Arkiv

Finalen på Bryggudden – de sista bostäderna tar form

Karlstads Inre hamn fortsätter att utvecklas. Nu blir den sista bostadsetappen på Bryggudden verklighet – 22 bostadsrätter med flexibla planlösningar och genomtänkta material i en arkitektur som knyter ihop områdets industriella historia med dagens boendebehov.

Bryggudden
Visualisering över det nya huset

— Vi ville skapa något som sticker ut och erbjuder mer än standard. Lägenheterna är ritade med omsorg, med genomarbetade detaljer och en tydlig vision om långsiktigt hållbart boende, säger Rémi Mazzenga som är ansvarig arkitekt på Tengbom i Karlstad och också arkitekten bakom många av husen på Bryggudden.

Hej Rémi! Berätta om de nya bostäderna. Vilka riktar de sig till och vilka tror du kommer bo där?

— Huset riktar sig främst till barnfamiljer och äldre par som kanske har sålt sin villa och vill bo närmare centrum. Inre hamnområdet har blivit ett mycket trevligt och levande område i Karlstad, berättar Rémi.

Huset rymmer 22 bostadsrätter om två till fyra rum, noggrant utformat med en platsmurad ljus tegelfasad som knyter an till områdets hamn- och industrihistoria.
För att öka boendekvaliteten har samtliga lägenheter, utom tvåorna, minst två balkonger, varav en i sydvästläge. Lägenheterna på entréplan är placerade ett halvplan upp för att minska insynen. Takhöjden sträcker sig ändå upp till 3,3 meter och lämnar ifrån sig ljus och rymd. Högst upp finns två exklusiva takvåningar på 125 respektive 165 kvm, båda med utsikt mot kanalen och privat hiss.

— Vi har också tagit fram tre gedigna och kvalitativa inredningspaket tillsammans med vår inredningsarkitekt Helena Wegerstedt Rask. Här är varje detalj noggrant utvald – från listverk till badrumsbeslag, förklarar Rémi.

—  I BRF Br Persson får de boende möjlighet att välja ett inredningspaket som speglar deras personliga stil. Tre genomtänkta koncept erbjuder allt från ljusa, nordiska nyanser till mer dramatiska kontraster med mörkare träslag och exklusiva stenmaterial. Oavsett val kännetecknas interiören av högkvalitativa material, genomtänkta detaljer och en modern, stilren estetik, berättar Helena.

Bryggudden kallas ibland ”Tengbomland” eftersom vi har ritat alla bostäder här. Hur har arkitekturen i området har förändrats, och vad utmärker den sista etappen?

— Bryggudden har haft höga arkitektoniska ambitioner från start. Även om uttrycket hos byggnaderna har varierat har vi hela tiden hållit en genomgående hög kvalitet. Området har vuxit fram till ett modernt och självklart kvarter i Karlstad, där detaljer i arkitekturen påminner om områdets industriella historia, förklarar Rémi.

Under årens lopp har Tengbom ritat både hyresrätter, bostadsrätter och en tredimensionell fastighet som kombinerar boende, förskola och taklägenheter på Bryggudden.

Bryggudden
Bryggudden började byggas 2011, här ett Tengbom-hus från 2017. Foto: Felix Gerlach

Bostadsmarknaden är utmanande just nu. Har ni tagit hänsyn till framtidens förändrade bostadsbehov i utformningen av de nya lägenheterna? Till exempel de flexibla treorna som kan göras om till fyror?

— Den sista etappen tog längre tid än planerat, och marknaden ser annorlunda ut idag än för tio år sedan. Därför valde vi nu en mer vågad strategi: att rita ett unikt projekt med mindre standardiserade bostäder, attraktiva planlösningar och färdiga, exklusiva inredningspaket, säger Rémi.

I huset finns två lägenheter per plan om 98 kvadratmeter som kan anpassas efter olika boendebehov.

— Som trea passar de den äldre målgruppen eller par utan barn, som vill ha en stor sällskapsyta och ett generöst gästrum med klädkammare. Som fyrarummare är de idealiska för barnfamiljer med tre bra sovrum, en rymlig hall med extra förvaring och plats för barnvagn, berättar Rémi.

