Arkiv

Nya landskapsuppdrag i Göteborg – Tredje Långgatan och Nya Varvet

Tengbom har fått i uppdrag att omvandla Tredje Långgatan till en permanent gågata samt skapa en ny askgravlund i Nya Varvet. Två projekt där vi får bidra med kreativa och funktionella lösningar som ger plats för både stadsliv och stillhet.

GöteborgNya Varvets kyrkogård
Nya Varvets kyrkogård i Göteborg. Foto: Tengbom

Vårt Göteborgskontor har jobbat med två nya landskapsprojekt som bägge speglar stadens utveckling och respekt för dess historia. Projekten befinner sig i känsliga kulturmiljöer och utförs i samarbete mellan landskapsarkitekter och övriga kompetenser på våra kontor i Göteborg och Kalmar.

— Uppdragen innehåller många kreativa utmaningar, berättar Ludmila Sandqvist som är uppdragsansvarig landskapsarkitekt för bägge projekten. Vi ser verkligen fram emot att hitta lösningar som både är funktionella och har långsiktig betydelse för stadens utveckling.

Göteborg
Snapshot från landskapsteamets arbete med Tredje Långgatan

Tredje Långgatan – en permanent gågata för alla

Långgatorna som ligger i de gamla hamnkvarteren mitt i Linnéstaden har redan en stark identitet som en pulserande plats för människor att mötas och upptäcka staden – såväl dag som kväll. Här trängs kaféer, restauranger och barer med butiker, gallerier och mycket annat.
Delar av Tredje Långgatan gatan har under många år varit en sommargågata och på uppdrag av Göteborgs Stad, och utifrån stadens strategi kring hållbar mobilitet och goda stadsmiljöer, ska Tengbom nu omvandla den till en permanent gågata med plats för uteserveringar, grönska och sociala ytor.

Nya vistelseytor skall vara attraktiva under en längre period på året och locka olika människor till att stanna på gatan. Vår ambition är att den nya gestaltningen skall erbjuda upplevelsevariation för olika åldrar och skall förstärka de befintliga kulturhistoriska värdena på platsen. Samtidigt ser vi till att hitta funktionella lösningar för leveranser som måste fram utan att störa atmosfären på gågatan. Arbetet förväntas vara klart under 2026.

Göteborg
Tredje Långgatan år 1902. Foto: Aron Jonason (1838–1914). Bild från Göteborgs stadsmuseum

Askgravlund i Nya Varvet – för ro och eftertanke

Nya varvets kyrkogårdbegravningsplats
Nya Varvets kyrkogård i Göteborg, kallmur i granitsten. Foto: Tengbom

I dag är askgravlunden på Västra kyrkogården fullbelagd och därmed finns ett akut behov av nya lägen för askgravplatser. Vid Nya Varvets kyrkogård får vi den fina möjligheten att skapa en ny askgravlund för att kunna bemöta behovet som finns i Västra Göteborg. Med respekt för kyrkogårdens historiska arv vill vi skapa en modern askgravlund som kan välkomna alla människor till platsen.
Platsen skall präglas av harmoni där man båda kan minnas och bearbeta sorg men också hitta en fin kontemplativ plats mitt i bostadsområdet. Genom omtänksam gestaltning skapar vi en miljö som både är värdig och långsiktigt hållbar, samtidigt som den ger plats för den enskilda människans behov och sorg.

Vi omsätter Göteborgs begravningssamfällighets vision och tidiga skisser till en modern askgravlund som kommer att svara på framtida behov. Är det något vi brinner för så är det att skapa platser som funkar för människorna som använder dem, men som också respekterar den omgivande miljön och stadens arv.

Vill du veta mer om våra uppdrag i Göteborg?
+46 733 23 26 96

Torslandaskolan i Göteborg är världens bästa skola när det regnar

Nu är Torslandaskolan i Göteborg invigd. Grundskolan som rymmer klass F-6 och två anpassade grundskolor kombinerar funktion med lekfull arkitektur som lyfter fram vattnet och dess rörelser. LINK Arkitektur ritade skolan och vårt team i Göteborg ansvarade för bygg- och relationshandlingar ihop med Veidekke och övriga samarbetspartners.

Torslandaskolan
Foto: Tengbom

— Det blir otroligt fint! Det märks att alla på plats är stolta över resultatet och Göteborgs grundskoleförvaltning får verkligen en fantastisk skola, säger Therese Andersson Wåhlström, arkitekt på Tengbom i Göteborg.

