Arkiv

Sino Swedish Eco City

En svensk-kinesisk ekostad
Stadsutveckling
Plan & program
Uppdragsgivare: Wuxi Municipal Peoples Government
Plats: Taihu New Town, Wuxi, Kina
Samarbetspartner: ÅF
Uppdragsår: 2009–2010

Sino Swedish Eco City tog form när vi i slutet av 2009 vann upphandlingen om att planera ett 2,4 kvadratkilometer stort område i Wuxi, en femmiljonersstad väster om Shanghai i Kina. Uppdraget inkluderade också en detaljerad studie av ett fokusområde på 30 hektar, där vi utgick från vårt perspektiv på hållbart stadsbyggande.

Sino Swedish Eco City är, precis som namnet indikerar, ett stadsbyggnadsprojekt i samarbete mellan Sverige och Kina. Fokus i ekostadskonceptet ligger på hållbarhet och miljöanpassning, med bland annat Hammarby Sjöstad som förebild. Förutom stadsplanering och studier av fokusområdet, innefattade vårt arbete också utveckling av ett miljöprogram med riktlinjer för energianvändning, sophantering, vattenhantering, trafikmiljö, landskapsplanering och miljövänligt byggande – allt som delar i ett integrerat systemtänkande.

Hammarby Sjöstad förebild

Sino Swedish Eco City
Illustration: Tengbom

För att kunna förverkliga vår plan på bästa sätt tillsattes en arbetsgrupp. I gruppen ingick delegater från Regeringskansliet, Exportrådet, Wuxi stad och Södertälje kommun, som är en systerkommun till Wuxi. Gruppen hade som uppgift att identifiera svenska företag med fokus på clean-tech, och att säkerställa att rätt lösningar väljs när stadsdelen ska byggas. Även KTH Energiteknik och Energimyndigheten samarbetar med Regeringskansliet i projektet, för att främja användningen av svensk miljöteknik, och har tagit fram två verktyg med fokus på holistiskt systemtänk, innovationsstimuli och ambitiösa energianvändnings- och klimatmål.

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Prisbelönt projekt med Sino Swedish Eco City

2011 vann vi ett av de finaste priserna i arkitektvärlden för vårt arbete med Sino Swedish Eco City – The MIPIM Future Project Award i kategorin Big Urban Masterplan. Året därpå blev det utsett till ett av hundra projekt på den prestigefyllda Sustainia100-listan. Listan som årligen samlar hundra idéer för hållbar utveckling i en publikation. Idéerna ska verka som handfast inspiration för beslutsfattare och människor i förändringspositioner för att kommunicera en vision och en tydlig modell för hur vi tillsammans kan arbeta för att bygga en hållbar framtid.

Genom samarbeten som detta får vi möjlighet att diskutera vikten av hållbart stadsbyggande på global nivå. Spännande och otroligt viktigt.

Illustration: Tengbom
Illustration: Tengbom

Den svenska modellen i Asien

Tillväxten och urbaniseringen i Asien är utmanande. Man måste därför ta särskild hänsyn till miljöpåverkan när man utvecklar nya områden. Med den erfarenhet vi har, inte minst från projekt som Hammarby Sjöstad, kan vi bidra mycket till utvecklingen av hållbara städer som Sino Swedish Eco City. Svensk form- och arkitekturtradition, som internationellt ofta blir förknippad med funktionalism, holism och långsiktighet, har ett stort värde i sammanhanget. Genom samarbeten som detta får vi möjlighet att diskutera vikten av hållbart stadsbyggande på global nivå. Lika delar spännande som otroligt viktigt.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Felleshus, Vallastaden

En vision om mångfald och gemenskap
Stadsutveckling
Idé & vision
Uppdragsgivare: BoPro, Skanska, HSB, Dragetgruppen, Involvement Group
Plats: Linköping
Uppdragsår: 2016
Typ av projekt: Visionskoncept för gemenskapshus
Kompetenser: Kultur & idrott, Boende, Landskap

Strax väster om Linköpings innerstad växer den nya Vallastaden fram. Hela stadsdelen bygger på idén om variation, kreativitet och social hållbarhet. I varje kvarter finns ett gemensamt felleshus som fungerar som en naturlig samlingspunkt för de boende. Visionen om den livfulla och brokiga Vallastaden och felleshusen är fantastisk. Självklart vill vi vara med.

