Arkiv

Kontoret post covid – trender att hålla koll på

Många siar om framtidens kontor. Men kommer vi gå tillbaka till kontoret 8–17? Om inte, hur gör vi då? Och vilket jobb ska kontoret göra? Vi möter Nadia Tolstoy, omvärldsanalytiker och inredningsarkitekt på Tengbom och en av talarna på Workspace Sweden – en mässa om framtidens arbetsplatser och lärmiljöer.

Vi hoppar över de självklara måstena med framtidens kontor. Som att det behöver vara flexibelt, hållbart och inspirerande. Att det blir mer en mötesplats än ett traditionellt kontor. Och att det krävs en rejäl analys av hur det tänkta kontoret ska spegla affärsidé, värderingar och medarbetarnas behov.

Här lyfter istället Nadia några frågeställningar och reflektioner väl värda att fundera kring.

1
Hemmajobbvrån här för att stanna?
charles deluvio wt3ifnxmse0 unsplash Kontoret post covid – trender att hålla koll på
Foto: Unsplash/Charles Deluvio

– Många arbetsgivare tror nog att när vi kan gå tillbaka till kontoret kommer alla att vilja göra det eller i alla fall att man kan uppmuntra alla till att vara det. Min gissning är att det inte kommer att gå. Arbetstagaren kommer vilja ha frihet att arbeta hemifrån. Leif Denti, forskare vid Göteborgs universitet, pratar om Worklife balance som handlar om just det här, att vi förmodligen kommer att vilja arbeta några delar av veckan hemma och några delar på kontoret.

– Nu har vi ju inrättat ett litet arbetshörn hemma och köpt vår kontorsstol – vi behöver det där lilla hörnet. Det är säkert! Hur gör vi då? Och om nu arbetsplatsen fortsatt till viss del blir från hemmet – hur ser arbetstagaren till att medarbetarna mår bra?

2
Hur bygger vi företagskulturen?

– Att hitta företagskulturen är en jätteutmaning när vi sitter hemma var för sig och arbetar. Vi ser inte den sociala strukturen eller hela organisationen. Företagskultur är vi ju vana vid att bygga på kontoret, på den fysiska platsen. Hur får vi synen på vad det är för bolag jag jobbar på, hur man jobbar där och hur man brukar göra på just den arbetsplatsen? Du behöver ju känna både samhörighet och tillhörighet, och veta vilka dina kollegor är och var du hör hemma.

3
Riskerar vi professionell isolering?

– Professionell isolering är ett av problemen som uppstått under pandemins distansarbete. Förutom bristen på sociala kontakter upplever många att ens karriärstege hamnar i skymundan. Hur visar du ledningen att du arbetar för företagets bästa när du är i ditt hem? Vad gör jag om jag vill bli befordrad? Vem benchmarkar jag mig mot? Hur vet jag att jag är på rätt spår? Den sociala isoleringen är en sak, men den professionella isoleringen – den behöver vi hitta smarta sätt att hantera och bemöta.

4
En grillad tack!
160829 tengbom 13 lr Kontoret post covid – trender att hålla koll på
Tengboms huvudkontor i Stockholm. Foto: Tengbom

– Dryck och Food & Beverage kommer att bli viktigare. Förmodligen kommer du att gå till kontoret för att äta din lunch. Tidigare lämnade du kontoret för att äta lunch. Det blir alltså tvärtom! Vi samlas kanske kring fikat, lunchen eller afterworken men det är måltiden som limmar ihop gruppen och skapar gemenskapen. Lite som att vi samlas kring lägerelden med varsin grillad korv i handen.

5
Förflyttning av kontorspersonan
priscilla du preez donefhq7ojs unsplash Kontoret post covid – trender att hålla koll på
Foto: Unsplash/Priscilla du Preez

– En annan spännande attitydförändring som skett när vi suttit hemma och jobbat är att vi plötsligt blivit mer personliga. Du börjar fundera mer på människan bakom när det plötsligt dyker upp hundar och barn i bild. Den privata personan och kontorspersonan blir mer flytande och det är plötsligt okej att prata lite mer om sina katter och barn utan att det skickar signaler om oproffsighet.

– Vi får släppa lite på det där ibland lite trista och formella kontorskravet med slips och kostym. Du behöver inte upprätthålla kontorspersonan utan istället blir du en mer helgjuten person. Det är okej att vara du.

