Arkiv

100Gruppen mäktigast i branschen – grattis Ivana Kildsgaard!

2022-02-21

Tidskriften RUM har utsett 100Gruppen till mäktigast i branschen. Ordförande är Ivana Kildsgaard, Director of Sustainability and Quality på Tengbom.

Gruppen är en gemensam plattform för aktörer i inredningsbranschen som arbetar med att minska miljöbelastningen och utveckla de affärsmodeller som behövs för att nå dit. Här är hela maktlistan av Tidskriften Rum.

Grattis! 100Gruppen är mäktigast i branschen!

20211109 tengbom ivana highres argb 2 35 100Gruppen mäktigast i branschen - grattis Ivana Kildsgaard!
Ivana Kildsgaard. Foto: Jenny Öhman – Hållbart Byggande

– Tack, det betyder mycket! Inte minst hjälper den här utmärkelsen oss att engagera fler och öppna dörrar för nya aktörer i branschen. Vi måste förflytta hela branschen för att nå målet: en klimatneutral inredningsbransch 2030. Då behövs samarbete. Det gäller dels oss arkitekter och inredningsarkitekter men även producenter, beställare, återbruksaktörer och leverantörer.

Vad gör 100Gruppen?

– Vi bildades för att utveckla kravkriterier, cirkulära affärsmodeller och sprida kunskap för att skapa långsiktigt hållbara interiörer. Då anordnade jag, som då arbetade på Link, och Robert af Wetterstedt, som då arbetade på WSP och numera är på Bjerking, det första seminariet. 2016 var vi 13 företag som tillsammans startade 100Gruppen som en ideell förening. Idag är det över 80 medlemsorganisationer. En cirkulär ekonomi spar naturligtvis pengar på nyproduktion men det fanns många frågor kring de totala kostnaderna för ett projekt, särskilt när det gäller inventering, logistik och reparation. Det här var viktiga frågor som hela branschen nu tillsammans tar fram svaren på, bland annat genom 100Gruppen. Tillsammans driver vi forsknings- och utvecklingsprojekt som hjälper hela branschen förflytta sig. Tack vare detta engagemang och arbetet har många medlemmar i 100Gruppen kunnat utveckla sina kunderbjudanden, men även nya aktörer i branschen har tillkommit, något som underlättar återbruk i praktiken.

Men hur går samarbete ihop med konkurrens?

– Vi konkurrerar, tro inget annat! Men i vissa sammanhang behövs samarbete, exempelvis när det gäller gemensamma branschkriterier eller standarder.

100gruppen

En gemensam väg mot cirkulära interiörer

Hur kan 100Gruppen och den här utmärkelsen få betydelse för Tengbom?

– Kraven på oss kommer ständigt att öka och att både kunna förstå kravkriterierna och dom hållbara affärsmodellerna som gör det här lönsamt för alla inblandade parter ger oss ett försprång. Via 100Gruppen har vi nära samarbete med många andra aktörer som ligger i framkant, vi har tillgång till nya lösningar och samarbetspartners som kan hjälpa oss leverera hållbara projekt av högre värde och kvalitet till våra kunder.

– 100Gruppen är en inspirationskälla till hur vi kan kroka arm och samarbeta med andra i branschen. Vi kan vända utmaningar till möjligheter, skapa engagemang och snabbare få fram nya, innovativa, lösningar som kan gynna både oss och hela branschen. Och det kan behövas även i andra sektorer än inredning.

ivana100 scaled 100Gruppen mäktigast i branschen - grattis Ivana Kildsgaard!

Läs gärna intervjun med Ivana hos Rum.

Relaterat

Tengbom ledde certifieringsarbete för Skandia Fastigheter – Stockholms första WELL Platinumkontor

2022-02-01

Skandia Fastigheter har fått den högsta certifieringsnivån, WELL Platinum, för kontorsmiljön på sitt huvudkontor. Sue Clark som är senior hållbarhetsrådgivare på Tengbom har lett processen som är den första i sitt slag i Stockholm.