För att möta flera olika behov har lägenheterna minimalt med lösa garderober. Istället har finns tre klädkammare med ett skensystem som enkelt kan justeras och anpassas efter de boendes önskemål. Med den här sista byggnaden sluts cirkeln för Bryggudden efter ett decennium av arkitektonisk utveckling i Karlstad. Byggstart är planerad till hösten och inom kort blir det möjligt att köpa en av de sista bostäderna i området.

Vill du prata arkitektur i Värmland?
+46 702 75 67 66

Nytt hem för innovation och luftrening – Nederman invigt i Helsingborg

I veckan invigdes Nederman nya anläggning i Helsingborg. Ett modernt nav där huvudkontor, ett innovationscenter, forskning och produktion samlas under ett tak. Här möts högteknologisk luftrening och arkitektur som speglar företagets identitet.

Våra arkitekter har varit med hela vägen i projektet. Från första skiss till sista finputsning – en resa där estetik och teknik gått hand i hand.

Arkitektur som speglar verksamheten

Patrik Ekenhill, ansvarig arkitekt på Tengbom, berättar om tankarna bakom gestaltningen.

Nederman— Det har varit ett inspirerande uppdrag där vi fått omsätta Nedermans identitet i arkitektur. Den svarta, industriella fasaden står i kontrast till de ljusa och luftiga interiörerna – en ”filtereffekt” som speglar företagets fokus på luftrening. Vi vill tacka Wihlborgs, Nederman och Veidekke för förtroendet och ett fantastiskt samarbete.

Teknisk precision möter mänskliga värden

Anläggningen är utformad för att stödja både produktivitet och välmående. De olika volymerna har skilda funktioner men binds ihop av en enhetlig arkitektonisk karaktär.
Exteriören präglas av ett stramt, industriellt uttryck med svarta metallytor som knyter an till Nedermans tekniska arv. Invändigt är tonvikten lagd på ljus, rymd och naturliga material – en design som skapar en trivsam arbetsmiljö med tydliga kopplingar till företagets identitet.

Röda tråden: The Nederman Home Feeling

Filtereffekten – från mörker till klarhet

Gestaltningen tar avstamp i luftreningens process: från mörker till klarhet. Den svarta, monolitiska fasaden övergår till ljus och inbjudande interiör, där trä och generösa fönster bidrar till en välbalanserad arbetsmiljö. Resultatet? En interiör som kombinerar hållbarhet med ett starkt visuellt uttryck.

Vill du veta mer?
+46 40 641 31 18

3 snabba med Aron Aspenström om höga hus

Hur hade Stockholm sett ut om fler av stadens höghusvisioner blivit verklighet? I en Under strecket-artikel i Svenska Dagbladet resonerar Tengboms arkitekt Aron Aspenström kring skyskrapornas symbolik, de orealiserade projekten och varför debatten om höga hus alltid väcker så starka känslor.

aron aspenström
Ett lyckat höga hus-projekt enligt Aron: Kvarteret Tampen i Kalmar. Foto: Jansin & Hammarling.

Förutom att jobba som arkitekt hos oss på Tengbom undervisar Aron vid Blekinge Tekniska Högskola. Sedan 2006 har han också varit en frekvent skribent i SvD om arkitektur och stadsplanering där han avhandlat allt från gentrifiering och modernismens stadsideal till kartografi och mellanrummens betydelse. Vi passade på att ställa tre snabba frågor till Aron.

Hallå Aron! Vilken roll spelar höga hus i dagens stadsbyggande?

aron aspenström
Aron Aspenström

— Höga hus har alltid varit en symbol för framåtanda och ekonomisk tillväxt. Dessutom kan de också bidra till en mer hållbar stad om de integreras på ett bra sätt i stadsstrukturen. Utmaningen är att höga hus ofta byggs som solitärer, utan tillräcklig hänsyn till gaturummet eller livet som sker mellan husen.

Vilket orealiserat höghusprojekt tycker du är mest intressant – och varför?

— Thor Thörnblads 40-våningstorn på Blasieholmen från 1927 är fascinerande. Det hade blivit Europas högsta skyskrapa och innehållit bostäder, affärer och arbetsplatser – en tidig tanke om den så kallade blandstad många pratar om idag. Samtidigt stoppades det av samma argument som används än i dag: ljusförlust och påverkan på stadsbilden.

aron aspenström
Visionsskiss: Thor Thörnblads torn 1927, public domain, via Wikimedia Commons

Vad är viktigast att tänka på när vi bygger på höjden idag?

