Debatt: Förvirrande terminologi hotar bromsa klimatomställningen av byggandet

I takt med att samhället befinner sig mitt i en klimatkris och med ökade krav på hållbarhet och resurseffektivitet i byggbranschen blir det allt viktigare att vi talar samma språk. En klar och enhetlig användning av begrepp inom cirkulär ekonomi är avgörande för att dra full nytta av de cirkulära lösningar som redan finns i branschen och för att industrin snabbare och mer effektivt ska kunna ställa om till en klimatneutral framtid.

Byggsektorn står för en betydande del av världens totala resursanvändning och koldioxidutsläpp. Enligt statistik från 2020 står byggsektorn för 40 procent av allt genererat avfall i Sverige (14,2 miljoner ton), varav 19 procent är farligt avfall. En övergång till cirkulär ekonomi är därmed en nödvändig del av lösningen för klimatomställningen. Det innebär att material och produkter kan användas länge och nyttjas mer effektivt över tid, samt återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt. Målet är att få bort avfallet.

De goda nyheterna är att bygg- och fastighetssektorn utvecklas snabbt och många aktörer arbetar med utveckling av cirkulära lösningar, erbjudanden och nya affärsmodeller. Speciellt inom inrednings- och fastighetsbranschen där användarcyklerna är kortare jämfört med byggsektorn i stort, har återanvändning av möbler och byggnadskompletterade produkter blivit allt vanligare. Dessutom är nya tjänster som Product as a Service (produkt som tjänst) eller prenumeration på inredning på väg att etableras.

Stora utmaningar

Trots ökad medvetenhet och kontinuerlig utveckling av nya cirkulära lösningar möter implementeringen av dessa principer ofta hinder. En av de största utmaningarna är bristen på enhetlig terminologi och avsaknaden av branschstandarder för att fastställa mål och mäta effekterna av olika lösningar. I branschen uppstår många frågeställningar där tydliga svar saknas. Exempelvis, om man behåller en produkt på plats vid en ombyggnation av en lokal, bör det räknas som återanvändning eller inte? Om en lokal omvandlas till en annan funktion, bör det då benämnas som återbruk eller anpassning?

100Gruppen, en branschförening inom inredningssektorn som arbetar för en snabbare omställning av branschen, har tillsammans med sina medlemmar under många år fokuserat på standardisering och harmonisering, samt digitalisering av hållbarhetskrav och kriterier för bedömning av produkter och material.

Många av medlemmarna är pionjärer inom utvecklingen av cirkulära lösningar och tjänster. För att dessa insatser ska kunna göra verklig skillnad i branschen och bidra till övergången till en cirkulär ekonomi måste vi alla dela en gemensam förståelse för begreppen och deras innebörd, samt att vi använder samma terminologi.

Innan vi har skarpa definitioner av termer finns risken för missförstånd, urvattning av ambitioner och framför allt, att omställningen bromsas och våra klimatmål misslyckas.

En omfattande mängd publikationer förklarar begreppen inom cirkulär ekonomi och hur dessa tillämpas i byggsektorn. En vetenskaplig litteraturstudie från 2021 visar att under perioden 2005 – 2020 publicerades nästan 7 000 dokument (av vilka 4 000 är vetenskapliga artiklar) om cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Men användningen av samma begrepp är inte lika enhetlig och konsekvent i branschen. Det är viktigt att definiera, standardisera och sprida centrala begrepp inom branschen, såsom användningscykel, återanvändning, återvinning, restaurering, renovering, upcycling, downcycling och återtillverkning (se begreppsförklaringar i slutet av texten).

Vi föreslår därför:

• Standardisering av termer och nyckeltal: Vi efterlyser ett ökat samarbete mellan branschaktörer och myndigheter för att etablera en standardiserad ordlista och mätbara nyckeltal. Detta skulle klargöra de begrepp som används och underlätta en transparent och rättvis uppföljning av resultat.
• Ökat samarbete över branschgränserna: Genom att arbeta tillsammans kan konsulter, byggföretag, materialleverantörer och återvinningsaktörer skapa en gemensam förståelse och optimera användningen av resurser.
• Utbildning och fortbildning: Det är av stor vikt att kontinuerligt utbilda de som arbetar inom byggbranschen om de principer och processer som är kopplade till cirkulär ekonomi. Det inkluderar en korrekt användning av terminologi.

Innan vi har skarpa definitioner av termer som rör cirkulära lösningar, tjänster och affärsmodeller, och som används enhetligt i branschen, finns risken för missförstånd, urvattning av ambitioner och framför allt, att omställningen bromsas och våra klimatmål misslyckas. Ett gemensamt och enhetligt språk är grunden för en framgångsrik omställning till en mer hållbar och cirkulär framtid.

Några centrala begrepp som ibland används felaktigt i branschen är:

Användningscykel: Tidsspannet under vilket en design eller produkt används eller är användbar för en enskild användare. Klargörande av termen är ett måste för att förstå produktens livslängd och kunna planera för dess framtida användning eller återanvändning.

Återanvända och materialåtervinna: Återanvända innebär att använda produkter i deras befintliga form och skick, medan materialåtervinning är processen att tillvarata material från uttjänta produkter för att skapa nya. Dessa termer är fundamentala för att skilja på processerna och för att maximera resurseffektiviteten.