Grattis Sue! Ni lyckades uppnå den högsta certifieringsnivån Platinum i WELL. Vad betyder det för en arbetsplats?

sue clark tengbom web Tengbom ledde certifieringsarbete för Skandia Fastigheter - Stockholms första WELL Platinumkontor
Sue Clark, senior hållbarhetsrådgivare på Tengbom

– WELL-certifiering är ett bevis för personalen att de jobbar på en arbetsplats som har granskats och verifierats, där arbetsgivaren levererar en god arbetsmiljö. Det ger ett ramverk för hur befintliga processer kan förstärkas och förbättras. Inom WELL mäts allt från belysning, akustik, partiklar och VOC:er i lokalen, möjligheten till träning och återhämtning för medarbetarna, ekologisk frukt och hygienprodukter på toaletter. Och mer därtill.

– I Sverige har vi väldigt bra byggregler, praxis och lagstiftning. Ibland har vi däremot inte stenkoll på prestandan för innemiljöer. På Skandia Fastigheters huvudkontor gjorde vi en utvärdering av allt från luftkvalitet till belysningsnivåer, akustik och termiska förhållanden. Vi lärde oss till exempel att den termiska miljön inte kunde bli bättre i enlighet med WELLs krav, medan akustikisoleringen mötte BBR-kravet men inte WELLs kriterier. Då blev det intressant att diskutera resultaten med kunden tillsammans med feedback på enkäten – hade personalen kommenterat om termisk komfort och akustikmiljön, och vad ser vi framför oss för möjligheter att införa flera åtgärder i jakten på den bästa möjliga arbetsplatsen?

”Forskningen visar att fysiska och sociala miljöer har större effekt på vår hälsa än vår genetik.”

Hur påverkar certifieringen medarbetarna?

– Genom att optimera både hårda och mjuka kriterier på arbetsplatsen, allt från dagsljustillgång till ekologiska köksprodukter eller gemensamma lunchpromenader, skapas möjligheter att förbättra medarbetarnas hälsa och därmed öka produktiviteten och även glädjen på jobbet.

Vad är WELL?

– WELL Building Standard ägs av den amerikanska icke vinstdrivande organisationen International WELL Building Institute. De är en global certifiering för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar som syftar till att förbättra hälsa och välmående för människorna som lever och vistas där. Systemet kan användas för olika projekt som hyresgästanpassningar, kontor i drift, hela fastigheter och även stadsdelar. Projekt kan certifieras som nybyggnation, ombyggnation och renoveringar eller projekt i drift som Skandia Fastigheter. Kontoret hade varit i drift i femton år när det certifierades.

WELL Platinum
Foto: Skandia Fastigheter

Hur har samarbetet med Skandia Fastigheter sett ut?

– Jag har jobbat väldigt nära många olika delar i deras organisation – såsom HR, fastighetsförvaltning, kontorsansvarig och projektledare. Det har varit otroligt roligt, och en viktig skillnad från de miljöcertifieringar som jag arbetat med länge. Jag brukar ha kontakt med konsulter, produktion och kundrepresentant, men inte med förvaltning och HR. Det har varit lärorikt att samarbeta med flera kundgrupper och få en förståelse för hur hälsostrategier hänger ihop med verksamheten.

Vad innebär det här för Tengbom?

– WELL-certifiering är en ganska omfattande process att ta sig igenom och då är det bra med experthjälp. Nu kan vi konkret visa våra kunder vilka möjligheter som finns att jobba med fastigheter och kontor i drift – som ju faktiskt är den största delen av beståndet i Sverige och globalt. Vi vill hjälpa våra kunder att nå hälsosammare bebyggda miljöer oavsett om det är ett nybyggt hus, en stor renovering eller ett kontor där företaget har varit i tjugo år. Att ha väglett Skandia Fastigheter till WELL Certified Platinum-nivån är ett kvitto på att vi är kunniga och kompetenta i sådana här processer.

Pressmeddelande

Stockholms första WELL Certified Platinum-kontor

Vad har varit roligast med den här processen?

– Definitivt att få jobba så nära kundgruppen. Redan första gången jag besökte kontoret fick jag en känsla av att den här gruppen har det roligt på jobbet och med varandra, att de trivs på kontoret. Jag fick väldigt snabbt intrycket av att det här projektet var värt Platinum. Att då få hjälpa kunden i mål med det här erkännandet är supergivande.

Vad ser du fram emot nu?

– Jag ser fram emot att underlätta för Tengboms kunder vad gäller att utforma och leverera hälsosamma projekt. Genom den här processen har jag lärt mig mycket som jag tar vidare i kommande uppdrag. Jag har andra pågående WELL-projekt så jag ser fram emot att fortsätta samarbeta med våra kunder och utveckla ett ännu bredare perspektiv för hälsosamma miljöer.