Lärande, lek och regnkunskap

 

dsc 1401 3 Torslandaskolan i Göteborg är världens bästa skola när det regnarMed sina tre våningar, rymliga fritidsytor och en integrerad idrottshall blir Torslandaskolan ett riktmärke för hållbar skolmiljö. Byggnaden är gestaltad med stor omsorg om detaljer och materialval. Ljus ek klär många av ytorna och ger en varm och inbjudande atmosfär. Dessutom delar färgkodade nav in skolan i olika sektioner där varje område erbjuder eleverna möjlighet att hitta sin egen plats att leka, plugga eller bara vara.

dsc 1423 4 Torslandaskolan i Göteborg är världens bästa skola när det regnar
Vattnets kretslopp i fokus

Utomhus står vattnets kretslopp i fokus. Stora synliga stuprör och markrännor fångar upp regnvattnet och blir som en del av skolans gestaltning. Det bäddar för både en pedagogisk dimension och en rolig, interaktiv upplevelse när regnet faller. En idé som kopplar an till stadens vision om att nyttja vatten som resurs, ta vara på göteborgsvädret och rusta för klimatförändringar. Därav visionen: ”Världens bästa skola när det regnar”.

Bygghandlingar – guiden genom byggdjungeln

Tengboms uppdrag var att skapa detaljerade bygghandlingar – viktiga dokument under byggprocessen. Bygghandlingarna ger entreprenören instruktioner om hur byggnaden ska konstrueras, och relationshandlingarna speglar den slutliga byggnaden med eventuella ändringar som gjorts under byggprocessen. Tillsammans fungerar handlingarna som en komplett dokumentation från start till färdigställande.

— Det är fint att känna stolthet över något man inte själv har varit med i från första början, eftersom vi ”bara” gjort bygghandling för Torslandaskolan, berättar Therese. Men det har varit ett väldigt kul jobb, och arkitekturen från förfrågningsunderlaget var rolig att bygga vidare på.

Torslandaskolan är nu färdigställd och invigd. Här får eleverna uppleva en miljö där varje detalj är utformad för att stötta lärande och utveckling – oavsett väder och kläder.

Vill du prata skolarkitektur?
+46 735 24 90 07

 

Trädgårdsstadens plats i framtidens Göteborg

Intresset för trädgårdsstaden växer, inte minst i Göteborg där denna boendeform planeras. Men vad är en trädgårdsstad, vilka goda exempel finns, vilka är hindren och hur kan trädgårdsstaden skapa socialt hållbara stadsdelar? Det diskuterar OBOS på ett seminarium under Frihamnsdagarna. Vi fick en bakgrund till trädgårdsstaden av Kajsa Crona, arkitekt och kontorschef på Tengbom i Göteborg, som medverkar på seminariet.

Frihamnsdagarna är ett årligt, kostnadsfritt evenemang i Göteborg som arrangerats sedan 2021. Årets tema If you want change. Be the change. fokuserar på förändring och hållbarhet, och evenemanget äger rum 29–31 augusti. Syftet är att föra samman människor och organisationer i samtal om aktuella samhällsfrågor.

Hej Kajsa! Vad är egentligen en trädgårdsstad?

kajsa crona portratt Trädgårdsstadens plats i framtidens Göteborg
Kajsa Crona. Fotograf: Kristin Lidell

— En trädgårdsstad är en stadsplaneringsmodell som förenar det bästa av stadens och landsbygdens egenskaper. I slutet av 1800-talet utvecklade Ebenezer Howard den första trädgårdsstaden. Han tänkte trädgårdsstaden som ett bostadsområde med låg bebyggelsetäthet, tillgång till trädgårdar och parker, och arbetsplatser, vilket skulle ge ett självförsörjande samhälle med stark gemenskap mellan invånarna i staden. Målet var att kombinera de ekonomiska och sociala fördelarna av stadslivet med de hälsosamma och avkopplande egenskaperna från landsbygden.

Vilka goda exempel finns?

