Vad händer när AI, klimatmål och cirkulära krav möter en bransch mitt i lågkonjunktur? När fler kunder sätter klimatet i centrum men de sociala målen fortsatt svajar? Tengboms hållbarhetsrapport 2024 ger en rak lägesbild: vart vi är på väg, vad som krävs och hur arkitekten kan vara en drivande kraft i den gröna omställningen.
— Arkitekturen måste bidra och göra gott – för klimatet, för samhället och för människorna. Det räcker inte längre att göra så lite skada som möjligt, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom i vårt pressmeddelande.
Vad hittar du i Tengboms hållbarhetsrapport?
Ivana Kildsgaard. Foto: Jenny Öhman.
I Tengboms hållbarhetsrapport hittar du, förutom hårda fakta från vårt hållbarhetsarbete och våra projekt, även Ivanas omvärldsanalys. I den sammanfattar hon de stora krafter som påverkar vår bransch mest just nu. Allt från branschens status, teknikutvecklingen, nya krav på cirkularitet till AI i planeringsprocessen och behovet av ett hållbart arbetsliv.
Frågan är inte längre om vi ska bygga annorlunda – utan hur
75 % minskning av Tengboms egna utsläpp (Scope 1, 2 & 3) sedan 2019
71 % av Tengboms kunder har tydliga miljö- och klimatmål
65 % ser cirkulära affärsmodeller som prioritet
45 projekt hade klimatmål – men bara 30 hade sociala mål
Ur ISO-revision 2024: ”Ledningens genomgång är exemplarisk. Det bästa jag sett!”
Omvärldsspaning i poddformat
Vi vet att det kan kännas trögt att pressa sig igenom XX antal sidor rapport. Så om du vill börja lite enklare kan vi rekommendera att du lyssnar på Ivanas omvärldsspaning i poddformat. 7 minuter som ger dig koll på läget.
God lyssning!
Behöver ditt företag en hållbarhetsboost? Boka in Ivana för en föreläsning och trendspaning!
På med hållbarhetsbågarna och ta del av vår hållbarhetsrapport för 2023. Rapporten är en viktig sammanställning av Tengboms hållbarhetsstrategi och vårt arbete för att främja ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet under det senaste året. Rapporten visar att vårt hållbarhetsarbete går i linje med det långsiktiga målet om klimatneutralitet 2045.
Tengboms hållbarhetsrapport 2023
Året som gick var innehållsrikt för oss på Tengbom, fyllt av både utmaningar och framgångar. Men tillbakablicken i 2023 års hållbarhetsrapport stärker vår optimism och tro på framtiden – och vi hoppas att känslan smittar av sig. I rapporten kan du dyka ner i ett urval av våra projekt och verktyg som syftar till att gynna både branschen och samhället framåt. En undersökning med våra kunder visar positiv utveckling mot klimatneutralitet 2045 men också en tydlig önskan om högre ställda branschkrav från politikerna.
Det ekonomiska läget och de geopolitiska spänningarna fortsätter att utmana arkitektur- och byggbranschen. År 2023 präglades av hög inflation och en avvaktande investeringstakt inom bygg och fastigheter. Samtidigt har den eskalerande klimatkrisen satt hållbarhetsfrågan i fokus.
Prioriteringen av klimatomställningen och digitala innovationer är avgörande för framsteg inom arkitektur och bygg
— Klimatomställningen driver digital innovation, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom. EU:s taxonomi och den gröna omställningen ställer nya krav för hela branschen. Det ger stora möjligheter till innovation inom hållbara byggmetoder och material, men också inom digitaliseringen och AI. Det öppnar också för fler samarbeten över branschgränser för att nå gemensamma mål. Ett exempel på det är utvecklingen av digitala standarder och krav för standardiserad och oavbruten hantering av data, som kan tillämpas i olika branscher.