Vill du veta mer om hälsosamma miljöer och certifieringar? Hör av dig till Ivana!

Relaterat

Närproducerade hus av småländsk gran gav markanvisning i Huskvarna

2021-12-09

Vi har tagit hem markanvisningen för 102 lägenheter i Huskvarna tillsammans med Järntorget. Lågenergihusen fokuserar på liv och umgänge året om – och odling i det gemensamma växthuset. Även produktionen är hållbar. Husen produceras i en trähusfabrik, bara några mil bort, av gran från grannskapet.

Träkonstruktionen har många fördelar. Förutom ett lägre klimatavtryck jämfört med andra material så är det korta transporter, eftersom produktionen sker i närheten.

– Speciellt viktigt för det här projektet har varit fokus på lokal, hållbar produktion, säger Matt Patterson på Tengboms Jönköpingskontor. Husen kommer att byggas som lågenergihus, i en närbelägen trähusfabrik några mil bort med trä från de omgivande småländska skogarna.

vy over odling scaled Närproducerade hus av småländsk gran gav markanvisning i Huskvarna
Bild: Billingham & Flygare/Tengbom
Huskvarna
Bild: Billingham & Flygare/Tengbom

Platsen, Fagerslätt i Huskvarna, har historiskt använts för djurhållning, och det märks i projektet. Det småländska bondesamhället där placeringen av en samling byggnader anpassas till landskapet har varit förebilden. Det både ökar hållbarheten när transporten av byggnadsmassor minskar och det skapar även flera varierande typer av utomhusmiljöer mellan byggnaderna, såsom plats för odling, grillning och picknick, lekplatser och möten.

– Vi tog inspiration från det traditionella småländska bondesamhället för att skapa ett modernt livskraftigt året-runt-samhälle, säger Matt Patterson. Oregelbundna och naturliga mellanrum mellan byggnaderna skapar plats för aktiviteter, möten och umgänge.

Platsen erbjuder möjligheter till odling både utomhus och i ett gemensamt växthus. Ängsmark och ett bibehållet stenröse uppmuntrar till biologisk mångfald.

Inflyttning är planerad till hösten 2023.

Vill du veta mer?
+46 36 440 90 81

Relaterat

Helhetsgrepp – nödvändigt för en lyckad klimatomställning

2021-10-13

Våra insatser för klimatet kommer bli effektlösa om vi gör misstaget att bara jobba med en del av pusslet, säger Ivana Kildsgaard, Tengboms hållbarhets- och kvalitetschef. Men med tre nycklar kan vi ta ett helhetsgrepp om frågan.

Opinion med Ivana Kildsgaard:

Klicka dig vidare till komplett artikel i Fastighetsnytt

Läget är smärtsamt glasklart. En ny FN-rapport visar att den globala uppvärmningen går mot hela 2,7 grader. Mycket görs och ambitionerna är höga – men jobbar vi ensidigt kan vi göra mer skada än nytta. Det finns ingen tid att spilla – vi behöver se till helheten, gå ihop tvärdisciplinärt, ställa rätt krav från början och undvika stuprörs-tänk. I praktiken handlar det om tre avgörande förhållningssätt, vare sig du är arkitekt, beslutsfattare eller fastighetsägare.

1
Klimatsäkra våra städer
2
Främja hälsa och inkludering
3
Bygg för framtiden

Relaterat

Vinnaren i Re:bygg hackathon gör rivningsarbetaren till superhjälte

2021-02-16

Helt nyligen presenterade regeringen sin handlingsplan för cirkulär omställning – för att nå klimatmålen måste alla ta sitt ansvar, inte minst byggbranschen som producerar miljontals ton bygg- och rivningsavfall varje år. Utmaningar av den här digniteten löser ingen på egen hand, därför arrangerade Tengbom i samarbete med bland andra Cirkulära Kronoberg och Kalmar län ett digitalt hackathon där deltagarnas entusiasm och kompletterande kompetenser resulterade i imponerande konkreta resultat på kort tid. En app som underlättar demontering och sortering på rivningsplatsen vann både juryns och publikens gunst.

ezgif.com optimize Vinnaren i Re:bygg hackathon gör rivningsarbetaren till superhjälte

– Det är en enkel och attraktiv plattform som kan hjälpa branschen att lösa avfallsproblemet innan rivningen ens börjar. När rivningsarbetaren får kunskap om hur produkter ska hanteras främjar det återbruk, uppgradering, återvinning eller sanering av farligt avfall, säger Tengboms hållbarhetschef Ivana Kildsgaard.

