Tengbom vinner Guldstolen interiör 2024 för vårt Stockholmskontor
2025-04-03
Vi är sjukt stolta, glada och hedrade över att ha tilldelats Guldstolen Interiör 2024 – Sveriges främsta pris för inredningsarkitektur – för vårt eget Stockholmskontor! Priset delades ut under Arkitekturgalan 3 april med en motivering som lyfter vår gestaltning, smarta lösningar och varma atmosfär.
Foto: Felix Gerlach
Vårt kontor, inrymt i en tidigare mineralvattenfabrik från 1934, är utformat för att stötta kreativitet, återhämtning och fina samarbeten. Genom att kombinera återbruk, biofilisk design och starka gestaltningsidéer har vi tillsammans format en plats där både idéer och människor får växa.
”En tillåtande inredning som tål ändringar och kan kompletteras efter hand. Ett kontor med smarta modullösningar doftande av linoljebets och fyllt med varma kulörer. Målet att stötta, ge energi och samtidigt stå för ett slags regi är med råge uppfyllt. Tengboms medarbetare har fått en ny arbetsplats att bebo och kamikaze-uppdraget att rita åt kollegor är slutfört – med den äran!”
Vi är särskilt glada över att alla våra medarbetare på kontoret varit delaktiga i arbetet med vårt kontor. Tillsammans har vi skapat en arbetsplats att känna stolthet över – och glädje i att vara i varje dag.
— Vi ville ha ett kontor där vi kan arbeta, testa och skapa i praktiken – inte en kuliss. Att vi nu vinner Guldstolen visar att vår filosofi fungerar, säger Katya Högberg, ansvarig inredningsarkitekt.
Tengbom och Open Wood vill höja kunskapen om återbruk
2023-03-13
Open Wood är en öppen labbmiljö med målet att höja kunskapen om hållbarhet i möbel- och inredningsbranschen. Nu tar de hjälp av Cecilia Dahlström, inredningsarkitekt på Tengbom, för att utbilda deltagare inom återbruk.
Open Wood är en testbädd för alla som vill utforska hur de kan bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion. Mötesplatsen som ligger i Dals Långed, fungerar som en forsknings- och utvecklingsresurs för att bidra till branschens omställning till en hållbar, grön och cirkulär produktion och konsumtion.
Verksamheten består av sex olika aktiviteter där varje aktivitet är ledd av en expert inom sitt område. Cecilia Dahlström kommer leda workshops inom återbruk med fokus på att väcka insikter och skapa förståelse för hur till exempel större företag och offentliga organisationer kan jobba med och återanvända redan inköpta möbler i stället för att köpa nya. Men också ifrågasätta huruvida de möbler som köps in till lägst pris, verkligen utgör en bra affär i längden.
– Open Wood är en enormt spännande satsning när det gäller hållbarhet och återbruk. Jag har arbetat med återbruk från min första dag i branschen. Att nu få möjligheten att hjälpa de som vill satsa och utveckla sin organisation inom hållbarhet och återbruk. Det känns roligt och samtidigt väldigt givande. Jag ser fram emot intressanta och viktiga samtal om branschens omställning, säger Cecilia Dahlström.
Bild från Tengbom i Malmö. Fotograf: Jonas Ingerstedt
85% återbrukad inredning när internethubben Goto10 Linköping öppnar
2022-10-04
Nu så, internetälskare. Nu har Internetstiftelsen öppnat sin tredje kontorshubb Goto10 i Linköping. Här möts tech, natur och innovation i återbrukad kostym och med samma starka varumärkesidentitet som övriga kontor.
Stockholm 2017. Malmö 2020. Och nu Linköping. Mer bestämt Linköping Science Park – ett växande område för akademi, techföretag och innovationshubbar. På Goto10 kan 16 000 medlemmar kostnadsfritt jobba, ha meetups, arrangera event, 3d-skriva, podda och nätverka. En självklar plats för en internet-lover.
Foton: Kristina Alexanderson
Den 6 september 2022 var det invigning med mingel och pompa för nummer tre i ordning av Internetstiftelsens internethubb Goto10.Den bombastiska före detta tennishallen rymmer 700 kvadrat fördelade på tre plan.
700 kvadrat tennishall
Vi är i en gammal tennishall. Till storlek den största av de tre Goto10-lokalerna hittills och med en unik utformning. Det tekniska uttrycket i lokalen med träbalkar, exponerade rördragningar och installationer blev starka identitetsbärare när vi utformade lokalen och tog fram inredningskonceptet.