På Möbelriksdagen 2023 (arrangör: Interior Cluster) är Tengboms hållbarhetschef Ivana Kildsgaard inbjuden som talare och debattmoderator. När Ivana pratar är aha-reaktionerna ofta flera, hon vänder gärna upp och ner på traditionella metoder och arbetssätt. Därför känns det givet att Ivanas föreläsning handlar om en traditionell köpprocess i förändring – hur kan vi tänka annorlunda för att uppnå en klimatneutral möbelindustri?
Interior Cluster Sweden är ett möbel- och inredningskluster av företag -möbelproducenter, formgivare, underleverantörer och kommuner. Möbelklustret är en nationell medlemsorganisation med uppdrag att sammankoppla lokala och regionala intressenter och företag i branschen. Med den årliga Möbelriksdagen vill Interior Cluster Sweden erbjuda inspiration, kunskapsutbyte och möjlighet till nätverkande för alla betydelsefulla aktörer, stora som små, som dagligen strävar efter att stärka och främja svensk möbel- och inredningsbransch. I år står Tibro kommun som värd och Svenskt Trä är medarrangör.
”Digitala verktyg är en klar möjliggörare för klimatomställningen”
Ivana Kildsgaard, Director of Sustainability Tengbom
”Att hitta drivkrafter och möjliggörare som leder till en mer hållbar, cirkulär och klimatneutral inrednings- och byggbransch” är rubriken för Ivanas föreläsning.
Kan du ge ett exempel på en drivkraft som du kan se?
− De skarpa klimatmål som aktörer i såväl den offentliga som privata sektorn har satt är en viktig drivkraft. Dels i utvecklingen av lösningar som bidrar till att begränsa och minska branschens negativa miljö- och klimatpåverkan. Dels i att ta ett större ansvar i klimatomställningen.
Kan du ge ett exempel på en möjliggörare?
− Digitala verktyg är en klar möjliggörare för klimatomställningen. Utvecklingen av digitala tjänster ökar exponentiellt. Det är tydligt att många i branschen ser digitalisering både som en nyckel för omställningen, men också som affärspotential. Under senare år har flera nya aktörer kommit in på marknaden. Dom erbjuder olika typer av digitala tjänster där syftet är att skapa förutsättningar och möjliggöra längre livslängd av produkter. Samtidigt utvecklar traditionella aktörer i branschen, som inredningsarkitekter, möbelproducenter och projektledningsföretag, egna digitala verktyg med liknande syfte.
Vilka utmaningar står inredningsbranschen inför när det gäller hållbarhet, tycker du?
− Att nå klimatmålen om en fossilfri framtid är i sig den största utmaningen för alla branscher. Inte minst inredningsbranschen. För att omställningen ska ske i praktiken i den takt som är helt nödvändig är det viktigt att utveckla relevanta lösningar som bidrar till klimatomställningen. Samtidigt ska de såklart bidra till företagens konkurrenskraft. Varje företag har egna förutsättningar och möjligheter att investera i innovation och lösningar. Det är viktigt att ha förståelse för att omställningen tar tid och att det för vissa aktörer krävs flera steg för att nå målen. Vi ska inte nöja oss med enbart lågt hängande frukt, utan det är viktigt att ha en tydlig målbild och uthållighet.
− Under Stockholm Design Week i början av september genomförde 100Gruppen i samarbete med VERK och Tengbom ett samtal om exponentiell omställning av inredningsbranschen. Där framkom några utmaningar som bromsar omställningen idag, bland annat kunskapsbrist hos aktörer i branschen. Främst hos politiker och beslutsfattare, tröga finansiella system och incitament och ansvarstagande, men även när det kommer till estetik. Samtidigt kom förslag på några lösningar. Som att till exempel införa skatter på fossil produktion och långväga frakt av produkter, samt att få fram fler evidensbaserade argument för klimatsmarta lösningar. Att samverka tvärs över företags- och branschgränser är också avgörande.
Vad ser du själv fram emot att ta del av under Möbelriksdagen?
− Jag ser fram emot att lyssna på högst relevanta och kunniga talare och debatter, men också att träffa branschen. Det är ett väldigt intressant program som lyfter väldigt viktiga frågor. Årets tema är Samverkan, Mod och Ansvar – något vi alla behöver mer av.
