Arkiv

Hur bygger vi egentligen? – eller planering i en postnormal tid

2019-09-27

Vi står inför en ohållbar klimatpolitisk situation som är allt annat än under kontroll. Sverige med flera länder fortsätter att investera i förlegade samhällsbyggnadslösningar som leder till ökande koldioxidutsläpp samtidigt som vi underinvesterar i effektiv klimatsmart infrastruktur. Klimatet förändras – när gör vår planering det, frågar Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell.

dsc05720 Hur bygger vi egentligen? – eller planering i en postnormal tid
Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell

Våra klimatutsläpp riskerar att helt förändra människans livsbetingelser gällande klimat, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion, artrikedom samt så småningom möjligheterna att överhuvudtaget bo i stora områden i världen. Sedan starten av industrialiseringen har koldioxiden i atmosfären ökat med hela 43% och temperaturen globalt har stigit med 1,1 grader och i slutet av detta århundrande riskerar bli 2–3 grader högre än i början på förra seklet.

En situation utom kontroll

Våra globala klimatförändringar är mycket allvarligare än vad nuvarande politik, vårt samhällsbyggande och andra föreslagna lösningar försöker hantera. Med Sverige som exempel tvingas vi konstatera att våra klimatpåverkande inhemska utsläpp för 2018 ökade med preliminära 0,9% samt för första kvartalet 2019 med preliminära +0,2%. Situationen är allt annat än under kontroll.

”Vi måste se över vårt totala samhällsbyggande”

dsc05730 Hur bygger vi egentligen? – eller planering i en postnormal tid
Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell

Om vi ser till samhällsbyggnadssektorn, så står vår totala bebyggelse i Sverige eller i världen för 35 – 40% av all energianvändning respektive för lika mycket av våra koldioxidutsläpp. Denna oerhörda klimatbelastning löser vi inte med enbart nya bättre byggnader eller kan kompensera med nuvarande tillväxt av elfordon. Varken våra nya lågenergibyggnader eller nya elbilar förmår ens kompensera den snabba tillväxt av bebyggelsemassa eller ökat vägtransportarbete. Vi måste se över hela vårt snabba och resursförbrukande totala samhällsbyggande, som vi ständigt investerar enorma summor i.

Klimatpolitik i fel riktning

Sverige har en mycket stor obalans i användandet av klimateffektiva transportlösningar respektive användandet av i huvudsak fossildrivna transporter där Sveriges vägtransporter är, räknat i personkilometer, hela 8–9 gånger större än våra spårtransporter. Trots detta planerar vi inte att investera oss ur denna situation utan investerar istället raskt vidare efter samma klimatmässiga obalans i transportsystemet. Dagens samhällsbyggande kräver dessvärre att vi hela tiden ökar vårt vägtransportarbete mer än befolknings- och bebyggelsetillväxten i sig motiverar. Klimatpolitiska rådet skriver att planeringen av Sveriges infrastruktur inte baseras på att klimatmålen ska uppnås, utan på prognoser för ökad vägtrafik som inte är förenliga med Agenda 2030-målet.

”Planeringen av Sveriges infrastruktur är inte förenlig med Agenda 2030-målet”

Sverige är ett av de länder med störst stadsutglesning i Europa samt ett av länderna mest vägyta per invånare i hela världen, samtidigt som småhus dominerar bostadsmarkens totala yta. Cirka 70% av hushållen vill dessutom helst bo i småhus med trädgård. Transportinfrastrukturen är med sina 44% våra tätorters största markanvändare, större än bostadsbebyggelsens 38% och denna andel ökar. Av Sveriges totala bostadsmark består småhusmarken för hela 93%, medan endast 7% utgjordes av mark med flerbostadshus.

