High6 är namnet både på forskningsprojektet som strävar efter att hitta ett välfungerande sätt att bygga bra, prefabricerade flerfamiljshus och på det faktiska resultatet: ett trevligt, humant höghus byggt i fabrik. Sexvåningshuset ska stå klart under 2020.
Ett nytt sätt att bygga flerfamiljshus, så kan man sammanfatta forskningsprojektet High6 som Tengbom är en del av. Modulhus är i sig inte någon nyhet, villor har man tillverkat i fabrik och sålt som nyckelfärdiga länge, men de flesta högre byggnader är ritade och producerade på andra sätt. Nu blir det ändring på det. Projektet gör det både mer hållbart och lättare att planera byggandet av bostäder.
Företaget Obos har byggt bostäder sedan 1927, bland annat med varumärken som Myresjöhus och Smålandsvillan. Men de var intresserade av att utveckla sin affär, satsa på en ny marknad och utforska alternativa sätt att bygga, och samarbetet med Tengbom tog sin början. Under nästa år uppförs sexvåningshuset High6 i Kalmar.
– Det är en positiv utveckling att arkitekter har börjat närma sig industrin, och tvärtom. Alla tjänar på det. Det ger ett bättre resultat, bättre bostäder, i slutänden. Det är en viktig trend och vi är ett av de arkitektkontor som leder vägen, säger arkitekten Joao Pereira.
Det bästa av två världar
Förutsättningen för projektet var att använda Obos existerande fabrik och utgå från modulmåtten 4 x 12 meter för att kunna serietillverka och transportera lägenheterna till platsen där de ska bli uppförda. Totalt ska det bli 31 lägenheter, uppbyggda av 64 moduler som tillverkas och monteras med hög precision. Det dominerande materialet är trä, och det var viktigt att lägenheterna skulle kännas trevliga, moderna och inbjudande, samtidigt som tillverkningsprocessen utnyttjade tekniken och resurserna till max. Förutom bostäder kommer även gemensamhetsytor som cykelverkstad, växthus, förråd och en gemensam takterrass att inkluderas.
Fabriken som lab
För arkitekterna är det ett delvis nytt sätt att arbeta. Modulerna tillverkas klart i fabriken, komplett med kyl, frys och tvättmaskin, och körs sedan drygt tio mil till platsen där de ska stå. Att montera hela sexvåningshuset tar sedan endast en arbetsvecka. Fördelen med det tajta samarbetet mellan tillverkarna och arkitekterna är att utvecklingsarbetet har kunnat fortgå under hela projekttiden.
– Fabriken fungerar i det här fallet som ett laboratorium. Eftersom modulerna byggs klart på det löpande bandet kan man gå in i lägenheterna innan de är på plats. Vi kan se hur saker fungerar innan allt är helt klart och göra förbättringar innan modulerna monteras, berättar Joao.
Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen
Hög kvalitet i High6 är a och o
En av de största utmaningarna med projektet har varit att konstruera en byggnad som inte bara gör vardagen bättre för människor utan också harmoniserar med de strikt givna tillverkningsmallarna för prefabricerade byggnader. Att balansera estetik, funktion och tillverkningsprocesser har krävt innovativa lösningar och nära samarbete mellan alla inblandade parter. Design och funktion har stått i fokus, snarare än att låsa sig vid tekniska specifikationer. Vad vill människor att en bostad ska erbjuda? Vad är absolut nödvändigt för en familj att trivas och utvecklas? Dessa behov har analyserats noggrant, och svaren och önskemålen har formats och anpassats för att passa de givna ramarna.
– Visionen var en slutprodukt med hög kvalitet, välfungerande konstruktion och respekt för både de boende och omgivningen, och dit har vi nått nu, avslutar Joao.
Den nya servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde tar med sin starka integritet fasta på både effektivitet och estetik. En avgörande byggnad för patient och personal – omgiven av välkomnande grönska.
Patientsäkerhet, effektivitet och logistik är alla viktiga faktorer för att sjukhuset ska fungera som det ska. Fotograf: Mads Frederik.