— Att höga hus måste bidra till staden, inte bara sticka upp i den. Det handlar om skala, material, och vad som händer vid marknivån. Norra Tornen är ett exempel på hur skyskrapor kan bli ikoniska, men samtidigt sakna koppling till sin plats. Det är en balansgång mellan vision och verklighet.

Tack Aron! Att bygga högt är en möjlighet – men det kräver också ett helhetsperspektiv där vi tar ansvar för både nutid och framtid.

Lästips: Boken Stockholmsdrömmar – staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.

Vill du prata visioner och drömmar?
+46 8 410 354 93

Porto Academy – internationell sommarskola för arkitekter

Just nu pågår sommarskolan Porto Academy Visiting Sweden. I tio år har sommarskolorna gått av stapeln i Porto i Portugal, med arkitekter, arkitektstudenter och övriga inom branschen som deltagare. Senaste åren har skolan även anordnats i Mexico och Versailles. I år kommer den till Sverige, och Tengbom är samarbetspartner.

Joao Pereira, kontorschef på Tengbom i Linköping, har tillsammans med Linda Camara, regionchef Mitt & Syd på Tengbom, varit initiativtagare till att ta Porto Academy till Sverige. Övriga samarbetspartner är bland annat Smart Housing Småland, Linnéuniversitet och Växjö kommun.

Joao, varför är det viktigt att vara en del av Porto Academy?

− Här skapar vi förutsättningarna för framtidens best practice. Här möts de bästa i branschen tillsammans med framtidens internationella talanger. Så gör vi branschen bättre, och det är en självklarhet att vi på Tengbom vill vara en del av sommarskolorna, säger Joao.

Årets sommarskola tar avstamp i Stockholm, med studiebesök på kända platser såsom Skogskyrkogården, Liljevalchs och Stockholms stadsbibliotek, tillsammans med föreläsningar av både svenska och internationella arkitektkontor.

Resan fortsätter sedan till Småland och Växjö där deltagarna under årets tema ska arbeta med skarpa projekt inom industriellt träbyggande, nytänkande fritidshus och nödbostäder för en framtida uppbyggnad av Ukraina. Deltagarna består av 33 unga arkitekter från olika delar av världen. Deras arbeten kommer att visas upp vid Linnéuniversitetet sommarskolans sista dag. Handledare och föreläsare kommer från Sverige, Portugal och Frankrike.

Vill du veta mer om Porto Academy? Hör av dig till Joao
+46 708 79 99 38

Bergs slussar nominerat till WAF

Bergs slussar är nominerat till World Architecture Festival i kategorin Future Projects – Competition Entries. Grattis till vårt Tengbomcrew som skapat ett förslag som visar stor ödmjukhet inför landskapet, kulturen och såklart även framtida besökare.

Bergs slussar nominerat
Metro Cúbico Digital

Bergs slussar i Linköpings kommun är Göta kanals högsta slusstrappa. Det nya besökscentret som vi utformat åt AB Göta kanal och Linköping kommun kommer att ligga högst upp i slusstrappan. Med en storslagen utsikt kan besökaren uppleva landskapet.

Gestaltningen har hämtat sin inspiration från naturlandskapet men även från de gamla gårdshusen i området. Mjuka kurvor från bygdens kullar låter byggnaderna omfamna gården. Det nya besökscentret består av tre byggnader, vilket samtidigt anpassar skalan till den omgivande traditionella bebyggelsen. Eftersom allt är konstruerat i trä ger det en ödmjuk blandning mellan gammalt och nytt.

Bergs slussar vilar på flertalet hållbara idéer där lokal införskaffning av trä bidrar till att minska CO2-utsläppen ytterligare. Teamet bestod av: Antonio MintoJoao PereiraHelena Hasselberg, Soheil Shahnazari och Joao Gaspar.

World Architecture Festival 2022 kommer att avgöras mellan 30 november och 2 december i Lissabon där årets tema är Together. Du kan också läsa mer i vårt pressmeddelande här.

Vill du veta mer?
+46 73 371 38 39

Vårt förslag blir nytt besökscenter för Bergs slussar

En kombination av wow och lågmäldhet, storslagenhet och en förmåga att smälta in i det rika kulturlandskapet. Det gav oss uppdraget att utforma det nya besökscentret i trä vid Bergs slussar i Linköping.