Felinvesteringarna måste bromsas

Tvärtemot mot vad som nu behövs, med hänsyn till hotande ödesdigra klimatförändringar, så fortsätter Sverige, liksom många andra länder, ändå att investera mycket stora summor i samhällsbyggnadslösningar som leder till ökande koldioxidutsläpp. Vi investerar således tungt i förlegat samhällsbyggande samtidigt som vi underinvesterar i effektiv klimatsmart infrastruktur.  Istället förlitar vi oss på att framtida osäkra tekniska innovationer på något sätt ska lösa vår bekymmersamma koldioxidekvation – på det sättet både bromsar och gasar Sverige sina utsläppsnivåer, för närvarande gasar mer än bromsar.

Ett genomförande av Agenda 2030 kräver stora investeringar, men dessa resurser existerar redan. Det handlar främst om att rikta om befintliga investeringsresurser, så att de verkningsfullt bidrar till en hållbar utveckling. Våra riksdagspartier har ansvaret för våra investeringsbeslut och dessa måste utifrån långsiktiga perspektiv prövas mot Klimatlagen.

Tillsammans kan vi ställa om branschen

Tengbom har en lång historia med strategiskt hållbarhetsarbete, med ett eget Miljöprogram som togs fram redan på 90-talet. Vår egen klimatpåverkan är per anställd ungefär hälften av snittet för tjänsteföretag. Vi jobbar strategiskt med att ytterligare minska vår påverkan, samt dessutom klimatkompenserar vi för våra klimatutsläpp. Vi är vidare engagerade i en rad initiativ (Fossilfritt Sverige, Uppsala Klimatprotokoll, LMF30, Klimatpakten, Sveriges Arkitekters hållbarhetsråd, Sveriges Innovationsföretags hållbarhetsråd, Climate-KIC mm samt några forskningsprojekt), som har till syfte att minska den negativa klimatpåverkan vår bransch bidrar till. Som en av grundarna till svenska plattformen av Architects Declare önskar vi påverka hela branschen.

”Hållbarhet är en del av vårt DNA”

dsc05744 Hur bygger vi egentligen? – eller planering i en postnormal tid
Sustainable by Tengbom work in progress

Under senaste åren har vi känt ett ökande behov av att vara ännu mer proaktiva och ta en mer strategisk roll för att se till att hållbara lösningar blir implementerade i uppdragen. Vår strategi, som togs fram av alla medarbetare på Tengbom, anger att hållbarhet är en del av vårt DNA. Med avstamp i Agenda 2030 har vi utvecklat Sustainable by Tengbom, som genom att vara integrerad i vår designmetodik undersöker förutsättningar och krav samt sätter projektspecifika hållbarhetsmål i varje uppdrag. Vi utvecklar kontinuerligt våra specialistkompetenser, metoder och verktyg, som kvalitativa och kvantitativa beslutsunderlag och underlättar implementeringen av hållbara lösningar i projekt.

Våra och branschens hållbarhetsresultat ökar ändå inte i den takt vi anser vara nödvändigt för att lyckas ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Därför vill vi bjuda in alla våra samarbetspartner och kunder till ett ökat samarbete för att ställa om branschen här och nu. Vi är skyldiga oss själva detta, såväl som våra barns och barnbarns framtid.

Klimatet förändras, när gör vår planering det? Kunskap och lösningar finns redan.

 

Stellan Fryxell
Arkitekt SAR/MSA (tidigare hållbarhetschef)
Adjungerad professor Blekinge Tekniska Högskola

Ivana Kildsgaard
Director of Sustainability

Relaterat

Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab

2019-09-06

Stort grattis till vår samarbetspartner Akademiska Hus som fått priset Västsveriges Smartaste Fastighet för huset A Working Lab på Chalmers campus i Göteborg – och vi på Tengbom är jättestolta över att ha fått bidra med vår kompetens inom hållbarhet, innovationer och arbetsmetoder i kreativa processer.

awl atrium Västsveriges Smartaste Fastighet till A Working Lab
Atrium i A Working Lab

Motiveringen från prisutdelaren Fastighetsmässan lyder: ”Innovationsarenan och kontorshuset A Workin Lab i Göteborg bidrar till mindre energianvändning och lämnar ett lågt CO2-avtryck. En arena för innovation och samverkan, en stomme av trä, med flexibla kontor och aktivitetsytor, nytänkande och hållbara kunskapsmiljöer.”

