livslängd och hjälper till att skapa en varm och inbjudande miljö. Dessutom har vi kunnat använda långa spännvidder i konstruktionen som gör byggnaden extra stabil och funktionell, förklarar Marcus.
De långa spännvidderna i konstruktionen skapar en stabil och funktionell konstruktion.
Tillgängligt och energiklokt
För att göra byggnaden så energieffektiv som möjligt är taket på parkeringshuset försett med solpaneler som producerar el till byggnaden under sommarmånaderna. Med 265 parkeringsplatser, varav elva tillgänglighetsanpassade, är det utformat för att möta ett brett spektrum av användares behov. På bottenvåningen planerar man dessutom en separat triangulär flygel med kommersiella lokaler – en lösning som kommer att bidra till ett levande gatuliv runtom parkeringshuset.
”Vi är övertygade om att parkeringshuset kommer att bli en förebild för hur moderna träbyggnader kan se ut och fungera i urbana miljöer.”
Marcus Heinänen
Trä för klimat och lokalt hantverk
Trä är en hörnsten i Tengboms hållbarhetsstrategi och många av våra pågående projekt speglar det. För oss handlar det inte bara om en möjlighet att bygga klimatsmart, utan också för att stötta lokalt hantverk och bana väg för innovation.
— Vårt mål med arkitekturen och gestaltningen av parkeringshuset i Lammenranta är att tillföra värde både till platsen och människorna som ska bo och röra sig här. Vi är övertygade om att parkeringshuset kommer att bli en förebild för hur moderna träbyggnader kan se ut och fungera i urbana miljöer, avslutar Marcus.
Ett parkeringshus som sätter standarden för moderna träbyggnader i vår stadsmiljö.
Samarbetspartners:
Region Skåne, Trafikverket, Vellinge kommun, Sweco, Edge (landskap)
Fotograf:
Mads Frederik
Ett komplext trafikflöde, motorvägsbuller och avsaknaden av en trygg plats för väntande resenärer kräver både kreativitet och smarta algoritmer. På ena sidan E6:an finns nu ett resecentrum genomskuret av en 80 meter lång och sex meter hög karaktäristisk bullerskärm. På andra sidan vägen böljar åkerfälten för vinden.
För att undvika ljudläckage är bullerskärmen över Vellinge resecentrum helt intakt. Den skär stationshuset rakt igenom, tätt formad runt huskroppen och flyter sedan ihop med landskapet.
Vellinge ängar är en av kommunens största noder för kollektivtrafik, direkt intill E6:an mellan Malmö och Trelleborg. Här passerar varje dag tusentals pendlare, många med behov av ett tryggt och tillgängligt resecentrum. Ett behov som kommer att öka när området utvecklas med nya bostäder i anslutning till det nyligen anlagda entrétorget. Den som tar cykeln hit kan nu ställa cykeln under tak och pendla vidare med buss. Andra, som tar elbilen till pendlingsparkeringen, har nu tillgång till laddstationer.
– En särskild utmaning var att hålla den akustiska bullerskärmen intakt för att undvika ljudläckage. Därför skär själva byggnaden med vänthall rak igenom bullerskärmen. Skärmen är tätt draperad runt själva huskroppen. Tillsammans bildar dom en enhet där huset underordnar sig skärmen på en landskaplig nivå.
När vi på Tengbom tog fram Vellinge resecentrum med den tillhörande bullerskärmen stod både upplevelsen från stationstorget och upplevelsen från motorvägen i centrum.
Genom parametrisk design växte en konstruktionslösning fram som gjorde det möjligt att låta träribbor i organowood bilda ett levande spektrum av nyanser. Strålarna från solen faller nu olika både utifrån klockslag och årstid.
En bullerskärm med kulisskaraktär
Bullerskärmen löper rakt över stationshusets tak. Den blev en viktig nyckel för resecentrumet. Resenärerna ska välkomnas in medan ljudet från motorvägen ska stängas ute. Genom parametrisk design, där datorer tar hjälp av algoritmer för att formge en konstruktion, växte snart en lösning fram – en lösning som gjorde det möjligt att låta träribbor i organowood bilda ett levande spektrum av nyanser. Avstånd och placering blev anpassade till tre unika dimensioner så att strålarna från solen faller olika både utifrån klockslag och årstid. Utvalda delar av bullerskärmen är genomskinliga med glas placerat bakom ribborna. Det släpper in ljus på torget och gör det möjligt att se ut över fälten. Indelningen i tydliga fält är en stiliserad tolkning av åkerlandskapen runtomkring.
Tåliga men naturnära material kännetecknar Vellinge resecentrum. Skiffer på fasad och vänthallsgolv. Interiören går i gul-orange som kontrast mot övriga naturmaterial.
– Att få vara med och gestalta något som förändrar och förbättrar miljön för tusentals personer dagligen är givande, säger Torbjörn Håkansson, uppdragsansvarig arkitekt. Kombinationen av de stora trafikflödena, tillgänglighet och slagkraftig gestaltning var en spännande utmaning.