Integrerad designprocess första steget mot nettonollutsläpp
2023-04-25
Om Sverige ska nå klimatmålet nettonollutsläpp till 2045 måste byggsektorn vara drivande. I vår roll som arkitekter kan vi påverka utfallet och hjälpa våra uppdragsgivare att nå sina klimatmål. Våra specialister kan, med hjälp av digitala verktyg och en integrerad designprocess, ge evidensbaserade underlag till såväl arkitekter, kunder och övriga konsulter, konstaterar Zahabia Gandhi, hållbarhetsspecialist och arkitekt.
Vad ser du för potential med en integrerad designprocess för att arbeta med hållbarhetsfrågor i projekt?
– Jag anser att en integrerad designprocess är det första steget mot att uppnå målet om nettonollutsläpp senast 2045. Det är viktigt att redan från början veta hur byggnaden presterar i förhållande till alla olika parametrar. Om man till exempel bedömer dagsljusnivån i inledningen av ett projekt och endast fokuserar på att förbättra det naturliga ljuset i byggnaden, men inte tar hänsyn till effekterna av solvärmevinster, termisk komfort, energianvändning för uppvärmning och kylning eller glasmaterialets inbyggda klimatpåverkan från materialproduktionen. Då skulle man få större fönster, högre solvärmevinster och större energibehov för kylning.
Zahabia Gandhi, hållbarhetsspecialist och arkitekt på Tengbom.
– Ett integrerat tillvägagångssätt gör det möjligt att hitta rätt balans mellan flera faktorer och minimera användningen av primärenergi för tillverkning av byggprodukter samt driftenergi för uppvärmning, kylning och elektricitet och att verkligen förstå byggnadens prestanda under hela dess livscykel. Det gör det möjligt att prioritera de viktigaste behoven och krav samt identifiera de delar av byggnaden som har högst klimatpåverkan.
Vilka är de största hindren för att det här ska bli standardprocessen? Vad är utmaningarna?
– Jag ser två huvudsakliga hinder för att införa en integrerad designprocess. Även om ett integrerat tillvägagångssätt kan göra de senare faserna effektivare och minska byggnadens totala kostnad och miljöpåverkan så krävs större investeringar. I tid och pengar, i de tidiga faserna. Den andra utmaningen är att många arkitekter idag är vana vid att göra saker på ett visst sätt och använda redan beprövade metoder och verktyg. Gamla vanor är svåra att bryta. Det kan därför kännas svårt att övergå till en datadriven eller evidensbaserad metod för design. Men tack vare den snabba teknikutvecklingen har vi nu många digitala verktyg som förenklar data och presenterar den både interaktivt och på ett grafiskt lättillgängligt sätt. Det gör det lättare att bearbeta och filtrera för att fatta bättre beslut.
Hur tror du att vi kommer att arbeta med hållbarhet i uppdrag om fem år?
– Arkitektens roll förändras. Om fem år tror jag att systemtänkande och en integrerad designprocess kommer att vara standard. Jag tror att arkitekturens huvudfokus under de kommande fem åren kommer att vara att arbeta med strategier som bidrar till bättre hälsa och välbefinnande. Att återanvända och utforma anpassningsbara fastigheter och miljöer men också att minska byggnaders miljöpåverkan genom att välja rätt material. Vi kommer också att se högre efterfrågan på både återbrukade och lokala material samt färdigheter.
Nu har vi sammanställt Tengboms arbete 2022 i en hållbarhetsrapport. I rapporten blickar vi tillbaka på året som gått och tittar framåt mot en mer hållbar framtid. En framtid vi skapar tillsammans med våra medarbetare, samarbetspartner, kunder och samhället.