Restaurera och renovera/rekonditionera: Dessa begrepp beskriver processer för att återställa produkter antingen till deras ursprungliga skick (restaurera) eller till ett användbart/fullgott skick (renovera/rekonditionera). Tydliga definitioner stödjer korrekt hantering och en förlängning av produkternas livscykel.

Upcycling och downcycling: Upcycling är processen att omvandla värdelösa eller oönskade produkter till nya av högre kvalitet. Downcycling som ofta blandas ihop med materialåtervinning innebär att produkten återvinns med försämrad kvalitet. Förståelsen av dessa processer är central för att värdera slutprodukternas kvalitet och funktionalitet.

Återtillverka: Detta är en industriell process som innebär att produkter, komponenter eller material återförs in i en tillverkningsprocess, vilket är en kärnkomponent i en cirkulär ekonomi.

Referenser:

1.Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall, Boverket, Granskad: 23 januari 2024, inhämtad 15 maj 2024
2. Masoud Norouzi, Marta Chàfer, Luisa F. Cabeza, Laureano Jiménez, Dieter Boer, Circular economy in the building and construction sector: A scientific evolution analysis, Journal of Building Engineering, Volume 44, 2021,102704, ISSN 2352-7102

Vi som står bakom artikeln:

Ivana Kildsgaard, Hållbarhetschef, Tengbom

Robert af Wetterstedt, Affärsområdesansvarig Hållbarhet, RED Management

Björn Nordin, VD, Svensk Form

Ulf Bergvall, Konsult, CoreSource

Johanna Ljunggren, Corporate Sustainability Manager, Kinnarps

Magnus Engström, Envivo

Fredrik Franzon, CEO & CoFounder, BAUX

Kristina Jonasson, Studiochef Inredning, Tengbom

Maeva Chardon, arkitekt och inrednignsarkitekt, Tengbom

Fanny Stenberg, Affärsutvecklare, Tengbom

Karin Ståhl, Managing Director, Drees & Sommer Sverige AB

Christian Lodgaard, SVP Flokk Design

Soili Salo, inredare, Nordic Green Design

Johanna Vesterberg, Founder & CEO, Normada

Niklas Madsen, CEO/Co-Founder/Designer Manager, SUPERLAB

Rickard Lundell, Grundare, Rebel Light

Kristin Östberg, VD, Indicum Inredningsarkitekter

Therese Löwstedt, Inredningsarkitekt, Partner, Indicum Inredningsarkitekter

Filippa Karlsson, Inredningsarkitekt, Indicum Inredningsarkitekter

Nana Ösgård Heilmann, CEO & Founder, Projekt & design

John Hultberg, Personal och marknad, Recycling Partner

Cecilia Gimmersta Stove, CEO, Support Design

Martin Pollak, Projektledare, Ogeborg

Helene Ogeborg, VD, Ogeborg

Erik Björnbom, Försäljningschef, Modus Sverige

Malin Gangnor, VD, Modus Sverige

Camilla Elvljung, CEO, Matting

Linda Nilson, inredningsarkitekt, Liljewall Arkitekter

Madeleine Nobis, Hållbarhetsstrateg, Liljewall Arkitekter

Malin Moreau, Product Manager/Creative Director, Nola Industrier

Jacop Merlini, VD, VERK

Lina Ek, Sales Manager Sweden, Ludvig Svensson

Alice Stone, Inredningsarkitekt, PE Teknik & Arkitektur

Linn Melin, Inredningsarkitekt, PE Teknik & Arkitektur

Petra Mann, Studiochef intedningsarkitektur, PE Teknik & Arkitektur

Rasmus Ekberg, VD, Carbonzero

Sebastian Rudenstam, VD, Beleco

Kristoffer Magnusson Wahl, Country Director, Sweden, Kvadrat

Stefan Lundberg, VD, Lundbergs möbler

Linn Sylvan, Inredningsarkitekt, Works Arkitekter

Caroline Wetterling, Inredningsarkitekt, Works Arkitekter

Emelie Jensdotter, arkitekt, hållbarhetsansvarig, Arkitektbolaget

Sofie Philipsson, Trade Marketing Manager, Nordics & Baltics, Interface

Anders Grønlund, Global business development, Almedahls

Thibault d’ORTOLI, Nordic Sustainability manager, Tarkett

Christoffer Näs, Arkitekt, Spectrum Arkitekter

Anna Wallerstedt Öberg, VD, Spectrum Arkitekter

Linda Dahl, Försäljning, Dahl Agenturer

Frank Cleeren, VD, Plank-ton Interiör

Kristin Gausdal, Arkitekt, Partner, Byrån för Arkitektur & Urbanism

Per Håkansson, VD, Dacke Consulting

Robin, Rushdi Al-Sálehi, Grundare av Vakansa

Peter Ullstad, VD, Codesign

Anna Mistry Bergbom, Arkitekt, Ahlqvist & Almqvist arkitekter

Elin Bucht, Inredningsarkitekt, Strategisk Arkitektur

Johanna Munck, VD, Strategisk Arkitektur

Ola Karlsson, R&D and Innovation Director, Saint-Gobain Ecophons

Rickard Nygren, Arkitekt, White

Klara Brunnström, Ansvarig Affärsområde Inredningsarkitektur, LINK Arkitektur

Elin Persson, Hållbarhetsansvarig Inredningsarkitektur, LINK Arkitektur

Åsa Lom, Hållbarhetsansvarig Göteborg, LINK Arkitektur