Tvåhundra kvadrat tryggt stationshus
Stationshusets entré mot motorvägen blir ledstjärna till världen bakom. En signatur för den nya stadsdelen som växer fram bakom skärmen. Inne i stationshuset bjuder väntsalen in, utformad för öppenhet och trygghet. Här finns inga hörn som stänger in besökaren. Här kan resenären hitta skydd mot regn och rusk, använda Skånetrafikens wifi och besöka toaletten. Eller ta en kopp kaffe inne i fiket. På torget utanför finns en säker lekyta för de minsta som gör väntan på bussen lite roligare.
Slitstarkt och naturnära material
Fasaden ståtar i skiffer – ett såväl slitstarkt som klottersäkert material. Även golvet i väntsalen är i skiffer. Interiörens färgsättning och skyltar knyter an till Skånetrafikens grafiska profil och har fått en gul-orange färgskala som kontrast mot de övriga naturmaterialen. Innertak och insidans ytterväggar är klädda i naturfärgade träullsplattor som samsas med soffor i lackad ask. Takarmaturerna lyfter in naturen i rummet och ger dessutom en fin akustik med sitt lövverk i mjuk ull.
– Stationshuset är ett mycket positivt tillskott för Vellinge, säger Martina Ljung, plan- och exploateringschef i Vellinge kommun. E6:an är vädermässigt ett väldigt utsatt läge så det är uppskattat att kunna söka skydd.
På Vellinge resecentrum ska väntan bli en upplevelse. Både inifrån stationshuset som utifrån motorvägen och också det intilliggande torget.
Nu blir det tryggare för Uppsalas studenter att transportera sig klimatsmart (och hälsosmart). Det nya cykelhuset Ekonomikum på campus sprider ljus över cykelvägarna runt campus tack vare en genomtänkt placering av konstruktionens träribbor. Ett i sig hållbart uttryck som i sin enkelhet har potential att bli ett signum för hela området.
Uppsala universitet och Akademiska hus ville få fler att trampa till campus och var inte rädda för att ge Tengbom kreativ frihet i uppdraget för ett nytt cykelhus. Den omsorgsfullt utformade träbyggnaden är ett pilotprojekt som är tänkt att knoppa av sig i fler cykelhus men även utestudieplatser och utegym vid ett flertal institutioner som tillhör universitetet.
Redan från projektets start blev ljussättningen i cykelhuset Ekonomikum en viktig parameter att arbeta med för att öppna upp och skapa en tryggare känsla och plats.Husets formspråk smälter harmoniskt samman med den befintliga miljön.
Säker väg mot upplysning
Projektets ambitioner har varit höga: Den som väljer cykeln ska kunna parkera tryggt och tilltalande, och inte behöva lämna fordonet åt sitt öde i ett rangligt ställ på någon gudsförgäten baksida. Hållbara material som är lätta att underhålla och ett formspråk som passar in i den befintliga miljön är andra viktiga aspekter för cykelhuset vars placering förlagts till Ekonomikum. Med avstamp i ursprungsbyggnadens spaljéer på fasaden är husets främsta kännetecken vertikala träribbor placerade för optimal insyn och utblick. Mörka kvällar blir huset till en liten fyr som gör parkområdet den är belägen i till en tryggare plats.
– Det handlade också om säkerhet, att huset blir som en lykta, nästan ett smycke. Det ska inte vara osynligt.
Eva RantaEskola, senior konsult om Cykelhuset Ekonomikum
En nästintill sakral atmosfär råder inne i cykelhuset Ekonomikum som huserar 72 cyklar på två våningar.Inne men ändå ute, eller tvärtom?
Tåliga material vinner i längden
Träkonstruktionen i cykelhuset Ekonomikum har bakomliggande glas som skyddar mot väder och vind. Samtidigt är ribbverket behandlat med Kebony som med tiden kommer att ge träet en klädsam grå patina. Materialet kräver föga underhåll och även den så viktiga belysningen är ombesörjd att ha en lång brinntid. Projektet har tagit ett helhetsgrepp på området, där Tengbom har varit med från skiss till färdig byggplan. Detta i nära samarbete med bland annat entreprenören IR-bygg och belysningskonsult från Sweco. Resultatet är en nätt men rymlig byggnad där 72 cyklar kan parkeras i två plan under det förskjutna sadeltaket som delvis är sedumbeklätt. Väggarnas ribbverk för tankarna till en gammal lada där ljuset letar sig in och ut mellan plankornas springor och skapar en ombonad känsla utan att det blir instängt. Ett uttryck som i sin enkelhet har potential att bli ett signum i den långsiktiga plan som berör hela området.
– Vi utgår hela tiden från platsens förutsättning, men formen kommer att kännas igen, säger Marianna Klinga, ansvarig arkitekt på Tengboms Uppsalakontor.
En bakomliggande hängränna och träribbor följer samma linje från fasad vidare ända upp till taknocken.De bruna fasaderna på cykelhuset Ekonomikum får med tiden en grå patina och den rostfria dörren kommer då att smälta ihop med fasaden.
Uppdragsgivare:Hellasvägen Invest AB genom Daniel Svensson på Energy Service Management
Plats:
Höör, Skåne
Uppdragsår:
2019 – 2020
Skede:
Pågående
Samarbetspartners:
Oevis
Tänk om man skulle bygga en hel stadsdel runt en ek, och samtidigt döpa den efter trädet. Precis det är planen för nya Ekstaden i skånska Höör. Tengbom har tagit fram ett förslag som förvandlar industri till idyll.