Framför allt ville vi, tillsammans med Internetstiftelsen, bygga ett starkt koncept där innovationen, det digitala, det professionella men ändå personliga, satte Goto10 Linköping på kartan. En inspirerande och inkluderande mötesplats med smarta funktioner. Funktioner som också speglar Internetstiftelsens värderingar och passion för internet.
Inrednings(tech) möter natur i Goto10 Linköping
Foto: Linn Sylvan
Lokalens förutsättningar med flera våningsplan och befintliga rumsplaceringar krävde en tydlig tanke kring flöden och zoner. Som kontrast till det tekniska, och för att bidra till ökat välbefinnande i lokalen, blev zonerna förstärkta med inslag av naturkänsla och växtlighet. I entrén, som bjuder in till möten och aktivitet, betonas öppenheten och rymden av hängande grönskande växter. I de ”Digitala gläntorna” är du omsluten av pixlig mossa som dämpar ljud och uppmuntrar till fokuserat samarbete. Neon och färgskiftningar i olika former i arbetsloungen spinner i sin tur på lekfullhet, samarbete och aktivitet. Samtidigt råder lugn och fokus ”Under molnet”. Gradängen är tänkt att funka för både häng och större event. Den starka och tydliga färgpaletten som finns på alla Goto10-kontor förstärker både identitet och det tekniska i lokalen.
”Tänk hållbart i alla led!”
Medskicket från Internetstiftelsen var tydligt och innebar att vi till stor del kom att arbeta med återbrukad inredning. Dels i nära samarbete med återbruksleverantören Rekomo som utifrån tydliga produktbeskrivningar gjorde ett detektivarbete för att hitta inredning som matchade inredningskonceptet. Men också genom att återanvända inredning från Internetstiftelsens andra kontor.
85%
återbrukad lös inredning blev resultatet
– På Tengbom jobbar vi väldigt aktivt med klimatsmart anpassning av lokaler och det är alltid lika spännande. Med Goto10 gav hållbarhetsfokuset i projektet oss stor tolkningsfrihet – en utmaning och samtidigt en möjlighet till utveckling och att testa nytt, berättar inredningsarkitekt Johanna Garheden.
Att jobba med en återbruksleverantör är ett annat sätt att jobba med gestaltning. Ramarna för gestaltningen måste vara tydliga då det inte går att styra vilka produkter man till slut landar i. Vi tog fram beskrivningar för de produkter vi sökte utifrån bland annat funktion, önskat uttryck, material och mått som stämdes av med återbruksleverantören. Resultatet blev en riktigt bra helhet som inte gör avkall på vare sig identitet eller uttryck. Utifrån förutsättningar behöll vi så mycket som möjligt i lokalen, anpassade och återbrukade.
Ingen kan missta sig. Den starka och tydliga färgpaletten som kommer igen på alla Goto10-kontor talar sitt tydlig varumärkesspråk.Vem är du i den digitala gläntan? Oavsett, här är du ett med det gröna som ger uppmuntran till fokuserat samarbete.
Lyckat samarbete med agila former
Många projekt, men kanske specifikt återbruksprojekt, kräver bra och iterativa samarbeten. Med Goto10 i Linköping arbetade vi, Internetstiftelsen och Ciceron i nära dialog vilket också hjälpte oss att ta snabba gemensamma beslut längs vägen.
– Snabba beslut måste tas när man jobbar med återbrukad inredning. De där stolarna finns förmodligen inte kvar om tre veckor. Men det är det som är roligt!
Linn Sylvan, uppdragsansvarig arkitekt
Fakta
Teamet från Tengbom tog fram kalkylunderlag, planlösning inredningskoncept och förslag, projektering av inredning, bygghandlingar och bestod av Linn Sylvan, Johanna Garheden, Mårten Tovle, Nils-Olof Ljunggren och Linus Fridén.
Samarbetspartners och leverantörer: Internetstiftelsen (beställare), Ciceron projekt (projektledare), Idé design (snickeri), Go gently (scenograf installationer och robot), Rekomo (leverantör begagnade möbler), Senab (leverantör kompletterande nyinköp), Castellum (fastighetsägare), Kron & Karlsson (byggentreprenad)
Rekord i återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall i Mölnlycke
2022-04-27
Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshallen i Stockholm renoverades, blev padelhall i Mölnlycke utanför Göteborg. Huset har ritats av Tengbom som även anpassat byggnaden till dess nya plats och funktion sedan Wallenstam köpt den tillfälliga hallen.