På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. I den nya servicebyggnaden i Malmö arbetar fyrahundra personer med att försörja sjukhusområdet med varor och tjänster. Enligt uppdragsansvarig arkitekt Magnus Nilsson är det lite av ett ”logistiskt underverk” där vårdavdelningarna ute på sjukhusområdet försörjs med mediciner, provresultat från labmedicin och måltider från måltidslagret. Men även med textilier och returer i form av avfall via en utbyggnad av kulvertsystemet.
– Byggnaden är till för att serva vården. Den ska stötta personalen i deras arbete med och för en ökad patientsäkerhet, effektivitet, och hållbarhet, förklarar Helena Beckman, vårdspecialist på Tengbom. Vi hoppas att den nya servicebyggnaden leder till bättre vård för patienter och att personalen känner stolthet över sin arbetsmiljö.
Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna
Fotograf: Mads Frederik
Glashus med robotservice
Vill vi förpassa personalen till mörka kulvertar? Givetvis inte. Här sker leveranserna med hjälp av små robotar som tar vagnar, via hissar, upp till avdelningarna.
– Ambitionen från regionen är att läkare och sjuksköterskor i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ägna sig åt patienten, säger Helena.
Fotograf: Mads FrederikFotograf: Mads Frederik
I byggnaden pågår inte serviceprocessen bakom lyckta dörrar, utan tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Patrik Ekenhill.
– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som ett hållbart material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Patrik.
Fotograf: Mads Frederik
– Vi kommer se de här vagnarna röra sig till och från kulvertsystemet, där även konsten förstärker upplevelsen sett utifrån, fortsätter Magnus.
Ett omfattande arbete har gjorts för att göra byggnaden och utemiljöerna inbjudande för allmänheten.
En attraktiv del av staden
Att integrera servicebyggnaden med staden var en annan utmaning. Huset är placerat i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Ur ett socialt perspektiv är det viktigt att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset bildas ett torg framför byggnaden.
– Jag ser framför mig en attraktionspunkt där människor kan stanna och titta på robotarna som åker fram och tillbaka, säger Helena.
Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapade vi en lugn och lite vildvuxen plats, där man rör sig nästan som på spångar mellan nedsänkta regnbäddar och planteringar. Det nya torget ingår i ett större område, som utgör det gamla epidemisjukhuset från 1900-talets början. Här blir den nya bebyggelsen integrerad med den gamla. De befintliga parkmiljöerna är integrerade med gestaltade utemiljöer som personalen kan använda för avkoppling.
Helhetsgrepp för megamaskineri på Malmö sjukhusområde
Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare ska vi få helheten att fungera och på Malmö sjukhusområde har vi haft fokus på att skapa en välkomnande och också trygg miljö för besökare och förbipasserande.
Samtidigt är servicebyggnaden är ett omfattande projekt som krävt ett helhetsgrepp och kreativt samarbete mellan både hus-, landskaps-, inrednings- och planarkitekter. Och Magnus och Helena är överens – det känns himla bra att jobba så.
Huset på Malmö sjukhusområde ska passa alla, vilket ledde till noggranna hänsynstaganden och val av exempelvis fönstersättning och material. Fotograf: Mads Frederik.
Priser och utmärkelser
År 2023 blev Servicebyggnaden på Malmö sjukhusområde nominerat till Stålbyggnadspriset.
Uppdragsgivare:TKV (SveaNor Fastigheter och Hemsö)
Plats:
Flemingsberg, Huddinge
Uppdragsår:
2012–2016
Byggaktör/producent:
Veidekke/Arcona
Yta:
22 000 m²
Priser och utmärkelser:
Nominerat till Huddinge kommuns byggnadspris 2017
Kan man förändra världen genom att låta människor mötas? Det är förhoppningen. I Flemingsberg byggdes Technology and Health med just den ambitionen. Här är tanken att det ska slå gnistor när forskare och studenter från flera lärosäten möts och utbyter erfarenheter. Ett steg närmare bättre hälsa för oss alla.
Foto: Felix Gerlach
Alla vill vi ha goda grannar. Och vara en. Både på jobbet och hemma. Men hur skapar man en byggnad som underlättar relationerna så mycket som möjligt? Den frågan ställde vi oss inför arbetet med Technology and Health (TAH) i Flemingsberg. Här ska KTH:s Skolan för teknik och hälsa samsas med Karolinska Institutet, Camst (Simulatorcentrum) samt Röda Korsets Högskola och dess sjuksköterskeutbildning. Det hela är en del av ett större projekt, ett center för Life Science i anslutning till universitetssjukhuset i Huddinge. Tanken är att mötas och lära av varandra – med lokaler som gör sitt bästa för att underlätta.
