Stellan Fryxell ny adjungerad professor på BTH

2017-05-18

Stellan Fryxell, arkitekt och tf hållbarhetschef på Tengbom, utsågs nyligen till adjungerad professor i fysisk planering med inriktning mot arkitektur och gestaltning vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona.

stellan fryxell Stellan Fryxell ny adjungerad professor på BTH

Grattis till din nya roll! Vad innebär den egentligen?

– Tack! Grunden i att vara professor är ju såklart att undervisa. Jag föreläser i olika ämnen, handleder, sätter betyg och liknande. Det ingår ett visst mått av forskning också. Men professorskapet är verkligen annorlunda idag jämfört med tidigare. Och jag lär mig mycket av studenterna – de tillförskansar sig och utvecklar nya kunskaper i en föränderlig och globaliserad värd, och ser frågorna vi diskuterar från ett annat perspektiv än jag kanske gör. Så utbytet är väldigt ömsesidigt. Auktoriteten som mässar framme vid sin kateder är definitivt död, skulle jag säga.

Vilken är den största behållningen ni har av varandra, tror du?

– Som praktiserande arkitekt och stadsplanerare, med erfarenhet från både den privata och från den kommunala sidan, hoppas jag kunna bidra med ett annat perspektiv än de kanske får från den gängse akademiska sidan. I gengäld får jag insikt i, och inspiration av, allt dessa drivna och smarta unga människor vill åstadkomma, inte minst när det gäller hållbart stadsbyggande.

Många unga känner oro över hur vi ska lyckas utveckla hållbara och trygga samhällen framåt. Hur ser du på detta?

– Det är sant att vi redan idag står inför riktigt komplexa och allvarliga utmaningar. Vår kompetens är helt avgörande för att möta dessa! Det finns massor vi kan bidra med – som god arkitektur och hållbart stadsbyggande. Genom en mer aktiv än reaktiv planering kan vi skapa långsiktigt än mer värdefulla och resurseffektiva miljöer, minska segregation och öka tryggheten i det urbana rummet. Vår expertis kan bidra till minskad klimatbelastning, minskat transportarbete och skynda på utvecklingen av klimatsmarta, digitala städer. Det här är möjligheter som, om inte allt för länge, kommer att kunna drivas av mina studenter och deras kollegor.

Vilka verktyg kommer behövas för att lyckas?

– Vi har redan mycket i vår verktygslåda. Men en bättre lagstiftning, till att börja med. PBL (Plan- och Bygglagen) är omodern och bidrar alltför ofta till en negativ utveckling av våra städer. Jordens befolkning har ökat med 50 % sedan den skrevs! För att vända den kurvan behöver framtidens arkitekter och stadsplanerare lagar och praxis som stöttar hållbart stadsbyggande och innovation. Sen tror jag starkt på ett ökat inflytande från unga Urbanister, som i tidiga skeden fokuserar på kvalitativ gestaltning av stadsmiljön och det offentliga rummet.

Läs mer om vårt engagemang för hållbar utveckling här >>

Med krav på hållbarhet – TengbomTalks

2017-03-07

Vi älskar hållbarhet. Men det räcker inte med att enbart vara förälskad, här krävs både handlingskraft, visioner och bra partner. Dagens TengbomTalks i Uppsala lyfter värdet av gott samarbete, patos och engagemang i både helhet och detaljer – på plats på Kravs Tengbominredda huvudkontor.

krav stol Med krav på hållbarhet - TengbomTalks

I morse gick ett välbesökt TengbomTalks av stapeln på Kravs kontor i Uppsala som i dag fungerade som startpunkt för ett samtal under rubriken Kontorets resa mot ett evigt liv. På plats bland talarna fanns förutom våra egna Eva Brännvall och Sofia Stenberg, också så klart Kravmedarbetarna Lizzie Jämting och Kajsa Örjavik, Gustav Lövqvist från möbelföretaget RP och Theresa Söderlund från fastighetsägarna Castellum.

– För oss är det självklart att jobba med hållbarhet. Vi har det i vårt dna sedan Ivar Tengboms dagar att ta samhällsansvar. Vi är en kollektiv intelligens och som sådan kan vi göra skillnad, inleder Eva Brännvall, som varit projektledare för kontorets inredning.