Tengbomare på mässan

Nadia Tolstoy om olika typer av arbete som kräver olika typologier på kontoret + ett case från Telia Company
Frida Axelsson om hur teknik och nostalgi möts på Trivectors huvudkontor
Linda Camara är moderator  på mässan

Går du i kontorstankar? Hör av dig till
+46 851 81 94 56

Trikåfabriken I Matthew Eastwood I ett klipp

Under den årliga arkitekturmånaden Archtober i New York arrangerar Swedish Design Movement: Woodlife Sweden – Meet the architects. I ett webinarie modererat av arkitekturkritikern Mark Isitt berättade Matthew Eastwood om Trikåfabriken och träpåbyggnad. Här, en recap.

[vimeo 469698859 w=640 h=360]

Film producerad av Swedish Institute och Sveriges Arkitekter  tillsammans med Swedish Wood och Svenska Skogsindustrierna.

Vi kommer aldrig sluta prata trä. Och det finns många anledningar till det – inte minst de positiva effekter trä har på klimat, byggnader och välmående. Att vara innovativ i trä(byggnation) och outtröttligt jaga nya tidlösa och tekniska trälösningar i dag är en självklarhet. Ju fler hus i trä vi bygger, desto bättre för miljö och klimat.

Revolution i trä

På 1990-talet ändrades lagarna i Sverige gällande träbyggnader vilket innebar att det blev möjligt att bygga trähus som är högre än två våningar. I kombination med teknisk innovation, eller kalla det revolution, har utvecklingskurvan sedan dess skjutit i höjden.

Det förnybara materialet spelar helt klart en avgörande roll i hållbarhetsfrågan och i bygg- och arkitektbranschen.

Trikåfabriken i webinarie

trikafabriken 29 Trikåfabriken I Matthew Eastwood I ett klipp

I ett internationellt webinarie 23 oktober djupdök Matthew Eastwood i Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad. Om hur en historisk industriell tegelbyggnad med hjälp av innovativ timber-on-top-teknik fick en påbyggnation med trästomme i 5-7 våningar och därmed transformerades till en modern och hållbar kontorsbyggnad för 1200 personer.

I den 25 000 kvadratmeter stora byggnaden var ambitionen att skapa ett så tydligt möte mellan nytt och gammalt som möjligt, men också att förena de existerande byggnaderna till ett och samma komplex. I uppdraget ingick en total renovering invändigt av hela kvarteret.

En hybridbyggnad som vittnar om kraften och framtiden vad gäller hållbart byggande. Projektet är certifierat med BREEAM-SE Very Good standard.

Trikåfabriken
Foto: Robin Hayes
Trikåfabriken
Foto: Robin Hayes

Woodlife Sweden | Meet the Architects

Arrangeras av Svenska Institutet, Sveriges Arkiktekter och Sveriges generalkonsulat i New York i samarbete med Swedish Wood, Swedish Forest Industries, Arvet, White, Wingårdhs och Tengbom.

Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab

Stort grattis till vår samarbetspartner Akademiska Hus som fått priset Västsveriges Smartaste Fastighet för huset A Working Lab på Chalmers campus i Göteborg – och vi på Tengbom är jättestolta över att ha fått bidra med vår kompetens inom hållbarhet, innovationer och arbetsmetoder i kreativa processer.

awl atrium Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab
Atrium i A Working Lab

Motiveringen från prisutdelaren Fastighetsmässan lyder: ”Innovationsarenan och kontorshuset A Workin Lab i Göteborg bidrar till mindre energianvändning och lämnar ett lågt CO2-avtryck. En arena för innovation och samverkan, en stomme av trä, med flexibla kontor och aktivitetsytor, nytänkande och hållbara kunskapsmiljöer.”

Samverkan nyckeln till framgång

När Jan Henningson, projektledare på Akademiska Hus, tog emot priset på Fastighetsmässan i Göteborg delade han sedan ödmjukt med sig av äran.
– Att vi lyckats så bra beror på att vi haft en så bra samverkan med samarbetspartners, entreprenörer och konsulter, säger han.

