Arkiv

Case: JämtJämlikt

Vi mäter social hållbarhet i Arvika
Converse graffiti
Stadsutveckling
Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Arvika
Uppdragsår: 2022-2023
Certifiering: JämtJämlikt

Arvika kommuns nya översiktsplan är antagen och är den första i Sverige att certifieras i jämlikhet. Metoden JämtJämlikt adresserar systematiskt diskriminering och främjar mänskliga rättigheter för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle. Men vad innebär det att certifiera en översiktsplan och vad leder det egentligen till? Häng med!

Översiktsplanen innehåller sex jämlikhetsåtaganden som sätter fokus på inkludering och delaktighet. Genom att prioritera grupper som barn, unga och äldre vill kommunen skapa mervärde för hela samhället.

social hållbarhet Arvika
Ida Svensson, samhällsbyggnadschef Arvika

— Om vi till exempel satsar på kollektivtrafiken i Arvika, kan det minska känslan av ensamhet för de äldre, samtidigt som det också gynnar andra grupper i kommunen, säger Ida Svensson som är samhällsbyggnadschef i Arvika kommun.

Första steget: analys

Processen för JämtJämlikt startade med en grundlig analys av situationen i kommunen baserad på statistik, strategiska dokument och intervjuer.

— Vi pratade med olika kompetenser inom områden som skola, kultur och fritid, berättar Ida. Vi ställde frågor som: hur är Arvika idag, vad skaver och vilka grupper står utanför de mänskliga rättigheterna?

Barn och unga var en central del av analysen. Som exempelvis demokratifrågor där de sällan hördes, samt skillnader mellan unga män och kvinnor utbildningsmässigt och socioekonomiskt.

— Vi tittade på hur de lever, vilka grupper de drar sig till, hur tjejer generellt har högre utbildning och att de ofta flyttar efter utbildning, säger Ida. Vi kunde se flera inbyggda normer i kommunen och en tendens att man stannar kvar i den grupp man hamnar i, som till exempel ”fotbollsgruppen”.

JämtJämlikt som systematik

JämtJämlikt ger riktlinjer för att integrera jämlikhet i stadsutvecklingsprocesser och säkerställa social hållbarhet. Det innefattar både vägledning och kravspecifikationer som stöttar och styr det systematiska arbetet. Certifieringen utvecklades i samarbete mellan Helsingborgs stad, Raoul Wallenberg Institute, RISE och Tengbom.

— I förstudien till JämtJämlikt blev det tydligt att kommuner saknar verktyg för att konkretisera och integrera jämlikhet i sina planeringsprocesser. Särskilt i arbetet mot de globala målen, säger Ulrika Signal, planeringsarkitekt på Tengbom. Det finns en stark vilja att jobba med strategiskt jämlikhetsarbete, men gapet mellan intentioner och genomförande är tydligt.

Systemet har två delar:

  1. Vägledning (projektrapport): Här hittar man metoder, tekniker och angreppssätt som säkrar att den nödvändiga kompetensen för att arbeta med jämlikhet i stadsplanering finns i organisationen. Dessutom finns verktyg såsom platsverktyg, normverktyg och dimensionverktyg som stöd för arbetet.
  2. Kravspecifikation för jämlikhetsarbetet: Stödjer och kravställer det systematiska arbetet och styrningen av processen.

Samla fakta och (o)jämlikhetsanalysera

social hållbarhet Arvika

Arvika kommun genomförde en omfattande analys av jämlikheten som avslöjade uppdelningar och ojämlikhet i tillgång till service och möjligheter. Dialoger med invånarna vittnade om behov av fler aktiviteter och mötesplatser.

Analysen visade att uppdelningar och ojämlikhet syns i olika delar av samhället, inklusive tillgängligheten till aktiviteter, kollektivtrafik och arbetsmöjligheter. Det fanns även en klar uppdelning mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper som ”nya” och ”gamla” svenskar, vilket leder till polarisering och begränsad tillgång till resurser och möjligheter.

