Summartårg Visby
Porslin på vift
Två torg, en sommar och friheten att inte veta exakt hur det ska bli. Med tillfällig arkitektur, återbruk och grönska testade vi ihop med Region Gotland nya sätt att använda stadens gemensamma rum. Och Visbyborna var snabba att svara med konserter, VM-kvällar och frukost med eget porslin.
Sommaren 2026 blev Stora torget och Södertorg i Visby testytor för pilotprojektet SUMMARTÅRG. Region Gotland ville undersöka vad tillfälliga förändringar kan lära oss om hur människor använder stadens offentliga rum. Kunskap att ta med när staden fortsätter att utvecklas.
I nära samarbete med Studio Doms och Region Gotland tog vi fram gestaltningskoncept och projektering för torgen. Vårt arbete föregicks av en dialogprocess med flera olika lokala aktörer som regionen förde under hösten 2025.
— Det fina med ett sådant här projekt är att vi faktiskt kan testa idéer i skala 1:1. Vi behöver inte i förväg bestämma exakt hur en plats ska fungera i många år framåt, utan kan se vad som händer när människor får börja använda den på ett nytt sätt, förklarar Anna Valman, landskapsarkitekt och uppdragsansvarig på Tengbom.
Lika barn leka inte bäst
Med Sankta Katarina ruin som fond behövde Stora torget knappast mer historia. Däremot fler anledningar att slå sig ner. Rosor, återbrukade urnor, picknickbord, flaggspel och ljusslingor gav nya möjligheter att dröja sig kvar.
Spåren av det gamla letade sig även in i det vi lade till. Rosettmotivet är inspirerat av rosettfönstren i Visbys kyrkoruiner och formen återkommer både i projektets visuella identitet och i scenen som kom på plats under sensommaren.
Några kvarter bort: Södertorg. Här var utmaningen en annan, och vi tog fram en mer vardaglig och lekfull miljö med sand, solstolar, ekstockar, picknickbord och rikligt med växtlighet. Ätbara växter, kryddor och trädgårdsväxter förvandlade torget till en urban trädgård mitt i staden.
— Stora torget har sin historia och sin representativa roll, medan Södertorg har en helt annan vardaglighet. Det gemensamma är att båda platserna ska göra det lätt att stanna, umgås och använda staden på nya sätt.
Ludmila Sandqvist, landskapsarkitekt
Du kan inte rita fram en frukost
Projektet blev en undersökning om vad som faktiskt händer när en bilparkeringsyta får andra funktioner. Och svaren dök upp fort.
Under fotbolls-VM samlades stora grupper på torgen om kvällarna. Scenen på Stora torget användes för mindre konserter och spontana framträdanden, och grönskan på Södertorg blev mycket poppis. Men ett av de tydligaste tecknen på att något hade förändrats var att människor från husen runt torget började komma ner med eget porslin för att inta sin frukost utomhus.
— Just sådana beteenden är väldigt intressanta för oss. Det går att rita en plats och föreställa sig hur den ska användas. Det är först när människor tar den i anspråk som man verkligen lär sig något. Att någon väljer att ta sin frukost ner på torget säger mycket om hur platsens roll förändrades, berättar Anna.
Återbruk som utgångspunkt
En stor del av vår gestaltning byggde på återbruk. Därför inleddes arbetet med en inventering av Region Gotlands materiallager för att se vad som kunde få nya uppgifter på torgen.
På Södertorg återanvändes bland annat fyra skulpturer, och lokala material som kalksten och björk- och ekstockar kompletterade gestaltningen.
Den begränsade budgeten blev en drivkraft för att arbeta flexibelt med återbruk och lokala resurser
Studio Doms har sin bas i Visby och ansvarade för projektledning och genomförandefrågor. Deras lokala koll på aktörer och producenter gjorde att idéerna kunde förverkligas inom projektets korta tidsramar. Framtida användare av platsen kom med nya perspektiv och idéer. Dessutom involverades elever från anpassad skola och deltagare i dagliga verksamheter i produktionen.
Testbädd, sen då?
Installationerna står kvar under början av hösten och demonteras i oktober. Då dokumenteras material och objekt och förs tillbaka till Region Gotlands lager för att kunna användas igen. Växterna planteras om i andra projekt i Visby och om allt går som det är tänkt återanvänds scenen på Stora torget nästa sommar.
Exakt hur SUMMARTÅRG utvecklas under 2027 är inte bestämt än. Men Region Gotland vill fortsätta testa och bygga vidare på erfarenheterna från den första sommaren.
— Tillfälliga projekt kan vara ett väldigt konkret verktyg i stadsutvecklingen. Man kan prova, observera och justera innan man fattar beslut som ska hålla under lång tid. För oss är det kanske det mest intressanta med SUMMARTÅRG att det är en del av stadens långsiktiga utveckling, avslutar Anna Valman.
