Välkommen till ett av världens mest hållbara universitetssjukhus och som nummer sju i rankingen över världens bästa sjukhus. Sveriges kanske mest omfattande projekt av sitt slag någonsin, Nya Karolinska Solna, är också en stor drivkraft i utvecklingen av Hagastaden med en ny stadsdel och skandinaviskt centrum för Life Science.

Storsatsning för att möta framtidens vårdutmaningar

Stockholms län växer i snabb takt. Mellan 2010 och 2020 räknar man med att befolkningen ska öka med 350 000 människor. Samtidigt ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper och vår livslängd kommer att öka.

De flesta av våra nuvarande sjukhus är planerade på 1960–70-talet. De är inte anpassade efter varken dagens eller framtidens snabba utveckling av till exempel medicinteknik, mediciner, nya behandlingsmetoder eller arbetssätt. Inte heller möter de kraven som den moderna patienten ställer. Precis som inom många andra branscher ökar också behoven av interdisciplinära verksamheter inom vården, inte minst förutsättningar för kunskapsutbyte mellan exempelvis medicin, forskning och utbildning. Så kallade Life Science-verksamheter.

För att kunna möta framtidens vårdutmaningar gör Stockholms läns landsting en av de största satsningarna någonsin. NKS-projektet är en central del i satsningen. Sjukhuset tog emot sina första patienter under 2016 och är nu i full drift.

Samverkan i White Tengbom Team

Med en omfattning på runt 330 000 m², med bland annat 630 patientrum, 35 operationssalar, avancerad teknik för högspecialiserad vård och högt ställda miljökrav, innebär NKS-projektet enorma utmaningar för alla inblandade parter. Det är Sveriges största projekt som blivit genomfört i Offentlig Privat Samverkan (OPS), landets mest avancerade BIM-projekt. Sjukhuset är först ut att bli miljöcertifierat enligt svensk och internationell standard. För att möta de arkitektoniska utmaningarna bildade vi White Tengbom Team år 2010 – ett projektspecifikt bolag där vi samverkat med arkitektkontoret White för att tillsammans utforma sjukhuset. Runt sextio av våra arkitekter, ingenjörer och projektledare har arbetat i uppdraget under de åtta år som projektet hittills pågått. Arbete pågår med uppföljning fram till överlämning av sista etappen under 2018.

Flexibla miljöer för hållbar utveckling

Sjukhuset är byggd för att fungera i upp emot hundra år – trots att vi inte vet hur sjukvården kommer att se ut då. Vi räknar med snabb medicinsk utveckling och spännande tekniksprång. Anläggningen är planerad med stor generalitet och flexibilitet. Byggnaden är föränderlig och flexibel och kan byggas om i takt med att exempelvis forskning, behandlingsmetoder, arbetssätt eller teknik utvecklas och kräver nya lösningar.
Höga våningshöjder, kraftiga bjälklag och kapacitet inom infrastruktur och teknisk försörjning är exempel på viktiga investeringar. Investeringar som gör att verksamheten kan utvecklas på ett hållbart sätt över tid.

Patienten i fokus på Nya Karolinska Solna

Ledord för hela NKS-projektet är ”patienten alltid först”. All planering och utformning har utgått från patientens säkerhet, integritet och komfort. Varje patient vårdas i eget rum med tillhörande hygienrum. Enkelrummen ger högre integritet och trygghet, och minskar risken för både smittspridning och felmedicinering. Rummens utformning gör att vårdpersonalen kan arbeta i team hos patienten, och samarbeta tätt med forskare och studenter som kan göra besök på ett helt nytt sätt. Vården flyttar på det viset närmare patienterna.

En helande atmosfär

Vi har med stor omsorg gestaltat vårdmiljöer som har en positiv inverkan på patienterna. Den interiöra atmosfären är präglad av generösa publika ytor och dessutom många mötesplatser där människan kan ta plats. Exteriört har Nya Karolinska Solna en fasad i glas, stål och vitt klinker. Sjukhusbyggnadens utformning bygger på en rätvinklig kvartersstruktur som även utgör en fortsättning på stenstadens kvarter. Fem huskroppar binds samman via en mantelstruktur i glas. Entréer och verksamheter ska ha ett så öppet förhållande som möjligt till omgivande gator och torg.

Vårdkvarteren binds samman med forskningsbyggnaderna norröver, och med Karolinska Institutets nya lab i väst. Mellan vård- och forskningsverksamheterna löper det Akademiska stråket, som därmed knyter ihop sjukhuset med Karolinska Institutet, och överbryggar Solnavägen via en ny gång- och cykelbro.

Världsledande Life Science-kluster i Hagastaden

Stockholm ska vara ett skandinaviskt centrum och en katalysator inom Life Science – en plats där näringsliv, akademi och klinisk forskning, sjuk- och hälsovård kan mötas och samverka. Det säger Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet, Stockholm stad, Solna stad och Stockholms läns landsting i gemensamma ”Vision 2025 – Vetenskapsstaden”. I NKS-projektet har samarbetet mellan vård, forskning och utbildning därför varit en grundläggande utgångspunkt för arkitekturen.

Nya Karolinska Solna-projektet blir slutligen en viktig drivkraft i utvecklingen av Hagastaden. Här möts den nya stadsdelen Solna och Stockholm. Som fullt utbyggd kommer att erbjuda runt 6 000 nya bostäder och 50 000 arbetsplatser. Här skapar man en vetenskapsstad för världsledande utbildning och forskning under det gemensamma namnet Stockholm Life. Sjukhusets huvudbyggnad kommer således att bilda fondmotiv vid Hagaplan, områdets nya stadstorg.