3 snabba med Aron Aspenström om höga hus

Förutom att jobba som arkitekt hos oss på Tengbom undervisar Aron vid Blekinge Tekniska Högskola. Sedan 2006 har han också varit en frekvent skribent i SvD om arkitektur och stadsplanering där han avhandlat allt från gentrifiering och modernismens stadsideal till kartografi och mellanrummens betydelse. Vi passade på att ställa tre snabba frågor till Aron.

Hallå Aron! Vilken roll spelar höga hus i dagens stadsbyggande?

— Höga hus har alltid varit en symbol för framåtanda och ekonomisk tillväxt. Dessutom kan de också bidra till en mer hållbar stad om de integreras på ett bra sätt i stadsstrukturen. Utmaningen är att höga hus ofta byggs som solitärer, utan tillräcklig hänsyn till gaturummet eller livet som sker mellan husen.

Vilket orealiserat höghusprojekt tycker du är mest intressant – och varför?

— Thor Thörnblads 40-våningstorn på Blasieholmen från 1927 är fascinerande. Det hade blivit Europas högsta skyskrapa och innehållit bostäder, affärer och arbetsplatser – en tidig tanke om den så kallade blandstad många pratar om idag. Samtidigt stoppades det av samma argument som används än i dag: ljusförlust och påverkan på stadsbilden.

Vad är viktigast att tänka på när vi bygger på höjden idag?

— Att höga hus måste bidra till staden, inte bara sticka upp i den. Det handlar om skala, material, och vad som händer vid marknivån. Norra Tornen är ett exempel på hur skyskrapor kan bli ikoniska, men samtidigt sakna koppling till sin plats. Det är en balansgång mellan vision och verklighet.

Tack Aron! Att bygga högt är en möjlighet – men det kräver också ett helhetsperspektiv där vi tar ansvar för både nutid och framtid.

Lästips: Boken Stockholmsdrömmar – staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.