Samverkan nyckeln till framgång

När Jan Henningson, projektledare på Akademiska Hus, tog emot priset på Fastighetsmässan i Göteborg delade han sedan ödmjukt med sig av äran.
– Att vi lyckats så bra beror på att vi haft en så bra samverkan med samarbetspartners, entreprenörer och konsulter, säger han.

A work in progress

Susanne Kovacs Österberg är Tengboms handläggande arkitekt i projektet, och hon lyser när hon pratar om A Working Lab.
–  Att ha fått vara delaktig ända från programhandlingen genom hela projekteringsfasen och slutligen ute på bygget och träffa hantverkarna har varit fantastiskt roligt och givande, berättar hon. En jätteviktig parameter har varit att inkludera kunden i den kreativa processen, att lyssna av och att kunna jobba efter nya förutsättningar.
Men hon menar samtidigt att processen har varit utmanande eftersom projektet har legat i olika faser parallellt.
– Det har också ställt höga krav på oss som konsulter. Vi har fått anpassa oss till nya beslut och vågat omvärdera många gånger, det har krävs stort tålamod och prestigelöshet.

Västsveriges Smartaste Fastighet
Ett nydanande samarbete tycker Tengboms Susanne Kovacs Österberg och Jan Henningsson, projektledare på Akademiska Hus
A Working Lab

En miljö skapad för innovationer

Multidisciplinär framgång

– Jag känner stor delaktighet i utmärkelsen, säger Kerstin Sandholt, tidigare uppdragsansvarig på Tengbom. Vi är många kompetenser förutom arkitekter och ingenjörer som varit involverade i projektet. Ljusdesign, storkök och restaurang, inredning, konceptutveckling, tillgänglighetssakkunnig och fuktsakkunnig. Vi har verkligen jobbat multidisciplinärt. Därför är jag såklart jättestolt att Tengbom varit delaktiga i att förverkliga Västsveriges smartaste fastighet!

Vill du veta mer?
+46 727 07 79 73

Relaterat

Tengbom signerar Lokal Färdplan Malmö

2019-06-14

Som ett led i Tengboms hållbarhetsarbete skriver Malmökontoret nu på Sveriges första lokala färdplan mot ett klimatneutralt 2030 och ett klimatpositivt 2035: ”Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030 – LMF30”.

fardplan malmo storjpg Tengbom signerar Lokal Färdplan Malmö
Josefin Klein, biträdande kontorschef, Emma Nilsby, kontorschef och Ulrika Lundquist, biträdande kontorschef, Tengbom Malmö.

Tengbom sällar sig till den grupp om ca 110 företag som redan skrivit på Lokal färdplan Malmö. Ett aktörsdrivet initiativ stöttat av Sveriges Byggindustrier, Fossilfritt Sverige, Malmö stad och Informationscentrum för hållbart byggande som ämnar att proaktivt arbeta för ett klimatneutralt 2030 och ett klimatpositivt 2035. Ledorden är samarbete och samverkan.

– Lokal färdplan Malmö är en rörelse vi vill vara drivande och ingå i för att medverka till att lösa de miljörelaterade problem vår bransch och sektor står inför. För oss är det en självklarhet att skriva under, säger Emma Nilsby kontorschef  Tengbom Malmö.

Tillsammans mot en

Bättre byggsektor

Malmö stad har en hög miljöambition med målet inställt på att bli Sveriges klimatsmartaste stad 2030. Malmö kommun är den första i Sverige att skriva under Agenda 2030, en framtidsanda som linjerar väl med Tengboms hållbarhetsambition.