Fullt utbyggd kommer Vallastaden att innehålla ungefär 1 000 bostäder i flera olika upplåtelseformer. Inget hus ska vara det andra likt, utifrån den vision om mångfald som Linköpings kommun hoppas även ska speglas i de boendes bakgrunder och erfarenheter. Variation präglar hela stadsdelen – planeringen av området, försäljningen av tomterna och det breda utbudet av byggherrar och arkitekter.

Vallastaden
Vision för felleshuset i kvarteret Inspirationen. Illustration: Tengbom

Inget hus ska vara det andra likt, utifrån den vision om mångfald som Linköpings kommun hoppas även ska speglas i de boendes bakgrunder och erfarenheter

Felleshuset – en naturlig samlingspunkt

Vallastaden är uppdelad i kvarter och så kallade tegar, ett koncept inspirerat av hur man delade upp marken i en medeltida jordbruksby. Tanken är att ge möjlighet till både avskildhet och gemenskap. För att ge de boende en naturlig samlingspunkt uppförs ett felleshus i varje kvarter. ”Felles” kommer ifrån danskan och norskan och betyder just gemenskap. Vi har skapat en vision för felleshuset i kvarteret Inspirationen.

Illustration: Tengbom
Vision för felleshuset i kvarteret Inspirationen. Illustration: Tengbom

Experimentellt smycke med gemensamt växthus

Vårt felleshus är, liksom de övriga, tänkt som ett experimentellt smycke för kvarteret. Här har vi verkligen haft möjlighet att utmana vår kreativitet och skapa något oväntat. Vi arbetar bland annat med vinklar, förskjutna volymer, och relationen mellan ute- och innemiljöerna – exempelvis genom en lekfull fönstersättning i både väggar och tak. I de interiöra miljöerna ryms många funktioner, från en övernattningsdel med plats för bastu och spa, till en festlokal och verkstad i direkt anslutning till den omkringliggande gården.

I entréplanet har vi skissat på ett 250 kvadratmeter stort växthus med ett mikroklimat som påminner om södra Spanien. Här skulle bland annat en vinterträdgård för gemensamma odlingar kunna finnas. På tomten runtomkring ser vi grönytor och vistelseplatser för boende och besökare.

Drömmen om ett egenritat hem

Men felleshuset i kvarteret Inspirationen är inte det enda vi skissat på i Vallastaden. I stadsdelens första byggemenskap har vår egen Muhammad Al Zoghbi, arkitekt och Linköpinsgbo, på egen hand ritat fyra radhus med stora takterrasser. Han kommer själv att flytta in i ett av dem.  Inspirationen kommer från den spanske arkitekten Antoni Gaudí, arkitekten bakom världskända byggnadsverk som Sagrada Familia och Casa Milà i Barcelona. I filmen här ovanför får du veta mer om Vallastaden och höra Muhammads tankar om visionen för projektet.

Kontaktperson

Joao Pereira

Kontorschef Linköping
+46 708 79 99 38

Vision Norra Djurgårdsstaden

En hållbar stadsdel i världsklass
Stadsutveckling
Idé & vision, Process & dialog
Uppdragsgivare: Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret
Plats: Stockholm
Projekttyp: Processtöd stadsutveckling
Uppdragsår: 2013

Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsområden, med planer för bland annat 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. 2013 fick vi i uppdrag av Stockholms stad att vara processtöd i framtagandet av en ny vision och stadsbyggnadsstrategier för utvecklingen av en hållbar stadsdel i världsklass.

Stockholm beräknas växa till en miljonstad redan 2024. Det ställer höga krav på att staden utvecklas för medborgarna – både nya och gamla. Norra Djurgårdsstaden, en helt ny stadsdel med uttalad miljöprofil, byggs för att möta stadens ökade behov av allt från bostäder, arbetsplatser, service och kollektivtrafik till förskolor, grönområden, kultur och idrott.