Match made in heaven

Krav och Tengbom är på många sätt en perfekt kombination: Vi är värderingsstyrda företag som vill förbättra världen. Vår grundsyn och kompetens tar oss långt, men vi behöver så klart samarbetspartner med samma inställning för att nå slutmålet. Här kom möbelföretaget RP in i bilden, vilket hjälpte oss att uppfylla Kravs uttalade önskemål att behålla så mycket som möjligt av det befintliga möblemanget.

– Kontorsinredning är gjord för att hålla i femton år, men kastas ofta ut efter fem. Den ses inte som en resurs när den är betald. Att nytillverka en möbel producerar 187 kilo koldioxid, medan att återanvända och göra om en befintlig endast producerar 42 kilo, alltså 25 procent av vad en ny hade kostat miljön, berättar Gustav Lövqvist.

Visioner som ger avtryck

Krav har ett stort patos, sedan starten 1985 har de förändrat hur vi konsumerar mat. Nu vill de bli ännu tydligare och mer högljudda. Självfallet ska deras värderingar återspeglas i kontoret. Och det gör de. Exempelvis är 80 procent av möblerna återanvända, och de samarbetar med Castellum för att utnyttja lokalerna på bästa sätt, exempelvis med mattor tillverkade av spöknät.

– Vi ser ökade krav från våra hyresgäster, så jobbar inte vi med de här frågorna kommer de intressenter som väljer oss i dag inte att göra det i morgon, säger Theresa Söderlund från Castellum.

– Vi har som mål att vara det mest hållbara fastighetsbolaget i världen. Vi jobbar med miljöcertifieringar och i det dagliga gnetandet arbetar vi med energieffektivitet, att minska koldioxidpåverkan och avfalls- och vattenreducering.

Bättre under press

Kravs kontor är inte helt miljöneutralt och kommer med all sannolikhet inte att få evigt liv. Men vi har kommit en god bit på väg. Vi på Tengbom tycker om utmaningar. Vi strävar hela tiden efter att göra relevant och human arkitektur.

– Vi blir bättre när vi har en kund som ställer väldigt höga krav och utmanar oss, då kan vi också utmana i vår tur. Det blir så tydligt hur givande samarbetet blir när vi, våra beställare och fastighetsägarna delar värderingar och visioner, konstaterar vår vd Johanna Frelin.

dsc05315 Med krav på hållbarhet - TengbomTalks

dsc05307 Med krav på hållbarhet - TengbomTalks

dsc05514 2 Med krav på hållbarhet - TengbomTalks

Vi skriver historia!

2017-02-13

Teknik kan revolutionera världen och förbättra förutsättningarna för mänskligheten. Det är självklart. Men det får aldrig handla om teknik för teknikens egen skull. Vi på Tengbom brinner för att använda de senaste och mest spännande innovationerna till att bygga samhället mer rättvist och hållbart. Nu 3d-printar vi till exempel i fullskala i samarbete med Smart Housing Småland och BLB Industries.

Hållbarhet, kvalitet och användarvänlighet är våra utgångspunkter i alla projekt och så också i studentbostadsprojektet 10 Smarta kvadrat.

Nu tar vi projektet vidare ett steg till. Genom att 3d-printa hela hus kan vi förbättra processen ytterligare. I en tid av urbanisering där fler och fler väljer att bosätta sig i städerna krävs flexibla och miljömässiga lösningar på den eviga frågan: var ska folk bo? Det finns så klart flera sätt att närma sig en lösning – ett är att undersöka potentialen i teknik. 3d-skrivare är inte nya men deras prestanda har förbättrats betydligt de senaste åren. Och en av de stora fördelarna ur hållbarhetssynpunkt är att inget onödigt spillmaterial alstras. Bara precis den mängd som behövs går åt när du skriver ut, dessutom är det snabbare än konventionell byggteknik och onödiga transporter undviks.

Vill du veta mer? Kolla in projektet och hör vår operativa chef Linda Camara berätta här:

Hallå Stellan Fryxell – om Rudbeckslaboratoriet

2016-10-24

I veckan stod det klart att en tillbyggnad av Rudbeckslaboratoriet i Uppsala, där Tengbom gjort projekteringen, fått certifikatet Miljöbyggnad Guld. Vad betyder det egentligen? Stellan Fryxell, hållbarhetschef på Tengbom, reder ut begreppen. Stella-Fryxell-bw

– Miljöbyggnad är ett certifieringssystem för byggnader i Sverige. Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvalitéer vad gäller energi, inomhusmiljö och material. En byggnad kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. Det är en process för att göra klokare miljöval och en kvalitetsstämpel både för de som ska vistas i byggnaden och de som äger och förvaltar den.

