Skolan och arkitekturen – 3 snabba med Karolina Lorentzi

Vi pratar skola och framtid med Karolina Lorentzi som är affärsutvecklare och arkitekt med lång erfarenhet av utbildningsmiljöer på Tengbom.

Hallå Karolina! Varför minskar elevantalen i Sverige?

— För fem år sedan gick alla prognoser rakt upp. Antalet nyfödda var högt, invandringen var omfattande och planerna för att bygga fler bostäder var i full gång. Men sedan kom pandemin, ett krig och en global ekonomisk kris – förutsättningar ingen hade räknat med. Jag har jobbat med skolfrågor sedan nittiotalet och har aldrig tidigare upplevt en liknande period. Just nu har kommunerna väldigt dålig ekonomi, och det är kommunerna som finansierar skolan. Utan nya bostäder byggs det heller inga nya skolor. Vi står nu inför ett stort antal tomma förskole- och skolplatser. Prognoserna har vänt otroligt snabbt. Bara i Stockholm pratar man nu om 19 000 färre skolbarn än väntat om 10 år än vad som tidigare planerades. Och så här ser det ut på många håll i landet. Många skolor drabbas av effekterna.

Jag vill att vi ska få in det pedagogiska perspektivet i ombyggnadsprojekten

Hur påverkar det här arkitektuppdragen inom skola och utbildning?

— Just nu ser vi en stor förändring i fokus från att bygga nytt till att istället bygga om. Vi pratar mycket om transformation, hållbarhet, kulturbyggnader, möjligheter att samnyttja lokaler med fler funktioner och bygga för rörelse. En positiv följd av den här förändringen är att vi kommer se en ökad satsning på upprustning och renovering av äldre skolbyggnader. Det finns en jättestor underhållsskuld för skolor från 1960–70-talet som inte håller måttet när det gäller till exempel energieffektivitet, inomhusklimat och tillgänglighet. Samtidigt har de här skolorna ordentliga skolgårdar och har en bra placering i städerna. Det här står i kontrast till det vi sett de senaste åren där man behövt klämma in nyproducerade skolor i tillfälliga lokaler, ofta i områden med begränsad möjlighet till ordentlig utomhuslek och aktivitet.

Vad hoppas du att det här kommer leda till?

— Jag skulle vilja se att man, när man ändå underhåller, möjliggör för ett modernt arbetssätt i de äldre skolbyggnaderna. De här gamla skolorna har nu en chans att både rustas upp och moderniseras efter dagens arbetsmiljökrav för både barn och vuxna. I dagens skola arbetar man på ett annat sätt pedagogiskt än vad man gjorde förr. Till exempel har vi arbetslagsskolor med integrerade fritids, och fokus på aktivitetsbaserat lärande. Samtidigt ställs det krav på individanpassning och behov av avskildhet och individuella lösningar. Det här har varit svårt att få till i gamla skolbyggnader där husen är byggda och utformade för ett helt annat arbetssätt. Jag vill att vi ska få in det pedagogiska perspektivet i ombyggnadsprojekten så att pedagogerna på ett bättre sätt kan samverka och anpassa sin undervisning.

— Ett fantastiskt exempel på det är Midsommarkransens skola, som vi ofta visar upp vid studiebesök just nu. Här renoverade vi en äldre K-märkt brandstation och gjorde om den till en skola med lokaler som på ett väldigt bra sätt ger förutsättningar för modern pedagogik med fokus på både lärare och elever.

Den 21 mars pratar Karolina på Forum bygga skolas webinarium: Trygghet, säkerhet och rörelse – förutsättningar för lärande. Hur kan skolans fysiska ramar stötta? Läs mer här.