Norra Djurgårdsstaden
Illustration: Tengbom

Utveckling över trettio år

Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över ett stort hamnområde, till Loudden i söder. Om du varit här de senaste åren har du säkerligen inte kunnat undvika att det fullkomligt bubblar av aktivitet. Planeringen av det nya området startade dock redan i början av 2000-talet och utvecklingen kommer att pågå i etapper fram till omkring 2030. Förutom 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser skapar man här en modern hamn och annan strategisk infrastruktur, som exempelvis nya Spårväg City.

Stöd i utvecklingen av vision och strategi

Tidigt 2013 fick vi i uppdrag av Stockholms stad att vara processtöd i arbetet med att ta fram en ny vision och stadsbyggnadsstrategier för utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Stadsutvecklingsprocesser är ofta både långa och komplexa, särskilt i stora projekt som detta. En tydlig vision bidrar till att höja den genomgående kvaliteten och upplevelsen av staden. Stadsbyggnadsstrategier som förtydligar stadens ambitioner fungerar som en effektiv idékatalog för hur visionen ska kunna förverkligas.

I dialogen hittar vi svaren tillsammans

Att driva processer i samarbete med våra uppdragsgivare är något av det roligaste och mest givande vi vet – det är i dialogen som vi tillsammans kan utveckla och definiera såväl mål som strategier. I detta fall organiserade vi bland annat ett flertal stora workshops och dialogseminarier, både med deltagare från Stockholms stad och med inbjudna gäster, inklusive branschkollegor från OMA (Nederländerna) och Gehl Architects (Danmark). Tillsammans prövade vi de definierade stadsbyggnadsstrategiernas användbarhet och utvecklade visionen för Norra Djurgårdsstaden.

Inget projekt är det andra likt – och detsamma gäller för processen fram till målet. För att engagera deltagarna och driva projektet framåt på bästa sätt, och få fram ett så användbart material som möjligt, arbetade vi därför fram flera nya workshopövningar under projektets gång.

Inget projekt är det andra likt – och detsamma gäller för processen fram till målet

Mot samma mål med Norra Djurgårdsstaden

Ur processen och vårt samarbete med Stockholms stad växte en fantastisk vision och konkreta stadsbyggnadsstrategier för Norra Djurgårdsstaden fram. Utifrån materialet tog vi fram visionsdokument, illustrationer, grafiskt underlag och workshopmaterial. Parallellt pågick arbetet med ett förnyat miljö- och hållbarhetsprogram. Med stor omsorg försäkrade vi löpande att de två projekten kunde bli vävda samman i en gemensam riktning och en väl förankrad vision.

Norra Djurgårdsstaden
Illustration: Tengbom

Vision Norra Djurgårdsstaden

Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till en levande och hållbar hamnstad i världsklass, som drar till sig de mest kompetenta människorna och de mest framgångsrika företagen i världen. Visionen om en hållbar och klimatsmart stadsmiljö kommer att stimulera utvecklingen av innovativ miljöteknik och göra Norra Djurgårdsstaden till ett område för morgondagens näringsliv. I mötet mellan stadsdelen och en modern färje- och kryssningsverksamhet uppstår nya synergieffekter. Området blir en del av Stockholms innerstad, med närhet till allt och goda kommunikationer. Här skapar vi en dynamisk livsmiljö med stor potential för både kultur och idrott.

De fem övergripande stadsbyggnadsstrategierna

  • Levande stad
    Nya bostäder och arbetsplatser ryms sida vid sida med befintlig bebyggelse, intilliggande stadsdelar och infrastruktur. Vår stad – dygnet runt – varje dag.
  • Tillgängligt och nära
    Här skapar man en tät och tillgänglig stad som även ger underlag för långsiktigt hållbara transportsätt. Både till fots, med cykel eller kollektivt.
  • Ansvar för klimat och resurser
    Bidra till att utveckla och marknadsföra svens miljöteknik i Stockholm, Sverige och omvärlden. Stockholm liksom övriga storstäder har en viktig uppgift att visa lösningar som möjliggör en växande befolkning. Detta samtidigt som energi- och resursbehoven minskar.
  • Låt naturen göra jobbet
    Stärkta befintliga och nya grönstråk ger mänskligt välmående och ett fungerande kretslopp. Genomtänkta grönytor ger ett fungerande ekosystem år efter år.
  • Engagemang och lärande
    Genom engagemang från medborgare i olika typer av forum skapar man motivation, vilket i sin tur ger platsförankring och identitet.