Teknologi utifrån och in på Technology and Health
Byggnaden Technology and Health, som är den första av två i det nya centret, ligger ovanpå ett garage och bredvid universitetssjukhuset. Läget främjar möten och skapade också utgångspunkten för husets utseende.
– Vi ville jobba med något som kändes modernt i exteriören och hade en lätthet i uttrycket, som kontrast mot den tunga sjukhusbyggnaden på sidan, berättar Anna Morén Sahlin som är en av de ansvariga arkitekterna.
– Ja, och vi har utgått från metaforen att utsidan är technology och insidan är health så utsidan är minimalistisk, den består av aluminium och glas, medan insidan bjuder på accentfärger, trämaterial och dagsljus, förklarar Krister Bjurström, också ansvarig arkitekt.
Foto: Felix Gerlach
Möten är ledordet
Det är ett rejält projekt: TAH-huset är 22 000 kvadratmeter stort och dess granne NEO, 26 000 kvadratmeter. (Det senare ska husera forskare från Karolinska Institutet). Mellan de två byggnaderna finns en plaza som fungerar som mötesplats och gemensam huvudentré. I huset finns allt som behövs för en fungerande högskolemiljö: lärosalar, reception, vaktmästare, lunchrum, kårlokaler, personalrum och två stora hörsalar, speciellt anpassade efter KTH:s och Röda Korsets olika önskemål. Dessutom finns mer exotiska inslag som salar där studenterna kan operera på verklighetstrogna dockor och en forskningslägenhet där hemmets miljö står under lupp.
Foto: Felix Gerlach
Vi inspirerades av staden i interiören. Man ska kunna träffas i avenyer och gränder, det ska finnas många små mötespunkter och hörn där man kan hänga.
Foto: Felix Gerlach
– Förutom att jobba med paret ”teknik-hälsa”, jobbade vi också med ”möten” som ledord. Vi var inspirerade av staden i interiören. Man ska kunna träffas i avenyer och gränder, det ska finnas många små mötespunkter och hörn där man kan hänga. Vi har försökt skapa en livfull ljusgård, säger Anna Morén Sahlin.
Byggnaden reflekterar det faktum att synen på kunskapsbyggande har förändrats de senaste decennierna. Vi ser ett större fokus på mötesplatser; transparenta miljöer som främjar kreativitet och synergier.
Foto: Felix Gerlach
Definierar Huddinge som stans mötesplats för Life Science
Det var invigning för TAH i oktober 2016, och studenter, lärare och forskare har redan flyttat in – och umgås längs de inre gatorna och avenyerna precis som visionen visade. Kanske leder det i framtiden fram till en helt unik approach till både hälsa och teknik?
– Det är fantastiskt att projektet sammanför de här olika verksamheterna och bidrar till ett gränsöverskridande med olika utbildningar och forskning som möts, säger Krister Bjurström. Det är extra kul att det hela har lyckats locka även verksamheter som tidigare satt mitt i stan ut till Huddinge.
Samarbetspartners:
Chalmers, HSB, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Electrolux, Elfa, Göteborg Energi, Peab, Tieto, Vedum
I detta unika levande labb – HSB Living Lab – huserar studenter och forskare samtidigt som vi forskar på deras levnadsvanor såväl som material och teknik som är avgörande för hur vi kommer att bygga framtidens bostäder. Baserat på de fakta vi får fram är vi med och formulerar förändringen vi ser nödvändig för att ge kommande generationer bättre förutsättningar.
Vi valde att som första externa partner gå med i HSB LivingLab hösten 2013. Vårt engagemang resulterade i fas ett, vilket innebar att vi och övriga partners, HSB, Chalmers och Johanneberg Science park, fick en fysisk byggnad. Idag är vi tolv partners. HSB Living Lab är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Under tio år kommer huset att fungera som ett levande laboratorium och hem för cirka 40 studenter och forskare.
Foto: Felix Gerlach
HSB Living Lab är en arena för att utveckla nya sätt att bygga och forma framtida bostäder, men även en plattform för arbetet samarbetspartners emellan. Här finns en boendedel med studentbostäder och en utställningsdel med bland annat kontor, möteslokal och showroom för forskningsresultat. Projektet är världsunikt då det är det första hus där människor bor samtidigt som forskning pågår.