3 dagars innovationshackathon

Vid rivning och ombyggnation uppstår enorma mängder avfall bestående av bland annat betong, gips, glas och inredning. En alltför stor del av dessa potentiella resurser hamnar på deponi och det krävs nya lösningar för att komma igång med återbruksprojekt och cirkulärt byggande. Mot bakgrund av det arrangerades förra veckan Re:Bygg hackathon, en workshop initierad av Tengbom i samarbete med Cirkulära Kronoberg och Kalmar län, Smart Housing Småland och Vidingehem. Bland deltagarna fanns allt från representanter för stora byggherrar, arkitektkontor och återvinningscentraler till forskare, studenter och hållbarhetsspecialister. Under knappt tre dagar fick de i team försöka lösa ett par av de utmaningar som branschen står inför.

Digital plattform för rivaren vinnare

Både jury och publik lade sin röst på bidraget A2A, avfall till användning. Det är en digital plattform som enligt skaparna ger rivningsarbetaren ”superkrafter”.

– Vill man börja någonstans måste vi tillbaka till brottsplatsen.

Maja Lindborg, arkitekturstuderande på Chalmers och en av hjärnorna bakom A2A

Konceptet går ut på att varje byggnadsdel blir laddad med material- och produktspecifik information som finns tillgänglig redan under inventeringen. Den kan rivaren sedan läsa av med mobilen och få upp tydliga, enkla anvisningar à la IKEA-manualen, förklarar Maja Lindborg.

– För till exempel en tegelvägg gäller det att veta om det är cement- eller kalkbruk och därmed om den ska tas ned sten för sten eller sågas ned i bitar. Därefter hur den bör staplas för att förenkla murningen på ny plats. Sådan information kommer från produktleverantören, men också från miljö- och återbruksinventeringen. Där kan man använda befintliga system för att märka byggdelar med en fysisk kod och tillhörande status.

När byggbranschen blir alltmer digitaliserad blir också appar ett verktyg för att samla information och koppla samman aktörer. A2A fokuserar främst på informationen mellan produktleverantör, miljöinventerare och rivningsarbetare.

grupp 1 rivningsutmaningen scaled Vinnaren i Re:bygg hackathon gör rivningsarbetaren till superhjälte

– Den främsta målgruppen är såklart rivningsarbetarna. I takt med att vi ställer högre krav på rivningsupphandlingar om demontering och återbruk måste vi också kunna kommunicera hur det ska gå till. Och den informationen måste ända ut på rivningsplatsen och inte fastna i något slags visionsdokument.

Plattformen ska även hjälpa produktleverantören att på ett enkelt sätt få ut information om hur de vill att deras material ska bli hanterat. Den borde också vara attraktiv för beställare, tror Maja Lindborg.

– De kanske vill göra en hållbar rivningsupphandling men sitter inte på kunskapen om hur exakt en sådan kan gå till. Då kan A2A fungera som ett väldigt praktiskt ramverk och kravställning och därmed en kvalitetsgaranti. Allt det här tror vi är värt att betala lite för. På samma sätt som beställare idag betalar för att garantera en säker byggplats.

Juryn hyllar konkret prototyp

Enligt juryn levererade teamet en innovativ lösning för att säkerställa kvalitetsbedömningar vid sortering på en byggarbetsplats.

– Vi brukar säga att rivaren är den nya oljeschejken och här ser vi en konkret prototyp för en lösning.

Ditte Lysgaard Vind, Lendager Group

– Att ta utgångspunkt i rivningsarbetaren är riktigt bra. Alla vill ha en plattform, men vad krävs för att det verkligen ska lyckas? Vi brukar säga att rivaren är den nya oljeschejken och här ser vi en konkret prototyp för en lösning, säger en av jurymedlemmarna, Ditte Lysgaard Vind från Lendager Group som är specialiserade på cirkulär ekonomi.