Ekstaden blir en småskalig, tät och grön stadsdel där den sociala hållbarheten värderas högt. Gaturum och även andra offentliga platser utformas för att uppmuntra till promenader, lek och avkoppling.
Från plåtindustri till ett helt nytt bostadsområde – samtidigt med social hållbarhet i fokus. Hällboområdet, som länge varit ett industriområde, ska nu utvecklas till en levande del av Höör. Den brokiga småstadskaraktären erbjuder öppna gröna kvarter och intima gaturum. Här uppmuntrar utemiljöerna vidare till möten, promenader och lek.
”Barnen ska kunna sparka boll direkt utanför dörren. Här kan man leva småstadsliv utan att behöva flytta ut till ett villaområde”.
I hjärtat av Ekstaden finns en grön och lummig stadspark omgiven av ett promenadvänligt stråk med bostadsentréer och verksamhetslokaler. I söderläge är parken kantad av townhouses med små uteplatser. Här kan de boende kliva direkt ut i parken som tack vare inramningen får en trygg och levande atmosfär. Illustration: Olof Eriksson, Oevis
Småstadskänsla ner i minsta detalj i Ekstaden
Själva stadsskalan är starkt influerad av hur centrala Höör är utformat – Ekstaden ska bli uppfattad som en naturlig del av omliggande landskap. Därför fortsätter befintliga gator men även stråk in i området, där de mynnar ut i mötesplatser och grönområden. För att ge ett småskaligt intryck med en personlig karaktär består husen av två till fyra våningar, där den översta våningen är indragen. Här varvar man också hus med uråldriga träd – stadsdelen drar nytta av den lummiga miljön som redan finns kring Gästis och Kolljungabäcken. Ekstaden är inte bara byggd kring en ek – den blir en grön förlängning av den skånska kulturmiljön.
Med sitt stationsnära läge blir Ekstaden ett perfekt boendealternativ för småbarnsfamiljer från närliggande städer, som Malmö och Lund.
Lägre byggnader mot söder ger bättre ljus på innergårdarna.Husen får varierande utformning för att skapa en brokig, levande känsla.De förhöjda bottenvåningarna blir i synnerhet perfekta lokaler för butiker och restauranger.För att skapa en grönare stadsmiljö och en visuell koppling mellan gata och innergård lägger man in gröna släpp i varje kvarter.
Priser/porträtt:
Finalist i Architizer A+Awards 2021, porträtterat i ArchDaily, designboom och UrbanNext
Ett cykelgarage – med fokus på form, trygghet och miljövänliga material. Sedan november förra året slipper uppsalaborna lämna cykeln på gatan.
Byggnaden har en unik form konstruerad som en 45 gånger 45 meter rätsidig triangel.
Mitt på torget i Uppsala står ett Tengbomritat cykelgarage. Med sin unika, triangulära form och miljövänliga materialval skapar byggnaden en tydlig identitetsmarkör för området.
Byggnaden förkroppsligar kommunens satsning på hållbarhet
Tusentals personer passerar regelbundet buss- och tågstationen i centrala Uppsala. Nu ska det bli ännu enklare att leva hållbart – i linje med sin miljösatsning och för att tillgodose den beräknade ökningen av pendlare till Uppsala har kommunen valt att satsa stort på cyklisterna.
Ett cykelgarage där träet får stå i fokus
Huset är byggt med en väl synlig stomme helt i trä, klädd med en glasad fasad uppburen av lister i svart stål. Den centralt belägna platsen har krävt ett nära samarbete med stadsarkitekten under hela projektet. Husets tre sidor vetter alla mot olika typer av miljöer; perrong, viadukt och busshållplatser och har behov av att samexistera i miljöer med helt olika karaktär. De återhållsamma materialvalen betong, svart stål och trä är noga utvalda i ett hållbarhetssyfte och ger huset både en distinkt men neutral framtoning.
– Vi har kämpat för att det ska vara så få material och färgval som möjligt, att framhäva den vackra träkonstruktionen och att huset ska få hålla sin tydliga geometriska form utan andra störande element eller tillägg, förklarar Cecilia Öberg, ansvarig arkitekt.
Cykelhuset står på en ganska mörk och otrygg plats – därför har vi arbetat med ljuskonsult Stina Marsh. Tillsammans har vi skapat en ljusdesign som lyser upp och framhäver det varma träet
Glasfasad och ljusspel skapar en trygg miljö
Byggnaden är miljöklassad och rymmer cirka 1200 parkeringsplatser. Den transparenta fasaden skänker väderskydd men ger även en naturlig trygghetskänsla. Huset kommer dessutom få ett unikt belysningsprogram.
– Cykelhuset står på en ganska mörk och otrygg plats – därför har vi arbetat med ljuskonsult Stina Marsh. Tillsammans har vi skapat en ljusdesign som lyser upp och framhäver det varma träet. Dessutom skapas ljusupplevelser i form av ett ”norrsken” på undersidorna av träbjälklagen som ska programmeras för att skifta i färg, berättar Cecilia vidare.