Foto: Mark Humphreys
– Det här är ett stort återbruksprojekt, kanske ett av de största i Sverige, säger Mark Humphreys, regionchef för Stockholm på Tengbom, som ansvarat för projektet. Något vi tar med oss framåt är att god arkitektur är en viktig förutsättning för långsiktig hållbarhet. Huset har varit populärt, en succé från början, och Wallenstam har varit måna om att bevara och förstärka de fina kvalitéerna i anpassningen av byggnaden till det nya ändamålet och platsen.
Prisad hall med högt i tak
Byggnaden har tidigare vunnit Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris samt Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris. Den nya funktionen har inneburit vissa anpassningar av byggnaden, bland annat har de invändiga pelarna och fasaden blivit förlängda så att taket numera är två meter högre. Förändringarna är synliga interiört och berättar om byggnadens historik.
Hallen, som numera heter Östermalmshallen Padel, ligger i Wallenstams nya stadsutvecklingsprojekt Mölnlycke Fabriker i Mölnlycke utanför Göteborg, i anslutning till nära 700 nya bostäder. Den innehåller sex dubbelbanor för padel och även en restaurang.
Numer en padelhall med sex banor och en restaurang. Foto: Mark Humphreys
– Projektet visar också hur fördelaktigt prefabricerad träkonstruktion kan vara som byggnadsmaterial, säger Mark Humphreys. Det gjorde det lätt att anpassa byggnaden till den nya funktionen, trots att vi inte planerade för den här typen av återbruk från början. Det har även varit lätt att montera ned och flytta byggnaden. Det är en viktig lärdom för oss. Särskilt med tanke på hur återbruk och återvinning är en allt större del av arkitektens vardag.
Trä – en förutsättning
Trä som byggmaterial var också en viktig förutsättning när hallen agerade tillfällig saluhall på Östermalmstorg i Stockholm när den permanenta Östermalmshallen stod under renovering i fyra år. Eftersom trä är ett lätt material kunde den tillfälliga saluhallen enkelt placeras på torget utan förstärkningar.
När Tengboms inredningsarkitekter hjälpte Naturvårdsverket med hyresgästanpassning i nya Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad stod återbruk och återvinning i fokus. Bra för miljön, givetvis, men också något som skapar intern stolthet och som stärker varumärket.
Det finns ett starkt symbolvärde i att återbruka inredning, utöver att det självklart är att föredra ur ett miljöperspektiv. Tengboms uppdragsgivare, Naturvårdsverket, ville i det här fallet att deras medarbetare skulle känna igen möblerna från deras föregående lokal och uppleva stolthet över att de återbrukats och följt med i flytten.
Till exempel har en stolsmodell tagits med under två flyttar. Den här gången har stolen lackats om och fått både ny klädsel och stoppning. En bra anledning till att investera i bra kvalitet som håller över tid.
En vanlig missuppfattning är att återbruk eller återvinning inte skulle löna sig, framförallt ställt i ekonomisk relation till det merarbete som det innebär. Men en studie visar att det inte alls är fallet, utan besparingarna i form av minskade inköpskostnader väger upp de något ökade arbetskostnaderna.
15
ton kan avfallsmängderna minskas i snitt per kontor genom att återbruka möbler och inredning.
I Lilla matsalen är all inredning antingen återbrukad eller upcyclad. Den pendlade belysningen och bokhyllorna är återbrukade från den förra lokalen och gamla bordsstativ har fått nya skivor i kombination med omlackade stolar.
– Många tycker att det här rummet är det finaste på hela kontoret, säger Anna Kåresjö, handläggande inredningsarkitekt.
Växthuset är medtaget från förra lokalen, och bordet som står i det har snickaren byggt av spillbitar som blev över.
Över 90 procent av de nya möbler som vi köpt in uppfyller kriterierna för Svanenmärkning eller liknande. En stor del av de befintliga möblerna har också återanvänts i den gamla lokalen av den nya hyresgästen.