Cirkulära Kronoberg och Kalmar län

... tillsammans med Linnéuniversitet, Energikontoret Sydost och Sustainable Småland är en gemensam insats för att främja omställningen till cirkulär ekonomi. Projektet vill sprida kunskap och möjliggöra idéutveckling, och arbetar därför både brett och konkret med att erbjuda seminarier, workshops och mycket mer.

Mer om satsningen!

Bidraget får stöttning framåt

Det vinnande bidraget i Re:bygg hackathon kommer att få stöd från Företagsfabriken och Kalmar Science Park för att vidareutveckla sin idé och för samtliga deltagare ligger det nära till hands att ta med sig sina erfarenheter från de här dagarna in i sina respektive verksamheter.

– Vi hoppas verkligen att det här kan leda till att nya affärsmodeller och lösningar kommer på plats. Det är något som idag är saknat. Hackathon är ett snabbt och billigt sätt att främja innovationer och öka den kompetens och drivkraft som behövs för att kunna arbeta i linje med handlingsplanen för cirkularitet, säger Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom.

Vill du veta mer eller har du återbruksidéer?

Hackathon för cirkulärt byggande

2020-12-18

Byggsektorn står för en femtedel(!) av Sveriges koldioxidutsläpp och varje år slängs tusentals ton byggmaterial. Cirkulära lösningar är i sin linda – men vi behöver gå ihop för att skala upp och hitta de bästa idéerna framåt. Vill du vara med på hackathon?

Är du nyfiken på cirkulärt byggande och återbruk av byggnadsmaterial? Har du idéer eller tankar som du vill utveckla och kanske iscensätta med andra? Nu har du en på-riktigt-chans att bidra till att öka återbruket i byggbranschen.

ezgif.com optimize Hackathon för cirkulärt byggande

Re:bygg hackathon

Cirkulära Kronoberg och Kalmar län med Smart Housing Småland, Vidingehem, Tengbom och samarbetspartners bjuder in till digitalt hackathon. Mål: hitta nya lösningar för byggbranschen att komma igång med återbruksprojekt och cirkulärt byggande.

8–9 februari 2021 deltar således 40 utvalda personer i hackathon. 10 februari presenteras lösningarna och förslagen, dit kan vem som helst anmäla sig för att lyssna. Nu letar vi efter 40 hackathonentusiaster. Vi ses digitalt – och kostnadsfritt.

Cirkulära Kronoberg och Kalmar län

... tillsammans med Linnéuniversitet, Energikontoret Sydost och Sustainable Småland är en gemensam insats för att främja omställningen till cirkulär ekonomi. Projektet vill sprida kunskap och möjliggöra idéutveckling, och arbetar därför både brett och konkret med att erbjuda seminarier, workshops och mycket mer.

Mer om satsningen!

Re:bygg hackathon är en bra möjlighet att testa sig fram till mer cirkulära materialflöden i byggbranschen!

Antje Schreyer, EU-samordnare Region Kalmar län

Ivana Kildsgaard
Ivana Kildsgaard, Tengboms hållbarhetschef

Hallå Ivana, vem söker vi till hackathon?

– Vi söker dig med kunskap inom affärsutveckling, design, ekonomi, arkitektur, byggprocesser, juridik, innovation, IT eller marknadsföring – studenter eller företag. Vi vet att när vi har multidisciplinära team får vi snabbt fram innovativa idéer, därför tror vi på bredden av deltagare. Både utifrån kompetens, ålder och bakgrund.

Vilka utmaningar kommer hackathon-teamet ställas inför?

– En jätteviktig del i Sveriges arbete för att uppnå klimatneutralitet är att skapa cirkularitet i byggsektorn och minska avfallet. Vi behöver utveckla nya lösningar och det är syftet med hackathon. Tillsammans tittar vi på hur vi kan öka återbruket i branschen, förlänga produkters livslängder och hur vi bygger för framtidens återbruk. Vi är öppna för alla idéer!

– Som deltagare får du också nöjet att nätverka med likasinnade, utbyta erfarenheter medan du och vi tar fram lösningar som kan förändra branschen. Vinnande förslag får därefter sen stöd att vidareutveckla sin idé för att ta ut den på marknaden. Till exempel skulle det kunna vara en produkt, ett företag eller en affärsmodell. För oss i projektet är det här nästa steg mot ett cirkulärt 2030. Det ska bli jätteroligt!

