HSB Living Lab

Framtidens boende under lupp
Uppdragsgivare: Samarbetsprojekt
Plats: Chalmers, Göteborg
Uppdragsår: 2013-2023
Projekttyp: Forskning & Utveckling
Kompetenser: Boende
Samarbetspartners: Chalmers, HSB, Johannaberg Sceince Park, Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Electrolux, Elfa, Göteborg Energi, Peab, Tieto, Vedum

I detta unika levande labb huserar studenter och forskare samtidigt som vi forskar på deras levnadsvanor såväl som material och teknik som är avgörande för hur vi kommer att bygga framtidens bostäder. Baserat på de fakta vi får fram är vi med och formulerar förändringen vi ser nödvändig för att ge kommande generationer bättre förutsättningar.

Vi valde att som första externa partner gå med i HSB Living Lab hösten 2013. Vårt engagemang resulterade i fas ett, vilket innebar att vi och övriga partners, HSB, Chalmers och Johanneberg Science park, fick en fysisk byggnad. Idag är vi tolv partners. HSB Living Lab är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Under tio år kommer huset att fungera som ett levande laboratorium och hem för cirka 40 studenter och forskare.

Foto: Felix Gerlach
Foto: Felix Gerlach

Det är en arena för att utveckla nya sätt att bygga och forma framtida bostäder, men även en plattform för arbetet samarbetspartners emellan. Här kommer det att finnas en boendedel med studentbostäder och en utställningsdel med bland annat kontor, möteslokal och showroom för forskningsresultat. Projektet är världsunikt då det är det första hus där människor kommer att bo samtidigt som forskning pågår.

Vår roll som arkitekter

Vi har självklart ritat byggnaden, men den är långt mer än ett fysiskt skal. Vi har designat förutsättningarna för en föränderlig forskningsplattform, anpassningsbar både ur ett ekonomiskt och funktionellt perspektiv, baserat på det vetenskapliga arbete som ska bedrivas i byggnaden. Strukturen bygger på moduler, vilket är en del i forskningen och kommer att utvärderas för framtida bostadslösningar där de utvärderas för exempelvis infillprojekt på en gata eller solitärt på en öppen plats. Delar av enheterna skulle även kunna placeras på ett tak för tredimensionell fastighetsbildning.

Foto: Felix Gerlach
Foto: Felix Gerlach

”Där gårdagens arkitekt skulle anse sig vara färdig vidareutvecklar vi nu vårt arbete med byggnaden och programmet i den. Det är en speciell och spännande situation för oss att arbeta med ett projekt där målet inte är en färdig struktur, utan snarare en ständigt uppdaterad föränderlig process”, säger Peter Elfstrand, ansvarig arkitekt.

Varför är det som det är idag? Hur blev det så? Kan vi ändra något, och i så fall hur? Matchar det vi ser vår tids behov?

Som arkitekter tar vi stort ansvar för samhällsbyggnad och tänker i större perspektiv med stor långsiktighet. Det vi planerar för och bygger idag måste framtidsanpassas med största förankring i verkligheten. Men vad kan vi egentligen veta om framtiden? Ingenting, skulle många hävda, men vårt engagemang i HSB Living Lab är en unik möjlighet för oss att delta i dialogen om forskning och boende både i samtiden och i framtiden. Under resans gång har vi möjlighet att ställa frågor som: varför är det som det är idag? Hur blev det så? Kan vi ändra något, och i så fall hur? Matchar det vi ser vår tids behov?

Hur man ska och inte ska göra

Det är lätt att förskansa sig kunskap om hur man inte ska göra, också kallat att vara efterklok. Till exempel är vi många som är överens om att det inte är en bra idé att bygga bostäder baserat på lagar regler som härstammar från 40- och 50-talen – vilket vi ändå gör idag.

Foto: Felix Gerlach
Foto: Felix Gerlach

Resultatet blir knappast byggnader för framtiden, anpassade för generationer med helt andra behov och syn på livet än deras föräldrar hade. Liknande forskning som vi ger oss in i med HSB Living Lab har gjorts förr. Referenserna går bland annat till köksstudierna i Folkhemmet på 30-talet och Case Study-husen som byggdes i USA under efterkrigstiden som ett experiment för att råda bot på den då akuta bostadsbristen. Många experiment liknande dessa kan avskrivas som floppar idag, då det inte alls förankrades i vad människan efterfrågade. Så vad talar för att detta levande labb ska nå framgång?

