Tengbom: 120 år av sociala luftdrag

När konserthuset gick från skiss till beslutsklubba präglades Sverige av stark framtidstro. Stockholm växte i rasande takt och kulturen rankades högt på stadens agenda – inte minst som gemensam samlingspunkt. Och många var de som stod enade i tanken om att något nytt behövde byggas. Men inte om hur.

Modernisterna blickade framåt mot nya internationella ideal. Swedish Grace-arkitekterna sökte det moderna i det historiska och lekfulla. Former lånades från historien men användes på nya sätt.

Det röda hjärtat

Ett uttryck för det blev Stockholms Konserthus som ritades av Ivar Tengbom och invigdes 1926. Han skissade fram en visionär byggnad med stark avsändare där konsertsalen ”Det röda hjärtat” fick agera utgångspunkt för både rum och form. Här mötte antikens formspråk den moderna enkelheten. Den djärva blå fasaden och kolonnraden mot Hötorget utstrålade klassisk värdighet samtidigt som tolkningen var personlig och tydligt ”i tiden”.

Denna demokratins musikaliska högborg formades med ambitionen att samla det jäktade folket kring musiken och kulturen – och kom att bli en ikon i svensk arkitektur.

”Salen vill i sig själv inbjuda till den stämning och ro, ’au-dessus de la mêlé’, som vi jagade människor trängta efter.”

Ivar Tengbom, ur tävlingsförslaget Det röda hjärtat

Och med det säger vi: Tack, Ivar

För arvet, hantverket och ambitionen att rita för människan. Vårt behov av gemensamma rum är konstant, och därmed behovet av god arkitektur. Så vi fortsätter. Att lyssna, tolka och rita för samtid och framtid – tillsammans med våra kollegor i branschen.