  • Letchworth Garden City i England: Världens första trädgårdsstad, grundad 1903, är ett lyckat exempel på Howards vision. Staden har en blandning av bostäder, arbetsplatser och grönområden med en tydlig samhällsanda.
  • Hampstead Garden Suburb i London: Ett annat brittiskt exempel som kombinerar pittoreska bostäder med rikliga grönytor och gemensamma trädgårdar, vilket har lett till en stark gemenskap och trivsam miljö.
  • Enskede i Stockholm: Ett exempel på en trädgårdsstad som lyckats integrera grönområden, småskalig bebyggelse och gemensamma ytor i stadsmiljön, och därmed höjt livskvaliteten för invånarna.
enskede tradgardsstad stadplan 1907 Trädgårdsstadens plats i framtidens Göteborg
Stadsplan för Enskede trädgårdsstad upprättad 1907 av Stockholms stadsbyggnadskontor genom P.O. Hallman

Vilka är hindren?

— Markbrist och förtätning är några av de största utmaningarna. I dagens stadsplanering är det svårt att skapa trädgårdsstäder, särskilt i tätbefolkade områden där marken är begränsad. Förtätningen gör det svårare att avsätta tillräckligt med yta för grönområden och trädgårdar. Dessutom finns det ekonomiska utmaningar. Byggandet och underhållet av en trädgårdsstad kan vara kostsamt. Det kräver investeringar i infrastruktur, grönytor och också sociala tjänster, vilket kan vara svårt att finansiera.

En ytterligare utmaning är att hitta balansen mellan bevarande och förnyelse. Olika stadsbyggnadsprinciper har dominerat vid olika tidpunkter, och när befintliga stadsdelar omvandlas för att inkludera mer grönska och trädgårdsstadens ideal, kan det vara svårt att både bevara befintliga kvaliteter och samtidigt uppnå de värden som trädgårdsstaden representerar.

Seminarium på Frihamnsdagarna

OBOS seminarium om trädgårdsstaden hålls den 30 augusti klockan 11- 11:40 på Tältscen Frigga. Hoppas vi ses!

Hur kan förtätning med trädgårdsstad skapa socialt hållbara stadsdelar?

stadsparken invigning 12 Trädgårdsstadens plats i framtidens Göteborg
Foto: Tengbom

— Grönområden i städerna ökar trivseln, förbättrar luftkvaliteten och stärker både fysisk och mental hälsa. När städer förtätas med inslag av trädgårdsstadens grönska kan invånarnas livskvalitet höjas, samtidigt som social inkludering främjas. Genom att utforma stadsdelar som uppmuntrar till interaktion och samarbete kan trädgårdsstaden stärka sociala band och skapa en känsla av samhörighet. Dessutom kan trädgårdsstäder bidra till hållbar stadsutveckling genom att integrera grön infrastruktur, minska transportbehovet genom närhet till arbetsplatser och skapa bostäder som stödjer både ekologisk och social hållbarhet.

— Kort sammanfattat kan förtätning med trädgårdsstadselement ge stadsdelar som inte bara är estetiskt tilltalande och ekologiskt hållbara, utan också socialt välfungerande och hälsosamma för invånarna.

Vill du snacka trädgårdsstad?
+46 727 07 79 73

Vindar blir bostäder i Göteborg

Göteborg växer och behovet av bostäder ökar. Målet från staden är att bygga 4 000–5 000 bostäder per år fram till 2030. Samtidigt befinner sig byggbranschen i en lågkonjunktur och alldeles för få bostäder går från ritbord till verklighet. Hur ska det gå ihop? En lösning är att omvandla befintliga byggnader. I Göteborg blir vindarna i Kvarteret Generalen 24 nya lägenheter.

2019 fick det kommunala Bostadsbolaget i Göteborg tips via sin personal om outnyttjade utrymmen i en av deras fastigheter. I Haga fanns det utrymme på vinden! Sedan dess har tolv vindslägenheter byggts på Södra Allégatan och tolv till är på gång.

– Vindsutrymmet som personalen tipsade om i Haga hade uppåt sex, sju meter i tak. En utredning visade att det både gick att bygga sammanlagt 24 lägenheter här, och att få till nya vindsförråd, berättar Per Orshammar som är projektansvarig på Bostadsbolaget.

Varje lägenhet är unik i sin utformning och skiljer lite i storlek. Samtliga består av ett rum med kök i öppen planlösning och är mellan 31 och 35 kvadratmeter stora. Under 2024 startar bygget av resterande tolv lägenheter på andra sidan gården och planen är att de ska komma ut för uthyrning under 2025–2026.