Konflikter mellan olika intressen, som ”finkultur” kontra ”bilkultur”, samt traditionella könsmönster som påverkar yrkesval och livsstil, förstärkte dessa klyftor. Arvika står också inför utmaningar gällande psykisk hälsa, särskilt bland äldre invånare där ensamhet är ett betydande problem.

Flera av lösningsförslagen kan bidra med kvalitéer även för andra grupper i samhället

Allas tankar ska med

En viktig del i arbetet med översiktsplanen var att få med medborgarna i processen så tidigt som möjligt. Ofta är det utmanande att få medborgare att engagera sig i planeringen för den byggda miljön, och att få med alla grupper i en kommun. Som en del i JämtJämlikt-arbetet jobbade Arvika istället uppsökande för att inkludera alla grupper.

— Inför samrådet för översiktsplanen åkte vi ut till skolor och pratade med elever. Vi träffade pensionärsrådet i kommunen, besökte äldreboenden och anordnade pizzakväll med de unga. De äldre bjöd vi in till elvakaffe, förklarar Ida Svensson. Vi höll också workshops med föreningsliv och näringsliv.

Dialogerna visade på olika utmaningar, som begränsad tillgänglighet till service och funktioner på landsbygden och i serviceorterna, där bilen är det primära transportmedlet. Barn och unga i kommunen har svårt att åka kollektivt till aktiviteter, och äldre blir beroende av vänner och släktingar för att delta i samhällslivet.

social hållbarhet Arvika

— Till exempel ville de unga ha en kravfri plats som inte var uppstyrd med aktiviteter, säger Ida. De sa ”vi behöver bara någonstans att vara”. Många unga i vår kommun som åker Epa spelar väldigt hög musik på kvällarna. Det har skapat konflikter mellan olika grupper. Efter våra samtal har nu till exempel kyrkan upplåtit sina toaletter för ungdomarna och öppnat upp kyrkan som en mötesplats.

Nyckelord för JämtJämlikt utifrån dialogerna:

  • Önskan om fler aktiviteter
  • Fler mötesplatser där olika grupper möts
  • Närhet till service
  • Gemenskap
  • Bättre kommunikationer för gång, cykel och kollektivtrafik

Prioriterade grupper gynnar alla

Utifrån faktainsamling, analys och dialog valde Arvika kommun att prioritera grupperna barn, unga och äldre i sitt jämlikhetsarbete. Efter en noggrann analys av utmaningar och behov landade man i sex skarpa mål, kallade jämlikhetsåtaganden, som nu är integrerade i översiktsplanen. Målen är tydliga, mätbara och vägledande i arbetet framåt för till exempel detaljplanering och investeringsbeslut.

Lösningsförslagen inkluderar fler mötesplatser och aktiviteter för alla åldrar. Men också bättre tillgänglighet till service och kommunikationer.

— Många av lösningsförslagen som genererats under arbetet är samma för båda de prioriterade grupperna och det finns tydliga synergier mellan dem, påpekar Ida. Samtidigt är det tydligt att flera av lösningsförslagen kan bidra med kvalitéer även för andra grupper i samhället.

Social hållbarhetskompass

Översiktsplanen är en strategisk kompass för den framtida utvecklingen av kommunen. Den ger inte konkreta lösningar för den fysiska miljön, utan snarare sätter den ut riktlinjerna för arbetet framåt. Översiktsplanen är också en viktig del i inspelet till den kommunala budgetprocessen och den strategiska planen för kommunkoncernens fortsatta arbete.

— Analysen kunde vi såklart ha genomfört på eget initiativ, men tack vare ramverket JämtJämlikt blir arbetet mer systematiskt, säger Ida. Vi får upp det på en agenda som saknats tidigare, och vi kan tydligt se om vi till exempel följer barnkonventionen. Mänskliga rättigheter är lagstadgade men det är svårt att veta hur många som faktiskt följer upp dem. Nu vet vi att vi kommer göra det.

Arvika kommun strävar efter en mer rättvis och socialt hållbar samhällsplanering genom kontinuerlig uppföljning och hållbarhetsbedömningar.