Bör vi arbeta med hållbarhet eller inte? Frågan är inte längre relevant. I dag handlar det i stället om hur höga ambitionerna ska vara, vilka verktyg som ska användas och hur resultaten ska mätas. Men att arbeta med hållbarhetsfrågor i en värld som präglas av turbulens och utmaningar kräver fokus, beslutsamhet och en stark drivkraft. Det har vi gott om på Tengbom. Det handlar om sammanhang och att hitta potentialen i varje enskild aktivitet och i varje unikt projekt. Det handlar också om gemenskap och samarbete, att aktivt leta efter rätt kompetens och dra nytta av varandras kunskaper. Men viktigast är att visa mod. Att våga utmana oss själva och våra kunder.
Havoteket. Foto: Felix Gerlach
En stor del av Tengboms hållbarhetsarbete under 2022 handlade om att ännu skarpare lyfta in hållbarhet i allt vi gör. Vi lanserade Vår riktning – på väg mot 2025, där vi definierar hållbarhet som en förutsättning för allt vi gör, både som företag och i våra uppdrag. Vi uppdaterade vår Kvalitets- och hållbarhetspolicy, och lanserade workshopverktyget The Lab. Verktyget ingår i Sustainable by Tengbom, som är vårt egenutvecklade verktyg för samarbete kring hållbarhetsfrågor i alla typer av arkitekturprojekt.
Modet viktigast av allt
En tydlig förflyttning hos våra kunder – klimatfrågor i topp
På Tengbom har vi som mål att vi efter varje arbetsdag ska kunna, med handen på hjärtat, säga att vi har gjort vårt bästa för att skapa en ännu mer hållbar, vacker, genomtänkt och fungerande arkitektur. En arkitektur som håller över tid och generationer. Utmaningarna kommer alltid i någon form att prägla vårt arbete. Samtidigt stärker utmaningarna medvetenheten och beslutsamheten hos oss, i ambitionen att förflytta vår bransch i en mer hållbar riktning. Och när hållbarhetskraven successivt skärps, ser vi också en tydlig förflyttning hos våra kunder i deras strävan att hitta hållbara och innovativa lösningar i sina affärer och erbjudanden. I vår hållbarhetsenkät 2022, som vi skickade ut till våra kunder, svarade hela 80 procent att de tror att klimat och andra miljöfrågor kommer ligga i topp bland de frågor som kommer vara av störst strategisk betydelse för deras affärer framåt.
Under 2023 förväntar vi oss en ökad efterfrågan från våra kunder på lösningar som bidrar till klimatomställningen, i linje med EU:s taxonomi, där största fokus är att mäta effekterna av de åtgärder som företag väljer för att minska sina utsläpp. I praktiken innebär det att vi på Tengbom kommer att arbeta mer med cirkularitet – i allt från återbruk till digitala analyser och leveranser som underlättar beslut och cirkulära tjänster.
Vi arbetar även kontinuerligt med att minska våra egna utsläpp till noll. Trots att vi ser en ökning av våra utsläpp 2022 jämfört med året innan, fortsätter vi mot våra mål som vi satte före pandemin. Att minska vår klimatpåverkan. Fram till dess att vi når netto noll, klimatkompenserar vi för alla våra fossila utsläpp.
Som leverantörer kommer (och bör) kraven på oss öka och vi kommer ha ännu tydligare fokus på att minska våra egna utsläpp. Men även sociala aspekter får ökad betydelse, där evidens och mätbarhet i våra uppdrag kommer bli efterfrågat. Våra samarbeten med nyckelaktörer i branschen kommer att bli ännu tätare – med syftet att skapa största möjliga nytta och värde för våra kunder och för samhället i stort. Hela tiden med klimatmålen som gemensam kompass. Det är den som förenar, stärker och visar oss vägen framåt.
Jan Mattsson, vd Tengbom Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef Tengbom
Opinion: Klimatomställningens överord riskerar bromsa förändringen i sektorn
2022-10-07
Otydliga definitioner, inte minst överanvändning av det så populära ordet ”klimatneutral”, kan leda till en inbromsning av omställningen av bygg- och fastighetssektorn. Eftersom det inte finns en tydlig definition av ordet kan det utnyttjas för att få projekt att framstå som grönare än de är – så kallad greenwashing.