Vi har fått vara kreativa men samtidigt fått visa stor respekt för de kulturhistoriska värdena

Kvarteret Generalen: med arkitektrötter

Haga är en av de äldsta stadsdelarna i Göteborg med kullerstensgator, små torg och äldre byggnader. Här vill många bo, men att bygga nytt i Haga är näst intill omöjligt. Lösningen blir istället att bygga i redan befintliga hus. Kvarteret Generalen ligger just i Haga och har en historia som går tillbaka till 1866 när det byggdes som ett barnsjukhus. Arkitekten var Frans Jacob Heilborn. År 1910 byggde man sedan fyra nya stenhus om fyra till sex våningar, ritade av (ingen mindre än) arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf. Idag är Haga ett område som turister gärna besöker, där ett rikt kulturliv med caféer och restauranger samsas med de som bor i området.

Vindslägenheter i två etapper

De första tolv lägenheterna är nu färdigställda som en del av den första etappen av ombyggnaden av vindsutrymmena i kvarteret Generalen. Nu är det dags för nästa etapp, där ytterligare tolv lägenheter och nya vindsförråd är planerade.

— Det som gör det här projektet särskilt intressant är utmaningen att bevara och förbättra den ursprungliga arkitekturen samtidigt som vi skapar moderna bostäder, säger Helena Elisson, arkitekt på Tengbom. Vi har tagit oss an projektet genom en väldigt lösningsorienterad process. Vi har fått vara kreativa men samtidigt har vi också fått visa stor respekt för de kulturhistoriska värdena.

Genom att bevara Ivar Tengboms ursprungliga arkitektoniska vision har vi skapat nya rumsligheter utan att äventyra det historiska arvet. Det har krävt noggrannhet i både materialval och gestaltning. I en första fas av projektet utfördes en förstudie och sedan ett bygglov.

a 40 2 104 scaled Vindar blir bostäder i Göteborg

Vända och vrida för smarta och miljösnälla lösningar

Genom att använda befintligt bestånd minskar vi miljöpåverkan samtidigt som värdefulla rum för fler göteborgare blir verklighet. Helena betonar att samarbetet med kunden, Bostadsbolaget, varit avgörande för att hitta lösningar inom den komplexa strukturen i byggnaden. Som med till exempel ventilation och murstockar.

— Tillsammans har vi utforskat många olika lösningar och alternativ. I vissa lägenheter har vi ritat takfönster, i andra kupor, säger Helena. En annan lösning var att bygga ett installationsgolv som underlättade dragningen av VVS. Den vita inredningen och de vitlaserade golven ökar också dagsljusfaktorn och ger en modern känsla.

Att omvandla är framtiden

Projektet i Kvarteret Generalen visar hur man kan bevara och omvandla historiska byggnader samtidigt som vi får fram fler bostäder. Genom att skapa 24 nya bostäder inom befintligt bestånd visar projektet att det är möjligt att möta bostadsbristen på ett hållbart sätt.

— Även om 24 lägenheter inte kommer att lösa bostadsbristen i Göteborg är det ett gott exempel på hur vi kan tänka nytt under rådande omständigheter, säger Helena. Det har krävt teknisk expertis och kunskap, men också stor respekt för det kulturhistoriska arvet.

snabb pres haga 2 binder page 22 image 0001 Vindar blir bostäder i Göteborg

Team

Gert Denstedt, uppdragsansvarig arkitekt
Helena Elisson, uppdragsansvarig arkitekt och handläggande
Beryl Malmborg, handläggande arkitekt
Mariette Thid, Lina Frisk och Bengt Kjellberg, analys av dagsljus
Annie Axéll, medverkande

Vill du prata omvandling av befintliga byggnader?
+46 727 07 79 73

Kajsa Crona ny chef på Tengbom i Göteborg

Framgångsrik arkitekt. Ledare. Kulturbyggare. Professur på Chalmers och en fena på hållbarhet. Vi är med ny kontorschef i Göteborg. Välkommen Kajsa Crona.

Kajsa Crona
Foto: Kristin Lidell

I januari 2022 tillträder Kajsa Crona som ny chef för Tengboms Göteborgskontor och blir då också en del av Tengboms koncernledning.

Med skarp blick för affärsutveckling, hållbar arkitektur och med bred förankring i branschen kommer hon att driva och utveckla kontoret framåt tillsammans med kontorets sjuttio medarbetare.

Vi är så glada att snart ha dig ombord – varmt välkommen till Tengbom, Kajsa!

 

Vi är med från start I Gårdsten när Göteborg speedar bostadsbyggandet

Det ryker i göteborgsförorten Gårdsten när Botrygg påbörjat byggnationen av deras första hyresrätter på plats. Projektet ingår i Göteborgs jubileumssatsning BOSTAD2021 – ett samarbete mellan Göteborgs Stad och näringslivet för att öka tempot i bostadsbyggandet.

