Spaningar ur hållbarhetsrapporten #2: Social hållbarhet tar större plats
Vad händer i arkitektbranschen just nu? I Tengboms hållbarhetsrapport 2025 har vi samlat våra viktigaste spaningar. I den här serien dyker vi ner i några av dem tillsammans med vår hållbarhetschef Ivana Kildsgaard. Den här gången handlar det om social hållbarhet – och varför den blir allt viktigare i arkitektur- och stadsutvecklingsprojekt.
Under de senaste åren har klimatfrågan fått en alltmer central roll i bygg- och stadsutveckling. Samtidigt ser vi hur frågor om trygghet, hälsa och inkludering börjar ta större plats i projekten.
Hej Ivana! Vad är det som håller på att förändras?
— Allt fler beställare börjar formulera konkreta sociala mål i sina projekt. Det kan handla om allt från tryggare stadsmiljöer till hur byggnader och platser kan bidra till bättre hälsa, fler möten och större inkludering. Det innebär att arkitekturen inte bara bedöms utifrån klimatpåverkan och tekniska lösningar utan också utifrån hur den påverkar människors vardag.
Varför händer det just nu?
— Klimatfrågan har länge haft tydliga mål och verktyg. När de börjar falla på plats blir det också tydligare att hållbarhet handlar om mycket mer än klimat. Den handlar också om hur människor lever och mår i den byggda miljön, säger Ivana.
Samtidigt saknas fortfarande många av de etablerade metoder som finns för att mäta klimatpåverkan. Social hållbarhet har därför varit svårare att definiera och följa upp, men nu ser det ut att hända saker här.
Vad betyder det för arkitektens roll?
— Arkitekter arbetar redan mycket med de här frågorna, men nu blir de tydligare formulerade i projekten. Det gör att vi behöver bli ännu bättre på att analysera hur rum, platser och byggnader fungerar för människor över tid, förklarar Ivana.
Det innebär också att arkitektens arbete allt oftare handlar om att kombinera design, analys och dialog för att skapa miljöer som fungerar både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Vad betyder det här för våra kunder och samarbetspartner?
— I allt fler projekt handlar det om att sätta ord på sådant som tidigare varit självklart. Hur en plats ska fungera i vardagen, vilka den är till för och vad den faktiskt bidrar med. Det handlar också om att analysera hur platsen används över tid och att sätta upp tydliga kriterier och KPI:er.
Genom att kontinuerligt följa några centrala parametrar – som exempelvis upplevd trygghet och hur olika miljöer faktiskt används – kan man fånga förändringar i tid och göra insatser som bromsar en negativ utveckling innan det är för sent.
Där kan vi bidra med tydliga processer och arbetssätt som gör de sociala målen tydliga – och möjliga att följa upp över tid.
— Det är också mycket billigare att jobba med analyser och scenarier och att följa upp effekterna, istället för att senare behöva sanera negativa konsekvenser.
Fakta ur hållbarhetsrapporten
- Allt fler projekt inkluderar sociala mål
- Social hållbarhet är ofta svårare att mäta än klimatpåverkan
- Frågor om trygghet, hälsa och inkludering blir allt viktigare i stadsutveckling
- Arkitekturens roll handlar i allt större utsträckning om hur människor lever sina liv i den byggda miljön
Det här är del 2 i en serie artiklar baserade på innehåll ur Tengboms hållbarhetsrapport 2025. Läs hela rapporten här.