A work in progress

Susanne Kovacs Österberg är Tengboms handläggande arkitekt i projektet, och hon lyser när hon pratar om A Working Lab.
–  Att ha fått vara delaktig ända från programhandlingen genom hela projekteringsfasen och slutligen ute på bygget och träffa hantverkarna har varit fantastiskt roligt och givande, berättar hon. En jätteviktig parameter har varit att inkludera kunden i den kreativa processen, att lyssna av och att kunna jobba efter nya förutsättningar.
Men hon menar samtidigt att processen har varit utmanande eftersom projektet har legat i olika faser parallellt.
– Det har också ställt höga krav på oss som konsulter. Vi har fått anpassa oss till nya beslut och vågat omvärdera många gånger, det har krävs stort tålamod och prestigelöshet.

Västsveriges Smartaste Fastighet
Ett nydanande samarbete tycker Tengboms Susanne Kovacs Österberg och Jan Henningsson, projektledare på Akademiska Hus

Multidisciplinär framgång

– Jag känner stor delaktighet i utmärkelsen, säger Kerstin Sandholt, tidigare uppdragsansvarig på Tengbom. Vi är många kompetenser förutom arkitekter och ingenjörer som varit involverade i projektet. Ljusdesign, storkök och restaurang, inredning, konceptutveckling, tillgänglighetssakkunnig och fuktsakkunnig. Vi har verkligen jobbat multidisciplinärt. Därför är jag såklart jättestolt att Tengbom varit delaktiga i att förverkliga Västsveriges smartaste fastighet!

Vill du veta mer?
+46 727 07 79 73

Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande

För första gången någonsin instiftas ett hedersomnämnande i Lunds kommuns årliga Stadsbyggnadspris för att lyfta det karaktärsstarka Posthornet intill Lunds järnvägsstation, ritat av Tengbom.

dsc 6327 Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande

Stadsbyggnadspriset syftar till att bland annat ”premiera arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling i Lunds kommun.” Och juryns motivering lyder:

I år vill juryn för Lunds stadsbyggnadspris rikta ett hedersomnämnande till ett mycket väl genomfört projekt. I kvarteret Posthornet har fastighetsägaren Wihlborgs berett Tengboms arkitekter möjlighet att gestalta en kontorsbyggnad som ger ett värdefullt tillskott till Lunds arkitektoniska palett. Arkitekterna visar hur stadsmässigt räta vinklar kan utmana och möta organiska former i fin harmoni. Omsorg i murteknik, fönstersättning och vackra detaljer i innergårdens gestaltning ger ett stort mervärde till staden.

dsc 6300 Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande n26b3394 Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande

– Det är ett ärofyllt hedersomnämnande. Vi tycker det är viktigt att värna om det offentliga livet i staden! Posthornet, med sina moderna kontorslokaler, har en gestaltning som med stor känslighet samordnar bostäder och andra offentliga verksamheter till ett tajt, livfullt kvarter. Byggnaden i sig har en stark egen identitet för att möta upp mot stadshuset tvärs torget men formar sig samtidigt efter kvarteren och stadsrummen runtomkring, säger Charlotte von Brömssen, ansvarig arkitekt för Posthornet och den drivande kraften bakom gestaltningen såväl som kvarterets detaljplan.

– Det är också extra kul att Tingsrätten blev tilldelade Stadsbyggnadspriset, eftersom Tengbom ritat inredningen åt Domstolsverket, tillägger hon med glimten i ögat.

Stadsbyggnadspriset delas ut av Lund kommun och det kommunala fastighetsbolaget LKF som 1990 grundade Stadsbyggnadspriset som en gåva till kommunen.

img 6703 christoffers dator Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande dsc 6319 Posthornet får Stadsbyggnadsprisets hedersomnämnande

Det heliga kontoret – vad hände sen?

Sekunder innan slutklockan klämtade för torsdagens panelsamtal uttalade Arash Gilan de bevingade orden ”Kontoret är den nya religionen”. Hur hamnade vi där? Vad betyder det? Och hur hjälper det mig att utforma mitt kontor med fokus på att maxa affären och kulturen såväl som upplevelsen? Här kommer de matnyttiga tipsen i fråga/svar-format, varsågod.

panel Det heliga kontoret – vad hände sen?
Panelen från vänster: moderator Nadia Tolstoy, Arash Gilan, Carina Persson, Oscar Sandén, Torbjörn Höeg, Linn Dahlberg.