Där gårdagens arkitekt skulle anse sig vara färdig vidareutvecklar vi nu byggnaden och programmet i byggnaden
Vår roll som arkitekter
Vi har självklart ritat byggnaden, men den är långt mer än bara ett fysiskt skal. Vi har designat förutsättningarna för en föränderlig forskningsplattform, anpassningsbar både ur ett ekonomiskt och funktionellt perspektiv, baserat på det vetenskapliga arbete som ska bedrivas i byggnaden. Strukturen bygger på moduler, vilket är en del i forskningen och kommer att utvärderas för framtida bostadslösningar. Exempelvis för infillprojekt på en gata eller solitärt på en öppen plats. Delar av enheterna skulle även kunna placeras på ett tak för tredimensionell fastighetsbildning.
HSB Living Lab. Foto: Felix Gerlach
– Där gårdagens arkitekt skulle anse sig vara färdig vidareutvecklar vi nu vårt arbete med byggnaden och programmet i den. Det är en speciell och spännande situation för oss att arbeta med ett projekt där målet inte är en färdig struktur, utan snarare en ständigt uppdaterad föränderlig process, säger tidigare arkitekt Peter Elfstrand.
Som arkitekter tar vi stort ansvar för samhällsbyggnad och tänker i större perspektiv med stor långsiktighet. Det vi planerar för och bygger i dag måste framtidsanpassas med största förankring i verkligheten. Men vad kan vi egentligen veta om framtiden? Ingenting, skulle många hävda, men vårt engagemang i HSB Living Lab är en unik möjlighet för oss att delta i dialogen om forskning och boende både i samtiden och i framtiden. Under resans gång har vi möjlighet att ställa frågor som: varför är det som det är i dag? Hur blev det så? Kan vi ändra något, och i så fall hur? Matcher det vi ser vårt tids behov?
Hur man ska och inte ska göra
Det är lätt att förskansa sig kunskap om hur man inte ska göra, också kallat att vara efterklok. Till exempel är vi många som är överens om att det inte är en bra idé att bygga bostäder baserat på lagar regler som härstammar från 40- och 50-talen – vilket vi ändå gör idag.
HSB Living Lab. Foto: Felix Gerlach
Resultatet blir knappast byggnader för framtiden, anpassade för generationer med helt andra behov och syn på livet än deras föräldrar hade. Liknande forskning som vi ger oss in i med HSB Living Lab har gjorts förr. Referenserna går bland annat till köksstudierna i Folkhemmet på 30-talet och Case Study-husen som byggdes i USA under efterkrigstiden som ett experiment för att råda bot på den då akuta bostadsbristen. Många experiment liknande dessa kan avskrivas som floppar idag, då det inte alls förankrades i vad människan efterfrågade. Så vad talar för att detta levande labb ska nå framgång?
– Vi är tolv lika delaktiga och mycket engagerade partners där samarbetet mellan akademi och näringsliv är centralt. Nu har vi nått en nivå där vi börjar jobba tillsammans på riktigt och resultaten väntar inte på att visa sig, men allra viktigast är kanske att alltid sätta människan i fokus, säger Peter Elfstrand.
Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om
Foto: Felix Gerlach
Människan i fokus
Huset är förstås en teknisk högborg, med bland annat hundratals sensorer som övervakar och analyserar de boendes levnadsmönster och vanor. Det mäts exempelvis hur ofta fönster öppnas och när, likaså kylskåpen, för att kunna avgöra när det lönar sig sätta igång nedkylning.
Högborg även för hållbarhet
Som arkitekter har vi en avgörande roll i att skapa framtidens hållbara samhällen och hus. Vi tar det på största allvar.
El- och vattenanvändning är två stora områden som man kommer att analysera. Däremot vill man förstås inte att de boende någon gång ska känna sig ”övervakade”. Av den anledningen avidentifieras all data. De boende ska främst se byggnaden som ett hem, samtidigt som alla partners ska ha möjlighet att ”klä på huset” med sina specifika kunskaper och forskningsprojekt. En demokratisk design.