— I arbetet med JämtJämlikt har vi testat våra gränser och utmanats, berättar Ida Svensson. Har vi gjort allt? Det finns alltid fler stenar att lyfta på för att få fler svar. Men nu har vi en tydlig plan som vi kommer att följa upp.

— Arbetet som Arvika kommun gjort med JämtJämlikt som grund visar att det går att sätta tydliga mål och konkretisera arbetet med social hållbarhet, säger Ulrika Signal. Jag hoppas och tror att deras jämlikhetsarbete kan inspirera andra kommuner att jobba på samma sätt. Det blir en tydlig återkoppling för både medborgare och politiker att man faktiskt gör det man säger att man behöver göra i sin samhällsplanering.

Jämlikhetsåtagandets effektmål:

Kontaktperson

Ulrika Signal

Planeringsarkitekt
+46 706 80 08 88

Härmälänranta

Stadsdel med hög miljöprofil
Stadsutveckling
Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Tammerfors, Finland
Uppdragsår: 2012-2014
Projekttyp: Stadsutveckling
Yta: 250 000 m² BTA

I Tammerfors i Finland växer Härmälänranta fram, en helt ny stadsdel med ambitionen att bli Finlands mest miljöprofilerade. Här har vårt stadsutvecklingsuppdrag lett till en kortare planprocess och en mer flexibel detaljplan – viktiga förutsättningar för en stadsdel där kvaliteten står i centrum.

Intill vattnet ett par kilometer sydost om centrala Tammerfors utvecklar Skanska Kodit den nya miljöprofilerade stadsdelen Härmälänranta – ett naturligt steg i Tammerfors klimatprogram med syftet att bli en koldioxidneutral stad. Utöver 1 500 bostäder kommer området att rymma en blandning av kommersiell och offentlig service, arbetsplatser, offentliga parker och torg, badstrand och bryggor blandat med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Härmälänranta
Illustration: Tengbom

Tydlig identitet

Vi vill att Härmälänranta ska bli en levande stadsdel med tydlig identitet. Området utgör en historiskt viktig del av Tammerfors. Därför är det mycket viktigt att den befintliga och kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen blir integrerad i den nya, urbana miljön. Vårt förslag för ny bebyggelse rymmer flera olika funktioner, platser och boenden med en variation av volymer, typologier och karaktärer. Centralt i området föreslår vi en ”activity link” – ett centralt stråk med olika publika funktioner som binder samman Härmälänranta med stadsdelarna runtomkring. Stränderna görs tillgängliga med strandpromenader, bryggor och platser för vistelse, restauranger och handel.

Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet

Effektiv process och flexibilitet

Vårt stadsutvecklingsuppdrag har varit både spännande och omfattande. Vi har genomfört analys- och konceptarbete, samt en masterplan med tillhörande gestaltningsprinciper som legat till grund för en ny detaljplan. Utifrån masterplanen har vi också tagit fram ett designkoncept för de första fyra kvarteren, och genomfört en speciell studie av förslagets högre byggnader.

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Inom ramen för vår masterplan har vi också tagit fram ett koncept för områdets dagvattenhantering. Vi genomförde också en sociotopstudie av områdets offentliga platser.

Tidigt i projektet inledde vi tillsammans med Skanska Kodit en dialog med Tammerfors stad om vår vision för Härmälänranta. Platsens möjligheter gav fantastiska förutsättningar. Vi ville diskutera kvalitet framför kvantitet – genom att skapa förutsättningar för att bibehålla de grundläggande kvaliteterna i en bebyggelse som kommer att vara under utveckling lång tid. Genom en gemensam, hög ambition för Härmälänranta kunde vi bidra till en betydligt kortare planprocess och en detaljplan som lämnar större utrymme för flexibilitet än brukligt.

Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.

Insikt om stadsbyggandets komplexitet

Att ta sig an ett stadsutvecklingsprojekt kräver en djup förståelse för förutsättningar, utmaningar och möjligheter. Vi behöver ha insikt om de många olika perspektiven som finns på projektet. Inte bara beställarens eller byggaktörens, utan också brukarnas – de som ska leva och bo i det nya området.

