Debatt: AI kan hjälpa klimatomställningen – men bara om vi tar ansvar

Att AI:s potential att bidra till mer resurseffektiva byggnader och hållbara städer är stor förvånar nog ingen vid det här laget. Samtidigt ökar teknikens egen klimatpåverkan med accelererande fart. Ofta utan att synas i klimatredovisningar eller andra beslutsunderlag.

I en debattartikel i Fastighetsnytt lyfter vår hållbarhetschef Ivana Kildsgaard tillsammans med Ann-Kristin Belkert, verksamhetsledare AI Arena, och Petra Svensson Gleisner, vd Ihop Stockholm AB, behovet av att hantera två perspektiv parallellt:

AI för hållbarhet och hållbar AI.

Kommer AI hjälpa eller stjälpa klimatomställningen?

Techjättarna rustar för nästa expansionsvåg. Google, Amazon och Microsoft planerar egna modulära kärnkraftverk för att säkra el till sina datacenter. Meta tecknar 20-åriga avtal om kärnkraft. Det här beror på insikten att AI förbrukar växande mängder energi och tillgången på fossilfri energi riskerar att bli en flaskhals i den gröna omställningen.

Samtidigt rullar AI in i samhällsbyggnadssektorn; i anbud, visualisering, projektering, förvaltning och analys. Men mitt i hypen saknas en central fråga: Vilket klimatavtryck har AI egentligen, och riskerar vi att förflytta utsläppen uppströms?

AI:s klimatpåverkan, en blind fläck AI Index Report 2025 visar att utsläppen från att träna stora modeller har ökat exponentiellt. Den tidiga modellen AlexNet1 kostade 0,01 ton CO₂e att träna. Ett decennium senare medförde träningen av GPT-4 utsläpp om 5 184 ton CO₂e. Det motsvarar ett helt års utsläpp för 682 svenskar!

Ökningen ser ut att fortsätta. Prognoser pekar på att sektorn för Informations- och Kommunikationsteknik kan stå för en femtedel av världens elförbrukning redan om fem år.

Trots detta inkluderas AI:s klimatavtryck inte i branschens klimatberäkningar idag. AI betraktas ofta som en bekväm men osynlig tjänst men AI är varken immateriell eller utsläppsfri. AI är en fysisk industri, och den växer snabbare än någon annan.

Två begrepp vi måste hålla isär: AI för hållbarhet och hållbar AI

I ett av de senaste Smart Built Environment-projekten, Generativ AI: Från hot till möjlighet, arbetade vi med AI-drivna affärsmodeller, bland annat med fokus på hållbarhet. Där skiljde vi mellan två begrepp som behöver bli standard att förhålla sig till:

AI för hållbarhet: när tekniken används för att stärka den gröna omställningen, till exempel att minska material, energi och klimatpåverkan eller att stärka den sociala hållbarheten.

Hållbar AI: handlar om AI-teknikens egen klimatpåverkan. Hur modeller tränas, var datacentren finns samt vilken energi och hur mycket som förbrukas. Vi måste hålla båda perspektiven levande samtidigt. Om vi bara fokuserar på att använda AI för hållbarhet men ignorerar konsekvenser riskerar vi ett digitalt bakslag i klimatarbetet.

Bygg- och fastighetssektorn har enorm potential, men också ansvar

I bygg- och fastighetssektorn finns det en stor potential att använda AI på ett sätt som på riktigt gynnar den gröna omställningen. Exempelvis, så kommer AI att hjälpa oss med att:

• Identifiera möjligheter för högre nyttjande grad av befintliga fastigheter istället för nybyggnation.
• Optimera konstruktioner för att minimera materialanvändning.
• Analysera stora datamängder för att minska energianvändning i fastigheter.
• Simulera och visualisera klimatpåverkan i realtid för bättre beslutsunderlag.
• Stärka social hållbarhet genom att analysera trygghetsdata eller tillgänglighet i staden.