En demokratisk design i HSB Living Lab
En del kritik och frågor har kretsat kring byggnadens estetik. Nej, det ser inte ut som något ur en sci-fi-film, och det finns goda anledningar till det. Målet var aldrig att skapa någon ikonbyggnad som tar fokus från innehållet, utan istället en föränderlig plattform som lever och är inkluderande. Vår roll som arkitekter i detta projekt är inte att i förhand peka på några svar eller lösningar, utan att skapa förutsättningar för att de kan växa fram. Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om. Detta resulterar i en generisk design, med standardmått i så stor utsträckning som det är möjligt, med bland annat utbytbara paneler och system. Byggnadens estetik förhåller sig konsekvent till dessa grundmått.
– I HSB Living Lab har vi inte kunnat ta något för givet, vi har kastat upp allt i luften och testat gränserna mellan privat, publikt och offentligt. Vi har gjort fokusgrupper med allt ifrån beteendevetare till segelbåtstillverkare med specialkunskap om kabysser. Att inte ta något för givet har varit en stor utmaning, men också drivkraften, säger Peter.
En stor utmaning
Att vara helt självgående som arkitekt i ett projekt, att ställa frågor, driva dem och se till att de undersöks och besvaras, är utmanande. Det går också emot vår tradition på vissa sätt. Samtidigt är det en styrka för oss att få möjlighet att vara så experimentella och konceptuella. Vi räknar med att lära oss mycket genom de projekt vi genomför i huset. Säkert även av misstag vi gör. En av våra studier, kallad Next Generation Kitchen, har redan resulterat i en produkt som studenter från Rice University nu testar i prototypfas i huset. Den heter BioBlend och är en avfallskvarn som skapar en finmalen kompost i ett slutet system.
Vi forskar även kring framtida förvaring i huset och solceller på fasaden. På tio år kan det hända mycket. Det vi främst kommer dra lärdom av är kanske sociala aspekter om hur vi ska och vill bo i framtiden. I realiteten innebär vår medverkan i projektet att vi har brukare på armlängds avstånd att föra dialoger med.
Den största vinningen för oss som arkitekter är kanske ändå att vi, baserat på fakta, kan vara med och formulera förändringen vi ser för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. När det kommer till att bygga framtidens hållbara städer och hus har arkitekten en viktig och avgörande roll. Denna provar, analyserar och utmanar vi nu för att bli ännu bättre på det vi gör.
Samarbetspartners:
White (i gemensamma WTT), Nyréns, Reflex & Dot arkitekter m fl
Miljöklass:
Miljöbyggnad Guld, LEED Gold
Välkommen till ett av världens mest moderna universitetssjukhus och som nummer fem i rankingen över världens bästa sjukhus. Sveriges kanske mest omfattande projekt av sitt slag någonsin, Nya Karolinska Solna, är också en stor drivkraft i utvecklingen av Hagastaden med en ny stadsdel och skandinaviskt centrum för Life Science.
Foto: Felix GerlachFoto: Felix Gerlach
Storsatsning för att möta framtidens vårdutmaningar
Stockholms län växer i snabb takt. Mellan 2010 och 2020 räknar man med att befolkningen ska öka med 350 000 människor. Samtidigt ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper och vår livslängd kommer att öka.
De flesta av våra nuvarande sjukhus är planerade på 1960–70-talet. De är inte anpassade efter varken dagens eller framtidens snabba utveckling av till exempel medicinteknik, mediciner, nya behandlingsmetoder eller arbetssätt. Inte heller möter de kraven som den moderna patienten ställer. Precis som inom många andra branscher ökar också behoven av interdisciplinära verksamheter inom vården, inte minst förutsättningar för kunskapsutbyte mellan exempelvis medicin, forskning och utbildning. Så kallade Life Science-verksamheter.
För att kunna möta framtidens vårdutmaningar gör Stockholms läns landsting en av de största satsningarna någonsin. NKS-projektet är en central del i satsningen. Sjukhuset tog emot sina första patienter under 2016 och är nu i full drift.
