3 snabba: om kyrkogårdens roll i staden

Under senare år har debatter blossat upp om vad som egentligen är okej att göra på en kyrkogård. Är det respektlöst att åka pulka, ta en picknick eller löpträna genom området eller är begravningsplatser också en del av stadens gröna rum? Debatten rör vid något större: vilken roll ska begravningsplatser egentligen ha i staden? Är de rum för sorg och minne eller också rum för människor i vardagen?

GöteborgBegravningsplats Kyrkogård
Nya Varvets Kyrkogård i Göteborg. Foto: Tengbom

Vi ställer tre snabba frågor till Linnéa Alverbrink, landskapsarkitekt på Tengbom i Göteborg med specialistkompetens inom begravningsplatser.

Hej Linnéa! Hur är det att arbeta med begravningsplatser och hur skiljer de sig från andra grönområden i staden?

linnea alverbrink 3 snabba: om kyrkogårdens roll i staden
Linnéa Alverbrink, landskapsarkitekt

— Den urbana begravningsplatsen har vissa likheter med stadens parker samtidigt som de också fyller en annan funktion. Begravningsplatser har potential att erbjuda flera av de kvaliteter som parker gör men deras roll är inte densamma, säger Linnéa Alverbrink.

Till skillnad från den offentliga parken är begravningsplatsen en av få ställen i staden där människor kan sörja i stillhet utan att störas. Just den fridfullheten är, enligt Linnéa, en av miljöns viktigaste kvaliteter.

— Som landskapsarkitekt gäller det därför att ta vara på och förstärka den stillheten när nya begravningsplatser gestaltas eller befintliga utvecklas. Samtidigt behöver man tänka kreativt kring hur de här miljöerna kan stärka sin roll i stadens grönstruktur. Jag tycker att det måste finnas utrymme för att människor använder platsen i vardagen – även på sätt som ibland väcker debatt, som att åka pulka. Så länge det sker med hänsyn och utan att störa människor i sorg.

Liv och död på samma yta

4 3 snabba: om kyrkogårdens roll i staden
St Eriks askgravplats i Sollentuna

När begravningsplatser utformas handlar det också om hur vi som samhälle förhåller oss till döden.

Hur kan begravningsplatser bidra till stadens grönstruktur medan de på samma gång förblir rofyllda platser för sorg och eftertanke?

—Jag brukar prata om att gestalta med döden som en livskvalitet. När människor får möta döden i sin vardag kan det också göra dem mer medvetna om livets skörhet och värde – och därigenom om vad som faktiskt är viktigt i livet, förklarar Linnéa.

I ett samhälle där döden ofta hålls på avstånd från vardagen kan begravningsplatsen bli en miljö där liv och död samexisterar. Här kan besökare både minnas sina bortgångna och hitta en stund av stillhet och reflektion.

— Just därför tycker jag också att det är viktigt att begravningsplatser inte blir helt avskilda från det övriga stadslivet. De kan vara en del av stadens grönstruktur och människors vardag, men på sina egna villkor. Genom att skapa utrymme för kontemplation, rekreation och stillsam vistelse kan begravningsplatser bli en del av stadens grönstruktur, men på ett annat sätt än parker. I stället för hög aktivitet erbjuder de ett välbehövligt andrum i staden. En plats där liv kan existera på ett varsamt sätt, sida vid sida med sorg, minne och eftertanke.

En växande betydelse i framtidens städer

I takt med att städer förtätas och trycket på grönområden ökar kan begravningsplatser få en allt större betydelse.

Vilken roll kan begravningsplatser komma att spela i framtiden?

— Eftersom de ofta är fredade från exploatering kan de bli viktiga gröna oaser i staden, både för människor och för den biologiska mångfalden.

Hon menar att det just därför är viktigt att redan i dag tänka långsiktigt när nya begravningsplatser planeras eller när befintliga utvecklas.

— Som landskapsarkitekt tycker jag att vi behöver möta framtidens behov redan nu. Det är minst lika viktigt att skapa utrymme för liv som för död på begravningsplatserna. Frågan är kanske inte bara vad man får göra på en kyrkogård, utan hur det görs.

Vill du veta mer?
+46 (0) 10 30 30 600