Vad innebär det att anlita certifierade miljösamordnare?

– Det är det enda sättet att nå en miljöcertifiering för en byggnad. När du anlitar en certifierad miljösamordnare så håller den personen i hela processen från start till mål, och ser till att alla steg uppfylls som behövs för att få en certifiering. I fastighetsbranschen i Sverige är det här idag ett välkänt sätt att jobba, och många vet att det är nödvändigt för att visa att man har med en modern produkt. Man visar att man inte fuskar och det ger en trovärdighet. Vi ser en stor ökning av antalet projekt som de senaste åren som jobbar med miljöcertifiering från start.

Borde inte alla projekt vara miljöcertifierade?

– Jo, långsiktigt borde alla vara det, eller om det annars kommer något internationellt regelverk som kräver att alla fastigheter miljöklassas enligt samma standard. Vi vet idag att det höjer värdet på en byggnad, både ur hållbarhetsaspekt och i ett ekonomiskt sammanhang.

Hur jobbar Tengbom med miljöcertifiering?

– Vi har 15 miljösamordnare som fungerar som koordinatorer, spridda över hela landet. Vi har också över 100 personer hos oss som har erfarenhet av hållbarhetsarbete på olika sätt. Det här, ihop med våra många referensprojekt gör att vi hela tiden kan jobba i enighet med de olika kraven som projekten ställer.

Vad betyder miljöcertifieringen i en större kontext?

– Certifiering av byggnader är inte bara en fråga om kvalitativ arkitektur. Det är också ett bidrag till det oerhört viktiga globala arbetet med att begränsa ökningen av medeltemperaturen på jorden. Genom att jobba så här bidrar vi till att nå FN:s utvecklingsmål från september 2015, till COP 21-överenskommelsen i Paris december 2015 och till UN Habitat lll ”The New Urban Agenda” från nu i oktober.

Hållbarhet på flera sätt i HSB Living Lab

2016-10-11

Nu startar det senaste projektet i HSB Living Lab: en undersökning av matsvinn och hur man kan påverka människors beteende kring detta. De kommande nio månaderna ska man designa, testa och mäta prototyper på de 33 boende i HSB Living Lab.

Diskussioner om hållbart byggande handlar ofta om miljövänliga material och hänsyn till resursförbrukning i själva byggnaden. Men hur människor lever sitt liv till vardags i påverkar givetvis också klimatet.

Matsvinnsprojektet är ett samarbete mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet, en byrå som jobbar med psykologi, design, beteende och miljöekonomi. Förhoppningen är att kunna påverka de boendes beteenden för att minska matsvinn.

– Genom samverkan mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet har vi nu möjlighet att testa och på djupet förstå hur hyresgästernas beteendemönster kring matsvinn ser ut idag för att skapa hållbara beteenden för framtiden. Förhoppningsvis är det när innovation och beteendevetenskap får lov att mötas som vi kan närma oss svaren på framtidens utmaningar, säger Kajsa Lindström från Beteendelabbet.

Tengbom är inte inblandade i just den här studien, men vi följer med spänning resultatet. Kanske kan resultatet av undersökningen leda till nya rön om hur arkitekturen kan stimulera ett mer hållbart beteende?

HSB Living Lab i Göteborg är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Det är ett samarbete mellan näringslivet, staden och akademin. En unik och öppen arena för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Läs mer om HSB Living Lab.

En ny bostadspolitik – men grundat på vilka värderingar?

2016-06-23

I veckan kom regeringens förslag på hur man ska öka bostadsbyggandet och lösa den bostadskris som finns i Sverige och som innebär att 700 000 nya bostäder behöver byggas innan 2025. Vi efterfrågar mer fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor, samt ifrågasätter vilka värderingar som ska ligga till grund för framtidens bostäder. Låt oss lära av historien.

Efter havererade samtal och alliansens olyckliga avhopp borde man kanske vara tacksam över att det lades fram hela 22 stycken förslag, men innehållet i dessa visar fortfarande att Sveriges folkvalda inte förmått axla ansvaret att hjälpa sina väljare till en så grundläggande livskvalitet som ett bra hem för alla, och samtidigt ta ansvar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling för kommande generationer.