Men först, sammanfattning av sammanfattningen
Ingen lösning funkar för alla. En arkitektanalys tänker in kultur, varumärke och verksamhet för att hitta bästa lösningen för varje enskilt företag. En teknik räddar inte en dålig kultur. En förändringsresa är ofta lång och full av väghinder – nyckeln är internt samarbete med tekniken som verktyg. Generationer hit och dit har mindre betydelse än man tror. Människans behov består, däremot måste ledare lära sig hantera en yngre generations uttrycksfullhet och dröm om flexibilitet. Kontoret kommer att bli en ännu mer central punkt i människors liv. Finns det som tilltalar en människas själ där – ja då är allt på plats. Då blir kontoret heligt och den nya religionen.

1
Vilken roll spelar kontoret i ett framtida scenario?

”Arbete går du inte till, det är något du gör” sa en rörande enig panel. Kontorets roll är med det viktigare än någonsin och måste tala till hela människan. Med det sagt måste det inte vara en fysisk plats, utan kan lika gärna vara virtuellt. Men hur tekniken än förändras bär människan fortfarande på grundläggande behov som behöver tillfredsställas. Vi vill känna, uppleva, drömma, skratta och gråta. Gärna i sällskap med andra.

Kontoret är den centrala platsen för alla arbetsgivare och -tagare. Det behöver tillgängliggöras för alla, på alla sätt. När kontoret kan anpassas för olika individers behov och mål, exempelvis genom att vara värd åt alla typer av möten, dygnet runt, då spelar det plötsligt roll i livet.

2
Har tekniken en dystopisk påverkan på kontoret?

Ja, men också nej. ”En dålig kultur räddas inte av en teknik” sa panelen. Ingen teknik i världen kan göra under om den inte anpassas efter individer. En teknik kan till och med splittra team om utnyttjad fel. Teknik betyder konst, skicklighet, hantverk och det är kanske så man bäst utnyttjar den – som ett verktyg för att underlätta vardagen.

En väl utförd arkitektanalys föreslår inte teknik för sakens skull, utan som ett medel för att driva affären, verksamheten och människorna framåt.

3
Vad är arkitektanalysen?

Analysen av ett företags mjuka värden, som kultur och varumärke, är lika viktig som av de hårda, typ av verksamhet och de programbehov de kräver. Genom att förstå helheten kan kontoret optimeras. Det finns ingen grundlösning som funkar för alla, utan snarare en färgsprakande palett av olika lösningar. Arkitektens roll går ut på att rådge kunderna och hjälpa till med att prioritera. När man förstår innebörden och konsekvenserna av valen man står inför är det också lättare att begränsa sig. På många sätt är därför en tight budget lättare att jobba med, så länge man äger den.

Nyfiken på mer?

Hör arkitekten beskriva förändringsledning i praktiken.

”Man ska ändå inte underskatta estetiken!” menar panelen. Forskning visar att det är halva funktionen; upplevs det som tillfredsställande och stimulerande så fungerar det också bättre. Stolthet är en viktig parameter.

4
Ingen vill sitta aktivitetsbaserat i kontorslandskap, varför görs det hela tiden?

”Aktivitetsbaserat är inte ett skrivbord. Det hörs på ordet” säger panelen som återigen pekar på analysen. Den behövs. Därför att under loppet av en dag utför du en mängd olika arbetsuppgifter. Det betyder egentligen flera olika arbetsplatser, om man är ute efter de bästa förutsättningarna för varje enskild uppgift. Det är aktivitetsbaserat. Gör du däremot samma arbetsuppgifter hela dagen, ja, då är aktivitetsbaserat inte för dig och ditt företag. Panelen är tydlig med att man inte ska hoppa på tåget utan att veta innebörden.

Det gäller att förstå komplexiteten i den beteendeförändring som ska till för att aktivitetsbaserat ska fungera. Nyckeln ligger i en synk mellan kultur och arbetssätt samt fysisk och teknisk lösning. Ändrar man exempelvis bara möbleringen blir det lätt en flopp.

Kristina är studiochef – börja ditt projekt med en fråga till henne
+46 708 23 14 33

Arkitektur för den komplexa samtiden – om Solna United

Våra jobb blir allt mer komplicerade och varierande, och kontorsbyggnaderna måste naturligtvis spegla det för att erbjuda funktionella och kreativa arbetsplatser. Skanska och Tengbom samarbetar i nya Solna United.

pods 12131204 Arkitektur för den komplexa samtiden - om Solna United
Nya sätt att jobba kräver nya typer av kontor. Tidig skiss för hur mötesrummen på Solna Uniteds tak skulle kunna se ut.