Nordöstra Gårdsten
Med mindre uppdelade volymer och med olika brytningar på taken bidrar den nya karaktären till området med en mer uppbruten gestaltning och ett levande taklandskap

Nordöstra Gårdsten ligger cirka 1,5 mil utanför Göteborg. Här ritade vi 15 st bostadshus som i detta nu uppförs. Gårdsten karaktäriseras sedan tidigare av ett miljonprogramsområde bestående av långa, höga lameller med platta tak. Vid naturens kant uppför vi nu nya bostäder där vi fokuserat på att släppa igenom naturen och lyfta fram den mänskliga skalan. Med mindre uppdelade volymer och med olika brytningar på taken bidrar den nya karaktären till området med en mer uppbruten gestaltning och ett levande taklandskap. De putsade husen och det mörka teglet smälter med sina dova färger in i den bakomliggande naturen.

Nordöstra Gårdsten
Nästan samtliga lägenheter har utsikt över naturen och trädtopparna

Ökad kvalitet och trygghet

Från 2000-talet har Gårdstensbostäder arbetat målmedvetet för att lyfta kvalitéerna i området i ett förändringsarbete – och för att öka tryggheten och boendemiljöerna. Botrygg satsar i samma riktning där fokus har varit att knyta ihop Gårdsten med Lövgärdet, skapa möjligheter till bostadskarriär för de redan boende i området och öka tryggheten för de som rör sig i området. Genom de nya volymerna skapas även en stadsgata som stärker gaturummet och skapar nya möjligheter för liv och rörelse.

Byggnadsvolymerna varierar i höjd, delvis för att bryta ner skalan i området. De knyter an till en mer traditionell husform med sadeltak och uppbruten struktur.

– Längs Gårdstensvägen hittar man de små ”miljövaktarbostäderna” som är mindre hus där vi arbetat med att få ner skalan. I bottenvåningen finns miljörummet och ovanför en fin ettrumochkök med ljus från tre håll. Det nya huskonceptet ska öka tryggheten i området och här kan den lycklige boende spela så hög musik den vill utan att störa grannarna.

miljovaktarbostaden Vi är med från start I Gårdsten när Göteborg speedar bostadsbyggandet
Miljövaktarbostad ska öka känslan av trygghet i området

Stad och byggaktörer tillsammans från start

Satsningen från Göteborgs Stad bygger på att stad och byggaktörer jobbar tillsammans i tidigt skede. Processerna har löpt parallellt för att vinna tid. Dialoger med kringboende har också varit centralt, för att involvera grannar och minska oro.

Att få vara med i en annorlunda process som den här är roligt och spännande. Vi har varit med i flertalet andra 2021-projekt där alla haft sina utmaningar och problemställningar. Nu är byggnationen i full gång och vi ser fram emot att området ska stå klart. Förhoppningsvis blir det ett uppskattat inslag och en trevlig boendemiljö med en rik variation av lägenheter och storlekar. Gemensamt för lägenheterna är att nästan alla har utsikt över naturen och trädtopparna. De med längst utsikt kommer att kunna blicka ut flera mil!

Vill du veta mer?
+46 727 07 79 73

Virtual Gothenburg Lab ska testa samhällsutmaningar i Göteborg

Hur vore det om man kunde hitta modeller för att testköra samhällsutmaningar i en stad? Laborera med scenarier som kraftiga regn, självkörande bilar och ojämlika stadsmiljöer? Just detta är nu på gång i Göteborg – med hjälp av en digital virtuell version av staden.

Nu kan vi snart ligga steget före när vi utformar städer och urbana funktioner. Tengbom är en av 25 partners i det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Virtual Gothenburg Lab. Projektets syfte är att öka stadens innovationsförmåga och förändringskraft, och det är inom dessa ramar Tengbom nu kommer att ta fram så kallade testbäddar genom stadens virtuella tvilling. En testbädd är en öppen verksamhet för utveckling och test av innovationer. Labbet ger unika möjligheter att testa och utveckla arbetssätt för digitalt och virtuellt arbete. Projektet blir ett kraftfullt verktyg inte bara för tjänstepersoner och beslutsfattare, utan även för medborgare som vill förbättra sin stad.