Med en omfattning på runt 330 000 m², med bland annat 630 patientrum, 35 operationssalar, avancerad teknik för högspecialiserad vård och högt ställda miljökrav, innebär NKS-projektet enorma utmaningar för alla inblandade parter. Det är Sveriges största projekt som blivit genomfört i Offentlig Privat Samverkan (OPS), landets mest avancerade BIM-projekt. Sjukhuset är först ut att bli miljöcertifierat enligt svensk och internationell standard. För att möta de arkitektoniska utmaningarna bildade vi White Tengbom Team år 2010 – ett projektspecifikt bolag där vi samverkat med arkitektkontoret White för att tillsammans utforma sjukhuset. Runt sextio av våra arkitekter, ingenjörer och projektledare har arbetat i uppdraget under de åtta år som projektet hittills pågått. Arbete pågår med uppföljning fram till överlämning av sista etappen under 2018.
Flexibla miljöer för hållbar utveckling
Sjukhuset är byggd för att fungera i upp emot hundra år – trots att vi inte vet hur sjukvården kommer att se ut då. Vi räknar med snabb medicinsk utveckling och spännande tekniksprång. Anläggningen är planerad med stor generalitet och flexibilitet. Byggnaden är föränderlig och flexibel och kan byggas om i takt med att exempelvis forskning, behandlingsmetoder, arbetssätt eller teknik utvecklas och kräver nya lösningar.
Höga våningshöjder, kraftiga bjälklag och kapacitet inom infrastruktur och teknisk försörjning är exempel på viktiga investeringar. Investeringar som gör att verksamheten kan utvecklas på ett hållbart sätt över tid.
Patienten i fokus på Nya Karolinska Solna
Ledord för hela NKS-projektet är ”patienten alltid först”. All planering och utformning har utgått från patientens säkerhet, integritet och komfort. Varje patient vårdas i eget rum med tillhörande hygienrum. Enkelrummen ger högre integritet och trygghet, och minskar risken för både smittspridning och felmedicinering. Rummens utformning gör att vårdpersonalen kan arbeta i team hos patienten, och samarbeta tätt med forskare och studenter som kan göra besök på ett helt nytt sätt. Vården flyttar på det viset närmare patienterna.
En helande atmosfär
Foto: Felix Gerlach
Vi har med stor omsorg gestaltat vårdmiljöer som har en positiv inverkan på patienterna. Den interiöra atmosfären är präglad av generösa publika ytor och dessutom många mötesplatser där människan kan ta plats. Exteriört har Nya Karolinska Solna en fasad i glas, stål och vitt klinker. Sjukhusbyggnadens utformning bygger på en rätvinklig kvartersstruktur som även utgör en fortsättning på stenstadens kvarter. Fem huskroppar binds samman via en mantelstruktur i glas. Entréer och verksamheter ska ha ett så öppet förhållande som möjligt till omgivande gator och torg.
Vårdkvarteren binds samman med forskningsbyggnaderna norröver, och med Karolinska Institutets nya lab i väst. Mellan vård- och forskningsverksamheterna löper det Akademiska stråket, som därmed knyter ihop sjukhuset med Karolinska Institutet, och överbryggar Solnavägen via en ny gång- och cykelbro.
Visste du att...
NKS är byggt för att vara i minst 100 år och samtliga 330 000 kvadratmeter är klimatneutrala?
Stockholm ska vara ett skandinaviskt centrum och en katalysator inom Life Science – en plats där näringsliv, akademi och klinisk forskning, sjuk- och hälsovård kan mötas och samverka. Det säger Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Stockholm stad, Solna stad och Stockholms läns landsting i gemensamma ”Vision 2025 – Vetenskapsstaden”. I NKS-projektet har samarbetet mellan vård, forskning och utbildning därför varit en grundläggande utgångspunkt för arkitekturen.
Foto: Felix GerlachFoto: Felix Gerlach
Nya Karolinska Solna-projektet blir slutligen en viktig drivkraft i utvecklingen av Hagastaden. Här möts den nya stadsdelen Solna och Stockholm. Som fullt utbyggd kommer att erbjuda runt 6 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser. Här skapar man en vetenskapsstad för världsledande utbildning och forskning under det gemensamma namnet Stockholm Life. Sjukhusets huvudbyggnad kommer således att bilda fondmotiv vid Hagaplan, områdets nya stadstorg.
Nya Karolinska Solna i en illustration av Tengbom
Priser och utmärkelser
År 2019 blev NKS-projektet nominerat till World Architecture Festival i kategorin Completed Buildings: Health. NKS blev rankat till plats fem globalt hos Newsweek 2025.