Staden ska erbjuda mångfald, det är de flesta överens om. Många olika typer av byggnader och funktioner är nödvändiga för att göra den öppen, inkluderande och levande. Kontor har en viktig plats att fylla i den ekvationen. Men hur ritar man kontorshus som både fungerar som funktionella och professionella arbetsplatser och ger mervärde till staden och dess innevånare? Det är en fråga både vi på Tengbom och vår samarbetspartner Skanska tar på allvar.

– Vi måste skapa en miljö där människor vill vara. Tekniken har gjort att vi har blivit mycket friare på senare år. Vi glömmer bort hur snabbt det har gått men vi har ju inte alltid haft mejlen i telefonen eller en bärbar dator, konstaterar arkitekten Fredrik Eng.

– Det har blivit en skillnad i hur man ser på var jobb sker, och en större förståelse för att arbetet vi gör blir mer och mer komplext och då måste arkitekturen spegla det, fortsätter han.

Flexibilitet är a och o

Allt fler arbetsuppgifter bygger i allt större utsträckning på samarbete och kompetensutveckling. Människor jobbar mindre ensamma och mer i dynamiska grupper. Det betyder att arkitekturen måste stötta det och erbjuda ytor där folk kan träffas, utbyta idéer och arbeta tillsammans. Solna United, som vi ritar tillsammans med Skanska, i expansiva området runt Mall of Scandinavia och Friends Arena är ett tydligt exempel på ett kontorshus som ritats utifrån den här typen av insikter.

Vi måste skapa en miljö där människor vill vara

– Vår ambition är att skapa ett så flexibelt hus som möjligt. Det ska vara välkomnande och inspirerande. Vår strategi är att fastigheten ska fungera som en iPhone för våra kunder, något som möjliggör deras verksamhet, något de använder varje dag och som de kan fylla med innehåll, säger Fredrik Lantz på Skanska.

– Skanska arbetar med Tengbom för att vi ställer höga krav. Vi känner igen oss i er kompetens, historik och era anor. Vår förhoppning är de båda företagen kan trigga varandra ytterligare, skapa synergieffekter och ge våra kunder ett tydligt mervärde.

I ständig dialog

Vad behöver kunderna nu? Och vad kommer de att behöva i framtiden? De är två huvudfrågor för både Skanska och oss på Tengbom. Kontor handlar inte bara om produktion utan också i hög grad om kommunikation. I många branscher är det brist på arbetskraft och man behöver både locka till sig och behålla medarbetare och då är givetvis lokalen ett verktyg. Förutom att möjliggöra effektivitet blir den alltså också en viktig del i personalpolitiken för många företag.

Man måste formalisera de mjuka värdena och göra dem möjliga i de hårda strukturerna vi bygger.

Både Skanska och Tengbom jobbar mycket med dialogen med kunderna, och med deras kunder, för att fånga upp önskemål och presentera konkreta lösningar. För att vara med och skapa morgondagens arbetsplatser, men också framtidens levande stad, behövs både bred kompetens och stor erfarenhet.

– Skanska är en mogen medpart och vi har ett bra samarbete. De förstår att man måste formalisera de mjuka värdena och göra dem möjliga i de hårda strukturerna vi bygger. Vi tror båda på att erbjuda alternativ med karaktär och själ, avslutar Fredrik Eng.

Läs mer om kontorskomplexet Solna United här.

Tengbom på Business Arena

bollar Tengbom på Business Arena
Vår monter på Business Arena Göteborg – ett experimentprojekt med utgångspunkt i computational design

Torsdagens Business Arena bjuder på ett späckat schema och många intressanta talare. Två av dem är Tengbomarna Janica Wiklander och Susanne Kovacs Österberg. 

Business Arena bjuder på ett digert program. Och självklart finns intressanta Tengbomare på plats för att diskutera, söka ny information och berätta vad vi har lärt oss genom vår erfarenhet. En av frågeställningarna på agendan är: Hur ser Göteborgs planer ut i förorten? Vilka är utmaningarna? Tengbomarkitekten Janica Wiklander är en av dem på scenen. Vad tror hon om stadens framtid?

– Mitt i en brinnande högkonjunktur är både tid och kompetens är hårdvaluta. I enlighet med dagens regelverk är det fullt möjligt att samverka, för att med bästa utgång bygga attraktiva städer. Borde det inte vara en självklarhet att multidisciplinära team från såväl privat som offentlig sektor verkar i symbios genom tillit, samsyn och egenansvar för att generera kvalité i den starka utvecklingstakt vi står inför? Är det inte just sådana team vi behöver för att ”orten” ska ta sig vidare med gemensam riktning och mål, frågar hon sig.