Bygg- och fastighetssektorn stod för mer än en femtedel, 21 procent, av de inhemska utsläppen av växthusgaser i Sverige 2019. Samtidigt investeras 551 miljarder kronor årligen i att bygga nytt och bygga om i Sverige. Om Sverige ska nå klimatmålen att ha nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 så måste byggsektorn vara drivande. Detta kräver minst 16 procents minskning per år fram till 2045. Om vi ska nå det ambitiösare målet som 23 kommuner i Sverige har satt, att bli klimatneutrala om bara åtta år, 2030, så krävs 40 procents minskning varje år. Vi har alltså en stor utmaning framför oss. Och vi måste börja nu.
De goda nyheterna är att bygg- och fastighetssektorn utvecklas mycket snabbt och att det finns flera initiativ som arbetar med klimatomställningen. Genom livscykelanalyser kan vi väga olika nyttor mot varandra, exempelvis klimatutsläpp vid bygge mot klimatutsläpp när huset används. Vår bransch har även blivit allt bättre på att bevara gammalt och återbruka när vi bygger nytt. Trä används alltmer, vilket kan ge stora klimatfördelar när det används på rätt sätt. Många hus som byggs i dag har även siktet inställt på att kunna få ett liv efter detta.
Östermalms Padel – Sveriges största återbruksprojekt.
Ett av de tydligaste exemplen är den tillfälliga Östermalmshallen som byggdes i trä och placerades på Östermalmstorg i Stockholm medan den ursprungliga saluhallen renoverades. Efter renoveringen fick den tillfälliga saluhallen ett nytt liv som padelhall i Mölnlycke.
Idag används olika begrepp för att visa hur aktörer tar sig an klimatfrågan. Begreppen är många och ofta otydligt definierade, klimatneutral, klimatpositiv och netto noll är några exempel. Otydligheten hindrar jämförbarhet, transparens och trovärdighet. Vad menar man till exempel med klimatneutralitet? Omfattar det bygget eller hela livslängden hos en byggnad? Hur mycket klimatkompensation får ingå i kalkylen? Osäkerheten riskerar att försämra driftkrafterna för de aktörer som vill gå före i sitt klimatarbete medan de som vill verka mer ambitiösa än de är gynnas. Det riskerar att slå tillbaka mot omställningen.
Innan det finns en skarp definition och enighet i bygg- och anläggningssektorn kring klimatambitioner finns en risk för missförstånd, att ambitionerna urvattnas och det viktigaste av allt, att vi missar våra klimatmål.
Vi arkitekter och samhällsbyggnadskonsulter som arbetar med gestaltning och projektering som bygger på analys av byggnaders klimatavtryck behöver kunna kvalitetssäkra det vi gör. Vi vill inte bidra till att urvattna trovärdigheten för det vi och våra beställare gör. Det kanske ger kortsiktiga ekonomiska fördelar för vissa men långsiktigt tjänar ingen på en innehållslös definition av klimatambitionerna.
Ivana Kildsgaard. Foto: Mikael Lundström
Det finns flera pågående initiativ att utveckla begreppen, både när det gäller beräkningsverktyg och redovisningsmetoder. För att det ska leda i rätt riktning på ett trovärdigt och transparent sätt behöver vi dock enighet.
Vi föreslår att:
● Branschen enas om definitioner för olika klimatambitioner för byggnader och anläggningar, och vilka byggnadsdelar och systemgränser som då avses. Ska exempelvis även användningen av en byggnad räknas med eller kanske hela livscykeln?
● Branschen enas om ramverk för beräkningsmetoder och gör klimatdata som används tillgängliga för att kunna ha trovärdiga och jämförbara resultat.
● Branschen är transparent med sina ambitioner och redovisning av resultat. På så sätt kan vi anpassa förväntningar och följa framsteg i arbetet.
● Klimatkompensation borde inte finnas som en åtgärd för att ”köpa sig fri” men tills vi har lösningar för koldioxidneutralt byggande är de nödvändiga. Åtgärder för klimatkompensation ska tydliggöras i sin omfattning, redovisas separat och ske genom åtgärder som varaktigt reducerar koldioxidhalten i atmosfären. Det bör finnas ett tak för hur mycket ett projekt kan klimatkompensera och en plan för minskning i framtida projekt.
