Vi är tillbaka i Borås rådhus – 120 år efter Ivar Tengbom

Borås rådhus har sett konserter, SM-guld och generationer av boråsare passera över Stora torget. När Ivar Tengbom ritade huset 1906 anade han nog inte allt som skulle utspela sig här. Nu är vi tillbaka för att ta hand om huset. Vi pratar med Jerker Kryander.

Det var år 1906 det begav sig. Ivar Tengbom och Ernst Torulf vann tävlingen om Borås nya rådhus och satte därmed tonen för Stora torget i generationer framåt. När byggnaden stod klar 1910 blev den snabbt en självklar del av stadens siluett. Nu, 120 år efter att Tengbom grundades, är vi tillbaka igen – den här gången med teknisk beskrivning för tak- och fasadrenovering samt målning av fönster. Vi bad uppdragsledaren och Boråsprofilen Jerker Kryander berätta vad det innebär att vårda ett av stadens mest välkända hus.

Hej Jerker! Vad betyder rådhuset för Borås, och för dig personligen?

— Det är en av Borås tydligaste signaturbyggnader – den är med varje gång man gör en siluett av staden. För mig personligen är det en klassisk byggnad som bär på mycket historia, inte minst genom väggmålningarna och skildringarna av stadens viktiga årtal sedan grundandet 1621. Jag har själv upplevt både konserter och firande av SM-guld med rådhuset som fond. Det säger något om vilken roll huset och husets arkitektur har i Borås. Det är en del av stadens gemensamma minne.

Vad är den största utmaningen när man arbetar med en byggnad från 1910?

— Den största utmaningen är att vårda husets historia på ett sätt som gör att det kan leva minst lika länge till. Det handlar om att arbeta med material och metoder som ligger så nära originalet som möjligt och att förstå byggnaden och tankarna bakom den. I det arbetet har jag haft god hjälp av vår kulturmiljöexpert Mattias Andreasson.

Målet är att bevara exteriören, som till stora delar fortfarande är mycket lik sitt ursprungliga utseende. Samtidigt måste vi säkra att åtgärderna håller tekniskt över tid.

Jerker Kryander

Jerker har tidigare engagerat sig i Borås utveckling, bland annat genom en debattartikel om behovet av ett nytt destinationshotell i staden. Samtidigt diskuteras nu olika framtidsvisioner för rådhuset, där hotell är ett av förslagen.

Rådhuset diskuteras just nu i nya framtidsvisioner. Vad är viktigt att tänka på framåt tycker du – oavsett vilken funktion byggnaden får i framtiden?

— Jag stöttar ambitionen att göra huset mer tillgängligt för allmänheten än det varit de senaste 30 åren när det fungerat som tingsrätt. Samtidigt är det viktigt att framtida verksamheter anpassar sig efter huset och inte tvärtom. Det fina med god arkitektur är att den kan rymma olika funktioner över tid. Det har rådhusets historia redan visat, och med rätt avvägningar och varsam hand kan det fortsätta göra det även framöver.