Härmälänranta
Illustration: Tengbom

En särskild utmaning i stadsutvecklingsprojekt är hur vi på bästa sätt skapar förutsättningar för en blandad och levande stad, som ur historiskt perspektiv byggs under en relativt kort tidsperiod. Vår lösning på detta är att vi i varje steg av projektet har definierat riktlinjer, så kallade design codes. Det för att försäkra kvaliteten, flexibiliteten och planens hållbarhet över tid. Med stor omsorg har vi drivit processen framåt. Fokus låg i första hand inte på att i detalj styra utformningen av bebyggelsen. Snarare på de funktioner och kvaliteter som ska uppnås i stadsrummet för att den gemensamma visionen för Härmälänranta ska bli verklighet. I Skanska Kodits film kan du kika närmare på projektet.

Kontaktperson

Anna Krus

Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden
+46 8 410 354 69

Barkarbystaden 1 & 2

En rolig nöt att knäcka
Stadsutveckling
Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Järfälla
Projekttyp: Stadsplanering
Uppdragsår: 2010-

Barkarbystaden är det största utbyggnadsområdet i Stockholm just nu. Här skapas en levande stadsdel med 18 000 nya bostäder och 10 000 nya arbetsplatser i 140 kvarter. Stadsdelen blir västra Stockholms nya knutpunkt med tunnelbana, fjärrtåg och pendeltåg i nära anslutning. Projektet är uppdelat i flera etapper, där vi bland annat tagit fram detaljplanen för den första etappen och en struktur- och bebyggelseskiss för den andra.

Barkarbystaden ligger strax intill E18 i Järfälla kommun, nordväst om Stockholms innerstad. 2030 beräknas området vara färdigutvecklat med bostäder, arbete, skola, handel och gott om mötesplatser i det offentliga rummet.

Barkarbystaden
Illustration: Tengbom

Från detaljplan till processledning

Vårt uppdrag i Barkarbystaden har hittills innefattat både den första och den andra etappen av projektet. I ett första skede tog vi fram detaljplanen för etapp 1. Detaljplanen reglerar allmän plats och bebyggelse inom sjutton kvarter – tolv för bostäder och fem för handel, kontor och centrum. I det fortsatta arbetet med etapp två tar vi fram en struktur- och bebyggelseskiss som underlag för kommunens detaljplan, markanvisningar till de olika byggherrarna och utformning av allmänna platser. Den här delen av stadsdelen ligger i direkt anslutning till Barkarby station – nordvästra Stockholms nya nav. Vi bistår också Järfälla kommun med processledning, och tar fram bilder som visar hur miljöerna kommer att kunna se ut.

Det fina med utmaningar är att de ofta skapar nya möjligheter.

Utmaningar som ger nya möjligheter

Förutsättningarna för etapp två är både utmanande och spännande, inte minst i och med den stora motorvägen som löper bredvid området. Genom stadsdelen kommer också den vackra Bällstaån att flyta – en utmaning i sig, eftersom det inte är någon helt enkel uppgift att uppföra en hel stadsdel på den leriga å-marken. Den nya Veddestabron ska också flätas in i stadsväven, ett urbant element som tillför nya höjdnivåer att förhålla sig till. Inga enkla nötter att knäcka – men sånt gillar vi.

Det fina med utmaningar är att de ofta skapar nya möjligheter. Å-rummet är en central kvalitet i området, som vi utgått från i stor omfattning. Området får en introvert utformning som vänder sig inåt mot ån – med ryggen från motorvägen. Eftersom den leriga marken också gör det svårt att planera in garage under mark, kunde vi exempelvis istället placera dem som en bullervall mot vägen. Eftersom garagen inte ligger under mark blev det istället fina förutsättningar för dagvattenhantering och grönskande gårdar. En mycket välkommen bieffekt.