– Vi på Tengbom kommer att vara med i allt från att bygga de datadrivna testbäddarna till att göra analyser utifrån vår expertis inom arkitektur, stadsutveckling och hållbarhet, säger Susanne Högström Sivengård, tidigare affärsutvecklare på Tengbom.

virtual gbg illustration Virtual Gothenburg Lab ska testa samhällsutmaningar i Göteborg
Bildkälla: Göteborgs Stad

Från regn till jämlikhet – fem inledande pilotprojekt

En testversion av Göteborg, som främjar stadens utveckling och höjer nyttan i stadsutvecklingsprocesser. Hur går en sådan sak till i praktiken?

– Enkelt uttryckt kan man säga att vi skapar en digital plattform av den fysiska miljön. Vi iscensätter aktuella samhällsutmaningar i en digital och virtuell miljö för att upptäcka dess inverkan – som om samma sak hade hänt i verkligheten. Utifrån utmaningar och satta miljömål gör vi simuleringsmodeller så att vi kan testa och analysera möjliga händelseförlopp, förklarar Susanne.

– Möjligheterna med projektet och de här arbetssätten är enorma. Ännu har vi bara skrapat på ytan när det kommer till att använda ny tech i stadsutvecklingssammanhang.

I projektet har man definierat fem aktuella samhällsutmaningar och ska utifrån dessa bygga lika många pilotprojekt:

Skyfall

Vad blir effekten av kraftiga regn? Här kan man med hjälp av nya digitala arbetssätt och visualisering visa på effekten redan innan de skett.

Coexist

Hur blir interaktionen mellan stadsliv och automatiserade fordon? Coexist handlar om att analysera hur transporttjänster kan komma att påverka våra centrumkärnor. Här har Volvo Cars en betydande roll i att testa automatiserade fordon.

Centralenområdet

Hur uppfattas stadsmiljön? Här kan vi i ett tidigt skede bedöma hur Göteborgs mest aktiva utvecklingsområde upplevs utifrån perspektiv som trygghet, trängsel och bullernivå.

Stadssiluetten

Hur behåller vi vår identitet och historia? Stadssiluetten är en viktig del av stadens själ. Digitala tester gör det möjligt att agera på förändringar i ett tidigt skede – och kunna anpassa dem efter estetiska perspektiv.

Social hållbarhet

Hur skapar vi ett jämlikt samhälle? Boendesegregation och invånares bristande delaktighet är två exempel på sociala utmaningar vi står inför. Nu kan vi visualisera och uppleva scenarier i torgmiljö i dialog med områdets invånare och därmed främja utvecklingen av hållbara och jämlika livsmiljöer. Tengbom är dessutom delaktiga i det Vinnovafinansierade förberedelseprojektet JämtJämlikt. Här kommer vi parallellt utforska hantering av data som rör jämlikhet, samt hitta olika sätt att synliggöra och visualisera detta på.

Göteborg – en stad för alla

Vesna Vasiljkovic är tidigare kontorschef för Tengboms kontor i Helsingborg. Hon är specialiserad på normkreativa processer, och ser i byggandet av staden ett tydligt glapp mellan intention och realisering. Hon resonerar i frågan.

– Föresatserna är goda – alla vill ha en jämlik stad. Ändå bygger vi städer enligt de gamla normerna. Flera undersökningar visar exempelvis att känslan av otrygghet och utanförskap är stor i städerna. Med det här projektet vill vi stänga det gapet. För att göra det behöver vi komma fram till vilken data som blir relevant att visualisera i den digitala tvillingen. Detta för att hjälpa olika aktörer att analysera jämlikhet och tänka normkritiskt innan man påbörjar utvecklingen av platser, byggnader och stadsdelar. Här gäller det för oss att tillsammans med andra aktörer och discipliner tänka kreativt för att nå intelligensen i jämlikhetslagret, säger hon.

team virtual gbg lab Virtual Gothenburg Lab ska testa samhällsutmaningar i Göteborg
Med i projektet: Sarah Dahman, Susanne Högström Sivengård, Sabina Johnsen, Vesna Vasiljkovic och Jakob Lilliemarck (saknas i bild).

Ny tech i stadsutveckling – en kombo vi kommer att se mer av

Sarah Dahman är Digital Business & Transformation Director på Tengbom. Hon är ser stor potential i satsningen.

– Möjligheterna med projektet och de här arbetssätten är enorma. Ännu har vi bara skrapat på ytan när det kommer till att använda ny tech i stadsutvecklingssammanhang, säger Sarah Dahman.