Mycket kunskap finns i vår historia, där otaliga utredningar upprepade gånger konstaterat behovet av rationellare produktion med större upprepning och samtidigt skenande byggkostnader. I perioder har man fått fart på byggandet av nya bostäder, vilka dock blivit för dyra för de som verkligen behövt dem. Vi har gått från ”Eländiga bostäder skapa eländig befolkning” (1859) till ”Bostadsfrågan är tvifelsutan ett kompliceradt problem” (1912). På 1940-talet konstaterade man att marknaden inte kunde finansiera långsiktiga och goda bostäder åt alla, det vill säga de med liten plånbok. Staten tog så över finansieringsansvaret, vilket de i princip behöll till krisen på 90-talet. Om vi tar med oss erfarenheterna från historien och samtidigt förmår att blicka framåt, mot den värld vi kommer att stå i om 10, 30 eller 50 år blir det tydligt att bostadspolitiken idag kräver helt nya tag.

Vi tror inte att den framtida världen mäktar med att låta marknaden bygga med regelverk, om än tillfälligt, som sätts ur spel i syfte att främst minska byggkostnader. Det som kommer lida mest av konsekvenserna är långsiktiga kvaliteter som goda gestaltade livsmiljöer, samt funktionella, anpassningsbara och framtidsanpassade bostäder med hållbara material och med klimatneutrala lösningar. Bostäder som, och detta är det mest allvarliga, ändå kommer att vara för dyra för de som idag står inför den verkliga bostadskrisen. Nämligen de runt 15 procent som utan betydande inkomst eller kapital står utanför bostadsmarknaden; unga, nyanlända, stora barnfamiljer, ensamstående, sjuka och låginkomsttagare. Förenklade regelverk kommer inte att påverka dessa människors möjlighet att får råd med permanent tak över huvudet.

Det vi vill se nu är att politiken tar nya tag och tar ansvar för finansieringsfrågan avseende långsiktigt socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara bostäder. För alla. Samtidigt uppmanar vi till att på riktigt se över hur man ökar rörligheten på bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för att bättre nyttja det befintliga beståndet. Att ta bort det övre uppskovsbeloppet gynnar troligen mer de som sitter på stora och dyra innerstadslägenheter och storstadsnära villor, samtidigt som uppskovsräntan gör uppskovet i sig väldigt dyrbart. En mer flexibel bostadsmarknad i stort och ett frigörande av mindre eller billigare bostäder borde i stället drivas på av en sänkt reavinstbeskattning.

I våra utredningar kan vi se att upp mot 150 000 bostäder torde kunna skapas i miljonprogrammets områden genom förtätning, påbyggnad av befintliga bostadsfastigheter och ombyggnad av outnyttjade komplementytor inom dessa. De bostäderna blir både billigare och i vissa fall snabbare att bygga då de inryms i eller nära befintlig struktur. Samtligt ger man dessa områden ett välbehövligt tillskott på fler lägenhetsstorlekar, andra upplåtelseformer samt skapar arbetstillfällen och underlag för samhällsservice och handel. Något som inte bara gynnar bostadsbristen utan också bidrar till integration och ökad sysselsättning – två andra stora samhällsutmaningar idag. Vi efterfrågar särskilt förslag som på allvar möter utmaningar genom att ta vara på möjligheterna till synergier i miljonprogrammets bostadsbestånd.

”Ta klimat- och hållbarhetsfrågorna på större allvar än vad som syns i de 22 punkter man nu presenterar. Ska vi bygga 700 000 nya bostäder måste dessa vara klimatsmartare än vi någonsin byggt tidigare.”

Slutligen ber vi våra folkvalda att ta klimat- och hållbarhetsfrågorna på större allvar än vad som syns i de 22 punkter man nu presenterar. Ska vi bygga 700 000 nya bostäder måste dessa vara klimatsmartare än vi någonsin byggt tidigare. Vi måste se längre än låg energiförbrukning och miljöklassning av byggnader. Framtidens energi är grön och förnyelsebar. Framtidens fönster håller ute kyla och solvärme utan att göra avkall på dagsljus. Därmed blir det andra aspekter som påverkar vårt koldioxidavtryck, liksom möjligheten att lämna över planeten till kommande generationer. Det vi istället måste börja prata om är materialflöden, tillverkning, transporter och livslängd för de material vi bygger med. Om själva mängden inbyggt material och dess miljöpåverkan under byggnadens hela livscykel, likaväl som den livsstil våra bostäder inrymmer.