Grönskande tak över cykelgaraget tar hand om regnvattnet
Cykelgaraget är byggt i två våningar. En ramp binder samman våningarna och gör det samtidigt möjligt att cykla mellan våningarna. På det sedumtäckta taket finns även solceller placerade. Växtligheten tar effektivt hand om vattnet som vid kraftigt regn sugs upp av takets grönyta istället för att överbelasta markbrunnar och gator. Taket blir en fjärde fasad då många av de omgivande byggnaderna är högre varifrån man ser huset ovanifrån.
BTA:
Tillbyggnad ca 34 000 m², ombyggnad ca 25 000 m²
Uppdragsår:
2012-2023 (inklusive förstudie, projektering samt bygguppföljning och anpassning för butiker och restauranger)
Fotograf:
Felix Gerlach
Uppdrag:
Tillbyggnad och ombyggnad av Stockholm Arlanda Airport Terminal 5
Med projekt Porten har Stockholm Arlanda Airport och Terminal 5 fått ett lyft. En effektiv säkerhetskontroll, större orienterbarhet, luftig och ljus atmosfär och skandinavisk design är komponenter i vår lösning. Den mest anslående delen är en 330 meter lång tillbyggnad – del av Terminal 5s nya fasad utåt.
En flygplats är på många sätt ett alldeles eget universum. Ett gränsland fyllt av förväntan. Särskilda transporter tar dig dit, och kanske står både inköp av avgångsöl och solskyddsfaktor på din att-hinna-göra-lista. Stockholm Arlanda Airport är inget undantag.
Uppgiften var att få den stora, slutna fasaden att bidra på ett positivt sätt till det offentliga rummet – att göra något relevant för platsen och intressant för besökare när de kommer dit med bil eller buss.På marknadsplatsen på Stockholm Arlanda Airport är såväl shopping- som restaurangupplevelserna genomtänkta. Det ska också vara enkelt för resenärerna att snabbt kunna navigera sig till gaterna.
”Vi ville ge fasaden en flygplansestetik”
Noggrann navigering
Det var viktigt för oss att analysera alla funktioner och intressen som samsas på platsen. Passagerarflöden, säkerhet och shopping ställer olika krav på rumsligheten. Det vore ingen underdrift att säga att Projekt Porten är en lika delar arkitektonisk som logistisk utmaning.
I gestaltningen utgick vi från att utforma en funktionell och samtidigt estetiskt tilltalande inramning som bildar ett sammanbindande kitt mellan olika ytor. Vi ville också förena de befintliga byggnaderna i området, som alla är typiska för den tid de uppfördes i.
Arlanda ska inspirera till handel och möten. Här ska resenärerna få en bra känsla och vilja tillbringa tid. Rena, distinkta och rundade former ihop med väl avvägda material signalerar pålitlighet och välkomnande, värme och omhändertagande.
— I utformningen av säkerhetskontrollen och marknadsplatsen jobbade vi med en sammanhållen materialpalett i vita och grå toner, metall, glas, trä och betong. Utblickar och transparens blev en viktig del av designen, berättar Rebecca Andersson, arkitekt på Tengbom och handläggare i Arlandaprojektet.
De byggnader som redan fanns på flygplatsen var utgångspunkt i utformningen av fasaden och tillbyggnaden. Gamla Terminal 5 från 70-talet med rundade plåtkassetter i rostfritt stål på ena sidan och på andra sidan Passagen i glas med sitt tydliga rutmönster.
Storslaget med respekt
Tengboms mest synliga bidrag på Terminal 5 är en 330 meter lång tillbyggnad som innehåller säkerhetskontroll för, samt handels- och restaurangytor. Byggnaden är en sluten rektangulär lådvolym placerad framför entréhallen, vars geometriska uttryck lever vidare i den nya fasaden. Genom ljus- och skuggverkningar i kassetterna på fasaden skapas en dynamisk variation.
— Huvudfunktionerna, säkerhetskontrollen och marknadsplatsen kräver, av säkerhetsmässiga skäl fasader utan fönster, insyn och utblickar. Dagsljus är viktigt, så det var en utmaning men det blev bra. Fasaden präglas av en intressant slutenhet, förklarar Rebecca Andersson.
Formspråket är inspirerat av det aerodynamiska i flygbranschen.
— Vi ville ge fasaden en flygplansestetik, det vill säga ett material och en form som du associerar med flygplan. Det landade i böjda aluminiumkassetter som för tanken till flygplansvingar. Kassetternas undersida har cirkelperforeringar som kontrasterar fint till den släta, böjda ovansidan.
Tidlös interiör och hög säkerhet
Interiören går i neutrala och varma toner som knyter an till tidigare epoker som till exempel björkpaneler och kalkstensgolv från flygplatsens äldsta byggnad uppförd 1976. Det genomgående transparenta metalliska taket ger känslan av kontinuitet, luft och lätthet. Typiskt för flygplatser är också de genomgående horisontella inslagen – så även här på Arlanda. Kort sagt, en tidlös design som kommer att stå sig länge.