På plats finns även vår Susanne Kovacs Österberg som kommer att fokusera på kontorsinredning under rubriken Kontor: Hur ser det attraktiva erbjudandet ut?

– Det råder stor brist på vakanta kontorsytor i Göteborg och marknaden sägs vara stekhet. Vilka utmaningar ställer det förvaltarna inför, kan man vara slapphänt och hyra ut vad som helst, eller gäller det att tänka nytt och hitta nya ytor och nya möjligheter? Hur skapar man då en attraktiv men ganska liten yta och vad behöver man för infrastruktur för att ytan inte bara ska vara attraktiv utan även effektiv? Vilka behov ser vi i framtiden? Och vilket sammanhang är det man erbjuder sina kunder och sina medarbetare genom sin lokal/sitt kontor, frågar sig Susanne.

 

Med krav på hållbarhet – TengbomTalks

Vi älskar hållbarhet. Men det räcker inte med att enbart vara förälskad, här krävs både handlingskraft, visioner och bra partner. Dagens TengbomTalks i Uppsala lyfter värdet av gott samarbete, patos och engagemang i både helhet och detaljer – på plats på Kravs Tengbominredda huvudkontor.

krav stol Med krav på hållbarhet - TengbomTalks

I morse gick ett välbesökt TengbomTalks av stapeln på Kravs kontor i Uppsala som i dag fungerade som startpunkt för ett samtal under rubriken Kontorets resa mot ett evigt liv. På plats bland talarna fanns förutom våra egna Eva Brännvall och Sofia Stenberg, också så klart Kravmedarbetarna Lizzie Jämting och Kajsa Örjavik, Gustav Lövqvist från möbelföretaget RP och Theresa Söderlund från fastighetsägarna Castellum.

– För oss är det självklart att jobba med hållbarhet. Vi har det i vårt dna sedan Ivar Tengboms dagar att ta samhällsansvar. Vi är en kollektiv intelligens och som sådan kan vi göra skillnad, inleder Eva Brännvall, som varit projektledare för kontorets inredning.

Match made in heaven

Krav och Tengbom är på många sätt en perfekt kombination: Vi är värderingsstyrda företag som vill förbättra världen. Vår grundsyn och kompetens tar oss långt, men vi behöver så klart samarbetspartner med samma inställning för att nå slutmålet. Här kom möbelföretaget RP in i bilden, vilket hjälpte oss att uppfylla Kravs uttalade önskemål att behålla så mycket som möjligt av det befintliga möblemanget.

– Kontorsinredning är gjord för att hålla i femton år, men kastas ofta ut efter fem. Den ses inte som en resurs när den är betald. Att nytillverka en möbel producerar 187 kilo koldioxid, medan att återanvända och göra om en befintlig endast producerar 42 kilo, alltså 25 procent av vad en ny hade kostat miljön, berättar Gustav Lövqvist.

Visioner som ger avtryck

Krav har ett stort patos, sedan starten 1985 har de förändrat hur vi konsumerar mat. Nu vill de bli ännu tydligare och mer högljudda. Självfallet ska deras värderingar återspeglas i kontoret. Och det gör de. Exempelvis är 80 procent av möblerna återanvända, och de samarbetar med Castellum för att utnyttja lokalerna på bästa sätt, exempelvis med mattor tillverkade av spöknät.

– Vi ser ökade krav från våra hyresgäster, så jobbar inte vi med de här frågorna kommer de intressenter som väljer oss i dag inte att göra det i morgon, säger Theresa Söderlund från Castellum.

– Vi har som mål att vara det mest hållbara fastighetsbolaget i världen. Vi jobbar med miljöcertifieringar och i det dagliga gnetandet arbetar vi med energieffektivitet, att minska koldioxidpåverkan och avfalls- och vattenreducering.

Bättre under press

Kravs kontor är inte helt miljöneutralt och kommer med all sannolikhet inte att få evigt liv. Men vi har kommit en god bit på väg. Vi på Tengbom tycker om utmaningar. Vi strävar hela tiden efter att göra relevant och human arkitektur.

– Vi blir bättre när vi har en kund som ställer väldigt höga krav och utmanar oss, då kan vi också utmana i vår tur. Det blir så tydligt hur givande samarbetet blir när vi, våra beställare och fastighetsägarna delar värderingar och visioner, konstaterar vår vd Johanna Frelin.