Varmt välkommen med din intresseanmälan!

User driven architecture – ett sätt att rädda klimatet

2020-07-08

Corona gav klimatet en ”paus”. Hur utnyttjar vi den bäst – och gör fördelarna permanenta? Frågan är komplex, och för att lyckas behöver vi samhällsbyggare influeras av vårdens individanpassade behandlingssätt. Det menar Ivana Kildsgaard, hållbarhets- och kvalitetschef på Tengbom.

User driven architecture med Ivana Kildsgaard
Ivana Kildsgaard är hållbarhets- och kvalitetschef på Tengbom.

Pandemin kan vara vår chans att ställa om – coronakrisen har i själva verket fört med sig minskat klimatavtryck. De positiva effekterna riskerar dock att bli tillfälliga. Hur tar vi vara på detta gyllene tillfälle? Hur ser vi rentav till att förändringarna blir permanenta? Svaret är komplext och berör oss alla; från individnivå till företagsstruktur, kommuner och regering. Tillsammans behöver vi lägga upp nya riktlinjer, lagar och krav som gör det möjligt för omställningen att bli permanent. Här behövs en omstrukturering av alltifrån arbetsmiljölag till försäkringsbolagens funktioner – men det finns saker vi kan ändra på redan idag.

Patient driven research räddar fler liv. Vad händer om vi applicerar samma tänk inom arkitektur och samhällsbyggande?

Generella lösningar har spelat ut sin roll

”One size fits all” är ett koncept som rimmar ganska illa med att vara människa. Inom sjukvården är trenden tydlig; vi går alltmer från att utveckla generella till individuellt anpassade behandlingar. Man pratar om ”personalized therapy” där patients unika tillstånd står i centrum och utgör grunden för att identifiera den mest effektiva behandlingsmetoden. För att få fram fungerande riktade behandlingar inkluderar man patienter i forskningen och framtagandet av nya behandlingsmetoder. Konceptet kallas ”patient driven research”. Även om denna typ av individualiserad vård kan vara kostsam så är resultatet i många fall lösningar som faktiskt räddar liv. Så – vad händer om vi applicerar samma tänk inom arkitektur och samhällsbyggande?

Vi behöver driva en arkitektur som är inlyssnande och preventativ – med andra ord ”user driven”.

”User driven architecture” – receptet för ett hållbart samhälle

Precis som i patientanpassade behandlingar utgår man i användaranpassad arkitektur från varje kunds individuella förutsättningar, behov och krav. Ju mer man anpassar miljöerna efter individens behov, desto säkrare blir man på att de uppfyller de behov och krav som finns – och att lösningen fungerar även på lång sikt. Vi behöver driva en arkitektur som är inlyssnande och preventativ – med andra ord ”user driven architecture”. Ansatsen är inte ny, men tidspress, otydliga krav samt avsaknad av användarengagemang har lett till att branschen ändå tenderar att landa i generella lösningar. Om vi lyssnar ännu mer och dessutom ställer rätt frågor kan vi i många fall undvika anpassningar och ombyggnader – något som i längden har stor inverkan på miljön och klimatet.

3,75
En verksamhet på 100 personer skulle spara omkring 3,75 miljoner kronor per år vid 30-50% minskning av kontorsytan. Summan kan man istället lägga på att skapa bättre anpassad kontorsyta och individuellt anpassade hemmakontor.

Next level-cirkularitet: en omformulering av våra fastigheter

Cirkulära lösningar är ingen nyhet; återbruk är en återkommande fråga även inom arkitektur. Fastigheter behöver vara anpassningsbara; det ska vara lätt att byta ut delar och göra om utan större ingrepp. Våren 2020 ställde dock saker på sin spets. Vi behöver inte bara yteffektivisera och öka utnyttjandegraden av våra lokaler, utan dessutom ifrågasätta om det traditionella kontoret verkligen behövs. Kommer vi fortsätta jobba på distans – och i så fall i vilken utsträckning? Hur kombinerar vi de nya förutsättningarna med den cirkulära ekonomin, och hur prioriterar vi för att uppnå rätt effekt ur klimatsynpunkt? Som arkitekter har vi alltid agerat rådgivare, men rollen blir nu viktigare än någonsin. Hur hjälps vi åt att jobba effektivt, spara resurser och maxa den klimatmässiga paus vi fått till skänks?