De tidigare två säkerhetskontrollerna i Terminal 5 har nu slagits ihop till en. Viktiga parametrar här var god belysning, tydliga flöden och hög orienterbarhet. Materialen är hållbara och tidlösa med tydlig skandinavisk prägel. Arkitektoniska element som pelare, golv och tak ger ordning och rytm.
— För att möta framtida verksamheter med nya och andra krav krävs stor flexibilitet. Nybyggnadsdelarna kan ses som en spelplan som tål framtida förändring.
Rebecca Andersson
Entrén till den nya säkerhetskontrollen är nu lika tydlig som välkomnande.
Smarta arbetsprocesser för genomtänkt helhet
Projektet Porten har varit komplext och krävt tydlighet i de bakomliggande arbetsprocesserna. Den röda tråden blev samarbete genom alla faser. För att möta nya säkerhetskrav och andra förändringar behövde vårt koncept vara robust från början och kunna förmedlas pedagogiskt. Målet för oss var att hitta fram till en rationell arkitektur som kombinerar högt ställda funktions- och säkerhetskrav med ett uttryck som gör Arlanda till en levande plats dygnet runt.
— Syftet med ombyggnationen av Stockholm Arlanda Airport var att ge resenärerna en bättre upplevelse och den allra bästa starten på sin resa. Att skapa ett positivt och kvalitativt tillägg som stärker helhetsupplevelsen för såväl resenärer som de som arbetar på eller passerar flygplatsen, säger Rebecca.
På uppdrag av Swedavia har Tengbom ritat Arlandas nya Arlanda VIP-Services – en diskret byggnad som inte annonserar funktion eller innehåll mot övriga flygplatsområdet. En arkitektur och design som underlättar resan och gör den mer behaglig.
Konceptet för Arlandas nya VIP-terminal bygger således på en resa från det hårda till det mjuka. Ett yttre skal av betong innesluter en gästvänlig miljö där materialet trä dominerar upplevelsen i kombination med ett exklusivt urval möbler och accessoarer. Dessa är valda med omsorg för att bidra till en upplevelse av skandinavisk design.
Plats för sinnesro
Den nya byggnaden är en av få fristående VIP-terminaler i världen. Utifrån säkerhetskravet på en byggnad utan insyn kommer allt dagsljus ovanifrån. Tystnaden som det massiva träet bidrar till är påtaglig och ett välkommet element i den annars bullriga flygplatsmiljön.
– Med tanke på den inflytelserika resenär som passerar denna byggnad, har vi skapat en plats som erbjuder en stunds flykt från vardagens stress och brus med fokus på avkoppling, säger kontorschef Mark Humphreys.
Nordisk lyx på Arlanda VIP-services
Med inspiration från svenska landskap och kultur har målet varit att skapa en exklusiv men också minnesvärd upplevelse. Rummen på Arlanda Airport VIP-Services har därför rumsliga kvaliteter som för tankarna till avkoppling, reflektion och spirituella upplevelser – kanske essensen av nordisk lyx. Tengbom har varit involverade i alla delar av projektet, från byggnad till inredning och landskap. Slutligen exteriört så skyddar barrträd mot insyn.
Helsingborg C har fått en ny nedgång söderifrån. Men Södra entrén är så mycket mer än en genväg till spårområdet. Förutom ett nytt resandeflöde och en ny cykelhub, är den nya entrén lika mycket ett landmärke och en målpunkt som stärker de stadsmässiga sambanden.
Helsingborgs stad har sett en kraftigt ökad trafik till och från staden. Fram till 2020 beräknas den öka från dagens 22 000 resenärer om dagen till 32 000. Det är ett tryck som Knutpunkten, ritad av Ivar Krepp 1984-1991, inte står pall för i dagsläget, varför man beslutat att bland annat göra en ny upp- och nedgång vid de underliggande spårens södra förlängning. Dessutom var entréerna i söder i sämre kondition än de i norr, vilket påverkade flödet av människor. Knutpunkten genomgår också en förvandling och upprustning, ett uppdrag som även det gick till oss.
Foto: Felix Gerlach
”Den nya entrén är egentligen ett naturligt resultat av de långa perrongerna under jord. Det är en viktig del i arbetet att stärka Knutpunktens koppling mot södra delen av staden, med campus och det blivande H+ området. Med nya trafikflöden, mer aktivitet och puls i området, hoppas man också minska stadens segregation”, säger ansvarig arkitekt Patrik Ekenhill.
En vunnen tävling
Foto: Felix Gerlach
År 2013 utlyste Helsingborgs stad en arkitekttävling för den nya entrén, en prekvalificering med anbud. Denna vann vi på Tengbom i Helsingborg i samarbete med Tyréns, ett konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi var under hela projekteringsfasen generalkonsulter och hade alla andra konsulter under oss.
”Vi utformade byggnaden som ett skulpturalt element, som sätter karaktär på platsen där så många människor strömmar söderut dagligen”, säger Patrik Ekenhill.
Ett utdrag ur tävlingsinlämningen lyder: Vi bejakar platsen som en övergång mellan olika resandeformer och rörelser i staden, men också som en övergång mellan olika stadsdelar och stadsrum. Det blir en dramatisk förvandling från dagens dominerande men ändå anonyma parkeringsdäck till en attraktiv komponent i stadslandskapet, som bidrar till ökad aktivitet och puls.
