Återbruk börjar i projekteringen: Kv Yrket 4

I ett traditionellt projekt projekteras nya material med kända egenskaper. I Kv Yrket 4 ser förutsättningarna annorlunda ut. Här utgår arbetet i stället från befintliga byggnadsdelar som ska demonteras, testas och anpassas till en ny byggnad.

— Om vi inte löser det tekniskt och logistiskt i ritningar och samordning blir det inget återbruk.

Karin Hagelberg

Hon menar att projektering och gestaltning går hand i hand. Det är genom projekteringen som den tidiga idén säkerställs hela vägen till färdig byggnad. När man arbetar med återbruk vet man dessutom inte alltid exakt vilka produkter som kommer att finnas tillgängliga vid inköp. Det kräver tydliga ramar i den projekterade lösningen – och flexibilitet.

I praktiken innebär det nästan två projekteringsomgångar. Först tas ett gestaltat ramverk fram. Därefter justeras lösningen när det står klart vilka byggnadsdelar som faktiskt kan återbrukas.

6 000 kvadratmeter återbrukade håldäck

Att återbruka håldäck i den här omfattningen påverkar hela processen. I Yrket 4 togs beslutet tidigt, vilket gav bättre förutsättningar.

— Vi hade tur eftersom håldäcken kommer från det gamla Yrket 4. Det gjorde att vi tidigt kunde arbeta in styrande förutsättningar, som kortare spännvidder, berättar Karin.

Samtidigt krävdes noggrann inventering och dokumentation av varje elements prestanda. Konstruktören behövde arbeta mer än vanligt i tidigt skede, och samordningen mellan arkitekt, konstruktör och entreprenör var tät.

Kvalitet, ansvar och mod

En av de största utmaningarna vid återbruk av tunga stomdelar är att säkerställa kvalitet och bärförmåga. Varje element måste bedömas och ibland anpassas. I Yrket 4 underlättades arbetet av att tillverkningsritningar fanns kvar. De gav full insyn i dimensionering och armering. Samtidigt uppstår nya frågor ändå – som hur armeringen ska rostskyddas när håldäck kapas.

— Det ställer höga krav på teknisk kompetens och på att vi vågar ta ansvar för lösningar som ännu inte är standardiserade, fortsätter Karin.

Återbruk påverkar också samspelet mellan olika yrkesroller. I Yrket 4 kombineras nya och återbrukade håldäck, vilket innebär olika förutsättningar för exempelvis håltagningar. Det påverkar installationer – och i nästa steg planlösningar och undertakshöjder.

— Projekteringen kräver därför tätare dialog och större förståelse för varandras utmaningar, säger Karin.

När återbruk ska bli norm

För att återbruk av tunga stomdelar ska bli standard behövs, enligt Karin, tydligare regelverk, standardiserade processer för inventering och kvalitetssäkring – och fler genomförda referensprojekt. Tajming är också avgörande. Matchningen mellan en byggnad som ska demonteras och ett nytt projekt behöver ske tidigt. Frågan om lagring påverkar både kostnad och genomförbarhet.

— Yrket 4 visar att återbruk av tunga konstruktionsdelar faktiskt är genomförbart i ett stort och komplext projekt. Det är inspirerande och ett konkret steg mot en mer cirkulär byggprocess.

Utöver håldäcken har projektet en betongstomme med minimal mängd stål och klimatanpassad betong. I stomkompletteringen används pappreglar, byggskivor med lågt CO₂-avtryck, återbrukade pentryn och glaspartier. Kalkstensgolvet från gamla Kv Yrket 4 blir ballast i det nya terrazzogolvet.

Yrket 4 visar att storskaligt återbruk inte längre bara är en vision. Det är resultatet av metodisk projektering, samverkan och tekniskt ansvar.

— För att cirkulärt byggande ska bli norm behöver den delen av arkitekturen få ta betydligt större plats, avslutar Karin.

Fakta: Yrket 4, Solna

• Plats: Solna Business Park
• Beställare/utvecklare: NCC
• Hyresgäst: Svenska kraftnät
• Omfattning: ca 52 000 kvm BTA
• Certifiering: BREEAM Excellent (mål) och Noll CO₂
• Återbruk från Kv Yrket 4: ca 6 000 kvm håldäck i nybyggnaden, 600 fönster och 1 300 kvm tegel till annat projekt, 400 kvm stengolv till terrazzo
• Tengboms roll: Projektering arkitektur, landskap, storkök och tillgänglighet
• Del av: Forskningsprojektet Återhus (i samarbete med bland annat RISE) finansierat av Vinnova