– Vi kan inte knäcka koden själva, men tillsammans med andra aktörer och genom initiativ som LFM30 med flera kan vi säkra vår överlevnad både som företag och som samhälle, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom.

Relaterat

Så säkrar vi en cirkulär byggbransch

2019-05-20

På Tengbom går vi gärna i bräschen för att testa och utveckla nya cirkulära bygglösningar, men vi kan inte knäcka koden själva. Ivana Kildsgaard lyfter framförallt fyra aspekter av cirkulära byggmetoder som vi tillsammans behöver få koll på och äga.

ivana kildsgaard tengbom4 crop Så säkrar vi en cirkulär byggbransch
Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef. Foto: Mikael Lundström

Vi ser cirkulära lösningar som en viktig del av Tengboms arbete med globala målen och Agenda 2030 i ryggen. Vår resa mot en cirkulär byggbransch är i full gång, bland annat genom att involvera alla våra ledare i arbetet kring hur vi kan utveckla affärsmodellen till att bli cirkulär. Samtidigt är vi medvetna om att nya affärsmodeller knappt kommer att lösa resurs- och klimatproblematiken. För det behövs det grundliga förändringar i hela värdekedjan.

I projekt där vi har jobbat med återbruk har vi insett att även om vi bidrar till cirkuläritet genom att minska behov för nya produkter, går vi i de flesta fall inte hela vägen med att designa och bygga för framtidens återbruk. För att byggbranschen ska vara cirkulär på riktigt behövs nya:

  • Design- och byggprocesser
  • Design- och byggmetoder
  • Produkter och system
  • Tjänster

Detta ställer krav på både nya affärsmodeller och ökat samarbete inom branschen! Är ni en aktör som är redo att göra resan tillsammans med oss? Häng på!

Blir det inte dyrt?

Inte nödvändigtvis. Att bygga med återbrukade inredningsprodukter kan resultera i besparingar upp till 45% för byggprodukter och 55% för kontorsprodukter jämfört med nya likvärdiga produkter[1]. Vad det faktiskt kostar att bygga för framtidens återbruk har undersökts av en belgisk forskargrupp som tittade på ekonomiska konsekvenserna av att bygga reversibla (omvandlingsbara) tak, innerväggar, golv och en överdimensionerad grund (som möjliggör påbyggnad i framtiden). Med 5% mer investeringskostnad får man direkt 9% högre NPV (Net Present Value) som resulterar direkt i högre marknadsvärde[2]. Genom att bygga för framtidens omvandling bygger man in värde i byggnaden som inte bara är kopplad till platsen och konjunktursvängningar utan även till värdet av själva materialet och inbyggda byggprodukter. Tänk en materialbank, som en investering för framtiden.

Nya Design- och byggprocesser

Med så kallad reversibel byggnadsdesign[3] där funktionella, tekniska och fysiska aspekter samspelar tar man hand om hela byggandens livscykel, det vill säga alla livscykelfaser. Vi måste jobba med byggnadens transformationspotential, där man under designskedet utreder potentialen för framtidens funktionella, tekniska och fysiska omvandling. Detta innebär mycket närmare samarbete mellan alla konsulter, produktutvecklare och byggare under hela design- och byggprocessen och kräver kontinuerligt engagemang av alla aktörer likväl extra tid.

Nya Design- och byggmetoder

BIM och digitalisering spelar en avgörande roll, där kontinuerligt kvalitativt informationsflöde mellan olika aktörer och projektskeden är a och o. En digital tvilling av byggnaden och alla dess delar är grundläggande om vi ska kunna anpassa, omvandla och återbruka i framtiden. Nya byggmetoder för demontering och återbruk kräver också nya kompetenser på byggarbetsplatsen.