Kontaktperson

Anna Krus

Byggnadsantikvarie/Certifierad sakkunnig kulturvärden
+46 8 410 354 69

ABC 2.0

Utveckling av en växande tunnelbanestad
Stadsutveckling
Idé & vision
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Projekttyp: Stadsutvecklingskoncept
Uppdragsår: 2013

Stockholm är en av de regioner som växer allra snabbast i hela Europa. Allt fler flyttar in i huvudstaden, och 2020 beräknas över en miljon människor att bo i staden. Nya bostäder, bättre kollektivtrafik, handel och service – samtidigt tillgänglig för alla – är några av de utmaningar som måste lösas för att skapa en god livsmiljö för alla stadens invånare. Dags för ABC 2.0.

ABC-stadskonceptet, där boende på nära håll skulle ha tillgång till Arbete, Bostad och Centrum, fick således ett stort genomslag inom stadsplaneringen i Stockholms förorter på 1950-talet, med Vällingby och Farsta som främsta exempel. Behovet av ett innovativt grepp växte fram ur den stora bostadsbristen och inflyttningen till Stockholm efter andra världskriget. ABC-staden löste definitivt många viktiga problem, men skapade också ett nytt – i praktiken blev staden splittrad och utspriden. Förorterna blev satelliter som inte hängde ihop.

Den klassiska ABC-staden

ABC 2.0
Illustration: Tengbom

Stationen är navet i ABC 2.0

Arvet efter ABC-planeringen lever i högsta grad kvar. Samtidigt står vi idag inför en liknande utmaning med en enorm bostadsbrist. Vi behöver söka innovativa och kreativa lösningar och tänka nytt i den befintliga miljön. I konceptet ABC 2.0 pekar vi på stationsområdenas stora potential. Dels som samlingsplats för kollektivtrafiken och nav för våra nya resemönster, men också som katalysator för hela Stockholms utveckling. Istället för att splittra vill vi samla och koncentrera staden.

ikano_1
Illustration: Tengbom

Stationen är utgångspunkten i vårt koncept där vi kombinerar bostäder med service och handel genom att använda ytorna smartare och bygga på höjden. Nya boendetyper ger rum för en större bredd och variation av bostäder. Konceptet ger plats för nya bostäder, förbättrad service och tillgänglighet, butiker, restauranger och andra verksamheter i kombination med ett utvecklat och levandegjort offentligt rum.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Studiochef Utbildning & Kulturmiljöer
+46 8 412 53 36

Jonsereds fabriker

Dialog lägger grunden till framgång
Stadsutveckling
Plan & program, Process & dialog
Uppdragsår: 2014-
Byggaktör: JM
Plats: Jonsered

Ett omtyckt men svårarbetat område där de boende dessutom känt sig överkörda i ett tidigare skede. Hur ställer man sig till det uppdraget? Försiktigt positiv, menar vi – arkitekterna. Efter flera år med dialog och utvecklingsarbete ser vi nu ljuset för Jonsereds fabriker.

Både problemen och fröet till lösningen tog fart när Partille kommun ville föra in det gamla brukssamhället Jonsereds fabriker i 2010-talet. Tyvärr lyckades idéerna inte förankras helt hos de boende i Jonsered, som sparkade bakut och gick man ur huse för att underkänna projektet. Vad skulle man göra? Kommunen kontaktade oss och vi började med att initiera en omfattande dialogprocess. Arkitekterna ställde frågor som: Vad tycker de boende? Vad vill de ha? Vad är det som inte är bra idag? Varför gick det på tok senast?