Psykiatrins hus har blivit korad till ett av världens arkitektoniskt mest imponerande sjukhus. Utifrån visionen om en miljö med patienten i fokus, som samtidigt bidrar till att avdramatisera psykisk sjukdom, har vi utformat en byggnad där öppenhet och integration är centrala värden.
År 2007 vann vi prekvalificeringstävlingen om en ny byggnad för psykiatrisk vård och forskning på Akademiska sjukhusets område i centrala Uppsala. Med det nya sjukhuset ville Landstinget förbättra vårdprocesserna, skapa tydliga samband med den somatiska vården och integrera forskningen och undervisningen.
Foto: Kaspar Hammarling
Att avdramatisera psykisk sjukdom
Integrering för samverkan och bättre processer
Varje våningsplan har avdelningar för forskning, utbildning, sluten- och öppenvård, istället för att som traditionellt dela upp discipliner i olika byggnader. Arkitekturen bidrar på det sättet till att hjälpa verksamheten att utveckla nya samverkansformer.
Psykiatrins hus har utvecklats precis enligt vår vision, vilket är väldigt fint. Vi har inte behövt göra några förändringar från tävlingsbidrag till realisering, med resultatet att vi lyckats forma en hälsosam miljö som uppmuntrar till integrering.
Ljusa, öppna miljöer
Öppenhet och transparens var centrala ledord genom hela projektet. Målet var att skapa ett sjukhus som känns inbjudande och tillgängligt för både patienter, personal och besökare. Resultatet är en modern och transparent byggnad där sjukvården och psykiatrin delar en gemensam entré. Entréplanet, öppet för allmänheten, erbjuder en rad funktioner som underlättar möten och skapar en social miljö. Här finns en restaurang som bjuder in till avkoppling, ett bibliotek som uppmuntrar till lärande och ett auditorium för föreläsningar och evenemang. Runt ett stort, överglasat atrium i byggnadens hjärta sträcker sig verksamheten i öppna och flexibla planlösningar som stödjer både samarbete och patientfokus.
Balans mellan stad och natur
Psykiatrins hus är utformat som en enda sammanhängande huskropp, där lokalerna fylls av naturligt ljus från atriet och två mindre gårdar som skapar gröna oaser inne i byggnaden. Öppenvårdsavdelningarna har fönster som vetter ut mot staden och dess livliga miljöer, vilket ger en känsla av delaktighet och närvaro. Heldygnsvårdavdelningarna har däremot fönster som öppnar upp mot slottsparken, en lugn och naturnära miljö som bidrar till ro och återhämtning. På sjukhusets tak finns dessutom en takterrass, en plats där både patienter och personal kan koppla av och njuta av frisk luft och utsikten över omgivningarna.
– Vi vet att Sverige ligger i framkant när det gäller vårdarkitektur. Vi har varit tidiga med att sätta patienten i centrum.
Christine Hammarling, arkitekt
Foto: Åke E:son Lindman
Hyllad och iögonfallande arkitektur
Psykiatrins hus har fått stort internationellt erkännande och utnämndes till ett av världens mest arkitektoniskt imponerande sjukhus. Byggnaden hamnade på nionde plats när amerikanska Online Masters of Public Health rankade ”The 30 Most Architecturally Impressive Hospitals in the World”. I motiveringen beskrevs Psykiatrins hus som en iögonfallande byggnad med en ljus, inbjudande och positiv miljö som skapar trivsel och uppmuntrar till spontan interaktion mellan människor.
Sjukhuset har även fått andra betydande nomineringar, bland annat i kategorin Health vid den prestigefyllda World Architecture Festival Award år 2011. Detta lyfter fram dess unika kombination av innovativ arkitektur och en genomtänkt design som sätter patienternas och personalens välbefinnande i centrum. Den internationella uppmärksamheten vittnar om att Psykiatrins hus är mer än en vårdbyggnad – det är ett föredöme för hur arkitektur kan förbättra livsmiljöer och bidra till återhämtning och hälsa.
”Det är med stolthet och glädje vi ser att Psykiatrins hus rankas så högt upp på en internationell lista. Vi vet att Sverige ligger i framkant när det gäller vårdarkitektur. Vi har varit tidiga med att sätta patienten i centrum”, säger Christine Hammarling, arkitekt på Tengbom.