Bergs slussar i Linköpings kommun är Göta kanals högsta slusstrappa. Det nya besökscentret som vi utformat åt AB Göta kanal och Linköping kommun kommer att ligga högst upp i slusstrappan med en storslagen utsikt, en plats där besökaren kan uppleva landskapet.

bergs slussar final view2 Vårt förslag blir nytt besökscenter för Bergs slussar
Visualisering: Metro Cúbico Digital

– Besökscentret hämtar inspiration från både naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området, säger Antonio Minto, uppdragsansvarig på Tengbom. Mjuka kurvor från bygdens kullar låter byggnaderna omfamna gården. Men medan den traditionella svenska gården vänds inåt, till en stängd gårdsplan, låter kurvorna här istället byggnaderna öppna sig mot den omgivande utsikten.

Tittar besökaren nedåt från centret syns de sju berömda slussarna som bär fartygen och båtarna upp från sjön Roxen. Åt andra hållet, över småbåtshamnen, fortsätter Göta kanal genom landskapet. Och runt om finns kulturlämningarna från så långt tillbaka i tiden som järnåldern till industrialiseringens början och dagens fritidsbåtar.

bergs slussar final view1 Vårt förslag blir nytt besökscenter för Bergs slussar
Visualisering: Metro Cúbico Digital
bergs slussar final view3 2 Vårt förslag blir nytt besökscenter för Bergs slussar
Visualisering: Metro Cúbico Digital

Även byggnaderna är en ödmjuk blandning mellan gammalt och nytt. Det nya besökscentret består av tre byggnader, vilket anpassar skalan till omgivande traditionell bebyggelse. Allt är konstruerat i trä.

– Träkonstruktionen är inte bara en del av byggtraditionerna i området, det är också en del av de hållbara idéerna bakom byggnaderna, säger Joao Pereira, kontorschef på Tengbom. Trä kan skaffas i närheten, vilket ytterligare minskar CO2-utsläppen. Konstruktionens lätthet gör det också möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet, vilket minskar både utsläpp och åverkan på landskapet.

Teamet bestod av: Antonio Minto, Joao Pereira, Helena Hasselberg, Soheil Shahnazari och Joao Gaspar

Vill du veta mer?
+46 708 79 99 38

Antonio Minto om gestaltning på Tengbom

Vad innebär gestaltning i arkitektursammanhang? Vilket jobb ska den göra och vad definierar egentligen en bra gestaltning? Vi tar pulsen på Tengboms gestaltningsledare Antonio Minto.

Hallå Antonio! Vad är gestaltning på Tengbom?

– Gestaltning är inte bara fasader och färger, alltså det yttre. Det kan också handla om var trapphusen i en byggnad ska placeras. Det är viktigt att inte tänka att gestaltningen är något du lägger till sist i ett projekt. På Tengbom arbetar vi alltid för att skapa arkitektur som är en upplevelse som berikar alla de människor som kommer att använda en byggnad eller något annat som vi jobbat med.

dsc09670 2 Antonio Minto om gestaltning på Tengbom
Antonio Minto. Foto: Tengbom

– Självklart strävar vi i alla våra projekt efter att vår arkitektur ska vara vacker. Men det är alltid personligt tycke som avgör vad som är vackert, och det påverkas också av sitt sammanhang. Men gestaltningen är med oss i varje uppdrag. Det är ett konstnärligt samspel mellan material och detaljer. Och när det fungerar skapar vi arkitektur som består och kan vara en tillgång för hela samhället.

Vackra byggnader får ofta stå kvar, och det skapar hållbarhet.

Vad gör en gestaltningsledare på Tengbom?

– I mitt jobb leder jag gestaltningsprocessen för att under projektets gång säkerställa att gestaltningen är i fokus – i samarbete med både teamet och beställaren. Som gestaltningsledare handlar mycket för mig om att se till att kommunikationen med teamet och kunden fungerar bra. Jag förankrar våra koncept, presenterar och diskuterar dem med kund och team men ibland även med andra aktörer som är involverade i ett projekt. Jag ser till att gestaltningen finns med i och genom hela projektet.

Varför är det viktigt för Tengbom att ha rollen som gestaltningsledare?

– På längre sikt handlar det om att systematiskt arbeta för att höja vår kvalitet och arbeta för en stark kreativ kultur på hela företaget. Vi ska inte enbart hänga med i den samtida arkitektoniska diskursen, utan även vara delaktiga i att driva på den. Vi vill vara redo att skapa mer spännande arkitektur, helt enkelt.

