Emma Hedar: Därför är gamla industribyggnader värda att fira

Gamla industribyggnader bär ofta på lager av historia – om arbete, gemenskap och platsen de vuxit fram i. När de får nytt liv som skolor, kontor eller kulturhus händer spännande grejer. De blir miljöer som både bär berättelser och rymmer framtid.

Hej Emma, välkommen till Tengbom! Vad händer med en plats när en gammal industribyggnad får en ny funktion?

— Mycket! När fler människor får tillgång till en tidigare helt sluten miljö väcks en nyfikenhet och upptäckarglädje som lyfter platsens historia på ett väldigt speciellt sätt. Industrimiljöer är ofta organiskt framvuxna, suggestiva och spännande med unika byggnadstyper som haft specifika funktioner. Det innebär ofta många kreativa och roliga förslag till nya användningsområden.

Finns det något du tycker är viktigt att bevara, utöver själva byggnadens form eller material?

— Många gånger finns det karaktärsskapande infrastruktur mellan de olika byggnaderna och inte sällan fina gröna miljöer, såväl gestaltade som vilt framvuxna. Ett mycket fint exempel på det är de gamla järnvägsverkstäderna på Kirseberg i Malmö, som jag hade förmånen att få vistas i och studera under min postmasterutbildning i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. En stor del av området består av gamla spår, där en unik biotop vuxit fram från frön som tågvagnar fört med sig. Där finns också odlingslotter och en gestaltad parkmiljö, som en gång var självklarheter i anslutning till järnvägsanläggningar.

Vad tror du att det gör med människor att vistas i miljöer som bär på spår av ett tidigare liv?

— Det är både fantasieggande och respektingivande att tänka sig in i en annan tidsepok. Och när den byggda historien står kvar ger det stöd till de tankarna på ett helt annat sätt än när man till exempel läser om det i en bok. Att så att säga kliva in i historien är svindlande, särskilt i en tid av artificiella och digitalt skapade miljöer.

”De har en svårslagen detaljeringsgrad och materialitet, kombinerat med patina och tillhörande berättelser som gör dem till en viktig del av vårt kollektiva minne.”

Idag står det klart att Spritfabriken i Eslöv är vinnare av Årets Fasad. Grattis! Vad var särskilt viktigt i projektet?

— Teglet har verkligen spelat huvudrollen på Spritfabriken. Den skånska leran har satt sin prägel på hela Eslöv, som fått status som riksintresse för kulturmiljövården just tack vare sin tegelarkitektur och sina järnvägsanknutna miljöer. Det har varit viktigt att göra det ursprungliga murningshantverket rättvisa och att vara lika omsorgsfull med de nya tilläggen.

Eftersom fabriken i princip stod som en ruin var det nästan bara tegel kvar på platsen, trots att det funnits väldigt mycket trä också. Därför var det viktigt att ta tillvara det som trots allt fanns kvar och att fylla på med mer. Trä ger ett varmt intryck och mjukar tillsammans med de gröna inslagen upp mellan de bastanta tegelfasaderna.

Finns det något du önskar att fler förstod om värdet av att bevara äldre byggnader, bortom det estetiska?

— Det äldre byggnadsbeståndet har kvalitéer som är omöjliga för oss att skapa idag utifrån hur dagens byggbransch fungerar – de är helt enkelt utrotningshotade. De har en svårslagen detaljeringsgrad och materialitet, kombinerat med patina och tillhörande berättelser som gör dem till en viktig del av vårt kollektiva minne.

Att Emma Hedar nu finns på plats på Tengboms Malmökontor känns som en riktig vinst för oss. Med sin gedigna kunskap om byggnadsvård och kulturmiljö tillför hon både perspektiv och passion till vår verksamhet. Och: stort grattis till hela teamet bakom Spritfabriken i Eslöv som tog hem Årets Fasad 2025!

Spritfabriken i Eslöv
Byggherre: Eslövs Bostads AB (EBO)
Arkitekt: LINK Arkitektur
Antikvarie: Emma Hedar, Tyréns, numera på Tengbom
Huvudentreprenör: NCC