På Tengbom går vi gärna i bräschen för att testa och utveckla nya cirkulära bygglösningar, men vi kan inte knäcka koden själva. Ivana Kildsgaard lyfter framförallt fyra aspekter av cirkulära byggmetoder som vi tillsammans behöver få koll på och äga.
Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef. Foto: Mikael Lundström
Vi ser cirkulära lösningar som en viktig del av Tengboms arbete med globala målen och Agenda 2030 i ryggen. Vår resa mot en cirkulär byggbransch är i full gång, bland annat genom att involvera alla våra ledare i arbetet kring hur vi kan utveckla affärsmodellen till att bli cirkulär. Samtidigt är vi medvetna om att nya affärsmodeller knappt kommer att lösa resurs- och klimatproblematiken. För det behövs det grundliga förändringar i hela värdekedjan.
I projekt där vi har jobbat med återbruk har vi insett att även om vi bidrar till cirkuläritet genom att minska behov för nya produkter, går vi i de flesta fall inte hela vägen med att designa och bygga för framtidens återbruk. För att byggbranschen ska vara cirkulär på riktigt behövs nya:
Design- och byggprocesser
Design- och byggmetoder
Produkter och system
Tjänster
Detta ställer krav på både nya affärsmodeller och ökat samarbete inom branschen! Är ni en aktör som är redo att göra resan tillsammans med oss? Häng på!
Blir det inte dyrt?
Inte nödvändigtvis. Att bygga med återbrukade inredningsprodukter kan resultera i besparingar upp till 45% för byggprodukter och 55% för kontorsprodukter jämfört med nya likvärdiga produkter[1]. Vad det faktiskt kostar att bygga för framtidens återbruk har undersökts av en belgisk forskargrupp som tittade på ekonomiska konsekvenserna av att bygga reversibla (omvandlingsbara) tak, innerväggar, golv och en överdimensionerad grund (som möjliggör påbyggnad i framtiden). Med 5% mer investeringskostnad får man direkt 9% högre NPV (Net Present Value) som resulterar direkt i högre marknadsvärde[2]. Genom att bygga för framtidens omvandling bygger man in värde i byggnaden som inte bara är kopplad till platsen och konjunktursvängningar utan även till värdet av själva materialet och inbyggda byggprodukter. Tänk en materialbank, som en investering för framtiden.
Nya Design- och byggprocesser
Med så kallad reversibel byggnadsdesign[3] där funktionella, tekniska och fysiska aspekter samspelar tar man hand om hela byggandens livscykel, det vill säga alla livscykelfaser. Vi måste jobba med byggnadens transformationspotential, där man under designskedet utreder potentialen för framtidens funktionella, tekniska och fysiska omvandling. Detta innebär mycket närmare samarbete mellan alla konsulter, produktutvecklare och byggare under hela design- och byggprocessen och kräver kontinuerligt engagemang av alla aktörer likväl extra tid.
Nya Design- och byggmetoder
BIM och digitalisering spelar en avgörande roll, där kontinuerligt kvalitativt informationsflöde mellan olika aktörer och projektskeden är a och o. En digital tvilling av byggnaden och alla dess delar är grundläggande om vi ska kunna anpassa, omvandla och återbruka i framtiden. Nya byggmetoder för demontering och återbruk kräver också nya kompetenser på byggarbetsplatsen.
Nya Produkter och system
Vi behöver jobba med produktutveckling som utgår ifrån materialens innehåll, egenskaper och livslängd samt möjlighet att sättas ihop med andra, tas isär, repareras, återanvändas och återvinnas. Noggrann design där vi gör rätt val av konstruktionslösningar som möjliggör lätt anpassning och omvandling av byggnader beroende på förändrade behov är viktigt. Det behövs även anvisningar för reparation och byte av trasiga produkter samt demontering och framtidens återbruk.
Nya Tjänster
Sist men inte minst krävs nya tjänster som kan fylla behovet för t.ex. extra kompetenser och logistiktjänster. Allt från digitala förvaltare till specialutbildad arbetskraft för demontering, reparation och återbruk. Möjligheter finns för både befintliga aktörer att anpassa sina affärsmodeller och tjänster, och för helt nya aktörer att ta plats på marknaden. Vi behöver också nya tjänster som möjliggör återbruk och delning med syftet att förlänga produkternas livslängd.