Vad kan vara utmaningar i rollen?

– Ibland kan det vara svårt för en beställare att relatera till gestaltningen. Då är det min uppgift att förtydliga tankarna bakom gestaltningen och syftet med den.

– Det är också viktigt att vara prestigelös och lyhörd när man jobbar med gestaltning – ibland kan de bästa idéerna komma från andra än vi som arbetar med just gestaltningen. Oavsett så är det mitt ansvar att fånga upp dem, hitta de bästa lösningarna utifrån kundens vision och att jag lyckas förvalta idéerna genom hela projektet. Alla aktörer kan komma med relevanta perspektiv som höjer kvaliteten i ett projekt – kunden, de som ska använda byggnaden eller andra intressenter. Men just samskapandet på Tengbom är en viktig del i hur vi ser på gestaltning.

Hör av dig till Antonio om du vill prata gestaltning!
+46 73 371 38 39

Arkitekten är den nya tidens prepper

Arkitektens roll går alltmer från att skapa funktionella och kvalitativa miljöer till att lägga grunden för framtida överlevnad – en prepper. Det skriver Vesna Vasiljkovic, tidigare arkitekt på Tengbom.

Vi vill alla göra världen till en bättre plats. Men vad betyder det i praktiken – och hur ser förutsättningarna ut idag? Som arkitekt är jag en medskapare i utvecklingen av staden och samhället. Det kan låta som en självklarhet, men det har blivit viktigare än någonsin att problematisera detta ansvar och faktiskt konkretisera vad det betyder. Vad ger det som byggs för effekt på miljö, jämlikhet, jämställdhet och hälsa? Vad kommer våra barn och barnbarn säga när de reflekterar över det arv vi lämnar efter oss? Vad visste vi som samhälle och hur använde vi den kunskapen? När jag föreställer mig mina barnbarns feedback på det jag gör idag börjar jag tänka annorlunda. Jag blir arg. Jag känner större mod.

Arkitekten - den nya tidens prepper

Komplexa frågor kräver genialiska lösningar

Hur utvecklar man en demokratisk stad? Hur ser man till att alla har en bostad? Vem bär ansvaret för att vi ska minska CO2-utsläpp från byggsektorn? Vi vill gå över till delningsekonomi, och våra gamla affärsmodeller behöver hänga med i förändringen. Vem ska bryta ny mark och visa branschen vägen? Vilken bransch pratar vi om när vi tänker delning, när vi vill skapa en jämlik stad eller bli klimatsmarta? Frågorna är komplexa och kräver enkla men genialiska lösningar. Jag är övertygad om att svaret ligger i gränslandet mellan olika discipliner och drivkrafter.

Vi behöver gå ihop med alla aktörer som deltar i stadens utveckling. Yrkesstolthet och ”vi och dom”-tänket är förbi. Det är dags att hitta nya synergier. Först när vi är kapabla att verka mellan alla dessa drivkrafter och företeelser kan vi hitta koncept som passar både idag och imorgon.

En hållbar framtid kräver synergier och mellanrumsledarskap

I arkitektrollen finns med andra ord ett allt större behov av mellanrumsledarskap. Ett proaktivt ledarskap som inte bara fokuserar på traditionellt arkitektoniska värden, utan som dessutom är tvärdisciplinärt. Det kan handla om att våga experimentera i gränslandet mellan forskning och genomförande; om att gå ihop med andra organisationer och jobba med alltifrån jämlikhet till innovationer och återbruk.

Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Stuprören och organisationsgränserna måste luckras upp. Fler bör befinna sig i detta mellanrum – det blir i själva verket en avgörande förflyttning för arkitektens framtida existensberättigande. Det är där som lösningarna på de komplexa utmaningarna finns. Det är i mellanrummet som vi kan handla utifrån ett mångbottnat perspektiv där både dagens och morgondagens generationer och livsstilar representeras. Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.

Vesna
Vesna Vasiljkovic, arkitekt på Tengbom.