 

Tillbaka till framtiden

Visst fascineras ni också av att tänka på och sia om framtiden? Vi på Tengbom älskar det! En fråga vi ofta återkommer till är: Hur ser morgondagens arbetsplats ut?

Därför var det med glädje vi tackade ja till att medverka i Steelcase spännande paneldebatt Designing for the future. What will work look like 20 years from now? Vår Stockholmschef Johanna Munck af Rosenschöld var i gott sällskap av designern Michael Young, Sofia Stenwall från Oracle och Henrik Eriksson från Vasakronan.

Foto: Per Ranung
Här är Telias kontor. Helt nytt! Men hur kommer kontoren att se ut om 20 år? Foto: Per Ranung

– Vi i Sverige har alltid varit förtjusta i tanken på att det finns en universell lösning som passar alla, och i kväll kommer vi att få höra att vi står inför många lösningar i stället, började kvällens moderator Annika Dopping.

Och det stämmer. Panelen hann knappt dra efter andan innan det talades om urbaniseringen, superdyra kontorshyror och om olika önskemål från olika generationer. Men också om att företag kommer att ha möjlighet att satsa på lösningar som funkar just för dem. Kanske vill små startups sitta i så flexibla kontor som möjligt? Eller kommer de tvärtom att vara intresserade av att investera i personliga, kreativa kontor för att konkurrera om de vassaste medarbetarna?

Designern Michael Young har haft kontor i Hong Kong de senaste tolv åren och för honom är det viktigaste att erbjuda sig själv och sina kollegor en miljö som uppmuntrar till kreativitet genom inspiration.

– Mitt kontor är lite som en tredimensionell Pinterest board. Jag köper saker när jag reser och sedan tar jag med dem till kontoret. Det ger oss en ständigt föränderlig miljö. Vi har även en yta där man bara kan sitta och tänka om man känner för det. Och på vårt kontor i Bryssel ställde vi upp ett tält i ett av rummen, vår version av Base Camp Everest. Där kan man ta en tupplur om man känner att man behöver det. Det behöver jag – varje dag, berättar han.

Rätt kontor till rätt kund

För honom handlar det mindre om flexibilitet eller employer branding, och mer om eftertänksamhet, dagdrömmeri och om att visa respekt för kollegorna genom att investera i den gemensamma arbetsmiljön.

– Vi har en inspirerande miljö där vi kan vara kreativa. Om vi skulle behöva sitta i en kub skulle vi dö.

För de flesta skulle Youngs kontor kanske vara i spexigaste laget med sina tält, zebror och uppstoppade kängurur. Men precis som Sofia Stenwall konstaterar är många unga kräsna när de väljer arbetsplats. Det handlar inte om lönen, utan om att hitta ett företag vars värderingar stämmer överens med ens egna. Och de värderingarna kommer så klart bland annat till uttryck genom den fysiska plats där man sitter.

– Vårt jobb är att hjälpa våra kunder att skapa miljöer som passar deras organisation. Vi prototypar oss fram mot lösningar. Vi analyserar, diskuterar, ritar, gör om och fortsätter så. Det viktiga är att involvera alla i processen, säger Johanna Munck af Rosenschöld.

– Ska jag framtidsspana lite hoppas jag att vi får se byggnader där man delar på utrymmen som restauranger, konferensrum och liknande. Men det viktigaste är att bygga företagets kultur, och det kan man göra med arkitektur. I Sverige är till exempel fikat väldigt viktigt. Så när vi gjorde om vårt huvudkontor valde vi medvetet att sätta vår tjusiga kaffemaskin nära den öppna ytan vi kallar Arenan, just för att locka människor att umgås och prata med varandra under dagen, fortsätter hon.

Tengboms HK
På sommaren kan man ta med sig fikat ut på terrassen också hos Tengbom.

Ensam inte stark

Det exemplet passar fint som avslutning eftersom en av de mest spännande kommentarerna från publiken, när det öppnades upp för frågestund, var den om undersökningen som visar att de allra flesta går till jobbet inte för att vara effektiva, kreativa eller lönsamma utan för att vara sociala. Så oavsett hur framtidens kontor ser ut lutar det mesta åt att vi även då kommer att vilja sitta tillsammans, utbyta idéer, hitta lösningar på utmaningar och jobba ihop.