”Vi tog oss an tävlingen som något skulpturalt.”
– Patrik Ekenhill, arkitekt
Baksida blev framsida
Den nya entrén har med andra ord förvandlat en anonym baksida till ytterligare en framsida. Den har även bidragit till ökad trafiksäkerhet, då gående till campusområdet tidigare korsade bussterminalen, vilket undviks med de nya trafikströmningarna. Ett nytt övergångställe över Järnvägsgatan som leder in på Bollebrogatan bidrar även det med en mer direkt koppling till stadsparken och stadsdelen Söder. Ett ytterligare syfte är att främja stadens cykelliv. Totalt 450 cykelplatser har fördelats i ett garage mellan entrétrapporna samt fritt på plattformen utan tak. Här finner man även faciliteter som pump, reparationsstation och klädskåp.
Södra entrén. Foto: Felix Gerlach
Ett tongivande landmärke
Utöver att svara på många problem som staden hade, har entrén blivit det landmärke som vi föreslog och hoppades på.
”Vår arkitektoniska huvudidé med ett samlande tak bygger på en tanke om att skapa en sekvens mellan det övre och det undre. Det karaktäristiska taket har en neutral och kvadratisk planform som modifieras varsamt i sektion. Kombinationen av en välvd undersida och en bågformad ovansida i spårriktningen skapar associationer till både rörelse och stadsparkens mjukt böljande topografi”, säger Patrik Ekenhill.
Det skulpturala taket i trä vilar på två skifferklädda murskivor som växer upp från spårområdet. Enkla glasskivor används som kompletterande väderskydd. Även ljusdesign har varit tongivande för projektet, där den primära belysningen för såväl taket som cykelställ är indirekt och dold. Två befintliga utrymningstrappor revs och schakten har omarbetats till cirkulära dagsljusnedsläpp till perrongerna, med sittbänkar i markplan.
Den nya entrén har förvandlat en anonym baksida till ytterligare en framsida
En metafor för resande
Likt resande handlar Södra entrén mycket om övergångar, både fysiska såväl som arkitektoniska och metaforiska. Fysiskt handlar det förstås om trafik- och människoflöden. Arkitektoniskt pratar vi om att inne möter ute, tyngd möter lätthet och geometri möter organiska former. Och metaforiskt kanske man kan säga att Södra entrén står som symbol för övergången till ett nytt reseområde, rustat för framtiden.
”Det här är fantastisk arkitektur i liten skala. Vi är otroligt stolta över att ett relativt litet projekt kan göra ett så stort intryck”, säger Patrik Ekenhill.
Är du en av de 250 000 människor som dagligen passerar genom Stockholms Centralstation? Då har det nog varit näst intill omöjligt att missa all den utveckling som skett här mellan 2008-2014. Och det samtidigt som hela stationen fortfarande har varit i bruk.
År 2008 fick vi uppdraget av Jernhusen att modernisera och utveckla stora delar av Stockholms Centralstation – en av Sveriges viktigaste knutpunkter – och ge stationen förutsättningar att möta både dagens och framtidens utmaningar. Inte minst de ständigt ökande flödena av resenärer. Utifrån behovet av många separata förbättringar fick vi möjlighet att arbeta fram ett genomgående koncept för utvecklingen.
Foto: Åke E:son Lindman
– Vår vision var att höja besökarnas upplevelse. Det gjorde vi genom modernisering och gestaltning som överträffar deras förväntningar. Samtidigt bevarade vi, och lyfte fram den gamla byggnadens fina kvaliteter.
Mark Humphreys, ansvarig arkitekt
En mötesplats som bjuder på det oväntade
Jernhusen ville att Stockholms Centralstation skulle uppfylla sin fulla potential som mötesplats för människor från hela världen. Ett modernt resecentrum med riktigt bra service, handel och restauranger. Ett centrum som är tryggt, lättorienterat, tillgängligt, och vars miljö och detaljer gör ett bestående intryck på besökarna. Att omsätta Jernhusens vision krävde ett helhetsgrepp, men vi såg också möjligheten att definiera några särskilda ytor som bjuder besökarna på oväntade upplevelser.
Man brukar säga att det enklaste sättet att bedöma ett hus är genom att besöka toaletterna. Att utforma riktigt fina toalettutrymmen kändes för oss helt självklart. Inspirerade av de romantiska, svenska landskapsmotiven som finns målade på väggarna i Centralhallen, ville vi förhöja upplevelsen av att vara på resande fot även här. Med inslag av bland annat trä, vitt glas och bilden av en sprakande eldstad, är toalettutrymmenas gestaltning en abstraktion av vinter i fjällvärlden – dess stugor, snö och is.
Foto: Åke E:son Lindman
Att låta ny konst höja platser som annars lätt skulle bli döda och tråkiga bjuder också på något oväntat. Vi valde att smycka den tomma ytan mellan de nya trapporna och rulltrapporna som idag leder från den norra hallen upp till Cityterminalen. Vi önskade en dynamisk och digital upplevelse, och valet föll på konstnärerna Bigert och Bergström. Deras installation, som visar morgondagens väder genom atmosfäriska molekyler i skiftande färger, utvecklades i samråd med oss så att den sömlöst kan förhålla sig till arkitekturen på Stockholms Centralstation.