Nästa steg: börja hösten med en snabb analys av vårens distansarbete.

Checklista för en hållbar förändring: börja augusti med en tillbakablick

Jag är övertygad om att vi kan skapa en förändring som håller över tid. För att lyckas måste processen vara anpassad till varje företags och individs unika förutsättningar och behov. Vi behöver tänka i alla led och över alla yrkesgränser – varje aktör och individ kan göra stor skillnad. Börja hösten med en snabb analys av vårens distansarbete.

  • Vad har fungerat bra, och vad kan bli bättre?
  • Vad kan vi behålla och jobba på att förstärka?
  • Hur kan vi anpassa det som inte fungerat?
  • Vad fungerar absolut inte att sköta hemifrån – när måste vi vara på kontoret?
  • Hur kan vi anpassa kontoret efter dessa aktiviteter?
  • Hur hjälper vi våra medarbetare att få en bättre arbetsmiljö hemma? Vad klarar vi själva – och när behöver vi ta in experter utifrån?
Från inredning till omstrukturering – vi hjälper din verksamhet med en hållbar omställning. Hör av dig så berättar jag mer!

Arkitekten är den nya tidens prepper

2020-05-26

Arkitektens roll går alltmer från att skapa funktionella och kvalitativa miljöer till att lägga grunden för framtida överlevnad – en prepper. Det skriver Vesna Vasiljkovic, tidigare arkitekt på Tengbom.

Vi vill alla göra världen till en bättre plats. Men vad betyder det i praktiken – och hur ser förutsättningarna ut idag? Som arkitekt är jag en medskapare i utvecklingen av staden och samhället. Det kan låta som en självklarhet, men det har blivit viktigare än någonsin att problematisera detta ansvar och faktiskt konkretisera vad det betyder. Vad ger det som byggs för effekt på miljö, jämlikhet, jämställdhet och hälsa? Vad kommer våra barn och barnbarn säga när de reflekterar över det arv vi lämnar efter oss? Vad visste vi som samhälle och hur använde vi den kunskapen? När jag föreställer mig mina barnbarns feedback på det jag gör idag börjar jag tänka annorlunda. Jag blir arg. Jag känner större mod.

Arkitekten - den nya tidens prepper

Komplexa frågor kräver genialiska lösningar

Hur utvecklar man en demokratisk stad? Hur ser man till att alla har en bostad? Vem bär ansvaret för att vi ska minska CO2-utsläpp från byggsektorn? Vi vill gå över till delningsekonomi, och våra gamla affärsmodeller behöver hänga med i förändringen. Vem ska bryta ny mark och visa branschen vägen? Vilken bransch pratar vi om när vi tänker delning, när vi vill skapa en jämlik stad eller bli klimatsmarta? Frågorna är komplexa och kräver enkla men genialiska lösningar. Jag är övertygad om att svaret ligger i gränslandet mellan olika discipliner och drivkrafter.

Vi behöver gå ihop med alla aktörer som deltar i stadens utveckling. Yrkesstolthet och ”vi och dom”-tänket är förbi. Det är dags att hitta nya synergier. Först när vi är kapabla att verka mellan alla dessa drivkrafter och företeelser kan vi hitta koncept som passar både idag och imorgon.

En hållbar framtid kräver synergier och mellanrumsledarskap

I arkitektrollen finns med andra ord ett allt större behov av mellanrumsledarskap. Ett proaktivt ledarskap som inte bara fokuserar på traditionellt arkitektoniska värden, utan som dessutom är tvärdisciplinärt. Det kan handla om att våga experimentera i gränslandet mellan forskning och genomförande; om att gå ihop med andra organisationer och jobba med alltifrån jämlikhet till innovationer och återbruk.

Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Stuprören och organisationsgränserna måste luckras upp. Fler bör befinna sig i detta mellanrum – det blir i själva verket en avgörande förflyttning för arkitektens framtida existensberättigande. Det är där som lösningarna på de komplexa utmaningarna finns. Det är i mellanrummet som vi kan handla utifrån ett mångbottnat perspektiv där både dagens och morgondagens generationer och livsstilar representeras. Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.

Vesna
Vesna Vasiljkovic, arkitekt på Tengbom.