Nya Produkter och system

Vi behöver jobba med produktutveckling som utgår ifrån materialens innehåll, egenskaper och livslängd samt möjlighet att sättas ihop med andra, tas isär, repareras, återanvändas och återvinnas. Noggrann design där vi gör rätt val av konstruktionslösningar som möjliggör lätt anpassning och omvandling av byggnader beroende på förändrade behov är viktigt. Det behövs även anvisningar för reparation och byte av trasiga produkter samt demontering och framtidens återbruk.

Nya Tjänster

Sist men inte minst krävs nya tjänster som kan fylla behovet för t.ex. extra kompetenser och logistiktjänster. Allt från digitala förvaltare till specialutbildad arbetskraft för demontering, reparation och återbruk. Möjligheter finns för både befintliga aktörer att anpassa sina affärsmodeller och tjänster, och för helt nya aktörer att ta plats på marknaden. Vi behöver också nya tjänster som möjliggör återbruk och delning med syftet att förlänga produkternas livslängd.

Tengbom vill gå i bräschen med cirkulära bygglösningar genom att utveckla och testa både nya affärsmodeller och tillsammans med andra, utveckla vår bransch att vara cirkulär på riktigt. Vi är taggade, men kan inte knäcka koden själva. Vi vill tillsammans med andra säkra vår överlevnad, både som företag och som samhälle för en klimat- och resurssmart värld.

Ivana Kildsgaard
Hållbarhetschef

[1] Andersson, et al 2018 Potential och lösningar för återbruk på svenska kontor. IVL Svenska Miljöinstitutet. ISBN 978-91-88787-74-3
[2] K Wang et al 2019 Why invest in a reversible building design? IOP Conf. Ser.: Earth Environ. Sci. 225 012005
[3] Durmisevic. E. 2018 Reversible Building design guidelines. Report for WP3 Reversible Building Design. BAMB project.

Dela era tankar med mig!

Relaterat

Tengbom signerar Uppsala Klimatprotokoll

2019-01-25

Uppsala kommuns klimatarbete är i världsklass och internationellt prisat. När vi på Tengbom signerar Uppsala Klimatprotokoll strävar vi efter att ambitionen och de högt uppsatta målen ska spilla över på hela organisationen.

Uppsala Klimatprotokoll är världskänt och av en de betydande anledningarna till att Uppsala utnämndes till Världens klimatstad 2018. Protokollet är ett nätverk av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som tillsammans jobbar för att nå Uppsalas klimatmål. Ett initiativ som Tengboms Uppsalakontor nu är en del av.

Som Tengboms tredje största kontor och nu med en än starkare lokal prägel genom sammanslagningen med Werket, är det ett givet steg i utvecklingen.

niklas malmfors klimatprotokoll sq Tengbom signerar Uppsala Klimatprotokoll
Niklas Malmfors, tidigare kontorschef Tengbom Uppsala

– Medverkan i klimatprotokollet ser vi som ett strategiskt viktigt steg för att vara med och utveckla Uppsala stad, men också som ett sätt att kunskapsutveckla oss själva genom det stora nätverk som det innebär, säger Niklas Malmfors.

Tengbom i Uppsala har antagit sex klimatutmaningar genom att signera avtalet, däribland strävan mot att bli klimatpositiva till 2030.

 

Ett klimatpositivt Uppsala i sikte

Tillsammans kan vi göra skillnad

– Utmaningarna som vi har valt att jobba med kommer att ge effekt både lokalt och globalt och hjälpa oss att driva vårt arbete med de globala målen inom hela Tengbom. Även om arbetet är mestadels lokalt kommer det i stor grad att påverka och stärka hela vår hållbarhetsprofil, höja vår kompetens, stärka vår konkurrenskraft och påverka våra uppdrag positivt, kommenterar Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef.

Så tacklar vi klimatutmaningarna

En krönika av Ivana Kildsgaard

Relaterat

Shall we just quit and stay at home?

2019-01-24

Sustainability is complex, no doubt about it. But quitting before even getting started saving the planet is surely not an option. Here’s Ivana Kildsgaard on conquering the sustainability challenges of the building sector.

