Trädgårdsstadens plats i framtidens Göteborg
Intresset för trädgårdsstaden växer, inte minst i Göteborg där denna boendeform planeras. Men vad är en trädgårdsstad, vilka goda exempel finns, vilka är hindren och hur kan trädgårdsstaden skapa socialt hållbara stadsdelar? Det diskuterar OBOS på ett seminarium under Frihamnsdagarna. Vi fick en bakgrund till trädgårdsstaden av Kajsa Crona, arkitekt och kontorschef på Tengbom i Göteborg, som medverkar på seminariet.
Frihamnsdagarna är ett årligt, kostnadsfritt evenemang i Göteborg som arrangerats sedan 2021. Årets tema If you want change. Be the change. fokuserar på förändring och hållbarhet, och evenemanget äger rum 29–31 augusti. Syftet är att föra samman människor och organisationer i samtal om aktuella samhällsfrågor.
Hej Kajsa! Vad är egentligen en trädgårdsstad?
— En trädgårdsstad är en stadsplaneringsmodell som förenar det bästa av stadens och landsbygdens egenskaper. I slutet av 1800-talet utvecklade Ebenezer Howard den första trädgårdsstaden. Han tänkte trädgårdsstaden som ett bostadsområde med låg bebyggelsetäthet, tillgång till trädgårdar och parker, och arbetsplatser, vilket skulle ge ett självförsörjande samhälle med stark gemenskap mellan invånarna i staden. Målet var att kombinera de ekonomiska och sociala fördelarna av stadslivet med de hälsosamma och avkopplande egenskaperna från landsbygden.
Grönområden i städerna ökar trivseln, förbättrar luftkvaliteten och stärker både fysisk och mental hälsa.
Kajsa Crona
Vilka goda exempel finns?
- Letchworth Garden City i England: Världens första trädgårdsstad, grundad 1903, är ett lyckat exempel på Howards vision. Staden har en blandning av bostäder, arbetsplatser och grönområden med en tydlig samhällsanda.
- Hampstead Garden Suburb i London: Ett annat brittiskt exempel som kombinerar pittoreska bostäder med rikliga grönytor och gemensamma trädgårdar, vilket har lett till en stark gemenskap och trivsam miljö.
- Enskede i Stockholm: Ett exempel på en trädgårdsstad som lyckats integrera grönområden, småskalig bebyggelse och gemensamma ytor i stadsmiljön, och därmed höjt livskvaliteten för invånarna.
Vilka är hindren?
— Markbrist och förtätning är några av de största utmaningarna. I dagens stadsplanering är det svårt att skapa trädgårdsstäder, särskilt i tätbefolkade områden där marken är begränsad. Förtätningen gör det svårare att avsätta tillräckligt med yta för grönområden och trädgårdar. Dessutom finns det ekonomiska utmaningar. Byggandet och underhållet av en trädgårdsstad kan vara kostsamt. Det kräver investeringar i infrastruktur, grönytor och också sociala tjänster, vilket kan vara svårt att finansiera.
En ytterligare utmaning är att hitta balansen mellan bevarande och förnyelse. Olika stadsbyggnadsprinciper har dominerat vid olika tidpunkter, och när befintliga stadsdelar omvandlas för att inkludera mer grönska och trädgårdsstadens ideal, kan det vara svårt att både bevara befintliga kvaliteter och samtidigt uppnå de värden som trädgårdsstaden representerar.
Seminarium på Frihamnsdagarna
OBOS seminarium om trädgårdsstaden hålls den 30 augusti klockan 11- 11:40 på Tältscen Frigga. Hoppas vi ses!
Hur kan förtätning med trädgårdsstad skapa socialt hållbara stadsdelar?
— Grönområden i städerna ökar trivseln, förbättrar luftkvaliteten och stärker både fysisk och mental hälsa. När städer förtätas med inslag av trädgårdsstadens grönska kan invånarnas livskvalitet höjas, samtidigt som social inkludering främjas. Genom att utforma stadsdelar som uppmuntrar till interaktion och samarbete kan trädgårdsstaden stärka sociala band och skapa en känsla av samhörighet. Dessutom kan trädgårdsstäder bidra till hållbar stadsutveckling genom att integrera grön infrastruktur, minska transportbehovet genom närhet till arbetsplatser och skapa bostäder som stödjer både ekologisk och social hållbarhet.
— Kort sammanfattat kan förtätning med trädgårdsstadselement ge stadsdelar som inte bara är estetiskt tilltalande och ekologiskt hållbara, utan också socialt välfungerande och hälsosamma för invånarna.