På Tengbom verkar vi för att genom ny tech utveckla affärer, processer och verktyg för att skapa ett samhälle mer anpassat efter människan. Vi bidrar med kompetens inom datahantering och analys, digital produkt- och plattformsutveckling, virtual reality och klimatsimuleringar. Dessutom kommer vi utveckla strategier och affärsmodeller för testbäddens fortsatta funktion som plattform för dialog och digitalt samskapande.

Med ett tydligt visuellt verktyg kan vi i förtid på riktigt “uppleva” vad vi står inför.

– Byggbranschen är bland de sista att digitaliseras. Med Virtual Gothenburg Lab och Digital Twins kan vi snabba upp testandet och implementeringen av hållbara lösningar inom bygg och stadsutveckling. Men lika fantastiskt är att vi får en bättre möjlighet att engagera medborgarna. Med ett tydligt visuellt verktyg kan vi i förtid på riktigt “uppleva” vad vi står inför, avslutar Sarah Dahman.

Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab

Stort grattis till vår samarbetspartner Akademiska Hus som fått priset Västsveriges Smartaste Fastighet för huset A Working Lab på Chalmers campus i Göteborg – och vi på Tengbom är jättestolta över att ha fått bidra med vår kompetens inom hållbarhet, innovationer och arbetsmetoder i kreativa processer.

awl atrium Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab
Atrium i A Working Lab

Motiveringen från prisutdelaren Fastighetsmässan lyder: ”Innovationsarenan och kontorshuset A Workin Lab i Göteborg bidrar till mindre energianvändning och lämnar ett lågt CO2-avtryck. En arena för innovation och samverkan, en stomme av trä, med flexibla kontor och aktivitetsytor, nytänkande och hållbara kunskapsmiljöer.”

Samverkan nyckeln till framgång

När Jan Henningson, projektledare på Akademiska Hus, tog emot priset på Fastighetsmässan i Göteborg delade han sedan ödmjukt med sig av äran.
– Att vi lyckats så bra beror på att vi haft en så bra samverkan med samarbetspartners, entreprenörer och konsulter, säger han.

A work in progress

Susanne Kovacs Österberg är Tengboms handläggande arkitekt i projektet, och hon lyser när hon pratar om A Working Lab.
–  Att ha fått vara delaktig ända från programhandlingen genom hela projekteringsfasen och slutligen ute på bygget och träffa hantverkarna har varit fantastiskt roligt och givande, berättar hon. En jätteviktig parameter har varit att inkludera kunden i den kreativa processen, att lyssna av och att kunna jobba efter nya förutsättningar.
Men hon menar samtidigt att processen har varit utmanande eftersom projektet har legat i olika faser parallellt.
– Det har också ställt höga krav på oss som konsulter. Vi har fått anpassa oss till nya beslut och vågat omvärdera många gånger, det har krävs stort tålamod och prestigelöshet.

Västsveriges Smartaste Fastighet
Ett nydanande samarbete tycker Tengboms Susanne Kovacs Österberg och Jan Henningsson, projektledare på Akademiska Hus

Multidisciplinär framgång

– Jag känner stor delaktighet i utmärkelsen, säger Kerstin Sandholt, tidigare uppdragsansvarig på Tengbom. Vi är många kompetenser förutom arkitekter och ingenjörer som varit involverade i projektet. Ljusdesign, storkök och restaurang, inredning, konceptutveckling, tillgänglighetssakkunnig och fuktsakkunnig. Vi har verkligen jobbat multidisciplinärt. Därför är jag såklart jättestolt att Tengbom varit delaktiga i att förverkliga Västsveriges smartaste fastighet!

Vill du veta mer?
+46 727 07 79 73

Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.

Placerat till synes öde, på en återvinningscentral söder om Göteborg har Tengbom i samarbete med Mölndals Stad tagit fram ett koncept för en återbruksgalleria där cirkulär ekonomi ringar in hela verksamheten – Kikås Upcycling-galleria.

h projekt upcycling galleria molndal visualiseringar 001a Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.
Upcycling-gallerian i Kikås har som mål att synliggöra konsumtionsmönster och uppmuntra ett mer cirkulärt tänkande.

Mölndals stad har en ambition att minska avfallet i kommunen. En avgörande fråga var därför tidigt i processen hur man får med sig invånare såväl som beslutsfattare på en gemensam resa med målet att åstadkomma beteendeförändring. Kunskap om produktion, avfall och återvinning är förstås viktigt, men upplevelser lämnar starkare spår. Detta projekt syftar därför till att synliggöra återbruksprocessen genom ett engagerande och interaktivt besök.