Flexibilitet och nära samarbete

En stor del av vårt uppdrag i Barkarbystaden innebär att skapa tydliga definitioner av bebyggelsen, men med utrymme för kreativitet när det är dags att bygga. De olika kvarteren kommer bli fördelade på många olika byggbolag, med visionen om en stadsdel med stark karaktär och en mångfald av uttryck.

– Vi har försökt att jobba med brokighet och stor flexibilitet inför framtiden, samtidigt som vi verkligen vill låsa fast områdets kvaliteter, som exempelvis å-rummet. I det här projektet vet vi inte vilka byggherrar och arkitekter det blir utan vi har istället jobbat i direkt och nära samarbete med kommunen, vilket är både roligt och väldig ovanligt, säger Sara Peny, arkitekt.

Barkarbystaden
Illustration: Tengbom

Flexibilitet är något vi också verkligen tycker om – en otroligt viktig egenskap i långa projekt som Barkarbystaden. Förutsättningarna förändras alltid under projektens gång. Ett nära samarbete och tydlig dialog är avgörande för att struktur och process hela tiden ska kunna förbättras och förfinas.

Stadsbyggnadsuppdraget är inte vårt enda projekt i Barkarbystaden. Våra arkitekter inom boende samarbetar också med våra landskapsarkitekter för PEAB i Kvarter 8, etapp 1. Fortsättning följer…

Kontaktperson

Anna Krus

Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden
+46 8 410 354 69

Vision Norra Djurgårdsstaden

En hållbar stadsdel i världsklass
Stadsutveckling
Idé & vision, Process & dialog
Uppdragsgivare: Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret
Plats: Stockholm
Projekttyp: Processtöd stadsutveckling
Uppdragsår: 2013

Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsområden, med planer för bland annat 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. 2013 fick vi i uppdrag av Stockholms stad att vara processtöd i framtagandet av en ny vision och stadsbyggnadsstrategier för utvecklingen av en hållbar stadsdel i världsklass.

Stockholm beräknas växa till en miljonstad redan 2024. Det ställer höga krav på att staden utvecklas för medborgarna – både nya och gamla. Norra Djurgårdsstaden, en helt ny stadsdel med uttalad miljöprofil, byggs för att möta stadens ökade behov av allt från bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafik till förskolor, grönområden, kultur och idrott.

Norra Djurgårdsstaden
Illustration: Tengbom

Utveckling över trettio år

Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över ett stort hamnområde, till Loudden i söder. Om du varit här de senaste åren har du säkerligen inte kunnat undvika att det fullkomligt bubblar av aktivitet. Planeringen av det nya området startade dock redan i början av 2000-talet och utvecklingen kommer att pågå i etapper fram till omkring 2030. Förutom 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser skapar man här en modern hamn och annan strategisk infrastruktur, som exempelvis nya Spårväg City.

Stöd i utvecklingen av vision och strategi

Tidigt 2013 fick vi i uppdrag av Stockholms stad att vara processtöd i arbetet med att ta fram en ny vision och stadsbyggnadsstrategier för utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Stadsutvecklingsprocesser är ofta både långa och komplexa, särskilt i stora projekt som detta. En tydlig vision bidrar till att höja den genomgående kvaliteten och upplevelsen av staden. Stadsbyggnadsstrategier som förtydligar stadens ambitioner fungerar som en effektiv idékatalog för hur visionen ska kunna förverkligas.

I dialogen hittar vi svaren tillsammans

Att driva processer i samarbete med våra uppdragsgivare är något av det roligaste och mest givande vi vet – det är i dialogen som vi tillsammans kan utveckla och definiera såväl mål som strategier. I detta fall organiserade vi bland annat ett flertal stora workshops och dialogseminarier, både med deltagare från Stockholms stad och med inbjudna gäster, inklusive branschkollegor från OMA (Nederländerna) och Gehl Architects (Danmark). Tillsammans prövade vi de definierade stadsbyggnadsstrategiernas användbarhet och utvecklade visionen för Norra Djurgårdsstaden.