Det tredje inslaget är de nya serveringsytorna. I den norra hallen utformade vi en lugn plats som alla gäster kan använda. Platsen är avgränsad med en låg vall i vitt kompositmaterial, som ger fri visuell sikt både för orienterbarheten och av säkerhetsskäl.
Strukturella begränsningar – kreativa lösningar
För Stockholms pendlare är den största förändringen kanske den utveckling vi gjort av ytorna under Centralhallen. Mycket av strukturen är bärande i de här delarna av stationen, och utvecklingen har i stort sett varit begränsad till rådande mått. För att kunna ge resenärerna ett nytt, positivt intryck har vi istället tagit till en hel rad arkitektoniska konstgrepp.
Den strömlinjeformade miljön, utan vassa kanter och hörn, skapar naturliga flöden som leder resenärerna vidare.
Vi ville skapa en ljus, luftig och lugnande miljö, men kunde inte ändra varken passagebredd eller rumshöjd. Ett slätt, nytt fast undertak i vitt som välver sig mjukt upp till Ringen (den välkända öppningen i bjälklaget som förbinder ytan med Centralhallen ovanför) och runda infällda ljusbrunnar, som ger taket en ihålig effekt, blev en del av lösningen. Cirkelsymboliken som finns i Ringens utformning återfinns även på exempelvis glaspartiernas kontrastmarkering och i de rundade hörnen på ytans nya väggpartier. Den strömlinjeformade miljön, utan vassa kanter och hörn, skapar naturliga flöden som leder resenärerna vidare.
För att få in så mycket dagsljus som möjligt och förbättra den instinktiva orienterbarheten, har vi utökat vertikalkommunikationen med två ytterligare håltagningar, där trappor och rulltrappor idag leder upp till Centralhallen. Vi öppnade också upp befintliga bärande väggar så mycket som möjligt. Samtidigt skapade vi öppna butiksytor där försäljningen dragits in en meter från passagen, så att den upplevs bredare och luftigare.
En matbit i Stockholms Centralstation? Foto: Åke E:son Lindman
Minimalistiska detaljer lyfter K-märkt byggnad
Vår utgångspunkt i Centralhallen har varit att lyfta fram den gamla byggnadens kvaliteter. Kvarvarande delar av Centralstationshuset från 1871 samt Centralhallen är K-märkt. Det innebär bland annat att man inte får förvanska eller ändra rumsligheten. Vi har arbetat med minimalistiska grepp, mycket glas och smäckra ståldetaljer. På så vis har stora förändringar kunnat genomföras men med bibehållen atmosfär. De många nya butikerna och restaurangerna ger ett brett utbud, anpassat efter resenärernas specifika behov. Som arkitekter har vi varit rådgivare i diskussioner kring vilka kommersiella aktörer som borde finnas. Vi har också tagit fram en detaljerad designmanual för hyresgästerna, där vi bland annat hämtat inspiration från ett av stationens historiska butiksskyltprogram.
Ombyggda Centralstationen med ett tillskott av nya arbetsplatser bidrar till ett mer hållbart resande och ökade värden för Helsingborgs stadskärna. Tillsammans med den nya stadsdelen Oceanhamnen och det framtida stadsutvecklingsområdet H+ knyter Helsingborg C ihop staden till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.
Många möten sker på Helsingborg C – både väntade och oväntade.
Helsingborgs centralstation och kommunikationsnavet för buss-, färje- och tågtrafik är ett av Sveriges största resecentrum med runt 23 000 dagliga tågresenärer, en stadigt ökande siffra. I byggnaden ryms även restauranger, butiker och kontor. Genom en påbyggnad av den befintliga anläggningen ville Wihlborgs, som äger och förvaltar fastigheten, utöka med nya moderna och miljövänliga kontorsytor i stans bästa kommunikationsläge. Deras ambition var också att fortsätta utveckla ett välfungerande resecentrum till en byggnad som staden kan vara stolt över och som i ännu större utsträckning uppfyller stadens och människornas behov.
Från detaljplan till färdigprojektering
Vi på Tengbom fick uppdraget att förverkliga nya Helsingborg C. Ett uppdrag som spänner genom alla faser från detaljplan till färdigprojektering i flera delprojekt inom anläggningen. Projektet bestod av två etapper. Etapp ett, Hamnhuset, blev klar våren 2016 och innebar en påbyggnad av fem varierande våningsplan med nya sammanhängande kontorsytor om 8 000 kvadratmeter. När etapp två, Stationshuset, stod klart 2022 hade vi moderniserat resecentret, och kompletterat med cirka 1 000 m² kontors- och kommersiella ytor.
