Framtidens Campus Luleå

Med en planerad investering på runt 5.5 miljarder kronor är det Akademiska Hus största projekt någonsin. Och mitt i omvandlingen pågår universitetets verksamhet. Forskning, undervisning och laboratorier måste fortsätta fungera medan människor successivt tar de nya miljöerna i bruk.

Projektet drivs av Akademiska Hus. Vårt team från kontoren i Stockholm, Luleå och Piteå samlar husarkitekter, landskapsarkitekter och hållbarhetsspecialister som arbetar tillsammans för att skapa en sammanhållen arkitektur. Ett tydligt formspråk binder samman byggnader, utemiljöer och gångstråk. Miljön ska vara lika inspirerande som lätt att orientera sig i.

Klimatet sätter villkoren

Under stora delar av året formas vardagen i norr av snö, vind och skiftande ljusförhållanden. Det påverkar inte bara hur människor rör sig, utan också hur byggnaderna används och upplevs. Taken är anpassade för att hantera snömängderna. Entréer och gångstråk ger skydd mot väder och vind. Ljuset får stor betydelse, både ute och inne.

— I Luleå är klimatet en grundförutsättning. Det påverkar allt från hur vi utformar taken till hur entréer och stråk fungerar under större delen av året. Här blir de tekniska lösningarna en del av arkitekturen, säger Eyvind Bergström, gestaltningsansvarig arkitekt på Tengbom.

Samtidigt har ambitionen varit att göra Framtidens Campus Luleå mer öppet och levande. Nu utvecklas nya stråk, aktiviteter och en park som gör det både enklare och mer naturligt att vistas utomhus på campusområdet.

Forskning med olika behov

Luleå tekniska universitet spelar en viktig roll i den gröna omställningen i norra Sverige. Universitetet bedriver några av landets mest avancerade forskningsmiljöer inom bland annat industri, teknik och materialutveckling. De nya kvarteren behöver därför hantera många olika typer av verksamheter parallellt.

Här finns allt från vibrationskänslig forskning och tunga laboratorier till undervisningsmiljöer, kontor, verkstäder och ett kliniskt träningscentrum. I kvarter D ritade vi dessutom en arena för 600 personer som till vardags också fungerar som två separata case-salar.

I kvarter G samlas den mest vibrationskänsliga forskningen i en byggnad där själva konstruktionen är avgörande för verksamheten. Delar av huset förankras direkt mot berggrunden för att minimera vibrationer från omgivningen.

Från vibrationskänslig forskning till kliniska träningsrum

— Att rita byggnader för verksamheter med extremt höga och ibland helt motsatta krav innebär stora utmaningar. Att ha vibrationsalstrande verksamheter och vibrationskänslig utrustning i samma område är ett sådant exempel, förklarar Eyvind Bergström.

För att få verksamheterna att fungera tillsammans har teamet arbetat med att samla och sprida funktioner inom kvarteren och anpassa konstruktion och byggnadsdelar efter olika behov. I vissa delar krävs metertjocka betongkonstruktioner för att skapa stabilitet. På samma gång är ambitionerna för låg klimatpåverkan höga.

— Det finns delar av projektet där väldigt robusta konstruktioner är nödvändiga. Då har vi behövt kompensera på andra sätt, bland annat genom att arbeta mycket med trä där det är möjligt, fortsätter Eyvind.

Stad under tak

I kvarter D samlas flera av campusets funktioner runt ett stort södervänt atrium. Här finns plats för studier, samtal, föreläsningar och sociala möten mellan institutioner som tidigare varit mer åtskilda. Gradängtrappan och de öppna balkongerna blir en plats där människor kan slå sig ner mellan föreläsningar, mötas över en kaffe eller samlas kring större arrangemang. Interiört spelar trä en viktig roll och bidrar till en varm känsla i kontrast till de mer tekniskt präglade laboratoriemiljöerna.

— En god och attraktiv arbetsmiljö är viktig. Miljöerna behöver också snabbt kunna förändras när nya behov och forskningsprojekt uppstår.

Anna Morén Sahlin, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom

Ett campus som fortsätter förändras

Omvandlingen av campus sker etappvis under många år. När projektet är färdigt kommer universitetet ha fått nya miljöer för forskning, undervisning och studentliv, samtidigt som campus blivit mer sammanhållet och öppet mot omgivningen. För oss på Tengbom handlar projektet lika mycket om människorna som ska använda miljöerna varje dag som om byggnaderna i sig.

— Vi har velat göra campus mer levande och verkligen sätta studenterna i centrum. Det handlar både om vardagsliv och om att skapa bättre förutsättningar för möten mellan människor från flera olika verksamheter och forskningsämnen, avslutar Anna Morén Sahlin.