Så låt oss åtminstone lära av historien att vi behöver börja prata om värderingar. Vad är viktiga värderingar för samhället idag och för kommande generationers samhälle? Vilka värderingar och vilka behov ska ligga till grund för hur vi gestaltar, finansierar, styr och driver fram framtidens hållbara samhälle?

Cecilia Holmström
Strategisk rådgivare, Arkitekt SAR/MSA

Cecilia Holmström är strategisk rådgivare inom bostads- och hållbarhetsfrågor på Tengbom. Hon är en flitig och välanlitad föreläsare och workshopledare inom bostadsfrågor, hållbar stadsutveckling, framtidens målgrupp och livsstil, värderingar och teknikutveckling. Hon har mångårig erfarenhet av stadsutvecklings- och bostadsuppdrag samt av miljonprogrammens utmaningar och möjligheter. Cecilia har också under flera år varit engagerad i forskningsuppdrag som ex HSB Living lab samt arkitekturens påverkan på materialflöden inom E2B2.

Texten publicerades ursprungligen av Fastighetsnytt den 27 juni 2016.

Sommarfest i Hyllie

2016-06-17

Ingen anledning är för liten för en fest, men när det kommer till att inviga ett nytt kontor – då går vi Tengbomare all in. Sommarfest i Hyllie.

För att fira våra nya egenritade lokaler på ny adress i Hyllie bjöd vi i Malmö in kunder, samarbetspartners och bransch kollegor till en härlig sommarfest. Fokus låg på en bra stämning, god mat och dryck, samt bra musik. All mat levererades av lokala små innovativa verksamheter. Bland annat serverade Nordic Street Food sina berömda sparriswraps ur sin Food truck ute på gatan, och Köld bjöd på försvinnande god vegansk glass i spännande smaker som svartpeppar och kålrot. Allt vi serverade var vegetariskt och målet var att generera så lite sopor som möjligt. Vi hade även en liten giveaway på det gröna temat, levererad av en av odlarna från Stadsbruk som sysslar med halvkommersiell odling precis utanför kontorets fönster. Alla besökare fick med sig en egen planta hem och kunde välja mellan grödor som kikärtor, gula vaxbönor och italiensk sallat.

Under kvällens början kunde våra gäster delta i några seminarier. Bland annat gästade vår vd Johanna Frelin för att tala om fyra starka samhällstrender starkt influerade av digitaliseringens framfart som påverkar vårt sätt att bygga framtidens städer och hus. Christine Hammarling pratade om framtidens vårdarkitektur och uppmärksammade att vi som arkitekter måste ta en mer omfattande roll och bli projektens totalrådgivare. Själva bjöd vi på samtal om vårt eget kv Hermod och Hyllie som utvecklingsområde.

Vi hade en supertrevlig kväll som bjöd på underbart väder för att njuta av utsikten på takterrassen.

Nytt kontor i Hyllie – Tengbom Malmö byter bo

2016-01-22

Tengbom Malmö flyttar nu in i nytt kontor i Hyllie, en byggnad som Tengbom själva ritat i samarbete med fastighetsägaren Midroc. Flexibla och öppna ytor skapar goda förutsättningar för att utveckla framtidens arkitektur och samhällsbyggnad i Öresundsregionen.

Foto: Andreas Svenning Nytt kontor i Hyllie — Foto: Andreas Svenning

”Människan i centrum” är visionen för byggnaden som utgör Kvarteret Hermod. Det är gedigna och taktila materialval som har satt prägeln på atmosfären där upplevelsen ska vara i fokus. När Tengboms Malmömedarbetare flyttar in i nytt kontor i Hyllie kommer de alltså att husera i ett av de sex våningsplanen.

Byggnadens gestaltning är öppen och välkomnande. Den ger ett transparent intryck för såväl hyresgäster som besökare. Och det gäller hela vägen från entréerna i glaskuben, som utgör byggnadens hjärta, via hissarna som har utsikt över hela området och in till kontorslokalerna. Lokalerna som leder in i två gavlar vilka är kantade av varmt tegel. Att skapa en hållbar arbetsmiljö har varit en grundförutsättning genom hela projektet, med målsättningen att certifiera byggnaden enligt BREEAM Excellence.