Ivana Kildsgaard, Hållbarhets- och kvalitetschef, Tengbom Fredrik Frensborg, Hållbarhetschef, Bjerking Anders Modig, Innovation för Klimatet, Innovationsföretagen/Tyréns Helena Karlsson, tf Hållbarhetschef Tyréns Elise Grosse, Hållbarhetschef Sweco Architects
Swedish Architects Declare – arkitektnätverk för klimatet
2022-09-05
Hösten 2019 lanserades Swedish Architects Declare som över 300 arkitektföretag redan har skrivit under. För att öka takten i klimatomställningen och inspireras av varandra startar vi nu Swedish Architects Declare nätverk med ett seminarium om arkitektur för klimatet följt av mingel.
Vi vet att användningen av nya råvaror och material har en avgörande påverkan på klimatet. Vid den första träffen tar diskussionen därför sin utgångspunkt i tre byggda projekt som alla på olika sätt har utgått från platsens tillgångar som en metod för att minska resursanvändningen. Vi inspireras av och diskuterar hur projektens fokus på hållbarhet har påverkat arkitekturen.
Vi kommer också att presentera nätverkets syfte och arbete i Sverige och ge en kort utblick i vad som sker i Architects Declares nätverk runt om i världen.
När?
27 september kl 17-19
Var?
Simultant i Malmö, Göteborg och Stockholm (det går också att delta digitalt)
Går det att bedöma och mäta hållbarhetsarbetet i en lokal och hur skulle det fungera i praktiken? Svaret är Hint. Ett digitalt arbetsverktyg för att säkerställa hållbara interiörer och ovanpå det – en certifiering.
Efter drygt två års arbete har forskningsprojektet Hållbar interiör, där vi på Tengbom varit samarbetspartner, nu färdigställt en prototyp av verktyget Hint. Tanken är att både uppdragsgivare, inredningsarkitekter och hyresgäster tydligt ska kunna utvärdera och planera sitt projekt så att det uppfyller både de kreativa och affärsmässiga avväganden som ett projekt behöver för att vara hållbart. Hint kommer utvecklas färdigt och lanseras under 2023 samtidigt som en certifiering för hållbara interiörer.
– Hint är ett verktyg både för kunden som vill mäta hållbarheten i ett projekt och för inredningsarkitekten, säger Linn Sylvan, inredningsarkitekt på Tengbom och delaktig i Hållbar interiör. Nästa år kommer också en certifiering som blir ett kvitto på att projektet är hållbart – på riktigt.
Inom forskningsprojektet, som leds av Indicum inredningsarkitekter, har Tengbom deltagit i flera pilotprojekt som ligger till grund för ett antal mätbara kriterier som RISE, Research Institute of Sweden, sedan sammanställt till verktyget. Hint har efter det utvecklats av Agero och Voidmark. I Hint anger man grundläggande information om en lokal, till exempel drift, organisation, byggnad, inventarier och återbruk. Informationen räknas sedan samman i en preliminär hållbarhetsprognos för byggnadens eller lokalens interiör.
Ett exempel på en avvägning i ett inredningsprojekt kan vara frågan om det är mer hållbart att behålla och rekonditionera de gamla möblerna eller investera i en ny inredning vid en flytt.
– Hållbar interiör och Hint är ett evidensbaserat arbetsverktyg som är väldigt efterfrågat i branschen, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef på Tengbom. Varje dag blir kraven allt högre på en mer omfattande hållbarhetsrapportering. Det tycker vi såklart är jättebra. I dag finns ett system för fastigheter och stadsbyggnad, däremot saknar vi det för just inredning.
På vårt kontor i Uppsala nådde vi hela 90% återbrukning i inredningen.