– Vi har jobbat med Helsingborg C, tidigare Knutpunkten, från planskede och lett en dialogprocess med en styrgrupp från Wihlborgs och Helsingborgs stad. Vi fokuserade på platsstudier, kärnvärden och projektmål i ett gemensamt modellarbete. Det resulterade i en överordnad volymstudie och en visionsskiss som blev underlag för den nya detaljplanen. När den var antagen fick vi även uppdraget att förädla projektet genom alla faser, säger Patrik Ekenhill, ansvarig arkitekt.
Nya Centralstationen ger Helsingborg en uppdaterad och tydlig identitet
Med bred kompetens går man från ax till limpa
Det hör till ovanligheterna att ett lokalt kontor kan bidra med så bred kompetens och kunna leverera tjänster från ax till limpa. God erfarenhet av gestaltning och tidiga skeden, i kombination med stark teknisk kompetens var en avgörande aspekt i valet av arkitekt. Ett långvarigt och nära samarbete med Wihlborgs ledde till att vi även fick inreda och jobba med hyresgästanpassning.
– Samarbetet med Tengbom har fungerat utmärkt. Jag upplever Tengbom med Patrik Ekenhill i spetsen för detta projekt som enormt lyhörda och bra på att lyssna in vad kunden efterfrågar för att sedan anpassa underlaget till ett resultat där alla är nöjda, säger Peter Siroky, förvaltare på Wihlborgs.
Välkommen in till Helsingborg C.
Komplexa flöden i Helsingborg C
Komplexiteten med Helsingborg C har krävt kompetenser från stads- och husbyggnad till inredning. Person- och trafikflöden har exempelvis varit utmanande då möjligheten att stänga byggnaden inte fanns. Drygt 40 000 personer har dagligen strömmat genom bygget under arbetets gång. Kort produktionstid var därför en nyckelfråga för Wihlborgs, och en av anledningarna till att konstruktionen bygger på ett prefabsystem med ett pelarbalksystem i stål samt håldäckselement som ger pelarfria flexibla kontorsytor. Även fasaden är gjord av prefabricerade glasfasadmoduler som effektiviserat montagetiden och höjt energiprestandan. Påbyggnaden har certifiering Miljöbyggnad Guld.
– Vi uppskattar att Wihlborgs tänkte långsiktigt i materialfrågan.
Patrik Ekenhill
Hamnshuset – en flytande påbyggnad
Anläggningen är en stor och dominant byggnad i hjärtat av Helsingborg. Vi valde därför att bryta upp den som två fristående byggnader – Hamnhuset och Stationshuset. Hamnhuset är en komplex påbyggnad med de nya kontorsplanen gestaltade i glas och metall, flytande över den ursprungliga byggnaden med färjeterminal, p-hus och kontor. Fasad- och volymspel är anpassade till de varierade stadsrummen mot stadskärnan och sundet. I sydvästligt läge trappas byggnaden naturligt upp, med utsikt över nya Oceanhamnen, H22, och framtida stadsutvecklingsområdet H+. Dessa nya element är sammanhållna i ett huvudmaterial. En bronsfärgad rostfri plåt som förädlats i två steg med mönsterprägling och dynamisk infärgning. Plåten på Helsingborg C upplevs levande och skiftande under dygnets alla timmar och övergår till varmt gyllenfärgad i solnedgången då den speglar ljuset från Öresund.
– Vi uppskattar att Wihlborgs tänkte långsiktigt i materialfrågan och satsade på den här gedigna och vackra plåten. Man talar om en hållbarhet på omkring 100 år. Den har inte bara gjort byggnaden hållbar och miljövänlig utan också gett den en stark karaktär, säger Patrik Ekenhill.
Stationshuset ger mervärde för staden
Etappen Stationshuset, Helsingborgs mest offentliga rum, är om möjligt en än mer krävande och komplex ombyggnad. Ökad trygghet, förbättrade flöden, tillskapande av nya kommersiella ytor samt en ny stark identitet har varit primära mål. Den nya gestaltningen syftar till att tydliggöra stationshuset som en autonom byggnad och målpunkt som glasvolym mot stadskärnan, samt skapa en ny bilfri platsbildning. Identiteten som glashuset kontrasterar mot stenstaden och framhäver stationen. Glasvolymen med nya tak och bjälklag bärs gemensamt av en skivverkande repeterande pelarstruktur. Tillsammans med de storskaliga glasformaten skapas en graciös vertikal spaljé med stor grad av transparens och utblickar.
Nya attraktiva ytor i Helsingborg C skapas genom igensättningar av befintliga luftrum. Speciellt på andra våningsplan med Genetor Coworking och Kitchen floor skapas en ny livlig matdestination, vardagsrum och mötesplats i stadskärnan. Den nya interiöra karaktären välkomnar resande med en human och varm naturkänsla, med sten, trä, ljus bronsplåt, som ansluter till anläggningens övriga terminaler.
Helsingborg C by night.
Ny identitet
Helsingborg har saknat den här typen av stationsnära lokaler. Med vår hjälp har Wihlborgs ökat värdena på fastigheten och platsen har fått nytt liv. Genom att det finns fler människor i omlopp upplevs i dag anläggningen och stadsdelen tryggare. Tillsammans med kopplingen mot Oceanhamnen och området H+ bidrar Helsingborgs C med en ny stark identitet. Staden knyts ihop till en hållbar strategisk punkt för tillväxt.