The state of our environment is alarming. Each day new reports warn for devastating environmental and socio-economic consequences if we should fail to limit global warming to 1,5 degrees Celsius. Numerous references show that with current pledges, defined by the signatories of the Paris agreement, the average temperature rise projected by year 2100 might end up at 2,9 degrees warmer than today. Among others, Johan Rockström, warns that we need to cut greenhouse gas emissions by half by 2030! Impossible—many might say.

So, what are Tengbom’s alternatives? We can quit and stay at home. Our profession is after all one of those that, to a large extent, contributes to global warming, often called ‘the 40 percent sector’. Each project we are involved in creates an environmental and climate impact, today and tomorrow. In fact, in order to reach Rockström’s targets one might suggest the best thing would be to stop all operations within the building sector. This would, however, cause direct socio-economic consequences. So, quitting is not a realistic option.

Each project has only one chance to succeed, and it is our responsibility to see that it does.

The other alternative is to make our projects truly sustainable. As architects and engineers, working with city planning, buildings, landscape, infrastructure and interiors, as well as project management, we have a possibility to genuinely affect every project’s sustainability profile. Each project has only one chance to succeed, and it is our responsibility to see that it does and to maximize its potential.

Sustainability is very complex, no doubt about it. It is widely accepted that collaboration is the key if we want to successfully work with sustainability. Still, with respect to our profession and role, we need to be aware of the four aspects which affect each project’s outcome.
These are:

  • Optimization of a project’s environmental profile; where minimizing negative climate, environmental and health impact, as well as minimising use of raw resource lies in focus.
  • The needs and well-being of citizens today and in the future. Adapting to the the speed of change that our society is going through and focusing on the challenges occurring with an aging population, urbanization, geopolitical tensions, social media evolution, digitalisation and AI dominance.
  • Economic profitability; where new investment calculation models, including new business models for operations, are needed to secure long-term profitability and value of our projects.
  • Finally, architectural identity and quality that secures longevity and future heritage.

In other words, how can we ensure that the choices we make in each project are right for the planet, people, economy and identity of our cities, when we still work with old fashioned perceptions of a perfect world? Especially when we’re still using old building and investment models, and living in the belief that solving the world’s problems is somebody else’s task? Clearly, there’s no simple answer, nor a quick and easy evaluation tool. What we can do today is accept the responsibility to fully explore the sustainability potential of every one of our projects. We should not be afraid to question the requirements and ambitions. And we should dare to disrupt old fashioned working methods, while utilising our co-creative approach to its full potential. We must use the potential of new digital tools and solutions, provided by, among others, our own ArchTech & Future. By aligning and collaborating with the best we will ensure both good results, knowledge development and increase our competitiveness.

We should dare to disrupt old fashioned working methods.

By being engaged in different forums and platforms, like the Uppsala Climate Protocol, Roadmaps for fossil free competitiveness, 100Gruppen, and more, we can explore and develop new solutions beneficial to us all. Today we don’t have the luxury to keep state-of-the-art solutions and tools to ourselves. We need to be generous and share our knowledge and experiences with others. One of Tengbom’s core values is the belief in Collective Intelligence—meaning that the intellectual power of a group is greater than that of one individual. Knowledge sharing can be done in several ways, among other conferences open for both research and industrial actors. One which will specifically address susatinable buildings and neighbourhoods is the 1st Nordic Conference on Zero Emission and Plus Energy Buildings, held in Trondheim 6-7 November 2019. I hope to see many of you there.

Det här inlägget skrevs av vår hållbarhetschef Ivana. Hör gärna av dig med frågor eller tankar.

References, facts and reflections:

A summary of seven charts, easy to read, can be found at BBC. For those even more interested check-out IPCC.