Vår uppgift: framtidssäkra samhället 

Den nya professionen handlar om att ibland driva projekt utan en tydlig kund; om att befinna sig i konstellationer som man inte förstår, och att våga vara nyfiken. Det handlar om att släppa fram sin kreativitet och börja ifrågasätta traditionella byggkalkyler och affärsmodeller. Det handlar om att släppa kontrollen samtidigt som man har stenkoll. Men här och nu handlar det faktiskt om att parera den framtid vi plötsligt tagit klivet in i. Vi står inför och mitt i scenarier som miljöförstöring, segregation och pandemier. Hur bygger vi hus som klarar framtida värmeböljor? Hur skapar vi offentliga miljöer som fungerar i tider av social distansering? Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.

Vi för samman teknik och hälsa i nytt vetenskapligt centrum – Technhology and Health

Den 20 oktober invigdes Technhology and Health vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Men här klipptes inga band – i stället knyter byggnaden ihop flera av landets främsta verksamheter för forskning och utbildning inom medicinteknik. 

Exteriör Technology and Health_Tengbom
Foto: Felix Gerlach

Technology and Health blir en mötesplats för forskning, utbildning och näringsliv inom medicinsk teknik. Centret ska inrymma flera verksamheter: Skolan för teknik och hälsa (STH) vid KTH, Röda Korsets Högskola, Karolinska Institutet och CAMST Simulatorcentrum. Tanken är att samboskapet ska bidra till kunskapsutbyte och samarbete.

– Byggnaden reflekterar det faktum att synen på kunskapsbyggande har förändrats de senaste decennierna. Vi ser ett större fokus på mötesplatser; transparenta miljöer som främjar kreativitet och synergier, säger Carina Carlman, studiochef på Tengbom med ansvar för vårdarkitektur och Life Science.

Teknik och hälsa inifrån och ut

Invigningen var välbesökt
Invigningen var välbesökt

Vi valde att låta arkitekturen signalera verksamhetens två teman.
– Exteriören visar sådant vi förknippar med technology: stram transparens, öppenhet och modern precision, säger Krister Bjurström, en av de ansvariga arkitekterna. Detta översattes till en fasad i silvergrå aluminium med stora glasytor och ett raster av vridna aluminiumribbor.

Interiört är det i stället temat health som dominerar, med mänskliga möten som ledord. Det yttrar sig i ljusgårdar, balkonger, trämaterial och kulörer som ska stimulera de 300 forskare och 2000 studenter som kommer att röra sig i huset om dagarna.

Technology and Health_Tengbom
Foto: Felix Gerlach

Nästa etapp: NEO

Nu fortsätter arbetet med NEO, grannbyggnaden till Technology and Health. Tillsammans kommer de bägge byggnaderna att bilda en ny gemensam entré till universitetssjukhuset.

Jonsereds fabriker på samråd

Partille kommun har klubbat igenom Tengboms reviderade plan för utvecklingsområdet Jonsereds fabriker. Den 22 september inleddes samrådsskedet, en viktig milstolpe i projektet som dragit ut på tiden på grund av invånaruppror. 

Jonsereds fabriker. Illustration: Tengbom
Jonsereds fabriker. Illustration: Tengbom

Vi har jobbat med utvecklingsprojektet av Jonsereds fabriker sedan 2014, efter att invånarna i samhället motsatte sig exploateringen enligt det ursprungliga planprogrammet. Genom dialogprocesser – som promenader i området och workshops – och aktivt lyssnande har vi lyckats vända en negativ inställning bland invånarna till något mycket positivt som andas framtid och nyskapande. Vi har blåst liv i området med nya bostäder och lagt fram förslag som vi hoppas ska bli underlag för en levande miljö.

Vår gestaltningsidé bygger på fyra värdebegrepp som kom fram genom dialogprocesserna: Kraft, Inte på bilens villkor, Historia och Vi-känsla.

”Det är ett stort delmål att ha kommit till samrådsskede i detta projekt som kantas av stor komplexitet på grund allt ifrån kulturhistoriska aspekter till höga miljökrav. Genom dialogprocesser och aktivt lyssnande har vi lyckats få med oss Jonsereds invånare på förslaget, vilket vi nu hoppas få fortsätta med även i kommande skede”, säger Hans Lindgren, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Plan över de fem exploateringsområdena. Illustration: Tengbom
Plan över de fem exploateringsområdena. Illustration: Tengbom

Under samrådet har allmänheten, länsstyrelsen och berörda myndigheter en månad på sig att kommentera det aktuella förslaget. Senare ger ytterligare en liknande möjlighet under granskningsskedet, varefter detaljplanen kan komma att antas.