Inget projekt är det andra likt – och detsamma gäller för processen fram till målet. För att engagera deltagarna och driva projektet framåt på bästa sätt, och få fram ett så användbart material som möjligt, arbetade vi därför fram flera nya workshopövningar under projektets gång.

Inget projekt är det andra likt – och detsamma gäller för processen fram till målet.

Mot samma mål med Norra Djurgårdsstaden

Ur processen och vårt samarbete med Stockholms stad växte en fantastisk vision och konkreta stadsbyggnadsstrategier för Norra Djurgårdsstaden fram. Utifrån materialet tog vi fram visionsdokument, illustrationer, grafiskt underlag och workshopmaterial. Parallellt pågick arbetet med ett förnyat miljö- och hållbarhetsprogram. Med stor omsorg försäkrade vi löpande att de två projekten kunde bli vävda samman i en gemensam riktning och en väl förankrad vision.

Norra Djurgårdsstaden
Illustration: Tengbom

Vision Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till en levande och hållbar hamnstad i världsklass, som drar till sig de mest kompetenta människorna och de mest framgångsrika företagen i världen. Visionen om en hållbar och klimatsmart stadsmiljö kommer att stimulera utvecklingen av innovativ miljöteknik och göra Norra Djurgårdsstaden till ett område för morgondagens näringsliv. I mötet mellan stadsdelen och en modern färje- och kryssningsverksamhet uppstår nya synergieffekter. Området blir en del av Stockholms innerstad, med närhet till allt och goda kommunikationer. Här skapar vi en dynamisk livsmiljö med stor potential för både kultur och idrott.

De fem övergripande stadsbyggnadsstrategierna

  • Levande stad
    Nya bostäder och arbetsplatser ryms sida vid sida med befintlig bebyggelse, intilliggande stadsdelar och infrastruktur. Vår stad – dygnet runt – varje dag.
  • Tillgängligt och nära
    Här skapar man en tät och tillgänglig stad som även ger underlag för långsiktigt hållbara transportsätt. Både till fots, med cykel eller kollektivt.
  • Ansvar för klimat och resurser
    Bidra till att utveckla och marknadsföra svens miljöteknik i Stockholm, Sverige och omvärlden. Stockholm liksom övriga storstäder har en viktig uppgift att visa lösningar som möjliggör en växande befolkning. Detta samtidigt som energi- och resursbehoven minskar.
  • Låt naturen göra jobbet
    Stärkta befintliga och nya grönstråk ger mänskligt välmående och ett fungerande kretslopp. Genomtänkta grönytor ger ett fungerande ekosystem år efter år.
  • Engagemang och lärande
    Genom engagemang från medborgare i olika typer av forum skapar man motivation, vilket i sin tur ger platsförankring och identitet.

Kontaktperson

Anna Krus

Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden
+46 8 410 354 69

Jonsereds fabriker

Dialog lägger grunden till framgång
Stadsutveckling
Plan & program, Process & dialog
Uppdragsår: 2014-
Byggaktör: JM
Plats: Jonsered

Ett omtyckt men svårarbetat område där de boende dessutom känt sig överkörda i ett tidigare skede. Hur ställer man sig till det uppdraget? Försiktigt positiv, menar vi – arkitekterna. Efter flera år med dialog och utvecklingsarbete ser vi nu ljuset för Jonsereds fabriker.

Både problemen och fröet till lösningen tog fart när Partille kommun ville föra in det gamla brukssamhället Jonsereds fabriker i 2010-talet. Tyvärr lyckades idéerna inte förankras helt hos de boende i Jonsered, som sparkade bakut och gick man ur huse för att underkänna projektet. Vad skulle man göra? Kommunen kontaktade oss och vi började med att initiera en omfattande dialogprocess. Arkitekterna ställde frågor som: Vad tycker de boende? Vad vill de ha? Vad är det som inte är bra idag? Varför gick det på tok senast?

Jonsereds fabriker
En levande stadsdel som fungerar för alla, det är ambitionen bakom Jonsereds fabriker. Nu har vi kommit en bra bit på väg.