As citizens we are responsible for a large amount of greenhouse gas emissions. According to the Swedish Environmental Protection Agency each person in Sweden on average contributes to emitting 10,11 ton CO2 equivalents per year.  The figure includes both private consumption (ca 7 ton CO2 ekv. for household use – food, living, transport and personal commodities) and public consumption and investments (buildings and machines). More on different calculation models here. In order to meet the Paris targets our average contribution of greenhouse gas emissions per person per year should be less than 1 ton until 2050.

In 2010 and 2011 the One ton life project was carried out by several Swedish actors. The Lindell family tried reducing their environmental footprint from 7,3 ton to 1 ton CO2 ekv per year. By tremendous efforts they managed to go down to 1,5 ton.  To achieve this, drastic changes were made in their lifestyle, from transportation (no recreation or holidays, avoiding busses), food choices (vegan diet), accommodation and energy (limited living quarters and extreme water rationalisation) as well as other sources (cut back on recreation, no restaurant or café visits). The conclusion was that this kind of lifestyle was almost impossible to implement as mainstream.

A study performed by Swedish Environmental Protection Agency shows that 8 out of 10 Swedes believe that they themselves can do something to stop climate change. That means at least 520 Tengbom employees are willing to do something about it. I actually hope that we can be one of those companies where a 100% of our employees are willing to engage and take action for the climate.

Relaterat

En simpel monter på Business Arena – eller?

2018-09-20

En riktigt simpel monter – men samtidigt så komplex. Ja, det är budskapet vi lite diskret sänder ut på Business Arena i dagarna.

n26b7383 En simpel monter på Business Arena – eller?

Igår gjorde Tengboms monter entré på Business Arena i Stockholm. En design tillverkad i kartong, vilket gör den enkel. Men det är samtidigt komplex då den bygger på en algoritm som våra digitala experter utvecklat. Resultatet är en självbärande struktur som går att applicera på det mesta inom byggnation. I detta fall är det en kostnadseffektiv miljövänlig lösning, som är lättviktig, blir ett platt paket, är snabb och enkel att montera samtidigt som den är justerbar i koden för olika förhållanden.

n26b7385 En simpel monter på Business Arena – eller?
n26b7399 En simpel monter på Business Arena – eller?
n26b7393 En simpel monter på Business Arena – eller?

Vi ger bort hela sk*ten

Varför sitta på nåt så bra helt själva. Varsågod, skapa din egen monterdesign i Rhino med vår anpassningsbara kod.

Ja tack!

Kom gärna förbi om du är på Business Arena så berättar vi mer om hur vi använder dessa tekniker för att optimera våra projekt.

Är du nyfiken på mer?
+46 8 412 53 43

Relaterat

Välkommen Ivana Kildsgaard – ny hållbarhetschef

2018-06-28

Ivana Kildsgaard blir ny hållbarhetschef på Tengbom från och med 1 oktober 2018. Hon ser fram emot att göra hållbarhet till Tengboms DNA inifrån och ut.

ivana kildsgaard Välkommen Ivana Kildsgaard – ny hållbarhetschef

Ivana Kildsgaard kommer närmast från LINK Arkitektur där hon varit hållbarhetschef under fyra år. Hennes karriär är kantad av flertalet internationella spjutspetsprojekt inom området för hållbarhet och innovation, där ett exempel är 100Gruppen som hon var en av initiativtagarna till. En plattform för en hållbar och cirkulär inredningsbransch. Slår man på driven, innovativ ”doer” i ordboken hamnar Ivana överst.

Johanna Frelin, vd på Tengbom, uttrycker det som:
– Ivana är en inspirerande visionär med svårslagen meritlista och jag är övertygad om att hennes bevisade innovationskraft kommer att ta Tengboms hållbarhetsarbete till oanade nivåer.

Ivanas uppdrag blir att samordna Tengboms hållbarhetsarbete, något hon ser stor potential i:
– Tengbom är känt för sin starka innovationskraft. Detta i kombination med digitaliseringens möjligheter utgör en fantastisk grund för att bryta ny mark när det kommer till hållbara lösningar för byggbranschen. Jag ser fram emot att i samarbete med andra medarbetare göra hållbarhet till en del av Tengboms DNA både internt och externt i projekt, säger hon.