Vägen framåt är hållbar
Målet med Hållbar interiör är att påverka hela inredningsbranschen i en långsiktigt hållbar riktning. 2023 är planen att lansera certifieringen för Hållbar interiör. Tengbom har även bidragit med en fallstudie, Naturvårdsverkets kontor i Stockholm, som en del av RISE utbildningsmodul för universitet och högskola. Återbruk är något som inredningsarkitekterna på Tengbom arbetat med länge i projekt, inte minst i våra egna kontor i Malmö och Uppsala. Dock har det fram till nu saknats verktyg för att mäta och redovisa effekterna.
Om projektet
Hållbar interiör är ett forskningsprojekt som också fått stöd av Vinnova i steg 1 och 2 genom programmet Utmaningsdriven innovation.
Vill du veta mer om projektet eller delta med ett pilotprojekt?
Pandemi, klimatkris, ökande sociala klyftor, ohälsa och många effekter ovanpå det. Kommer 2021 gå till historien som ett år präglat av de största (hållbarhets)utmaningarna nånsin? Samtidigt tog vi med stor beslutsamhet och gemensamma krafter avgörande steg mot att skapa ett verkligt hållbart samhälle. I Tengboms hållbarhetsrapport 2021 hittar du en liten del av vad vi på Tengbom gjorde inom hållbarhetsområdet.
Under året jobbade vi på Tengbom fram ”Vår Riktning” på väg mot 2025. En evidensbaserad beskrivning av varför vi finns, vart vi är på väg och vad som är avgörande för att ta oss dit. Här definierar vi hållbarhet som en förutsättning för allt vi gör – för vår arkitektur, för vår arbetsmiljö och för våra affärer. Inom hållbarhet har vi tre prioriterade områden: klimat, hälsa och välmående, samt funktion.
Linn Sylvan. Foto: Tengbom
– Det känns som ett självklart sätt att anpassa lokaler på ett hållbart och klimatsmart sätt, ett långsiktigt perspektiv för lokaler vars hyreskontrakt ofta har ett kortare tidsspann. /Linn Sylvan, arkitekt på Tengbom
Återbruk och klimatsmarta anpassningar
2021 arbetade vi tillsammans med våra kunder i en mängd projekt med hållbara lösningar och produkter – innovativa eller etablerade – i alla tänkbara skalor och i linje med Tengboms hållbarhetsmål. Återbrukstemat var påtagligt i både mindre och större projekt. Från renodlade inredningsprojekt till koncept för klimatsmart hyresgästanpassning. Det mest unika återbruksprojektet var utan tvekan flytten av Tillfälliga Saluhallen. Från Östermalm i Stockholm till Mölnlycke konverterades hallen från mat till padel med rekordstort återbruk.
Vi lanserade dels pilotcertifieringen JämtJämlikt, ett system för jämlika offentliga miljöer, dels en normkreativ guide för arkitekter som ett stöd i att skapa jämlik arkitektur. Vi gjorde WELL-certifieringar och barnkonsekvensanalyser. Tillsammans med bland annat Alive Bostad, SBB, Lindbäcks och Uppsala universitet sattes spaden i marken för en ny boendeform för unga vuxna, till låg kostnad och med möjlighet till eget sparande.
– Ibland finns en intressekonflikt mellan gestaltning och hållbarhet. Hur vi jobbar med det borde diskuteras redan i början av projekten. Inte som ett hinder utan som en möjlighet för att vara tongivande, hänsynstagande och ändamålsenlig.
/Jesús Azpeitia Seron, kreativ ledare på Tengbom
På våra kontor då?
2021 gjorde Tengbom en stor förflyttning i hållbarhetsarbetet i våra uppdrag. Trots pandemin genomförde vi ett flertal workshopar både med kunder och internt, med utgångspunkt i Sustainable by Tengbom. En arbetsmetod som genomlyser alla hållbarhetsaspekter i ett projekt och samtidigt höjer det långsiktiga värdet i projektet. Sustainable by Tengbom är också integrerat i Tengboms gestaltningsprocess för att säkra att hållbarhet alltid är inkluderat i vår arkitektur. Vi minskade våra fossila utsläpp med 25% och förnyade vårt ISO 9001 och 14001-certifikat.
