3 snabba med Morgan Lindström om AI inom arkitekturen

AI är på allas läppar just nu men hur påverkar det egentligen arkitekturbranschen? Vi snackar med Morgan Lindström, IT- och digitalchef på Tengbom och ledamot i Innovationsföretagens techråd, för att få en inblick i AI idag och vilka möjligheter det öppnar upp för oss arkitekter.

Hur använder ni AI på Tengbom idag?

— AI är redan en del av vår vardag – även om det kanske inte alltid syns utåt. Vi använder AI för att effektivisera processer, exempelvis när vi analyserar stora mängder data, skapar tidiga designkoncept eller optimerar hållbarhetsparametrar i våra projekt. Ett konkret exempel är hur vi arbetar med AI för att visualisera och simulera olika lösningar i ett tidigt skede. Det gör att vi kan ta smartare beslut och lägga mer tid på det kreativa arbetet. AI-verktyg stärker också vårt samarbete och effektivitet genom att möjliggöra automatiserad dokumentation och informationsdelning.

Vi ser AI som ett verktyg som hjälper oss att förstärka det vi redan är bra på, snarare än något som ska ersätta oss som arkitekter. Tekniken är kraftfull, men det krävs en mänsklig hand för att sätta den i rätt kontext.

Vilka utmaningar ser du med AI inom arkitekturen?

— En av de största utmaningarna är faktiskt inte tekniken i sig, utan hur vi som bransch väljer att använda den. AI kan producera otroliga resultat snabbt, men risken finns att vi förlitar oss för mycket på algoritmer och glömmer bort de mjuka värdena – det mänskliga och kulturella i arkitektur.
Sen finns det också frågor kring integritet och upphovsrätt. Om vi exempelvis använder AI som tränats på existerande design, hur säkerställer vi att vi inte omedvetet kopierar någon annans arbete? Det är sådana frågor vi diskuterar inom Innovationsföretagens techråd, där vi försöker sätta upp riktlinjer för en ansvarsfull användning av AI i branschen.

I ett bredare sammanhang ser jag en risk att kunskapsklyftorna växer snabbt mellan de som kan och använder AI, och de som ännu inte har kommit igång. Det finns tydliga lärdomar att dra från digitaliseringen på 1980- och 1990-talen, då förmågan att använda en dator blev grundläggande för både sysselsättning och för att klara sig i samhället. Under den perioden gjordes stora satsningar på att sprida kunskapen brett, och vi behöver liknande insatser idag för AI.

Vad ser du för framtidspotential för AI i arkitektur?

— Framtidspotentialen är oändlig! Tänk dig en värld där vi kan använda AI för att designa byggnader som är ännu bättre anpassade efter platsens unika förutsättningar – som lokalt klimat, ekosystem och samhällsbehov. Eller att vi kan simulera och justera design i realtid för att minska byggnaders klimatavtryck.

AI kan också bli ett verktyg för att öka samarbetet mellan olika discipliner. Redan idag ser vi hur tekniken underlättar kommunikationen mellan arkitekter, ingenjörer och andra experter i komplexa projekt. Det handlar om att bryta ner barriärer och skapa en ännu mer holistisk designprocess.
I en mer avlägsen framtid skulle en verkligt generell AI kunna agera som en ny sorts ’hyperkreativ’ partner i designprocessen – inte bara generera förslag utan också förstå mänskliga preferenser, känslor och kulturella mönster i grunden.

Vi är bara i början av vad som är möjligt, och för oss på Tengbom handlar det om att utforska tekniken med nyfikenhet – men också med eftertanke.

Lästips!
Vill du läsa mer om AI och dess roll i tjänstesektorn? Innovationsföretagen har precis släppt en spännande rapport om generativ AI som du hittar här: Rapport: Generativ AI i tjänstesektorn.