Den tilltänkta placeringen på Kikås återvinningscentral är en plats ursprungligen designad för fordon. Utmaningen blev att omvandla denna ogästvänliga plats till ett attraktivt besöksmål. Hur? Med arkitektur, naturligtvis. Anna-Maria Blixt, ansvarig arkitekt, berättar:

– Jag kom in projektet när idén redan låg på bordet, vilket innebar att jag kunde bidra med ett utifrånperspektiv som blev avgörande för det starka koncept vi har idag. Vårt gemensamma mål tillsammans med Mölndals stad är givetvis att verksamheten ska fungera på lång sikt, därför var det viktigt att backa några steg för att etablera en stabil grund som vi alla kunde utgå ifrån.

En plats med unika möjligheter

Inspirationen till projektet hämtades från den befintliga återbruksgallerian ReTuna, men platsen och behovet av en nybyggnation möjliggjorde något än mer unikt i detta fall. Med fokus på långsiktig hållbarhet och engagemang från besökare och företagare föreslog Anna-Maria en ny placering av byggnaden. Med en egen infart, och genom att använda byggnaden som en skärm mot återvinningsdelen av området, skapades helt nya förutsättningar för att attrahera besökare. Genom att dessutom låta gestaltningen tydligt tala om återbruk och miljöengagemang lades en ännu stabilare grund för konceptet.

– Genom att ta en drivande roll och påverka allt ifrån placering till funktion och flöde för hela verksamheten har vi skapat en attraktiv plats som utmanar uppfattningen om en återvinningscentral, säger Anna-Maria Blixt.

upcycling illustration 01 Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.
Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av material till produktion och försäljning.

En pedagogisk upplevelse bidrar till kunskap och förståelse

Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av artiklar och råmaterial till produktion och försäljning. Utöver Social- och Arbetsmarknadsförvaltningens lokaler inrymmer byggnaden även ett kafé samt verkstäder för upcycling och försäljningsplattform för företagare. Denna unika situation möjliggör en produktionskedja med minimal miljöpåverkan.

Ambitiös hållbarhetsfilosofi

Tengbom kompromissar inte med hållbarhet på någon nivå. Det är vårt DNA.

I praktiken skulle det kunna innebära att besökare och konsumenter både kan se och känna på det råmaterial som förädlats till nya produkter – från förkastade artiklar till modern design. Förhoppningen är att denna transparenta presentation kan ge konsumenten en ökad förståelse för hela tillverkningsprocessen och därmed – i den bästa av världar – påverka framtida konsumtionsmönster.

– Enligt Naturvårdsverket står byggsektorn för en tredjedel av allt avfall som produceras i Sverige. Förhoppningsvis kan denna byggnad i sig inspirera andra arkitekter till återbruk och vara ett första steg mot att tänka cirkulärt även i vår bransch, säger Anna-Maria.

Hållbarhet på flera sätt i HSB Living Lab

Nu startar det senaste projektet i HSB Living Lab: en undersökning av matsvinn och hur man kan påverka människors beteende kring detta. De kommande nio månaderna ska man designa, testa och mäta prototyper på de 33 boende i HSB Living Lab.

Diskussioner om hållbart byggande handlar ofta om miljövänliga material och hänsyn till resursförbrukning i själva byggnaden. Men hur människor lever sitt liv till vardags i påverkar givetvis också klimatet.

Matsvinnsprojektet är ett samarbete mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet, en byrå som jobbar med psykologi, design, beteende och miljöekonomi.  Förhoppningen är att kunna påverka de boendes beteenden för att minska matsvinn.

– Genom samverkan mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet har vi nu möjlighet att testa och på djupet förstå hur hyresgästernas beteendemönster kring matsvinn ser ut idag för att skapa hållbara beteenden för framtiden. Förhoppningsvis är det när innovation och beteendevetenskap får lov att mötas som vi kan närma oss svaren på framtidens utmaningar, säger Kajsa Lindström från Beteendelabbet.

Tengbom är inte inblandade i just den här studien, men vi följer med spänning resultatet. Kanske kan resultatet av undersökningen leda till nya rön om hur arkitekturen kan stimulera ett mer hållbart beteende?

HSB Living Lab i Göteborg är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Det är ett samarbete mellan näringslivet, staden och akademin. En unik och öppen arena för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Läs mer om HSB Living Lab