”Med beröm godkänt”

Wihlborgs är en av våra största och viktigaste kunder i Öresundsregionen. Vi har haft äran att samarbeta med dem när Knutpunkten byggdes om och till. Nyligen invigde de sitt nya Helsingborgskontor i samma byggnad – även det ritat av oss.

Knutpunkten har på kort tid blivit Helsingborgs mest intressanta kontorshus. Här sitter Wihlborgs  mitt i händelsernas centrum, i en fastighet de både äger och förvaltar med fokus på långsiktighet och kvalitet. Utöver företagets vd Anders Jarl, träffar vi regionchef Thomas Bråhagen och projektledare Leif Svensson. Med de senare två diskuterar vi projektets framgångsfaktorer, vikten av ett genomarbetat koncept och karaktärsstark arkitektur.

Från vänster: Thomas Bråhagen, regionchef Wihlborgs, Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund och Anders Jarl, vd Wihlborgs. Foto: Peter Westrup
Från vänster: Thomas Bråhagen, regionchef Wihlborgs, Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund och Anders Jarl, vd Wihlborgs. Foto: Peter Westrup

Hur började samarbetet?

– 2013 träffade jag Erik Lönnerholm och Patrik Ekenhill hos er för att börja utreda hur vi kunde bygga till och förändra huskroppen inom detaljplanen. Vi har sedan jobbat tillsammans från ax till limpa och det har fungerat fantastiskt bra, tack vare en mycket givande dialog med Tengbom genom hela processen, säger Leif Svensson.
– Parallellt har vi på förvaltningen haft en dialog med arkitekterna för att tidigt hitta intresserade hyresgäster. Flexibilitet är ledordet där, då många önskemål och behov ska tillfredsställas. Där har stödet från Tengbom varit ovärderligt, säger Thomas Bråhagen.
– Ja, flexibiliteten var en sådan nöt som Patrik Ekenhill knäckte åt oss genom att föreslå ett centralt trapphus. Detta löste planen för de två stora våningsplanen 15 och 16 genom ett trapphus rakt ned i P-huset.

Hur har intresset sett ut från hyresgäster?

– Vi har sett ett enormt intresse nästan från start. Det har förstås mycket med läget att göra, men man ska inte sticka under stol med att god arkitektur säljer. Är det något man konkurrerar med idag så är det fina lokaler som medarbetarna känner sig stolta över. Det har vi verkligen skapat inifrån och ut, säger Leif Svensson och tillägger glatt: ni får med beröm godkänt.

Foto: Peter Westrup
Foto: Peter Westrup

Man ska inte sticka under stol med att god arkitektur säljer.

Berätta om mervärdet ni ser i och får ut av god arkitektur.

– Vi ska inte bygga för att sedan sälja, utan bygga, behålla, förvalta. En stor skillnad! Där är samarbetet med arkitekten enormt viktigt. Med lyhörda arkitekter blir husen bättre, säger Thomas Bråhagen.
– Kommunen har väntat i 25 år på att det ska byggas något centralt och vi var i princip först ut, så pressen var stor på oss. Men med Tengbom som partner kan vi nu visa på resultat. Här har vi hittat arkitekter som kan leverera pricken över i:et vilket är vad vi ofta söker för att skapa kvalitativ och långsiktig arkitektur. Vi vill åt uttryck som får folk att stanna upp och haja till, säger Leif Svensson.

På vilket sätt är vi bra på detta, Nicholas?

– Att förstå kundens affär och behov är viktigt för oss i utvecklingen av ett koncept. Det handlar om att lägga krutet på rätt saker och att vara duktig på att identifiera detaljerna som gör skillnad. Vi skapar arkitektur som stärker kundens varumärke och byggnadens värde över tid, säger Nicholas Hörlin, kontorschef för Tengbom Öresund, och fortsätter: När vi är med i tidiga skeden och naturligt får en helhetsvy över ett projekt blir detta bättre.
– Ja, vi vill samarbeta med arkitekter som hjälper till med kreativiteten såväl som står på sig vad gäller strategiska beslut. Vi söker ofta hjälp om hur vi bäst möter framtiden, så att redan nu få hjälp att tänka på hur denna byggnad kan hyras ut om fem eller tio år är något vi uppskattar väldigt mycket, avslutar Thomas Bråhagen.

Läs mer om hur vi jobbat med hela om- och tillbyggnaden av Knutpunkten här.