”Vi är tolv lika delaktiga och mycket engagerade partners där samarbetet mellan akademi och näringsliv är centralt. Nu har vi nått en nivå där vi börjar jobba tillsammans på riktigt och resultaten väntar inte på att visa sig, men allra viktigast är kanske att alltid sätta människan i fokus,” säger Peter Elfstrand.

Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om.

Foto: Felix Gerlach
Foto: Felix Gerlach

Människan i fokus

Huset är förstås en teknisk högborg, med bland annat hundratals sensorer som övervakar och analyserar de boendes levnadsmönster och vanor. Det mäts exempelvis hur ofta fönster öppnas och när, likaså kylskåpen, för att kunna avgöra när det lönar sig sätta igång nedkylning.

El- och vattenanvändning är två stora områden som kommer att analyseras, men man vill förstås inte att de boende någon gång ska känna sig ”övervakade”. Av denna anledning avidentifieras all data. De boende ska främst betrakta byggnaden som ett hem, samtidigt som alla partners ska ha möjlighet att ”klä på huset” med sina specifika kunskaper och forskningsprojekt. Grunden till detta är en demokratisk design.

 

En demokratisk design

En del kritik och frågor har kretsat kring byggnadens estetik. Nej, det ser inte ut som något ur en sci-fi-film, och det finns goda anledningar till det. Målet var aldrig att skapa någon ikonbyggnad som tar fokus från innehållet, utan istället en plattform som kan förändras och därmed leva och vara inkluderande. Vår roll som arkitekter i detta projekt är inte att i förhand peka på några svar eller lösningar, utan att skapa förutsättningar för att de kan växa fram. Vi ser det som en blank canvas, något som tål att modelleras om. Detta resulterar i en generisk design, med standardmått i så stor utsträckning som det är möjligt, med bland annat utbytbara paneler och system. Byggnadens estetik förhåller sig konsekvent till dessa grundmått.

”I detta projekt har vi inte kunnat ta något för givet, vi har kastat upp allt i luften och testat gränserna mellan privat, publikt och offentligt. Vi har gjort fokusgrupper med allt ifrån beteendevetare till segelbåtstillverkare med specialkunskap om kabysser. Att inte ta något för givet har varit en stor utmaning, men också drivkraften”, säger Peter Elfstrand.

En stor utmaning

Att vara helt självgående som arkitekt i ett projekt, att ställa frågor, driva dem och se till att de undersöks och besvaras, är utmanande och går emot vår tradition på vissa sätt. Samtidigt är det en styrka för oss att få möjlighet att vara så experimentella och konceptuella. Vi räknar med att lära oss mycket genom de projekt vi genomför i huset, och säkert också av misstag vi gör. En av våra studier, kallad Next Generation Kitchen, har redan resulterat i en produkt som studenter från Rice University nu testar i prototypfas i huset. Den heter BioBlend och är en avfallskvarn som skapar en finmalen kompost i ett slutet system. Vi forskar även kring framtida förvaring i huset och solceller på fasaden. På tio år kan det hända mycket, men det vi främst kommer att dra lärdom av är kanske sociala aspekter om hur vi ska och vill bo i framtiden. I realiteten innebär vår medverkan i projektet att vi har brukare på armlängds avstånd att föra dialoger med.

Peter Elfstrand. Foto: Felix Gerlach
Peter Elfstrand. Foto: Felix Gerlach

Den största vinningen för oss som arkitekter är kanske ändå att vi, baserat på fakta vi får fram, kan vara med och formulera förändringen vi ser för att skapa bättre förutsättningar för kommande generationer. När det kommer till att bygga framtidens hållbara städer och hus har arkitekten en viktig och avgörande roll. Denna provar, analyserar och utmanar vi nu för att bli ännu bättre på det vi gör.

Teamet bakom projektet

  • Peter Elfstrand Arkitekt
  • Cecilia Holmström Strategisk rådgivare bostad, Arkitekt
  • Linnea Henriksson
  • Beryl Malmborg Byggnadsingenjör
  • Lars Persson Byggnadsingenjör
  • Peter Sallmén Arkitekt
  • Lina Rengstedt Arkitekt

Kontaktpersoner

Peter Elfstrand Arkitekt +46 31 757 64 17