Vår uppgift: framtidssäkra samhället 

Den nya professionen handlar om att ibland driva projekt utan en tydlig kund; om att befinna sig i konstellationer som man inte förstår, och att våga vara nyfiken. Det handlar om att släppa fram sin kreativitet och börja ifrågasätta traditionella byggkalkyler och affärsmodeller. Det handlar om att släppa kontrollen samtidigt som man har stenkoll. Men här och nu handlar det faktiskt om att parera den framtid vi plötsligt tagit klivet in i. Vi står inför och mitt i scenarier som miljöförstöring, segregation och pandemier. Hur bygger vi hus som klarar framtida värmeböljor? Hur skapar vi offentliga miljöer som fungerar i tider av social distansering? Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.

Sue Clark är Nordens första LEED Fellow

2019-10-31

Varje år utses ett tjugotal individer att ingå i LEED Fellows av Green Business Certification, Inc (GBCI). I år är Sue Clark, projektledare med inriktning mot hållbarhet, en av de få utvalda och den första i Norden.

LEED Fellows är en årlig utmärkelse som tilldelas ett fåtal personer som utmärkt sig professionellt inom LEED-arbete. Bakom utmärkelsen ligger en krävande process där minst tio års erfarenhet av miljörelaterat arbete på hög nivå eftersöks, samt bevis på att personen engagerat sig som volontär, kursledare, projektledare och utmärkt sig i teknisk utveckling såväl som i påverkansarbete.

sue clark 1 Sue Clark är Nordens första LEED Fellow
Sue Clark

Sue Clark arbetar som hållbarhetsexpert och rådgivare på Tengbom med särskilt fokus på globala certifieringssystem som LEED och WELL. Hon var bland annat LEED-samordnare för Mästerhuset.

– Det är en stor ära att bli LEED Fellows. Den här gruppen består av globala LEED-experter som driver kontinuerlig förbättring av systemet över tid. Den svenska LEED-branschen är världsledande och för mig är den verkliga äran att samarbeta med Sveriges många LEED-sakkunniga och kunder, säger hon.

Mästerhuset

LEED Platinum-certifierat

Relaterat

Återbrukad inredning hos Naturvårdsverket

2019-10-18

När Tengboms inredningsarkitekter hjälpte Naturvårdsverket med hyresgästanpassning i nya Trikåfabriken i Hammarby Sjöstad stod återbruk och återvinning i fokus. Bra för miljön, givetvis, men också något som skapar intern stolthet och som stärker varumärket.

Det finns ett starkt symbolvärde i att återbruka inredning, utöver att det självklart är att föredra ur ett miljöperspektiv. Tengboms uppdragsgivare, Naturvårdsverket, ville i det här fallet att deras medarbetare skulle känna igen möblerna från deras föregående lokal och uppleva stolthet över att de återbrukats och följt med i flytten.

Till exempel har en stolsmodell tagits med under två flyttar. Den här gången har stolen lackats om och fått både ny klädsel och stoppning. En bra anledning till att investera i bra kvalitet som håller över tid.

Återbrukad inredning hos Naturvårdsverket

En vanlig missuppfattning är att återbruk eller återvinning inte skulle löna sig, framförallt ställt i ekonomisk relation till det merarbete som det innebär. Men en studie visar att det inte alls är fallet, utan besparingarna i form av minskade inköpskostnader väger upp de något ökade arbetskostnaderna.

15
ton kan avfallsmängderna minskas i snitt per kontor genom att återbruka möbler och inredning.

I Lilla matsalen är all inredning antingen återbrukad eller upcyclad. Den pendlade belysningen och bokhyllorna är återbrukade från den förra lokalen och gamla bordsstativ har fått nya skivor i kombination med omlackade stolar.

– Många tycker att det här rummet är det finaste på hela kontoret, säger Anna Kåresjö, handläggande inredningsarkitekt.

Växthuset är medtaget från förra lokalen, och bordet som står i det har snickaren byggt av spillbitar som blev över.

Återbrukad inredning hos Naturvårdsverket Återbrukad inredning hos Naturvårdsverket

Över 90 procent av de nya möbler som vi köpt in uppfyller kriterierna för Svanenmärkning eller liknande. En stor del av de befintliga möblerna har också återanvänts i den gamla lokalen av den nya hyresgästen.

 

dsc05905 Återbrukad inredning hos Naturvårdsverket
Vill du veta mer?
+46 8 412 52 91

Relaterat