Vi började med en dialogprocess med workshops och vandringar i området och bjöd in de boende genom Jonsereds Boendeförening, representanter från Hembygdsföreningen, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och politiker. De fick beskriva vad de önskade sig, vad vi borde förändra i det existerande planprogrammet och vi kom fram till fyra ledord som området skulle förhålla sig till: Kraft, Inte på bilens villkor, Historia och Vi-känsla.

Jonsereds fabriker
Hela 200 bostäder kommer att byggas och tanken är att de ska länka ihop den gamla och den nya delen av Jonsered.

Viktigt att lyssna på kritiken

De boende och flera av intresseföreningarna var negativa till en början men vi var noga med att lyssna på vad de sa. Det fanns mycket konstruktivt att hämta. Industriområdet är väldigt vackert och romantiskt men det är samtidigt en avskild del av samhället och en mörk, otrygg plats som under perioder varit tillhåll för kriminell verksamhet. Vi ville att Jonsereds fabriker skulle bli en naturlig del av samhället och målsättningen var att samhället som helhet skulle bli bättre.

De boende och flera av intresseföreningarna var negativa till en början men vi var noga med att lyssna på vad de sa. Det fanns mycket konstruktivt att hämta.

200 nya bostäder i staden länkar ihop gammalt och nytt

Nu är Jonsereds fabriksområde på väg att bli en bättre och mer välfungerande plats. 200 nya bostäder ska byggas och nya planer godkännas för att skapa tryggare miljöer och bättre kommunikation mellan samhällets olika delar. Tanken är att den nya, småskaliga radhusbebyggelsen ska fungera som en länk mellan det nya och det gamla. Men också mellan samhället och järnvägsstationen som de boende tidigare inte vågade använda på grund av mörker och kriminalitet.

Det har varit en väldigt givande process. Vår ambition är att man om hundra år ska beundra de nya husen lika mycket som de gamla, trots en svår detaljplan med ovanligt många utmaningar.

Jonsereds fabriker
Medborgardialogen i Jonsereds fabriker har varit a och o för att vända projektet från problem till succé.

Utmanande men givande

Området är klassat som riksintresse för naturvård, vilket innebär att varje steg i planeringen måste ske med stor omsorg för att bevara områdets unika värden. Till det läggs utmaningar som rasrisk, översvämningshot och industribuller – faktorer som kräver både noggranna analyser och innovativa lösningar. Mitt i området ligger dessutom ett vattenkraftverk, en viktig del av både landskapet och infrastrukturen, som vi behöver förhålla oss till. Som om det inte vore nog ställer närheten till järnvägen ytterligare krav – arkitekturen för Jonsereds fabriker måste inte bara hantera buller, utan järnvägstrafiken måste också fungera obehindrat för att hålla landets kommunikationer igång. Det är helt enkelt en plats där nästan allt måste vägas in.

Steg framåt i processen för Jonsereds fabriker

Svårare än så här blir det inte – men vi älskar en utmaning. I arbetet med Jonsereds fabriker har vi tagit de första viktiga stegen. Planförslaget och gestaltningsidén är nu ute på samråd, och som alltid möter vi både positiv och negativ respons. Det är en naturlig del av processen – olika perspektiv behövs för att skapa en lösning som håller på lång sikt. Vår förhoppning är att vi, tillsammans med de boende och andra berörda, ska kunna utveckla en helhet som stärker Jonsered – inte bara som en plats att bo och verka på, utan också som en del av ett större sammanhang där både natur och samhälle går hand i hand.

Kontaktperson

Johan Henrikson

Planarkitekt
+46 31 761 64 27

Hammarby Sjöstad

Hållbar stadsdel inspirerar världen över
Arkitektur, Stadsutveckling
Bostäder, Idé & vision, Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 1997-2007, 2013-2016
Typ av projekt: Fördjupad översiktsplan, detaljplaner, byggnadsprojekt mm.
Byggaktörer: Stockholms stad, Erik Wallin, Stockholmshem, Riksbyggen, Einar Mattsson m fl

Redan 1990 påbörjade man utvecklingen av internationellt uppmärksammade Hammarby Sjöstad, ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt med hög miljöprofil. Under årens lopp har vi medverkat i stora delar av projektet – bland annat i arbetet med den fördjupade översiktsplanen och med flera detaljplaner samt med flera byggnadsprojekt.