Pressmeddelande

Ivana Kildsgaard tar över som hållbarhetschef på Tengbom

Relaterat

Sarah Dahman ska leda digitaliseringen

2018-04-25

Vi säger hej och välkommen till Sarah Dahman – Tengboms nya Digital Transformation Director.

n26b4126 Sarah Dahman ska leda digitaliseringen

Berätta om dig och din bakgrund.
– Jag kommer ursprungligen från Frankrike, där jag växt upp och studerat till ingenjör. Jag flyttade till Sverige för ungefär fem år sedan för jobb och kärlek. På min förra arbetsplats, White, handplockade jag ett team och startade upp en nationell avdelning som utvecklade metoder och processer för digitalisering inom området för hållbarhet. Jag föll för arkitektur i kombination med digitalisering efter min examen när jag började jobba i Paris. Då uppenbarade sig potentialen i alliansen mellan analytiskt tänkande och designarbete .

Du säger att digitalisering handlar främst om människan, förklara det resonemanget.
– Som arkitekter behöver vi ifrågasätta vilka vi är och se över vad vi säljer. Digitalisering handlar framförallt om människor, kollektiv intelligens och affärsmodeller. Arkitekter gör så mycket mer än byggnader idag, vi skapar livsstilar och beteenden och där spelar digitaliseringen en nyckelroll. Målet är inte att göra världen mer digital, utan mänskligare.

Vad innebär det för vår bransch?
– I en tid när artificiell intelligens tar allt mer plats och tid i våra liv, och där inte bara städer utan även våra jobb genomgår en djupgående och snabb transformation, behöver vi se över och stärka arkitektrollen. När vi designar framtidens beteenden genom byggnader, städer och platser behöver vi se till att saker som etik och meningsfullhet är väl integrerade. Digitaliseringen är ett viktigt verktyg här, använt på rätt sätt.

Vad ser du fram mest emot i din nya roll?
– Till att börja med är jag så imponerad av att Tengbom anställer och litar på även icke-arkitekter. Jag tror verkligen på att korsa discipliner för att uppnå innovation! I min nya roll ser jag fram emot att lära känna alla nya människor och lyssna på och förstå dem, deras behov och utmaningar. Man kan lära sig så mycket av varandra och i friktionen som uppstår mellan människor från olika discipliner och bakgrunder. Ibland försöker jag till och med provocera fram denna friktion för att komma framåt.

Sarah Dahman börjar på Tengbom i augusti 2018 och kommer ingå i koncernledningen med ett övergripande ansvar att identifiera och bygga synergier runt digitala kompetenser. Läs mer i vårt nyhetsrum.

Relaterat

”Vi har inte längre nåt val” – Framtiden byggs i trä

2018-03-23

I dagsläget finns det inte många alternativt till hållbart byggande än trä, menar Cecilia Holmström, strategisk rådgivare inom hållbarhet på Tengbom. Den 28 mars föreläser hon på just detta tema på Länsstyrelsen Värmlands seminarium Framtiden byggs i trä. 

n26b0679 "Vi har inte längre nåt val" - Framtiden byggs i trä

Hållbarhet är inte en gråzon – nya lagar och avtal gör klimatneutralt byggande till det enda alternativet. Det är hög tid att bli konkret och konstruktiv, menar Cecilia.

Cecilia Holmström är engagerad i flera forskningsprojekt och i Näringsdepartementets referensgrupp inom Kommittén för modernare byggregler i deras arbete med att minska miljöpåverkan från byggandet. Fakta visar att det inte finns några kompromisser när det kommer till klimatneutralt byggande. Med nya lagar och krav har vi inte längre nåt val. Varför – och vad innebär det för byggbranschen?

Läs mer och anmäl dig till seminariet här.

Relaterat