Trädgårdsgatan Skellefteå

Projektet är en del av Society Expo 2026 och bygger på en längre process med workshops, stadsvandringar och pilotprojekt där invånare, fastighetsägare, tjänstepersoner och föreningsliv tillsammans utforskat stadens sociala behov. Målet har varit att ta fram arbetssätt och verktyg som kan integreras i kommunens långsiktiga stadsutveckling.

På Trädgårdsgatan omsätter vi arbetet i en tillfällig och levande stadsmiljö med växthus, scen, pergolor, lekmiljöer, sittplatser och gröna mötesrum. Här får social hållbarhet fysisk form genom platser som uppmuntrar människor till att stanna kvar, mötas och använda staden på nya sätt.

— Projektet har gett oss nya erfarenheter kring hur sociala värden kan integreras tidigt i stadsplaneringen. Genom pilotprojekten har vi kunnat testa idéer i verkliga miljöer och få bättre förståelse för hur offentliga platser används och upplevs, säger Harriet Wistemar, kommunarkitekt på Skellefteå kommun.

Social hållbarhet i praktiken

Skellefteå är en snabbt växande stad där nya bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer förändrar stadsbilden i hög takt. Samtidigt växer frågor kring trygghet, delaktighet och tillgång till gemensamma mötesplatser.

Vi på Tengbom ledde arbetet med att utveckla en metodik för socialt hållbara livsmiljöer där sociala värden analyseras och kopplas till konkreta rumsliga kvaliteter. Fokus var bland annat hälsa, jämlikhet, trygghet, inkludering och gemenskap.

— Social hållbarhet måste bli något skarpt som går att arbeta med i vardagen och i den faktiska planeringen av staden. Det handlar om att förstå hur människor använder och upplever sina miljöer – och sedan ta fram konkreta lösningar för att möta behoven, förklarar Ulrika Signal, uppdragsansvarig planeringsarkitekt på Tengbom.

Arbetet utgår från Socialt hållbar livsmiljö – Tengboms metodik för värdedriven stadsutveckling. Här vävs analys, dialog och fysisk gestaltning samman. I workshops och platsanalyser har projektgruppen identifierat vilka sociala värden som redan finns på olika platser och vilka som behöver stärkas.

— Vi behöver bygga städer där människor inte bara bor och arbetar, utan också känner tillhörighet och delaktighet. Det är där social hållbarhet börjar.

Ulrika Signal

En gata för många

Prototypen på Trädgårdsgatan är uppbyggd kring olika “trädgårdar” med skilda funktioner och målgrupper. Här finns en kulturträdgård med scen och plats för evenemang, en aktivitetsträdgård med lekfulla installationer och växthus samt lugnare miljöer med långbord, pergolor och sittplatser i solläge.

Många av funktionerna är kostnadsfria och utformade för att kunna användas av människor med olika bakgrund och i olika åldrar. Ambitionen är en gata som känns öppen och välkomnande för många, snarare än programmerad för en specifik målgrupp.

— Det intressanta med tillfälliga prototyper är att de gör det möjligt att testa idéer i verkligheten. Vi kan se hur människor använder platserna, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas vidare, fortsätter Ulrika Signal.

Installationerna blir som en gemensam samtalsyta kring hur stadens offentliga miljöer kan förbättras på längre sikt.

Verktyg för framtidens stadsutveckling

För Skellefteå kommun handlar projektet inte bara om Trädgårdsgatan i sig, utan om att implementera strategiska metoder för social hållbarhet i framtida stadsbyggnadsprocesser. Erfarenheterna kan användas i allt från detaljplanering till utveckling av bostadskvarter, skolor och offentliga rum.

— Erfarenheterna från pilotprojekten blir ett viktigt underlag i vårt fortsatta arbete med stadsutveckling i Skellefteå. Lärdomarna kommer att tas vidare i framtida arbete med offentliga miljöer och mötesplatser, säger Harriet Wistemar.

Under Society Expo 2026 agerar Trädgårdsgatan både utställning och testbädd för Skellefteås stadsmiljöer. Här samlas forskning, stadsutveckling och vardagsliv i full skala.