Hammarby Sjöstad breder ut sig omkring Hammarby sjö i Stockholm, både i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen och delar av Södermalm. 2017 är det beräknat att området ska vara utbyggt med cirka 11 000 bostäder för över 25 000 invånare. Stadsdelen har blivit en naturlig utvidgning av Stockholms innerstad, vilket präglar arkitekturen, infrastruktur, stadsplan och bebyggelse.

Foto: K-A Larsson
Foto: K-A Larsson

Drömmen om en OS-by med Hammarby Sjöstad

Från början var den nya stadsdelen faktiskt tänkt att bli en OS-by. Den nya hållbara stadsdelen, som skulle kunna utvecklas i det då ganska slitna Hammarby hamn- och industriområde, hade potential att bidra till att vi fick värdskapet för OS 2004. Så blev inte fallet, men vid det laget var visionen om Sjöstaden – en miljövänlig innerstadsdel med moderna bostäder för tusentals stockholmare – redan ett faktum.

Från översiktsplan till GlashusEtt

Vår medverkan i utvecklingen av Hammarby Sjöstad sträcker sig tillbaka ända till 1997. Bland annat har vi arbetat med den fördjupade översiktsplanen för hela området och flera detaljplaner, inklusive detaljplanehandlingar, finplanering och gestaltningsprogram för mer än 2 400 lägenheter samt offentliga rum, arbetsplatser, service och mycket mer.

Vi har också ritat GlashusEtt, Stockholms stads första miljöinformationscenter som rönt mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt sedan invigningen 2002. Härifrån sprider man information om bland annat Sjöstadens miljöprogram med stort engagemang – ett arbete som inspirerat städer över hela världen till liknande satsningar.

Foto: Björn Lofterud
Foto: Björn Lofterud

I den transparenta byggnaden styrs och synliggörs en del av miljötekniken i området. Bland annat finns här en sopsugstank och likriktarstation för tvärbanan i källaren. Byggnaden i sig drivs av ett komplext miljötekniksystem med styrimpulser som kontrollerar bland annat värmepumpar, ventiler, konvektorer och persienner. Här finns också bland annat en biogaspanna, solcellsteknik och väderleksstation.

Det yttersta målet var att minska den totala miljöbelastningen med hälften, jämfört med ett genomsnittligt område byggt i början av 1990-talet.

Foto: K-A Larsson
Foto: K-A Larsson

Hammarbymodellen

Visionen om en hållbar stadsdel blev omsatt under utvecklingen av Hammarby Sjöstad till ett detaljerat miljöprogram. Det yttersta målet var att minska den totala miljöbelastningen med hälften. Jämförbart med ett genomsnittligt område byggt i början av 1990-talet. De stränga miljökraven krävde helt nya lösningar. Bland annat fick Sjöstaden ett eget kretslopp, Hammarbymodellen, med lösningar för energi, avfall, vatten och avlopp.

Kasper Salin-pristagare 2005

2005 blev Hammarby Sjöstad (Sickla Kaj och Sickla kanal med Sjöstadsparterren) tilldelat Kasper Salin-priset, en av de finaste utmärkelserna inom svensk arkitektur. I utmärkelsen ingår vår medverkan i arbetet med stadsplanen för Sickla kaj. Delar av motiveringen lyder:

”För skickligt sammanhållna kvarter kring ett vackert stadsrum, där urban intensitet kontrasteras av rogivande grönska och vatten. En god avvägning mellan innehåll, skala och infrastruktur har skapat mänsklig omsorg i ett stort och komplext sammanhang.”

Läs gärna mer om våra stadsbyggnadsprojekt HÄR.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43