AI förändrar inte bara arkitekturen utan hela affären

— Vi ser en utveckling som går i en tydlig “hockey stick”-kurva där en period av relativt långsam utveckling snabbt övergår i kraftig acceleration. Det handlar inte längre om experiment, utan om implementering i stor skala, säger Ivana Kildsgaard.

Tekniken är inte problemet

Trots den snabba utvecklingen är det få organisationer som lyckas fullt ut. En återkommande insikt från konferensen var att 70–80 procent av alla AI-initiativ misslyckas. Inte på grund av tekniken, utan på grund av hur organisationer arbetar. Många företag testar verktyg och driver pilotprojekt, men utan att förändra sina arbetssätt.

— Resultatet blir att AI läggs ovanpå redan komplexa och ineffektiva processer. Det räcker inte att införa AI i befintliga strukturer. För att få verklig effekt behöver vi våga förändra hur vi arbetar i grunden, fortsätter Ivana.

Hon pekar på en central lärdom som är både enkel och utmanande: standardisera först och automatisera sedan.

Kultur slår strategi

Flera av konferensens mest intressanta exempel pekade i samma riktning: problemet är sällan tekniken. I stället handlar det om hur organisationer arbetar. Många företag testar AI utan att förändra sina processer eller sitt sätt att tänka. Då uteblir resultaten.

— De beskriver inte längre medarbetare som användare av AI, utan som handledare till AI. De är ansvariga för kvaliteten i det som produceras. Det handlar om att flytta fokus från verktyg till förståelse och analys. När människor förstår hur AI fungerar blir de också bättre på att använda det, säger Ivana.

När AI fungerar utmanas affärsmodellen

Samtidigt blottlägger AI en mer grundläggande fråga. Flera företag som medverkade på konferensen vittnade om att de nu kan leverera mer värde med färre timmar. Och visst, på kort sikt kan AI generera bättre resultat och ökad försäljning med färre timmar. Men utmaningen kommer när alla kan göra samma sak – för då är det inte längre konkurrenskraftigt. Och i en bransch där affären bygger på att debitera tid skapar det stora problem.

— När maskiner skapar värde medan vi fortsätter att ta betalt för mänsklig tid så uppstår en obalans. Dessutom flyttas kostnaderna från människor till maskiner och teknik – det är där kostnaderna ökar. Därför måste vi hitta ett sätt att ta betalt för det värde vi skapar och inte den tid vi använder, förklarar Ivana.

Frågan om att ta betalt för värde i stället för tid är inte ny. Den har diskuterats i både arkitektur- och konsultbranschen i många år utan att ha fått fullt genomslag. Med AI förändras förutsättningarna. När mer kan göras på kortare tid – och av fler aktörer – blir det svårare att motivera en affär baserad på timmar. I stället riktas fokus mot det som faktiskt skapar värde: analysen, omdömet och förmågan att ta ansvar för helheten. Det kan innebära att ett skifte som länge varit teoretiskt nu faktiskt börjar ta form.

Fyra vägar framåt

I presentationen om forskningsprojektet Generativ AI – från hot till möjlighet lyfte Ivana och Petra Svensson Gleisner fyra möjliga vägar framåt för branschen:

• Superkonsulten – använder AI för att leverera snabbare och bättre inom befintlig affär
• Den vertikala integratören – tar plats i fler delar av värdekedjan
• Tech-aktören – utvecklar egna AI-verktyg och produkter
• Dataaktören – använder egen data för att skapa nya insikter och tjänster

Vilken väg man väljer kan bli avgörande för framtida konkurrenskraft. Kanske väljer man också en kombination av flera vägar? Varje företag behöver utgå från sina egna förutsättningar och definiera sin egen riktning framåt.

”När maskiner skapar värde medan vi fortsätter att ta betalt för mänsklig tid så uppstår en obalans.”

Ivana Kildsgaard

Den bortglömda frågan: AI och hållbarhet

Trots bredden i diskussionerna på konferensen saknade Ivana en viktig dimension.

— Det som förvånade mig var hur lite fokus det var på AI:s potential att driva den gröna omställningen. Där finns en enorm möjlighet som vi bara har börjat utforska.
AI kan bidra till bättre analyser, mer resurseffektiva lösningar och snabbare beslutsprocesser. Faktorer som är centrala i omställningen till ett mer hållbart samhällsbyggande. Här ser hon ett viktigt utvecklingsområde framåt.

Vägval för branschen

Det som också präglade årets konferens var tempot. Företag som redan påbörjat sin AI-resa accelererar snabbt. Samtidigt riskerar gapet till de som nu avvaktar att växa. Inte helt otippat har AI flyttat från IT-avdelningen in till ledningsbordet. Den snabba och kontinuerliga utvecklingen innebär att omställningen till AI-drivna affärer har gått från ett projekt med tydlig deadline till en pågående transformation. Den driver ett ständigt behov av nya kompetenser, tekniker och arbetssätt där både roller och relationer successivt omformas över tid.

— Det handlar i grunden om hur vi vill arbeta, vad vi erbjuder och vilken roll vi vill ta i framtiden, avslutar Ivana.

Utvecklingen speglas även i Tengboms egen kundundersökning. De flesta organisationer befinner sig fortfarande i ett tidigt skede där AI testas i mindre skala eller i enstaka processer. Inställningen till att köpa AI-baserade tjänster är försiktig men öppen. Den största gruppen svarar att det beror på typ av tjänst och kvalitet medan många ännu är osäkra. Det vittnar om en marknad i rörelse där efterfrågan ännu inte är fullt formulerad, men där förväntningarna snabbt håller på att förändras. För arkitektbranschen innebär det ett vägval. Inte bara i hur vi använder ny teknik – utan i hur vi definierar vårt värde.