Men det kräver att vi ställer rätt frågor: Vad driver våra AI-projekt, är det affärsnytta, effektivitet eller hållbarhetsmål? Hur ser vi till att vår teknikanvändning inte motverkar våra klimatmål? Vilka krav ställer vi på våra leverantörer, system och molntjänster när det gäller energi och utsläpp?

En del av ett större skifte – Twin Transition

EU driver Twin Transition, det vill säga att den digitala och den gröna omställningen sker samtidigt och stödjer varandra. Det syns nu i lagstiftningen. Både nya regleringar, som Ekodesignförordningen, AI-förordningen och digitala produktpass, och EU-taxonomin kommer att påverka hur AI-tjänster inom bygg och fastighet utvecklas och används. Det här är både positivt och utmanande. Ingen enskild aktör, varken beställare, konsult, utvecklare eller forskare, kommer klara detta på egen hand. Vi behöver hjälpas åt att bygga kompetens, samarbeta i ekosystem och skapa nya gemensamma spelregler.

Mot en ansvarsfull AI-användning som stödjer den gröna omställningen

För att vi ska kunna använda AI på ett sätt som driver, och inte bromsar, klimatomställningen krävs att vi jobbar för:

1. Standarder för hållbar AI Vi behöver branschgemensamma standarder och riktlinjer. Vilka krav ska gälla för energianvändning och redovisning av klimatdata? Vad är en klimatneutral AI-tjänst?
2. Ökad transparens Idag är AI en svart låda. För etiskt och hållbar användning behöver vi få insikt i frågor som: Hur är modellen tränad? Hur mycket energi drar den? Vilken typ av el används? Var lagras data?
3. Relevans före hype Vi eftersöker en diskussion i samhällsbyggnadsbranschen om hur vi kan prioritera AI-tillämpningar som skapar verkligt värde. Det är både en klimattung teknik och en teknik som kan användas till gott såväl som ont. Om vi inte använder den ansvarsfullt riskerar vi att stjälpa snarare än hjälpa.

Branschen måste ta ledartröjan

Smart Built Environment-projektet samlade ett trettiotal företag och visade hur vi kan accelerera utvecklingen genom gemensam kunskap och samverkan. Det här är ett arbetssätt som även framgångsrikt använts i AI klivet och vi uppmanar till fortsatt samverkan; för kunskap, riktlinjer, affärsmodeller och praktiska verktyg. Sektorn behöver ta nästa steg och forma egna spelregler för hållbar AI.

• Vi behöver tillsammans ta oss an ett antal grundläggande frågor:
• Hur ser en klimatneutral AI-tjänst ut i praktiken?
• Hur väger vi klimatnytta även mot digital klimatkostnad?
• Hur säkerställer vi att social hållbarhet inte glöms bort när beslutsstöd automatiseras?
• Hur integrerar vi regenerativt tänkande i digitala miljöer?

Detta är inte tekniska frågor, det är framtidsfrågor. AI kommer att vara en nyckelspelare i framtidens byggande och förvaltning. Men för att tekniken ska bli en del av lösningen, och inte ett nytt klimatproblem, krävs att vi förenar innovation med ansvar.

Den här frågan är för viktig för att lämnas åt teknikleverantörerna eller internationella datacenterägare. Samhällsbyggnadssektorn står inför ett val. Låt oss ta ledartröjan och se till att AI används för att stödja en positiv samhällsutveckling. Med kunskap, ansvar och gemensamma spelregler, kan AI bli ett kraftfullt verktyg för att nå resurseffektiva byggnader, klimatsmarta städer och ett mer hållbart samhälle. Vi behöver prata om AI:s klimatpåverkan, sätta krav, verka för transparens, samarbeta längs hela värdekedjan och göra kloka val. Med andra ord: ta ansvar för hela klimatavtrycket – även det som gömmer sig i molnet. Det är fullt möjligt – nu gör vi det!

Läs mer om resultat från projektet Generativ AI: Från hot till möjlighet på och AI Arena.