Jonsereds fabriker
En levande stadsdel som fungerar för alla, det är ambitionen bakom Jonsereds fabriker. Nu har vi kommit en bra bit på väg.

Vi började med en dialogprocess med workshops och vandringar i området och bjöd in de boende genom Jonsereds Boendeförening, representanter från Hembygdsföreningen, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och politiker. De fick beskriva vad de önskade sig, vad vi borde förändra i det existerande planprogrammet och vi kom fram till fyra ledord som området skulle förhålla sig till: Kraft, Inte på bilens villkor, Historia och Vi-känsla.

Jonsereds fabriker
Hela 200 bostäder kommer att byggas och tanken är att de ska länka ihop den gamla och den nya delen av Jonsered.

Viktigt att lyssna på kritiken

De boende och flera av intresseföreningarna var negativa till en början men vi var noga med att lyssna på vad de sa. Det fanns mycket konstruktivt att hämta. Industriområdet är väldigt vackert och romantiskt men det är samtidigt en avskild del av samhället och en mörk, otrygg plats som under perioder varit tillhåll för kriminell verksamhet. Vi ville att Jonsereds fabriker skulle bli en naturlig del av samhället och målsättningen var att samhället som helhet skulle bli bättre.

De boende och flera av intresseföreningarna var negativa till en början men vi var noga med att lyssna på vad de sa. Det fanns mycket konstruktivt att hämta.

200 nya bostäder i staden länkar ihop gammalt och nytt

Nu är Jonsereds fabriksområde på väg att bli en bättre och mer välfungerande plats. 200 nya bostäder ska byggas och nya planer godkännas för att skapa tryggare miljöer och bättre kommunikation mellan samhällets olika delar. Tanken är att den nya, småskaliga radhusbebyggelsen ska fungera som en länk mellan det nya och det gamla. Men också mellan samhället och järnvägsstationen som de boende tidigare inte vågade använda på grund av mörker och kriminalitet.

Det har varit en väldigt givande process. Vår ambition är att man om hundra år ska beundra de nya husen lika mycket som de gamla, trots en svår detaljplan med ovanligt många utmaningar.

Jonsereds fabriker
Medborgardialogen i Jonsereds fabriker har varit a och o för att vända projektet från problem till succé.

Utmanande men givande

Området är klassat som riksintresse för naturvård, vilket innebär att varje steg i planeringen måste ske med stor omsorg för att bevara områdets unika värden. Till det läggs utmaningar som rasrisk, översvämningshot och industribuller – faktorer som kräver både noggranna analyser och innovativa lösningar. Mitt i området ligger dessutom ett vattenkraftverk, en viktig del av både landskapet och infrastrukturen, som vi behöver förhålla oss till. Som om det inte vore nog ställer närheten till järnvägen ytterligare krav – arkitekturen för Jonsereds fabriker måste inte bara hantera buller, utan järnvägstrafiken måste också fungera obehindrat för att hålla landets kommunikationer igång. Det är helt enkelt en plats där nästan allt måste vägas in.

Steg framåt i processen för Jonsereds fabriker

Svårare än så här blir det inte – men vi älskar en utmaning. I arbetet med Jonsereds fabriker har vi tagit de första viktiga stegen. Planförslaget och gestaltningsidén är nu ute på samråd, och som alltid möter vi både positiv och negativ respons. Det är en naturlig del av processen – olika perspektiv behövs för att skapa en lösning som håller på lång sikt. Vår förhoppning är att vi, tillsammans med de boende och andra berörda, ska kunna utveckla en helhet som stärker Jonsered – inte bara som en plats att bo och verka på, utan också som en del av ett större sammanhang där både natur och samhälle går hand i hand.

Kontaktperson

Johan Henrikson

Planarkitekt
+46 31 761 64 27

Hammarby Sjöstad

Hållbar stadsdel inspirerar världen över
Arkitektur, Stadsutveckling
Bostäder, Idé & vision, Plan & program, Process & dialog
Uppdragsgivare:
Plats: Stockholm
Uppdragsår: 1997-2007, 2013-2016
Typ av projekt: Fördjupad översiktsplan, detaljplaner, byggnadsprojekt mm.
Byggaktörer: Stockholms stad, Erik Wallin, Stockholmshem, Riksbyggen, Einar Mattsson m fl

Redan 1990 påbörjade man utvecklingen av internationellt uppmärksammade Hammarby Sjöstad, ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt med hög miljöprofil. Under årens lopp har vi medverkat i stora delar av projektet – bland annat i arbetet med den fördjupade översiktsplanen och med flera detaljplaner samt med flera byggnadsprojekt.