Tengbom vill gå i bräschen med cirkulära bygglösningar genom att utveckla och testa både nya affärsmodeller och tillsammans med andra, utveckla vår bransch att vara cirkulär på riktigt. Vi är taggade, men kan inte knäcka koden själva. Vi vill tillsammans med andra säkra vår överlevnad, både som företag och som samhälle för en klimat- och resurssmart värld.
Ivana Kildsgaard
Hållbarhetschef
[1] Andersson, et al 2018 Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor. IVL Svenska Miljöinstitutet. ISBN 978-91-88787-74-3 [2] K Wang et al 2019 Why invest in a reversible building design? IOP Conf. Ser.: Earth Environ. Sci. 225 012005 [3] Durmisevic. E. 2018 Reversible Building design guidelines. Report for WP3 Reversible Building Design. BAMB project.
Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.
2017-12-12
Placerat till synes öde, på en återvinningscentral söder om Göteborg har Tengbom i samarbete med Mölndals Stad tagit fram ett koncept för en återbruksgalleria där cirkulär ekonomi ringar in hela verksamheten – Kikås Upcycling-galleria.
Upcycling-gallerian i Kikås har som mål att synliggöra konsumtionsmönster och uppmuntra ett mer cirkulärt tänkande.
Mölndals stad har en ambition att minska avfallet i kommunen. En avgörande fråga var därför tidigt i processen hur man får med sig invånare såväl som beslutsfattare på en gemensam resa med målet att åstadkomma beteendeförändring. Kunskap om produktion, avfall och återvinning är förstås viktigt, men upplevelser lämnar starkare spår. Detta projekt syftar därför till att synliggöra återbruksprocessen genom ett engagerande och interaktivt besök.
Den tilltänkta placeringen på Kikås återvinningscentral är en plats ursprungligen designad för fordon. Utmaningen blev att omvandla denna ogästvänliga plats till ett attraktivt besöksmål. Hur? Med arkitektur, naturligtvis. Anna-Maria Blixt, ansvarig arkitekt, berättar:
– Jag kom in projektet när idén redan låg på bordet, vilket innebar att jag kunde bidra med ett utifrånperspektiv som blev avgörande för det starka koncept vi har idag. Vårt gemensamma mål tillsammans med Mölndals stad är givetvis att verksamheten ska fungera på lång sikt, därför var det viktigt att backa några steg för att etablera en stabil grund som vi alla kunde utgå ifrån.
En plats med unika möjligheter
Inspirationen till projektet hämtades från den befintliga återbruksgallerian ReTuna, men platsen och behovet av en nybyggnation möjliggjorde något än mer unikt i detta fall. Med fokus på långsiktig hållbarhet och engagemang från besökare och företagare föreslog Anna-Maria en ny placering av byggnaden. Med en egen infart, och genom att använda byggnaden som en skärm mot återvinningsdelen av området, skapades helt nya förutsättningar för att attrahera besökare. Genom att dessutom låta gestaltningen tydligt tala om återbruk och miljöengagemang lades en ännu stabilare grund för konceptet.
– Genom att ta en drivande roll och påverka allt ifrån placering till funktion och flöde för hela verksamheten har vi skapat en attraktiv plats som utmanar uppfattningen om en återvinningscentral, säger Anna-Maria Blixt.
Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av material till produktion och försäljning.
En pedagogisk upplevelse bidrar till kunskap och förståelse
Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av artiklar och råmaterial till produktion och försäljning. Utöver Social- och Arbetsmarknadsförvaltningens lokaler inrymmer byggnaden även ett kafé samt verkstäder för upcycling och försäljningsplattform för företagare. Denna unika situation möjliggör en produktionskedja med minimal miljöpåverkan.
Ambitiös hållbarhetsfilosofi
Tengbom kompromissar inte med hållbarhet på någon nivå. Det är vårt DNA.
I praktiken skulle det kunna innebära att besökare och konsumenter både kan se och känna på det råmaterial som förädlats till nya produkter – från förkastade artiklar till modern design. Förhoppningen är att denna transparenta presentation kan ge konsumenten en ökad förståelse för hela tillverkningsprocessen och därmed – i den bästa av världar – påverka framtida konsumtionsmönster.
– Enligt Naturvårdsverket står byggsektorn för en tredjedel av allt avfall som produceras i Sverige. Förhoppningsvis kan denna byggnad i sig inspirera andra arkitekter till återbruk och vara ett första steg mot att tänka cirkulärt även i vår bransch, säger Anna-Maria.