Nej. Vi säger inte att vi är nöjda. För det är vi inte. Men vi kan säga att för varje år blir vi lite bättre – tack vare våra kunder och alla våra medarbetare och deras engagemang för en bättre värld.
Vill du veta mer om vad vi gjorde eller bolla en klok återbruksidé?
Bara de mest energieffektiva fastigheterna kan klassas som hållbara investeringar enligt EU:s nya taxonomi. Men alla större företag ska enligt lag redovisa sin klimatpåverkan redan idag. Hur får du som fastighetsägare grepp om alla hållbarhetsaspekter i ett projekt och hur höjer du samtidigt projektets långsiktiga värde – utan att äventyra klimat eller miljö? Vi svarar: Sustainable by Tengbom.
Tänk dig att du sitter med ett projekt i startgroparna. Hållbarhet och återbruk är en självklarhet i uppdraget och intentionen är att skapa en långsiktigt hållbar lösning för klimatet, miljön, människan och samhället. Såklart har du också en budget att förhålla dig till, liksom flera intressenter – alla med sina förväntningar, krav och förutsättningar. Ambitionerna i projektet är höga. Du är överöst med hållbarhetstrender men har svårt att välja den mest relevanta för ditt projekt. Kanske är du orolig för att något hållbarhetsperspektiv ska tappas bort, det finns ju så många. Var börjar du?
Återbruk, sociala värden, barnen, hälsan, tryggheten och så vidare. Hållbarhet har många strängar på sin lyra. Hur väljer jag?
Sustainable by Tengbom möter alla hållbarhetsperspektiv
Utifrån Tengboms roll som arkitekter och samhällsutvecklare ville vi hitta ett konkret men kreativt sätt att stötta dig som kund i ovan scenario, och lyfta alla hållbarhetsperspektiv som skapar ett långsiktigt värde för fastigheten, dig som kund och samhället. Vi tog fram Sustainable by Tengbom. Ett samarbetsverktyg kring hållbarhetsfrågor i alla typer av arkitekturprojekt. Verktyget utgår från bland annat globala målen, Sveriges miljömål, miljöcertifieringssystem, samhällskrav och politiska beslut.
– Kraven på fastighetsägare kommer öka utifrån klimatmålen och de nya regelverken. De kommer att behöva jobba mycket mer proaktivt med resurs- och klimatfrågan i både nyproduktion och förvaltning. Samtidigt kan de inte tappa fokus från andra hållbarhetsperspektiv – miljömässigasociala och ekonomiska. En fastighet ska kunna öka i värden över lång tid. Sustainable by Tengbom fångar just det – värdet utifrån miljö, användare och ekonomi, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom.
En fastighet ska kunna öka i värden över lång tid.
Hur går det till då?
I en gemensam workshop samlar vi projektets aktörer där vi med hjälp av Sustainable by Tengbom skapar engagemang, samsyn och ägarskap kring projektets hållbarhetsmål. Vi utreder och identifierar systematiskt de viktigaste aspekterna att satsa på – för att höja värdet i projektet. Allt det som bidrar till en mer attraktiv fastighet, stadsutveckling eller inredning.
Projektets förutsättningar kartläggs. Vad säger kommunen, hyresgästen, du som kund, lagen? Vad kan vi påverka? Utifrån förutsättningarna sätts tydliga mål, som sedan följs av prioriteringar. Det spelar ju faktiskt ingen roll hur många bra idéer du har om du inte vet hur du ska prioritera. Sist reder vi ut eventuella synergier och konflikter.
– Att arbeta tillsammans med våra kunder på det här sättet ger samsyn och tydlighet. Och det är roligt! Vi fokuserar både på funktion, kvalitet i gestaltningen och hållbara lösningar. Det här hjälper också kunden att inte tappa bort ambitionerna som fanns i början av projektet – de som höjer värdet, säger Ivana som redan nu har flera lyckade workshops bakom sig.