Hammarby Sjöstad breder ut sig omkring Hammarby sjö i Stockholm, både i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen och delar av Södermalm. 2017 är det beräknat att området ska vara utbyggt med cirka 11 000 bostäder för över 25 000 invånare. Stadsdelen har blivit en naturlig utvidgning av Stockholms innerstad, vilket präglar arkitekturen, infrastruktur, stadsplan och bebyggelse.

Foto: K-A Larsson
Foto: K-A Larsson

Drömmen om en OS-by med Hammarby Sjöstad

Från början var den nya stadsdelen faktiskt tänkt att bli en OS-by. Den nya hållbara stadsdelen, som skulle kunna utvecklas i det då ganska slitna Hammarby hamn- och industriområde, hade potential att bidra till att vi fick värdskapet för OS 2004. Så blev inte fallet, men vid det laget var visionen om Sjöstaden – en miljövänlig innerstadsdel med moderna bostäder för tusentals stockholmare – redan ett faktum.

Från översiktsplan till GlashusEtt

Vår medverkan i utvecklingen av Hammarby Sjöstad sträcker sig tillbaka ända till 1997. Bland annat har vi arbetat med den fördjupade översiktsplanen för hela området och flera detaljplaner, inklusive detaljplanehandlingar, finplanering och gestaltningsprogram för mer än 2 400 lägenheter samt offentliga rum, arbetsplatser, service och mycket mer.

Vi har också ritat GlashusEtt, Stockholms stads första miljöinformationscenter som rönt mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt sedan invigningen 2002. Härifrån sprider man information om bland annat Sjöstadens miljöprogram med stort engagemang – ett arbete som inspirerat städer över hela världen till liknande satsningar.

Foto: Björn Lofterud
Foto: Björn Lofterud

I den transparenta byggnaden styrs och synliggörs en del av miljötekniken i området. Bland annat finns här en sopsugstank och likriktarstation för tvärbanan i källaren. Byggnaden i sig drivs av ett komplext miljötekniksystem med styrimpulser som kontrollerar bland annat värmepumpar, ventiler, konvektorer och persienner. Här finns också bland annat en biogaspanna, solcellsteknik och väderleksstation.

Det yttersta målet var att minska den totala miljöbelastningen med hälften, jämfört med ett genomsnittligt område byggt i början av 1990-talet.

Foto: K-A Larsson
Foto: K-A Larsson

Hammarbymodellen

Visionen om en hållbar stadsdel blev omsatt under utvecklingen av Hammarby Sjöstad till ett detaljerat miljöprogram. Det yttersta målet var att minska den totala miljöbelastningen med hälften. Jämförbart med ett genomsnittligt område byggt i början av 1990-talet. De stränga miljökraven krävde helt nya lösningar. Bland annat fick Sjöstaden ett eget kretslopp, Hammarbymodellen, med lösningar för energi, avfall, vatten och avlopp.

Kasper Salin-pristagare 2005

2005 blev Hammarby Sjöstad (Sickla Kaj och Sickla kanal med Sjöstadsparterren) tilldelat Kasper Salin-priset, en av de finaste utmärkelserna inom svensk arkitektur. I utmärkelsen ingår vår medverkan i arbetet med stadsplanen för Sickla kaj. Delar av motiveringen lyder:

”För skickligt sammanhållna kvarter kring ett vackert stadsrum, där urban intensitet kontrasteras av rogivande grönska och vatten. En god avvägning mellan innehåll, skala och infrastruktur har skapat mänsklig omsorg i ett stort och komplext sammanhang.”

Läs gärna mer om våra stadsbyggnadsprojekt HÄR.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43